N:R 98, "ARG, 23, »o007 7 Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm / - å CK Alte ov or fler läser mer i-Laholms Ti ONSDAGEN-DEN 29 APRIL 1959 = - : dning'— ortsti N ”X dringen & Lösnummer 25 öre Tre nordiska länders driftvärnare södra Halland till hösten tävlar, i "ÖVERSTE ÅKE GRAHNBERG, chef Fo 18, hade en del att säga Knäreds tävlingsgrupp vid ”stridsskjutningen på Knäreds skjutbana i går. Närmast översten Knäreds gruppchef Bertil An- " dersson ” omtalar Det blir. ”landskamp” = till hösten mellan driftvärnare från Sydkraft och dess danska mot- svarighet NESA. I år har man också lyckats få norrmän med i tävlingen, som, kommer att gå i södra Ilalland med Matsa- gården vid Karsefors som hög- kvarter. Man väntar att de tre nordiska ländernas hemvärns- chefer skall följa tävlingarna. — Den 11 och 12 september är bokade för denna tävling, chefen för 'Sydkrafts driftvärn, ingenjör Bror Funck, "för Laholms Tidning, 1957 hade vi en liknande tävling, men då var det patruller enbart från Danmark och Sverige som täv- lade. I Norge har man inget driftvärn, och de patruller, som kommer hit tillhör det norska hemvärnet. Man har emellertid valt just sådana enheter som i krig har till uppgift att värna driften vid en kraftstation, Man räknar med att de tre ländernas hemvärnschefer kommer att följa tävlingarna i Karsefors och det övriga (Forts. å nästa sida) Tre bröder ledde" Knäreds SLU i 13 är + Man kan fråga sig varför Knäred kom så långt före alla andra kommuner här nere i södra Halland med sin SLU-av- delning, I hela åtta år var SLU-arna ensamma, | först 1927 man fick sällskap inom Höks härad. Svaret ger sig måhända när man ser namnen på de, tre för- sta ordförandena, De lystrar al- la til samma efternamn, och det var ett namn som förpliktigade, och som de tre också bar och alltjämt bär med den äran. Brånalt, den lilla byn uppåt Smålandsgränsen hade gett dem efternamnet, och fadern var den och det var namnkunnige — riksdagsmannen Nils Johansson i Brånalt. Vem om inte ”Brånaltens' pågar” StUr gå främst 1 spetsen för Gotthard var den förste. Han blev ordförande vid starten men satt bara ett år, innan nuvaran- de nämndemannen Ernst Brån- alt tog vid och skötte sysslan under sex år t. o. m. 1925, då Erik, numera boende i Änga- bäck i' Markaryd, tog vid och . skötte klubban lika länge eller till och med 1931, Då hade Brånaltens pågar på ett utom- ordentligt - sätt lagt den goda grunden till: avdelningen, och som så många andra sedan byggt vidare på. Lantbrukare Erik Brånalt, Änga- bäck, ordförande 1926-1931. Tjugo rävar har skjutits | 1 ränneslövstrakten 1 vår " Räven är en svår skadegörare på det vilda, och därför vilt man gärna hålla efter honom. Men Mickel är inte h å Ihalländsk alltid så Lätt att i Test jägare på de gemensamma Sy Eg rävjakter, som anordnas på vårkanten, fått erfara: Ibland går det i alla fall, och de senaste veckorna har man inom Ränneslövs vårdsområde gjort upp räkningen med inte mindre tjugo rävar. — Vi har haft alldeles för gott om räv här uppåt, kanske mest i östra kanten upp mot Stäme, berättar områdets ordförande, lantbrukare Hilmer Karlsson i By för Laholms Tidning. Under de senaste veckorna har jakt- lagen lyckats spåra upp inte mindre än tre gryt och i de två fallen sköt man först honorna och grävde sedan upp gryten. , I det tredje fallet sköts också honan först men sedan hittade man ungarna under en gran där de sökt skydd — det var för några veckor sedan då det var snöigt. I den kullen fanns det sex ungar och likadant var det i en av de andra medan det fanns fem ungar i den tredje kullen. Sammanlagt har alltså tre honor och sjutton ungar gått till de sälla jaktmarkerna och jägarna i våra trakter drar lättnadens suckar. Det hade gått åt mycket småvilt till att föda alla dessa, — Jag tycker, att det är gan- ska gott om rapphöns här men så har vi också under de tre sista åren planterat ut c:a 300 sådana i våra trakter. De flyger emellertid långa vägar, och vi har bevis för att märkta rapp- höns, som vi släppt, har skjutits 1,5 mil härifrån. Däremot är det tyvärr myc- ket ont om fasaner men det Vd jakt- än östra beror säkerligen helt och hål- let på besprutningarna och på det giftigt betade utsädet. Till- gången på hare verkar vara bättre än på flera år och även älg tycks det vara ganska gott om, + — Vildmink har vi dessbättre inte märkt något av, berättar hr Karlsson till sist, Jag har i varje fall inte hört talas om att vi fått några varken i fällor eller att det skjutits några. Det allra värsta rovdjur. i våra skog. är i alla fall katt., som det finns all- deles för många av. De är min- sann inte lätta att ulrota — ingen vill ju skjuta grannens katt. Järnvägsmålet i Veinge: Händelsen som låg. till grund för åtalet hade inträffat den 19 januari 1958 och bestod i att eldsbergabons bil |hade fastnat på spåret vid övergången c:a 1 km söder 'om Veinge station på vägen mellan Laholm och Me- stocka. Ett södergående snälltåg hade rammat bilen och gjort to- talt skrot av den. Ingen männi- ska bliv dock skadad och ej hel- let loket skadades. Eldsbergabon begärde nu 7,560 kr i skade- stånd för bilen, och kronan gick med på 6,000 kr som skäligt vär- de i och för sig. Emellertid ena- des man under rättegången om ett värde av 6,500 kr, varigenom Ysbyyngling fick 6 mån villkorligt Den siste av ynglingarna i den 8, k, Laholmsligan fick i går sin dom. Han är hemmahörande i Ysby och stod inför rätta i La- holm den 15 april Han var då åtalad för stöld i två fall, snat- teri i två fall och några brott mot vägtrafikförordningen. Han hade erkänt allt utom stölden av en sparbössa men fälldes nu för samtliga brott, alltså även Herr Byen Johansson, Ålstorp, med maka Bilna, f. Påblason, Sti- me, (Futo; Duhlqvist, Laholm). sparbössestölden. Han hade redan år 1956 blivit dömd till tre månaders villkor- ligt för bl a stöld och egen- mäktigt förfarande men denna dom förklarades inte förverkad. Däremot revs den upp och ingår på nytt I den dom, som avkun- nades i går. Denna kom atv lyda på sex månaders straffarbete villkorligt för stölderna och snatte. samt 25 dagsböter å 4 kr för brotten mot vägtrafik- förordningen. H ' trafikinål från Genevad där en bil och en moped krockade på rikstvånn den 19 september i fjol. Mopedisten, en ung pojke, hade kört norrut och utan nå- gon fnledning kört rakt ut på rikutvåan utan alt ge tecken om ändrad körriktning. Han blev : (Forts, & nästa sida) 7 AM AASASASANSAA MAD SAMA Utgelug meddelades även i ett] Ombudsman VALTER EKBERG Årets majmöte i Stadsparken Arets 1-majtal, i Laholm kommer att hållas vid Stads- parkscaféet, och det blir om- budsman Valter Ekberg, Malmö som talar. s Före mötet i Stadsparken, där det förutom tal förekommer sång "och musik, tågar en fanborg i med musik från Tivolitorget upp till Stadsparken. . Arrangörer för 1-majmötet jur Taholms Arbetarekommun, Laholms med Omnejd FCO och Södra Ilallandskretsen av SAP: a. AAMANSAABASANDAROAARSNARMHÅR a byggnadsstyrelsen -— trots att det egentlig var tingsdomare Per Ryding. i två av de sex inkallade vittnena slapp att höras. Bilen var en Saab av 1956 års modell. Nämnda dag snöade det myc- ket och eldsbergabon hade till- sammans med sin fästmö och svärföräldrar på söndagsefter- middagen kört över järnvägs- övergången i östlig riktning för att hälsa på bekanta, som bodde c:a 50 meter öster om övergån- gen, Där stannade man tills vid niotiden på kvällen då hemfär- den anträddes. Föraren hade kommit upp i c:a 20 km hastig- het, då han nådde övergången. Här hade på yttersidorna av bägge rälssträngarna samlats ganska mycket snö som låg i 'hårda drivor. Den första klarade Saaben bra men hunnen bort till den andra blev bilen, som är framhjulsdriven och ganska låg, hängande, De tre passagerarna steg ur och föraren sökte backa, men bilen flyttade sig inte. Då sökte man skjuta på bilen men ej hel- ler detta lyckades, och i detsam- ma började klockorna ringa och det röda ljuset visade ett tåg i annalkande. Svärfadern sökte springa mot tåget för att stoppa detta, men det hade kommit allt för nära och mannen måste ka- sta sig i en snövall för att klara sig. Loket träffade bilen mitt på, tog den med sig c:a 70 meter och kastade ut den på on åker, där den blev en erida skrothög. Eldsbergabon, som biträddes av advokat Stig Persson, Ialm- stad, gjorde nu nde, atl järnvägen var skyldig till olyc.- kan genom att inte skaffa bort de snövallar, som bildats av lo- ket, En försvårande omständig- het var att denna korsning lig- ger i en' svacka så alt mycket snö brukar samlas där. Advo- kat Persson lästesupp vissa SJ- instruktioner angående snöröj- ning och påpekade, utt enligt lag skall vig hållas 3 farbart skick. Enligt praxis i Liäholms viägmistaredistrikt håller SJ:s folk va järnvägsövergångar- na rena från snö, Lo Byrådirektör Munck bestred åtalet o. framhöll, att det må- ste vara ren försumlighet om Ja- gen om farbarhet skall gälla, I 4 Rätten säg var snön legat Utslag först om fem veckor Uppropslistan vid gårdagens ordinarie ting i Laholm upptog endast ett mål men detta på- gick hela dagen och gällde en principiellt mycket viktig sak, nämligen om kronan är an- svarig för att snövallar utmed järnvägen i korsning med landsväg inte bortforslas, Käran- de var en eldsbergabo och kronans talan fördes av byrådirektör Munck i Väg- o. Vatten- en var järnvägen det gällde. Rättens ordförande od : nämnda fall hade plogning och rensning av vägen vid övergån- gen ej medhunnits då det i för- sta hand gällde för vägförvalt- ningen att hålla rikstvåan far- bar, sor I fortsättningen påpekade byrå- direktören att en väg kan vara oframkomlig för mindre fordon men farbar för större utan att detta behöver betraktas som åtalbart. Han fann' det förvå- nande , att åklagaren lagt ned ansvarsyrkande mot bilisten då denne kunde anses i varje fall medvållande och om det blivit skador på loket hade SJ yrkat ersätttning för detta. Han be- stred att kronon varit vårdslös. Handläggningen av målet var inte avslutad förrän kl. 17 och ett flertal vittnen hördes. Men först hördes bilföraren som be- rättade enl. ovanstående. Första (Forts, å sid. 5) . - i folkskolan för > oc . sjundeklassarna - Laholms - Hantverksförening har i kväll inbjudit till yrkes- vägledning i Folkskolans mål- tidslokal, ' Det är främst ele- verna i sjunde klassen och deras målsmän man. vill. in- formera om möjligheterna för yrkesutbildning och" yrkesval. Inbjudna är också deltagarna i Cirkel 59, TE NA Programmet upptar bland an- nat. anförande 'av konsulent Öfström, Bjärnum och intervjuer med olika hantverkare i staden. I en” tid då det hårdnar på arbetsmarknaden, och syrkesut- bildning 'är allt nödvändigare för varje ung människa har gi- vetvis en information som denna en stor uppgift att fylla. Förvaltare Landeryd, ordförande 1919—1920. : / Gotthard — Brånalt, Nämndeman Ernst Brånalt, Knä- red, ordförande 1920—1925. - te s I - MN Väg i: Knäred SR fe a får 15.440 kr en ; . | cd. statsbidrag Länsstyrelsen i- Hallands län har från anslaget till bidrag till byggande av enskilda vägar be- viljat 15.440 "kronor för förbätt. (Forts. å nästa sida) sedan länge gäller när man - fullt allvar fråga. Direktör Wetterlundh kunde helt naturligt inte ge något di- rekt svar på den fråga han satt som rubrik till föredraget. Han hänvisade till en rad folkrättsli- ga = principuppfattningar, som kunde ”göras om” och i vissa delar> tillämpas även när det gäller fixerandet av äganderät- Sydkrafts'chef radiotalade > :'- om rättsfråga i rymdåldern ”Vem äger Världsrymden” frågade chefen för Sydkraft, direktör SUNE WETTERLUNDII, i ett radioföredrag i fre- dags. Direktör Wetterlundh' orienterade om de regler som fixerar gränserna för land-, sjö och luftterritorium, Frågan är nn var luftterritoriet' slutar och rymden tar vid. ”Hur högt är Sverige”? kan man med ten till.den världsrymd som un- der senare år kommit allt när- mare människorna genom de oerhörda — framgångarna — på rymdforskningens område. - En av dessa folkrättsliga principinställningar säger, att man för att kunna begära ägan- (Forts. å nästa sida) PVE ATA TA a ade eve Fru Hilma Gunnarsson, Rams- hall, Veinge, fyller åttio år i morgon, Fru Gunnarsson är född på det så kallade Alsingska skol- redan som barn till Daggarps by. Där hade nämligen hennes mor, hall, Är 1896 gifte sig, jubilaren med dåvarande kettingsmeden S. A. Gunnarsson. Maken mottog år 1915 vaktmästaretjänsten vid det då nyuppförda tingshuset 1 simband därmed in till staden. På tingshuset verkade makarna i trettio år — för fru Gunnars- son bestod sysslorna i att sköta hem och familj, svara för städ-' att ta emot häradshövdingar, no- tarier och nämndemän och se till att de trivdes vid sina sejourer i Laholm. Många kända män har hon fått möta och vara värdin- na för under sina år i Laholm a FFESETEYET hemmanet i Genevad men kom : som nyligen blivit änka, låtit > uppföra eget hus intill Rams- : Laholm och familjen flyttade i' ningen av det stora tingshuset — i FYCETA AA -80-åring i Veinge. laholmsvärdinna" för ”Brånaltaren och 24 rverevaevvwv e a Fru HILMA GUNNARSSON ministerämne: EGET VY VITA Aeon — assessor Assar Åkerman till exempel var den förste domarei här, han blev. sedermera Bran- tings justitieminister, och riks- dagsman Brånalt var en annan välsedd och uppskattad gäst. Fru Gunnarsson har alltid va- rit en hemmets kvinna, Hennes främsta livsuppgift har varit att hålla allt städat och propert och trivsamt omkring sig, och i den uppgiften 'har hon lyckats allde- les utmärkt — det kunde inte minst alla : dessa domare och . nämndemän konstatera. , Efter trettio år överlämnade makarna vaktmästaresysslan till en son, och makarna Gunnars-' son flyttade till Ramshall, där de äger det' välkända nöjesetablis- sementet — detta utarrenderas emellertid. I Ramshall trivs de åldriga makarna — fru Gun- narsson ägnar sig bland annat åt sina vackra blommor, som tycks trivas lika bra inomhus som ut- anför stugan. . . : A FEYTEFETYYSVN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.