| i — wyvtererYyYYrYFYYY TY YT vyevtvYeryev ' vverFrereFv TE TESEN T EEE YT ERP NYASPONNV t Vv so ooA€ od t Morsdagen den 95 april 1959 0 MH FÖDELSEDAGAR 0 fyller i morgon f. hemmans- ägare Anton” Pettersson, Koarp, Våxtorp. Han är född i Koarp och har i många år innehaft ett ”tades som kokerska. Oskar Nils- [son avled år 1954 och redan ti- digare nade 'makarna överläm- nat gården till en son. nn "Den bortgångna. sörjes när- mast av barnen: Signe, gift med b dssnickare Adolf Johans- Jantbruk där. - Förtfarande bor han kvar på gården, men har arrenderat - bort jorden. Trots den höga åldern är han pigg och kry och sköter sig själv. Han har varit en duktig och arbet sam jordbrukare, som helt ägnat gig åt sitt lantbruk, . 75 år . fyller i morgon hemmansäga- re Karl Joel Jönsson, Björkered, Knäred. Han är född på den gård 1 Körsveka, som han övertog ef- : der sina föräldrar och i sia tur överlät för 13 år sedan. Han har varit en driftig och framsynt jordbrukare. Hans tid och kraf- ter har även räckt till en. mång- fald uppdrag inom kommunen och hän har bl, a. varit ledamot av kommunalfullmäktige och penslonsstyrelsen varjämte han fortfarande tar del i jordbrukets olika föreningar, "= oc: 60 år Fö : fyller 1: morgon lantbrukaren Algot Sigfrid Svensson, Bings- gärde, Hallandsås, Jubilaren är ” född I Hasslöv och har I många år innehaft ett landtbruk i Bings gärde. Han' har alltid varit en - ovanligt duktig jordbrukare och sin gård har han förbättrat, sten röjt och byggt om, För några år sedan fick han också av RLF mottaga det Wennerholska pri- set för stor odlingsflit, Han in- nchade under åren 1926—32 ett arrendeställe '; Ekeröd på Hal- landsås men övertog sistnämnda år sina föräldrars jordbruk vil- ket han alltjämt innehar, Svens- son var före kommunsamman- slagningen ledamot av Hasslövs fattigvärdsstyrelse . och är nu ordförande 1 Åsens tröskverks- förening, Men mest har han äg- nat sig: åt sin dagliga gärning. Personligen är han en försyn och trevlig man, sd - DÖDSFALL . Emma Nilsson, Fru Emma Nilsson, Östorp avled på onsda- gen på landstingets' sjukhem i Laholm efter en längre tids sjukdom, Hon var vid sin bort- gång 81 år gammal, Fru N, som var född I Mestocka och år 1903 Inglek äktenskap med lantbruka- ren Oskar Nilsson, Östorp, var känd som en arbetsam och duk- tig kvinna, som även ofta” anli- 1, , Fjärrstyrd es traktor utan. förare kommer STOCKHOLM (TT-spec) Traktor utan förare är en av de hyheter som lantbruket kan räkna mod, Vid University of Reading 1 England experlmenterar man med utt inbespara traktorföraren för Vissa lantbruksarbeten genom att sutomatisera styrningen, berättar tidskriften Verkstäderna, En trak- tor för detta ändamål har demon= . ktrerats på lantbruksavdelningens xperimentalfält vid Sonning, Här hade man grävt ned en ka- I ca en dm djupt i jorden och på Bå sätt angett troktorns väg, men kabeln kunde lika gärna ha legat öst utlagd på marken. Genom ka- beln ledde man en växelström med 200 perloder per sekund, och trak- torn var försedd med två symme- triskt placerade induktii ingar, Dessa var hopkopplade så att de inducerade spänningarna I de båda slingorna balanserade varandra så länge de var lika stora men om traktorn avvek något från mittlä- Set må att den ena slingan kom en atrömsignal, Denna förstärktes utlöste en rörelse hos en hydraukisk servamotor, Rom lade om styrningen för att rätta till avvikelsen eller för att lita trak. forn följa kabeln genora en kurva moa gett anledning till sig. | På båda äldos bar traktorn and. I4 Blingor, som används för att [Cd emot signaler från kabelslingor socn hygta ut I förväg på vissa bestäms da punkter. På så sätt kan traktorn ge signal vid en korsning, stanna och lasta äv eller utföra andra man. övrer. Som säkerhetsanordning har Man en ling stötfångare som hop- trycks teleskoplskt och vid första Sloppar trabiocn Inne den KS stoppar torn innan den hi öra någon, skada, ' en framtida utvec h pas man kunna göra torn än styrd och oberoende av särskilt ut- lyda kablar, Detta skulle själva ygi son, Bölarp, Veinge, Nils lant- brukare i Tjärby, Vera gift med f. lantbrukaren 'Harry Anders- son, Laholm, Sune byggnads- snickare i Laholm, Bertil, som infehar föräldragården, och Bir- git, gift med fabrikör Sigvard Johansson, Laholm asmt sonhu- strur, ' barnbarn, barnbarnsbarn och en broder. . Ra Alma Persson, I en ålder av 85 år avled på tiedagen på lands- tingets sjukhem efter en läng- re tids sjukdom fru Alma Pers- son, Laholm. Hon var född i La- holm och maka till framlidne sparbanksvaktmästare Alfred Persson, Den bortgångna hade i H Me: dumheten kämpar: till och med 'gudarna förgäves, säger Talbot i Schillers ”Jungfrun från Orleans"... - Inställningen är inte ovanlig; vi- sa "män har i århundraden "miss- tröstat "om människans klokhet. har”sagt att den okunnige kan kan läras bli klok, " Optimisterna låter sig emellertid ”ete förskräckas, De säger: Hur Ynycket ont är det inte som gudar- na förgäves bekämpat, men som människorna övervunnit och : till ach med utrotat! Det gäller, säger de, om titaner, jättar, midgårdsor- men, fenrisulven, troll och spöken, såväl som om djävlar och helvete. Om gudarna misslyckats i dumhe- tens bekämpande, bör detta inte göra oss människor modfällda. :X Dumbheten är ett lika kärt som påträngande ämne och har själv- fallet givit stoff/ åt många böcker; till de förnämsta arbetena räknas ailmänt - den. tyske . nervläkaren kunnig, men att den dumme al- - Vad är det som gudarna förgäves Dumheten T är dels individuell, dels kollektiv | och den senare är mera förrädisk än den förra. Men dumhet går rottstävlingar, lotterispel och mo- dedyrkan, " + I sin kända skrift, ”Jag tvivlar på idrotten” framhöll Ivar Lo-Jo- hansson att ”idrottens svans”, den- | änande och j de massa att bota, säger en ikansk för-- fattare, som 'studerat det outslit- liga ämnet — om man vill botas förstås. Men vill vi ”botas” från t ex lotterispel, modegalenskaper och sportsensationer? J na vid alla sportsliga evenemang verk- - 1 kämpar. emot? städer, men den sprider sig: i Bo- sjökvarn och Målilla vill man inte framstå som ”lantis” eller efterbli- ven, man vill ”vara med i svän- gen", ”med sin tid. : Modet omfattar ju hart när alla ligen var en bedrövlig fö Intresset knyts inte till: att härda och utveckla sin kropp; gymnasti- ken inskränkes till att applådera och ådagalägga ens mer eller mind- re kraftiga röstresurser i buanden och visslingar. Så tillkommer den passagerarflygets his Einar Engelstedt-.i områden, inte bara kläder utan va- |försäkringspoolen bel; Jetåldern "dyr" ju 'med hänsyn till; försäkringsbehov, : STOCKHOLM. (TT Spec) vr 3 öl tså nu sitt intag I- Jetäldern gör a nistoria. Direktör Svenska flyg”. . lyser i Försäk= konsekvenser fattare, att tycka, om viss slags konst och musik, medan det är tecken på ”bristfällig smak” eller ”ett slags okänslighet för de i ti- vand 1 ” experter, 13, Aind falska, h v gen av dsiffror. Idrotten har av kända som Franska akademien, har vid olika tillfällen ”bevisat” att feno- men som meteorer eller hypnos in- te existerar; det har bland ”exper- ter” med b dhet gjorts gäl- blivit självändamål i alltför stor ut- sträckning, inte ett medel, Inslaget av sensation och brutalitet kring idrotten är ofrånkomlig och med arg än gro Afa de i stäl- lande att människan inte kan fly- ga, att propellern inte kan föra ett fartyg framåt och att man inte kan förvänta sig att kablar under vatt- net fungerar, > " sndivtdaell let för tvärtom som avsikten från början var, Det gamla romerska mottot, ”en , sund själ i en sund kropp” klingar nu mestadels som ett hån, : ' Jet ' Man brukar skilja på dumhet och kollektiv dumhet. Den Lotteri är sannerligen ett förträffligt exempel på en allmänt Loewenfelds :-””Om ” dumt vå (1909); av åtöra författare, som haft ett särskilt gott öga till dumheten som” mänsklig: företeelse är Gusta- ve Flaubert, vars ”Dossier de la bétise-+ h i - - (urkund av unga år ägnat sig åt e- yrket och var bl, a. anställd på direktör Henrik Larssons Dam- skrädderi, Laholm, När maken 1919 anställdes vid Sparbanken blev. även fru Persson anställd för att hjälpa till med förekom- mande göromål, vilka hon sköt- te-med den plikttrogenhet' och arbetsamhet som var hennes kännetecken. Som närmast sör- jande står fyra syskon samt sys- konbarn, ' 2 , z o Emil! Ingstorp, Efter en längre tids sjukdom har avlidit träva- ruhandl, Emil Ingstorp, Ängel- holm, NCC Han var född i Farstorp 1882. År 1932 köpte I. en trävaruaffär i Ängelholm och denna överläm- nade han den 1 jan, 1955 till en systerson. Den avlidne var kom- munalt intresserad och tillhörde Ängelholms ' stadsfullmäktige å- ren 1947—1954. Vidare har han bl. 'a. varit ledamot av en och by och i'AB Ängelholmshem, När- mast sörjes den avlidne av sys- kon och syskonbarn. : BEGRAVNING .. — Jordfästning har ägt rum i 'Tönnersjö kyrka, då stoftet efter fru Ida Persson, Hilleshult, Bre- ared, vigdes-till den: sista vilan, Företrädd av lantbrukarna Adolf Andersson, Skenekull, och Gus- tav Nilsson, Hilleshult, inbars kistan i kyrkan. Jordfästningen förrättades av kyrkoherde Olén, som även häl! griftetal och ut- förde altartjänst,, Kantor Hem- gård sjöng Herren är min her- de, Vid familjegraven talade bl. a. den bortgångnas son, lantbru- kare Bertil Persson, Skenekull, fru Ida Perssön, Skavbo, sys- tern, fru Klara Cederblom, Dott- rabol, Barnbarnen sjöng Långt bortom rymder vida. Officianten förrättade bön och lyste frid ö- ver griften, varpå ps 331 sjöngs. De sörjandes tack för hedersbe- visningen och den rika 'bloms- tergärden frambars av offician- ten, . ÅPGE Riänneslövs Bridjeklubb spelade 1 tisdags första om- gången i en handikaptävling. Re- sultat: 1) Bengt Stig drätsel- |! .: den samt suppl. i hyresnämnden | : mänskliga dumheter) är ett prakt- verk. Det bör finnas tillgängligt för varje tänkande individ, =. « .>: Nu senast har en amerikan, Paul Tabori utgivit ett intressant arbete 'om . dumheten, med den' icke. helt opretentiösa" titeln, ”The Natural Science of Stupidity”. Där påpekas att praktiskt: taget alla stora intel- ligenser,. »som mänskligheten "nu ivit föremål för. den iga behandling på den ti- den de verkade. En fullständig för- teckning: är -här av utrymmesbrist omöjlig att anföra; må det därför räcka med följande namn: Sokra- tes, Platon,' Seneca, Cervantes, sir Walter Raleigh, Daniel Defoe, Vol= taire, - Beaumarchais, Turgenjev, Dostojevskij och Verlaine.. - : Tahbori framhäver att' det: inte varit! ”den råa,” okunniga hopen” som alltid spärrat in de intelligen- t3 månnen'i fängelser eller på än: rit sätt? sökt pskadliggöra dem, Hej, det.har huvudsakligen rört 'sig ra ”sin fds upplysta”. Framstående 5 5 : Det vat ju DU: som tänkte skaffa säkerhetsbältel » ra tänkt — men sör 'det ocksål NIA: nas av inskränkthet, av oförmåga att blicka ut över det egna jagets råmärken. Inför ett mer eller mind- re starkt tryck från omgivningens sida blir den inskränkte 'i regel uppmärksammad på sitt ”lyte”; en helt annan sak är förstås, om det ges möjlighet att bota honom. En- ligt Tabori bör man inte misströs- ta. ”Dumhet går att bota',- säger han; fast med det: viktiga tilläg- get: "för såvitt man verkligen vill bli botad. Det är ju en gammal iakttagelse att ingen är så nöjd med sig själv som den kompakt: igen- korkade dumbommen, . Den kollektiva dumheten är för- visso mera förrädisk eftersom var och en inom -kollektivet tydker och uppför ' sig som ”man bör göra”, Den viktigaste ingrediensen i. den kollektiva dumheten är alltjämt auktoritetstron, Man litar inte på skäl och bevis utan -på personer, för vilka man -har förtroende. Mest litar man på personer som talar till ens egna känslor och fördomar; men man litar även på sådana som innehar" en aktad ställning i sam- hället, "bara . vederbörande" inte framför åsikter eller meningar som sticker av mot dem man! redan hy- ser. Ett ännu stort antal människor vill hetst. se ;sinajöngskedrömmar in- 3 map, vill fb rik, man. vill lig, man vill ha det :ännu bätire än Johansson och Svensson, man vill komma Tåtnjutande av ett evigt liv ete.:' STP diet Till vår tids speciella kollektiva dumh ville med ' all rätt på sin tid dr Hjalmar Öhrvall räkna id- utbredd dumhet, en kollektiv dum- het. Där inlåter man sig ju i ett spel,” där. tran har' utomordentligt få chanser att vinna, Ingen, skulle väl spela kort mot en motspelare som hade fem eller femtio gånger så stor. chans att vinna som en själv. Betecknande är att många lotteriföretag erbjuder ”förmåns- köp” om man inhandlar flera lot- ter på en gång; fast nog bör var och en inse att ju fler lotter han köper desto 'större utsikter har han att förlora. Köpte man alla lotter- na, skulle man göra en bergsäker förlust, nämligen motsvarande den vinst, som lötteriföretaget försäkrat len gi att tycka om — och verkligen också stå för vad man tycker — författa- re, konstnärer 'och tonsättare, som de ledande" kulturkritikerna inte längre skriver om eller diskuterar. Mest iögonenfallande av alla mo- deföreteelser är ändå det s k dam- sprungsört i Paris, Två gånger om året, vår- och höst, visas detta mo- de, och det är en härfdelse, som kar till att premiesättningen för jet= planen måste bli högre än "för de ” propellerdrivna. Svårigheter möter dessutom när, det, gäller avvägnin= gen av premiesumman eftersom det ännu finns alltför litet material att å ren! mak är uppenbar: vid premie . sättningen av dessa plan måste först och främst beaktas den stora risk= koncentrationen. Jetplanen är dyra= modet, . vilket ju ' har sin, ur- re, kan ta fler passagerare pr gång, | är snabbare och hinner . vara längre i luften och befordra nor och bt d också inom |yi idni de n kulturlivet florerar defö. 1 ge dningen, g | att få för. ser; det är ”fint” att läsa vissa för- | flygförsäkringsgivarna. » = - Många” omständigheter medver» t erfarenhetsmässigt. ”bå ett år och andra trans= > väcker sensation 1 hela den s k ei- viliserade världen, Alla kvinnor, gamla och unga, runda och tunna, Ik 0 ' och butiksbi träden, alla väntar de' mel skäl- vande spänning på hur de ska klä ' Nu skulle kanske en och annan frestas tro att modet för vart år blir allt bättre liksom 'flygmaski- nerna och vätebomberna, :' att det fler p porter I . för detta måste ingå i premiesum=.'... « man, som sålunda blir väsentligt : högre än för propellerplan. ' kan enligt amerikanska uppskatt= s ningar - betyda ersättningsutbeta!= ningar på upp till 13—14 milj dol= + lar. I internationella sammanhang. har frågan om en eventuell be=. än övriga plantyper. Tillägg En flygkatastrof med, ett jetplan + av högsta betalni : blir' vackrare och mera ändamåls- enligt. Det är emellertid en vill- farelse; därmed är dock alls inte sagt, att det blir sämre, det blir varken det ena eller det andra, det blir bara 'en liten. smula : annor- lunda, och det är just det som är piffen, pricken över i:et, För all el, variati även om de inte är i händelse av att liga lot- ter skulle bli sålda. Nu invändes att lotteri är hasard och att insat- sen är, så obetydlig i jämförelse med den vinst som -:utfallef,' om man har tur. Men man glömmer ju av någon påtaglig nytta, har sitt behag, Det sorgliga är bara att mo- det dikterar, att det föreskriver hur man skall vara klädd 0oc0> - Sedan ett flertal år föreskrivel d det smala skor med hög bort vilka fört i som så många ändå år efter år knyter till inköpet av lotter och vilka besvi- kelser de resulterar i när de aldrig går hem; man hänger sig envetet fast vid den stora turen, den stora dagen, som kanske randas; man läs ser .ju stort upplagda reportäge i tidningarna om de lyckliga vinnar- na av 100-och 200 tusen kronor, man ser -deras glädjestrålande an- leten,' och man. tror: Vad. är .detta; annat” dumhet?» sv ER +. Modedyrkan' är en. bredd företeelsé i vår tid med dess möjligheter för praktiskt taget var och en att uppnå ett sanktionerat ideal i yttre motto; mest gör den sig kanske. ännu: gällande i större cn Vapensmedjan Rul skyddas: av atom=robotär + Ruhrområdet med industriella : sarnas huvudmål, ; - anläggningar vid ett krigsutbrott bli ent av rys- sina väldiga: skulle Gelsen- kirchen «+ Essen Solingen RS Föockun, | naste aumti-robothatterier. ' Mö . : Se k a MURAR AR fr "Duisburg a - 5 CORPORAL, amerikanska och Sr - - brittiska arméns ' 5: ton-robot 8 TRE, Ru : "omed kärnladdning i nesen. IH: : Krefeld S ey Wuppertal . Dässeldorl a. Dortmund får inom den när- oval maste tiden de allierades moder- TYSKARNA BYGGER VÄRLDSREKORDPLANET Bengtsson 266 p, 2) Inga Johans. son-—Gurll Magnusson 241, 3) Rertil Andersson-—Daniel Elisson 240, 4) Maj-Britt och Tore Dahl. man 234, 5) Nils Hansson-—Jan- Anders Erlén 230, 6) Martha och Gunnar Sandberg 227. Skytte Knäreds Skyttegille, . Första månsadstävlingen äger dagen den 26 april. Fr — Alltid nyheter i KAPPOR . och KLÄNNINGAR rum på Knäreds skjutbana sön- STAR - SVENSK FIGHTER DRAKEN | Tyska flyget får snart 300 Starfighters (världens snabbas- - te plan) som kommer att licens- byggas av tyskarna själva. (Der vägde t-ö. länge mellan Star- fightern och svenska Draken). Faktiskt raskt marscherat av en nation som för bara tjugo år sedan tände historiens största värtdsbrand, : AMERIKANSKA FLYG- "BASER öÖVERLÄMNAS ÅA bi 3] + Redan under gångna året : överlämnade USA-flyget de fles- ta av sina sydtyska militärflyg- fält till den nya tyska Luftwaffe, Just nu håller denna förbryl- lande aktion at a Tyskland får därmed fem särs klassigt utrust TYSKLAND BAYERN Färstenfeldbruck - (Ö MUNCHEN - f Landsberg Neubiber a Kaufbeuren franuida hruk. matt | | ÖSTER- RIKE avslutas och . | gen ingen nyhet; på 1700-talet bar ']ga framändan av skon, gången blir klack och spetsig '”tå”; verkligt eleganta skor tillverkar -italienar- na, och italienska damskor bär nu hart när.alla svenskor med själv- aktning liksom de nynnar italiens- ka schlagers, svärmar för italiens- ka (eller italieniserade) : män och helst av allt söker bege sig ner till Italien på semestern. = "+ 7 Dessa smala skodon är sannerli- ' uppenbarligen att inge en fö- reställning om små fötter, vilket är en. snobbistisk idé om att små föt- ter, antyder |”fin”" härkomst. . Den ytlige betraktaren uppfattar en fot iklädd en sådan här ”modern” sko som liten; han utsättes för en s k optisk villa och. mäter avståndet rand och räknar inte med vinkel- höjden. Det sorgliga är emellertid att väl alla ortopeder är eniga om att fördöma detta slags skor; föt- terna glider ner och ett. starkt tryck utövas på tårna i den spetsi- skev och framåtlutad och ytterli- gare besvärad av de ömma fötter- tornar. Vad är detta tecken på an- nat än dumhet och okunnighet? Den som haft lyckan att se s k primitiva kvinnor gå barfota eller i klacklösa "espadrillos” vet vad vac- ker kvinnlig ”gång- vill säga. Det duger, således inte att tala om att pin”. Christopher Jolin = 'kan Ni erhålla genom att ks inte framkommit. : NH i joner kronor” i trålare. man vid .kollisionstillfälle diskute= rats, men något resultat har ännu tg Sammanfattningsvis: : Flygförsäkringens anpassning till jetåldern kehöver nog inte bereda . några ' större svårigheter tekniskt sett, Med hänsyn till de stora vär=". den' som det här är fråga om kan. dock återförsäkringsspörsmålen in= - nebära vissa speciella problem, Den framtida utvecklingen får visa i vad - mån de premier, som nu beslutats, . visar sig hållbara, "cv Danmark skaficr nya jättetrålare för atlantfiske KÖPENHAMN (TT —'RB), 0. Den danska fiskenäringen -befin- ner sig i en brytningstid sedan' man - - beslutat investera omk; : : 8 100 mils ! De hittillsvarande, ”fiskebåtarna motsvarar inte längre tidens krav på aktionsradie och kapacitet; Ten- : densen går mot större: och större z . fartyg som ' bättre kan klara de från skospetsen till klackens bakre |långa och hårda färderna till fiske- platserna i Atlanten; längs Nord-. norges kust och uppe vid Grönland, De nya fartyg som till ett säntal av över hundra har beställts på -- danska varv är på närmare 150 ton och tre gånger större än den nu=-.- varande ; typen. De liknar "snarast na och småningom uppkomma lika a kustfraktfartyg med däckshus och ' dot | och > ygga - och är byggda av stål, Maskinstyr- kan är boriåt 400—500 hkr varför de fullt lastade även längre sträe- . kor kan hålla en fart av 10—12 knop, ess rn ker idstk Trålarna får alla moderna nnviga= . ”ska man. vara fin får man lida tionshjälpmedel och ekolod för att ; - : "> [leta efter fiskstim. De' kommer att ' kunna hålla sig ute omkring 14 das ' gar och stor omsorg har lagts ner A för att göra det trivsamt för besätt-” ningarna som med de gamla båttys + perna , bara var borta | Goda ins >. taget, 4-5 dygn i En ' ståltrålare i, 'mellanstorlsken SN kost=r omkring 1 miljon kronor vars | vevervyrsveverervvert studera” till kommer själva fiskeutrustnin. gen för ett par hundra tusen. Det finns emellertid genom fiskeriban) ' annorssaalter. i mMmorgor anländer kung Olav av besök i Stockholm på inbjudan a ningen på Vasaorden kar lagt si i trim till fredagen då kung Olan de flygbaser för >> En sydhallä nning kan inte gär na vara utan Laholms Ti lighetesna skall fö tas från Ri dallet vidga dess arbetsområt höst betydligt nr a - sl? fr RA x + : Sn ATT: rede nn) $ 1 4 , . p- tarm tAAAA ang : - 2 - dra ” FF , s Anätdr NYSE Yge på e tillsommang dderhoins d nen kajen till OR fiskeridspartementet stora .] möjligheter för de danska fiskar, e latt få län. 00 os >? Ikarna tot svenska kun Mtgars of roddträning rn CPATet, Besäta oc ir I 9 för att ogra if utt vara i fin sed de övriga kunga : Stadshuset. Ve! a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.