Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
vyreveyvyreYvYY vv v TyrereYyvrevYyTTerYY YvryvyYYrFYYY trevevtvrenvYPrer? N Yrvvererevvve röt” . vrerveverr? Yr vyvv M M > N Sann ar Hi | Koexport från - -— Skåne-Halland |: En italiensk äppköpare av små” stycken »kultiverad nåture” Jvdjur har i veckan arbetat i bb tt par år sedan upptäckte sydhal- ” ö| 2 NYA ORD BERIKAR då och" då" vårt "språk. För e Skåné, omtalar che ERNST : ” Hänningarna ordet ”grönområde”. Vi är övertygade om att ett mycket” obetydligt - antal | lväjarsvdg ning. disp. äl på Iandbiten mellan Hall dsås och Lagan hade sett eller hört det ordet, in- a rk hå ' om betäckta .nan det dök upp'i en diger avhandling 'någon gång på "högsommaren; 1957.” «Avhandlingen; N | kvigor, vars föräldrar i två ge- i fråga gällde byggnadsplan för Mellbystrands badort. . vs . , se - . . a nerationer — producerat. miner områden som vi åker genom” Laholms ”blom jö. ion f " arkliknande "arealer, gemensamma grön : 2.000 kg. mjölk pr Jaxtation med RR ria, pa kallades ”grönom- i en: tbebyggd : stad, tyckte sterkvarter”. Nn Tulpanvägen, ” si dn gången ett | råden,- blev redan från "början | markägårna. + Eller som ””stug- |Blomstervägen,' Rosenvägen,. Vi- / Di fe vi i Samarbete flitigt diskuterade — — bland 'an- folket” i Mellbystrand brukar lolvägen, Konvaljevägen — hela l - äntb ruksfö "bundet skall|nat av markägarna i Mellby- säga: ;”Hela. Mellbystrand. är ju raden gatunamn på : blommor, ot änderka uppköpen för. Det- | strands-området. "Många av dem | grönt — "utom själva plagen och Rama som är motiverade | : kte, att arkitekterna "bakom förstås . . Nå, -den.'. svenska blomster ta åt under inäna år be kant sn. ”lagt undan” allt för! NU HÄR byggnadsplanen för prakten: kom inte på en gång. pige om bplör äger svum då Istöra ytor till grönområden: I Mellbystrand.) blivit aktuell igen. | Munkarna" och deras örtagårds- rd och ätokilliga exporter ett sommarstugekvarter, där | Den har” fastställts ' av länssty- | mästare fick allt' ligga i för-att mn It ller har ägt rum. ,Djur- | varje, stugägare har antingen. en ir Isen — och i vissa delar över- | få de-."kalla” svenskarna med: : kö sker - huvudsakligen Relt”nafurväxen eller en ” något "klågats . hos. kungliga ' majestät. på sin linje." Så sent som på "frå 5 ans, område, men även ”friserad” tomt, runt.. 'sin stuga |Gröhområdena intar fortfarande |1860-talet vår en svensk upp- ” : å' z ta sida)” Jäinns "alls" inte 'samma behov av en tentral plats i. diskussionen." |fostrare. bedrövad över ' sven- ME när : vi hade ' inte" tänkt diskutera |skarnas tafatthet, när. det. gäll-': a | Gc denna "speciella "Mellbystrands- de att ordna det litet skönt för in oner - fråga och ställningstagandet |sig i en egen täppa runt "hem-- Skörd” äv; C hanp jo där jute skall, inte-tas "som nå- jmet, En ' tafatthet, tyckte han,.. gon lngervisning' om: att'. syd- som ”gränsade till ren ovilja. hallänningarna brister i ”förmå- Vi vet inte om det låg en ta . gan . att. suppskatta och! trivas |ke bakom, men artikeln' publi-' i med! naturen. - Det "är «alldeles |cerades i den "absolut första ut- tvärtom'vs—itta bara” på det gåvan. av Folkskolans läsebok, lyckade" resultat. de'.sydhalländ- | den som gavs ut 1864, . [ska villaägarna uppnått i sträv| DENNE ' FÖRFATTARE :'och : 'vånderia "att få sina trädgårds- hans ' många efterföljare lycka- äppor. till : små en kulti- å - - vad na ven Ut i Mell- hu onotettönerna ned 2 ?T DEN EGNA 'TÄPPAN eller på kolonilotten ges chansen att få arbeta med ' jord” och "växter = . H N - : - - : ka kan sättas i arbete med. : , bystrand vill man ha ”sväng- sig, och i'dag är. Sverige "känt Något av det mest inspirerande en människa kan : - a rum” — det är först när détal- lvida omkring för sin högtståen- - : jen. :med : grönområdena verkar de 'trädgårdskultur. .Den kultu- överdimerlsigherad, som, lekmän= ren. visar sig inte. bara . runt hen reagerar ”negativt.... =» |slott. och herresäten eller i stä- ""”GRÖNOMRAÅDET” : "får. vildernas « parkanläggningar, Det annars, Vara. tacksamma” för — finns inte många villaägare i när det kommer” på den plats är. landet som inte samti- lär det behövs och får en n yta . intresserade "trädgårds- : jordbruket i södra a Halland il I EN. I TERVJU på LT: S jordbrulssida den 5 mars i år: : "varnade jördbrukskonsulent -; vi "har" också i "många : ”Vårt gröna ortnotrian a : . irger Blixt södrå Hallands lantbrukare för en extremt tidig - sådd. — Vårfrosten är farlig år; varit . tacksamma” "för, de l|den, :-som gjort ' sloganen, .. är |: - för späd sädesbrodd,: sa han, De sydhallätrdska' lantbrukarna tycks ha- gått Törstlåndigt fram - gröna, områden, som våra da-' trädgårdskonsulent Gösta - Eng- vd vårbruksprogrammet, och de nattfroster v vi hade” i förra veckan har inte” åstadkommit någ : 'gars ar) itekter vill ha patent stedt:. — har. blivit.” svenskens | + ra allvarliga skador.” AN s |älsklingsplats. :den egna täp- . oo pan. eller Rå kolonilotter” ges |” "Frosti SÄ KA AT : sj chansen, att få arbeta.med jord |är:väntade,; och lantbrukarna lå- . Det var. munkarn na som nån | och växter, -- något av det mest ter' i. regel inté lura sig till rå. ång . långt nere i " medeltiden | inspirerade... en.: människa ,, kan gon förhastad sådd av ett tidigt lärde nordborna. så och sätta | sättas . att: arbeta. med... .—' Det | vårväder; säger jördbruksin- bl för att de så” småningom | är väl denna svenskens svaghet | struktör Bror Håkansson vid tr . FÖRENINGEN Skogs-toch Lantbruksfilm: har med; anslag av: |skulle få glädja sig över. grö-.|[ör-jord och grönt, arkitekterna | samtal med Laholms Tidning. — trädga temedol,. inspelat .två nya 'träd-: Ina: blad, Ablommor och”. frukt: har. för ögonen, när de ritar Nog lovade. vädret gott i mars, gårdsfilmer, sont nyligen premläryisats i Malmö. De båda fi e |ihop sina byggnadsplaner "och men det: väntade omslaget kom | Oi merna heter ”Färska grönsaker!-och ”Växtskydd under glas”, s ; Dr don förra filmen är, denshär. bilden hämtad. Den visar hur; planerar för framtidens städer, : några dagar nt april get var vom. eV SS, - | förrestén den 5. Sedan dess ar |-bår ill vårordsnirymet. på. em... soldagar:, och frostnätter.., AX Förra veckans hårda hatt j . froster tycks inte ha åstadkom- DAGSLÄGET GOT mit några nämnvärda skador pi |” REGN BEHÖVDES: grödorna, Möjligen har linet va | ' — "Vårsådden rv istortis rit illa ute på en och annan od- | avklarad ” på "' södra Hallands ' "ling, men vårsådden har stått | slättbygd, säger, instrukt r - Hår g gott. Man får kanske bättra | kansson.: Endast "en "del" kallare, sådden. på en del .sanka ”fläc-|jordar innanför Mellby”ömrådet kar”, men sådana förbättringar | ligger "änmu 'till "sig "De skall - emellertid "kunna: ta emot i utsä- | det när somhelst; Sammanfatt- ” ningsvis kan man säga, att:dags- =... läget "är: : gott > för - slättbygdens jordbruk: Det-fuktiga "väder vi "Malt'de' senaste! dagarna” är väl- ' . kommet : på. de. flesta” håll här 000 ; ga a ” skörden tillgår 1 en, modern « .ehampinjonodling.. "I tydligt. den: senaste”. tiden D blir, trots allt inget rekörd digt år för jordbruket ... . Men ett" besvärlig har vädrets. makter löst åt Syd- " yggnaden, som är avsedd endast för djur, 140 st., består av en enkel trästomme som bes ” klätts med dubbla väggar av PEKA-plattor (plankorrugerade" asbestcementplattor)' och med - .'. rett isolerande skikt av mineralull mellan plattorna, Till tak valdes. korrugerade : Eternit- fn "plattor med ljusinsläpp av Plexiglas. :Ventilationen är ordnad på följande sätt: Längs läng. a " väggarna," under taket, (se bilde nedan) finns luftveniiler och uppe vid taknocken (bilden . "hal lands” jordbrukare den” här - ovan). finns också ett luftintag, vilket tillsammans ger lagom” med frisk luft med bibehåls'. .'. gången — tack vare den "vårliga ”'lande av tillräcklig värme! - Med k toder skulle denna byggnad. hå marsväderleken | drogs 'vårarbe- ' : dragit mångdubbelt : större” kostnader, ” ”Eternit har visat sig vara. ett "ypperligt. -byggnads- oc tet ut över en längre period. iw > materia] " "säger "förvaltare Ohlsson, sn | . Jordbrukarna har på så” sätt p , Erfarenheterna på Simontorp av. mates «I sluppit den besvärliga arbets. Å ri tsst all 3 rial av märke Eternit är goda:— på en per r djur do ake I ” na ål topp, som brukar höra vårar- M i) . «Sve Alöre ekonomibyggnaderna' finns na till — och det är de mycket : ” tacksamma för. ev” Eternit-tak från 1913 som fortfarande är 7 vor . - i prima skick, Ett exempel på god tak- : : ekonomi — 46 års underhållsfrihet! Även för Er finns det en'enkel och billig lösning med ETERNIT och IN- ”VARIT-material. - Och betänk - vilken trygghet vår garanti innebär och de fördelar . som svensk tillverkning och : svensk service över hela "landet ger, säger" förvaltare Ohlsson” fen NORMAL TIDIGT: I SKOGSBYGDEN, oLI södra Hallands skogsbygd räknar man "inte alls med någon särskilt tidig vår, Enligt de-rap-' sö porter vi fått från jordbruksin- = struktör Håkansson och från vår meddelare i Hishult får "skogs- bygdernas lantbrukare inte till- Ne vårat: förrän” tidigast en Jecka SS : arbetena I på 'skogs- Iöragaad "gårdar och på en: del SVENSKCTILLVERKNING SVENSK SERVICE - + SVENSK GARANTI RTR «" "håll har potatisen kommit i jor« = . ' den. Några större "arealer. har ; emellertid inte blivit vårsådda. - Til Skandinaviska Erernit AB mm! 3 02 CM CM EM få & ms mr KR oa fö EE n - o H LOMMA , > Var god sänd mig gratis vidare upplysningar om Edra en TA r : .| b sordb |] Svenska Invarit Ab, : " me : "STOCKHOLM; Kungsgatan 322 i " Skandinaviska Eternit AB, E - GÖTEBORG, V. Hamngatan 24 ta dressera kuvertet till den adress - Som är närmast) - H "Namn: Karup Karups Yrkesskolga : DD har” avslutning av Jäskret vå ,» | Söndag em, i. Skottorps 'bygde- | gård, där. utställning sker av. ele- ; Zz. |vernas arbeten. — Allmänheten ” | | N = hälsas välkommen. ige annönsx
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.