ox IF lätt som det var 1 vvyvv s i SEI ATATAA Fr Fr FE FARA FRA RER FARA FI Fr 7. LAHOLMS TIDNING TYY Yrrsves YYTYFVYY i DEN Pikant debatt I maj 1957, ett drygt år före 1958 års riksdagsvål, publicerade en av de mest' spridda veckotid- ” « > Bingarnå 4 Finland en stort upp- — stor affär av, såvitt man kan be: slagen artikel," som” innehöll för" slag om” att 'de borgerliga par- - tierna i'landet skulle slå sig sam- man i ett enda valförbund. Ar- - 5& MAJ 1959 , - > "Just nu går pclemikens höga i Finlands 'press till följ av' att det på sina håll-'gjorti döma, relativt embryonala ”strä- ”vanden att återuppliva tanken på, en. borgerlig samling — denna” -> gång dock utan att agrarförbun= vars: i doldes bakom: en intet avslöja. de signatur, "byggde: sin idé pi jak det varit påtänkt som deltagande. Ä - ”part — inför närmast förestås de st4öe Irzrol. Za : att det gällande val- systemet i viss mån gynnar de” kommunalvalen 1960 och 'presi; stora och" i "motsvarande ”grad missgynnar de små partierna, Följaktligen skulle:chanserna' för ! en borgerlig "valseger avsevärt öka om de olika åsiktsriktningar- na inför. politiska val samman- föste: under ep hatti; i: voost- Ingen förnekade : det teoretiskt riktiga I resonemanget, menn: turligtvis kunde inte de olika os + .dentvalet 1962, Den bild presse "ger av dessa strävanden är täm- "Ngen oklar, men tydligen har det om samverkan: Bess N -oLocKk. UR nn PRESSEN "ÄVEN OM MAN ÄR HELT -| ÖVERTYGAD OM att den ökade fritiden, och. friheten är till väl signelse' för vårt folk, tvingas man att konstatera att vi ännu inte rätt kan bära dessa ting. Helgledighe— terna har nämligen alltid en dyster baksida; som 'inger allvarliga be- tänkligheter, och fridagarna kring första, maj utgör .inget. undantag, skriver Stockholms-Tidningen :(s): :” Fylleriet i Stockholm satte re- kord - med 264 omhändertagna, och det är ju alltid en trist his- toria; som visar att vi alltjämt "har en:-lång väg att gå, innan vi med förnuft och måtta kan handha den fria spriten; Beklä de ä är också att den förekommit en del kontakter mel-,. : lan intresserade kretsar i-avsikt.. vatt åstadkomma" en: organisatior med” uppdtag att. föra fram ock . driva' tanken på en samverkande "borgerlig valfront. Planerna of- starka helgtrafiken, stimulerad av det vackra vårvädret; krävt inte . mindre- än elva dödsoffer, bland vilka barn och ungdom dessvärre är i majoritet. Därmed stiger an=- talet trafikdödade under april till 69, ett 20-tal fler än under sam- ma tid i'fjol, vilket kraftigt un- nskars samlade intäkt vå 400 mil J ” Argentina förbjuder « kommunismen "7 > BUENOS AIRES. (TT ——' AFP) Argentinska regeringen utfärda= . de på måndagen förbud mot kom= munistpartiet, I regeringens dekret " Tisdagen den 5 maj 1959 .” förklaras att' såväl" partiet " som", :' . grupper, individer eller föreningar . direkt eller: indirekt anknytna till "etsamma ' förbjuds att utöva nå-=- ar » on politisk verksamhet så länge ndantagstillståndet råder. , . 4 Förbudet. gäller ' även tidningar, tidskrifter och andra publikationer som öppet eller indirekt försvarar kommunismens principer och pro= paganda eller sprider propaganda= material, ö i. rr Arn "I re, missuppfattade "många vår oc uppgift. Man trodde, att vi' skulle” / - : hjälpa dem till flera barn i stället för färre, Indiens tidigare kvinnli= . ga hälsominister Rajkumari Amrit Kaur trodde sig ha funnit en enkel -| lösning på problemet genom att de= la ut kedjor med gröna och. svarta kulor till kvinnorna. Härigenom skulle de ha möjlighet atthålla rex da på rytmen! — gröna kulor för ”säkra” dagar, svarta för, ”babyda= gar”. Hon måste emellertid avblå= d iggj i St i : må rodde att j M 4 så oppor- "fentliggjordes emellertid av ut-" 1, vilket I ? sa sin reform: många tr borgerliga partierna på a "pp > omstående så tidigt och i så sen- derstryker: nödvändigheten av |: : ss i - pärlorna hade magisk kraft mot, . tunistiska "grunder plötsligt av- - . om j oavlåtlig, intensifierad verksam- Med oxar och medeltida redskap i atom åldern. , s vägrade «ta svära 'sig sin individualitet och sationell form, att,'såsom en tid | het för att hejda trafikdöden. —-. |. ue : At ER a befruktning, : andra > vägr låta sig Uppsugas i en enda stor "+ valorganisation, hur -vällovligt det än - ur taktisk synpunkt kunde' te sig att bilda en entente mot , de socialistiska partierna. Projek= tet avfärdades vederbörligen på ning uttrycker sig, det hela blev "en malör från vilket företaget - knappast kan repa sig. Kring för- del. « Tillfälligheter gör att de dyst- ra siffrorna nås samtidigt. som Trafikfrämjandet satt i gång sin ” vänligt da under mot- hade ryktesbildni gen hunnit sprida en misstänkt atmosfär, som inte var rekom- d de för en lut-" olika håll-1 den borgerliga" pres- sen och bl! a påpekades, att det. föreföll oerhört svårt att tänka . sig ett så intimt och "osjälviskt samarbete, som det; här skulle bli fråga om, etablerat och ge- nomfört av till exempel det kon- : servatlv& samlingspartiet och ag-= rarerna, vilka' just vid den tid-' punkt det'är fråga om — inte föratt det blivit så mycket an-', norlunda sedan — hade legat hårt iluven på varandra. , SEA Något stort, alltomfattande bor- gerligt valförbund kom inte till stånd Inför . riksdagsvalen 1958. : "De som hade drömt. om en dy- lik borgerlig samling kunde emel- lertid efter' valen "med viss rätt påpeka för sina belackare, att valresultatet gav "vänsterpartier- na majoritet I riksdagen och att så antagligen inte hade skett, om , en borgerlig valfront förverkli- Kats, FN «+ ta . ning i demokratins tjänst)”. = - ”, Det återstår naturligtvis att'se, -.Om den ovan citerade tidningen blir sannspådd eller inte; Likhe- : » ten mellan de idéer, som fram- fördes 1957; och de planer 'vilka » just nu vållat diskussion och ra-' balder, sticker emellertid i- ögo- ! nen, j H : H ot "Här 1 vårt land har, vid någo! . tillfälle kastats fram vaga antyd- ningar. om en liknande: samver-' kan mellan de tre demokratiskz -oppositlonspartierna,' som de' vil-" : ka diskuterats i Finland. De har emellertid aldrig tagits på” fullt |. "allvar. Tidigare hade vi valkar- teller, men inte ens dessa ansågs , ; tilltalande, Särskilt mell tier- "många - tillfällen att under den helgfyllda maj månad beakta den- "na maning.; Man vill livligt hop- pas med bättre resultat än un- der denna helg. =. secs else ra sä a DEN”NYA MÅLSÄTTNINGEN för det statliga stödet åt struktur- rationaliseri .borde rimligtvis som normalfall (i, slättbygderna) ta sikte på familjejordbruk - av tormstorlek "men utan hinder: till hjälp åt jordbrukare att bilda även större. '> jordbruksenheter, - anser Jordbrukarnas Föreningsblad: i - . - | I stället iförordas 'i propositio-' nen åom målsättning en övergång från enfamiljs- till tvåfamiljsjord- bruket;: en högst " märklig ' kon- struktion;' vilken tycks bygga på en tanke: inom 1942 års jord- : brukskommitté, som i. praktiken " föll under. bordet vid .stadsmak- ” ternas behandling" 1947 av. kom>= '. na, folkpartiet och" centerpartiet.: fann 'dem, besvärande. Så långt som till. gemensam partibeteck-. . ning. anses emellertid vara, en .utopi, här liksom i Finland, ; > Äv "Alqrik" v Sok Sokrates" slägord och vår na Degerman en mr SR rka reaktioner och följden, te och som ” sedan "dess såvitt bekant''aldrig: varit föremål för allvarliga övervägan= den inom en statlig utredning el- » ler på annat sätt, En annan: sak är, 'om som" övre gräns. för de : fall då bidrag för rationalisering skall kunna utgå sätta jordbruk : av angiven storlek (i regel be- w tydligt större än normjordbru- [ kommentar till småbruks- propositionen, ; finner 'JF. att . det lir — även om förstärkning av småbruksstödet skulle. komma att, nås vid riksdagens behandling ”— tot ”Vänner på vägen”, Det blir. vid grinden till den 1 di > gården; det lilla. ordet ”Royal”. har . av någon anledning inte fått plats. Miljön är lugn och tri tjänare med blågula band om ma- gen gedigen svensk heminredning, : ftaned : — Här i Indien är bortåt 75. proc av. befolkningen knuten ”till jord- bruket mot hos oss knappa 20. Än- kå förmår jordbruket: inte "klara försörjningen, än mindre hålla jämn akt "med "folkökningen;: Felet :med et" indiska "jordbruket "ligger inté Minst: i att. avståndet mellan: jor-. Hens ägare och dess brukare kan vara orimligt stort; det finns fak- tiskt ' fall med bortåt 50-talet -mel- ite förvåna” - sig över att känslan för jorden tun- |' nats ut. Och bättre blir det inte ge- nom ' det: 'parlamentsbeslut," som ger kvinnorna ' rätt att' begära utskift- ning av ärvd jord, Brukningsdelar- Mna-blir härigenom | smulade. 7 + . Vid "en: flygfärd. över. Indien.'är det lätt att omwittna. hur sönder- trasad den odlade jorden redan nu jer. sig från luften. På våra bredd- grader ser vi jordbruksbyg — Indiens totala 'nationalinkomst kr i stort sett densamma som Sve- : joner om riges. Men vi är 7,5 mil; kakan, indierna nära 400. .. Det är vår ambassadör i Indien, Ceylon och Burma Alva Myrdal, tom ger denna aspekt på Indiens ekonomiska status, när hon tar emot I svenska ambassaden i New Delhi 1" ”Sweidish Ambassy” läses på den, blankskinande ”mässingskylten Indiens: — "befolkning växer "med ' 20.000 varje dygn men trots. att tre fjärdedelar av folket arbetar i jordbruket kan detta inte klara försörjningen. En mängd svåra hinder står i vägen både för större skördar — och för mind- re barn, >< träd- ed kan skapa "den ten." tassar omkring” i” lanled.: Man ' skall då ] än mera svarta nde; den från — Vi behöver gott och väl ett 20-tal sådana ombud .i' varje. by, säger en parlamentariker, med vil- ken jag diskuterar projektet. Men det är mer än folk, som saknas. Vi måste få fram litteratur på alla tänkbara dialekter. Annars kan in- te - erforderliga: ledarkrafter. utbil- das. Men alla :desså unga får vi in- te till detta arbete utan 'ersättning, Vi- måste. skapa en kader: av hel- tidsavlönade förtroendemän :.3.: > .svindlar," när "jag söker göra ett 'överslag över storleken på denna lejda partiarmé och det slår mig: 1'detta ligger-något absurt. I Indien som "vimlar av män, redo ätt offra det mesta;av normal livs- försel för: ett religiöst idealyvågar man i dag inte bygga på samma of- fervilja, när det gäller att söka le- da den stora massan ut ur den sto- rå fattigdomen! —. ... 2 : Det. är emellertid inte endast änsk tröghetsfal T- T Söner viktiga, Vöttrar en belastning » Viktigt är också att i detta sam- manhang minnas hinduens inställ- ning till sönersa, Där är alltid en son, som skall vara till hands att tända bålet, när faderns 'jorde- vandring för denna gång är lyktad, Annars löper den döde stora risker. Det är också sönerna, som, skall vinnas med större eller mindre hemgifter för äktenskapet; föräld- rar utan söner men med många "-flickor går ännu i dagens Indien mot en ekonomisk familjekatastrof, som blir än tyngre tack vare de dryga . bröllopskostnaderna. Vissa reformer kan dock.skönjas på des- sa delikata familjespörsmål: lagstif- tarna överväger förbud mot avtal om hemgift, ' och 'i. Delhi praktise- ras numera massbröllop, där kost- naderna bara blir.en. bråkdel av de - vanliga. . Men” alltjämt . lever drömmen om 'söner kvar hos de breda " folklagren.: -Och- drömmen om ' en" son har som bekant. gett upphov till mer än en dotter . :. För att göra barnbegränsnings- propagandan mindre stötande' kal- las'den här ute för ”familjeplane- ring”. Här och var sér man :;skyltar med. hänvisning till läkarekliniker för diskussion i detta delikata ämne. > Till en-början, berättar en läka- emot dem därför att halsbanden , påminde ' om dem 'som' bäras av kor! Värst var emellertid, att fler- till småbarnen, som lekte sönder dem så att det inte blev någon som helst reda på räkningen för mor, » Upplysningens väg, är "här som på alla andra områden den enda: som 'för till resultat, men det häg= rar i fjärran. Hittills har myndig- heterna nått 30 miljoner äkta par med sin propaganday; vilket resul=" terar i att ca. 20 procent hänvänt sig till någon av de 800 födelsekli= , niker som nu upprättats. Krav har lisering av rakar med tre barn, ett hårdhänt ingrepp, som kunde ver= " ka stötande på ett långt mindre orealistiskt folk är det indiska; In- te desto mindre redovisas för. 1958. dubbelt så 'många steriliseringsfall som två år tidigare, låt vara att siff. rorna är anspråkslösa, 14.000 resp 7.000. Men i insändarspalterna op= ponerar man sig. mot. att sjuk- sköterskorna skulle få 2 rupies för - varje fall de kan redovisa som följd av sin påverkan. - . a Samtidigt framföres förslag i Delhi. om - införande av: särskild straffskatt på barn, :, " j.- oe va H Eric Hägg Intör' Damspänstens” Däg nu framförts på obligatorisk steri= - 4 talet kvinnor. överlämnade bandén” ; tes alt uttala de berömda 'bi- | blir, att gourmandens extrema.ten- den Möt van "som ' ett rejält 1 HR NE - sitt Mtrl . MER na ark Mond på ber en en generella prissättningen . som |k h d om 'orer, som av . : . TA | Gt för den enda ndviden över I den Ia oxtona tendensen | amd [som bill” kommör | bringar, FA dö om em tas: Bruket: avkastaing — vaterpro: OC PLIOMECNAASKOFNA : att praktiskt förverkliga dem, Det alt vara utslagsgivande även för |i ändligt små bitar, Mattans skiftan- blemet skymtar alltid bakom. allt - . Prag el SAN Do ner att äta för litet — gourmanden blir asket, - :.z es ru «oh , NT rakar ; a "-, Det är: därför .välbetänkt att rs FSE TH 1 | .angelägen:om att för de närmas- empel på enäntiodromins lag. Från" | "te åren binda statsmakterna vid psykologisk synpunkt. är 'idealis< | ett avtal, som ger största mö ga men en extrem ståndpunkt, som garanti för att det allmänna pris- bortser från verkligheten. Idealis- |.. stödet åt jordbruket: inte + skall ten börjar med stor entusiasm ar- . | > svikta och dessutom ger'möslig- betet "på förverkligandet av sitt J:r" heter . till. successiv. inkomstök- ideal, exempelvis att skapa ett ning för alla jordbruk. ++ idealsamhälle, men hur han än ar-' : betar och sliter så finner han en a N » 3, ks a i å jr allt, att ” gndricera ” kvickheter, förverkliga” tdedlen,. och rätt vad 9 Säga några sanningar, Och ä i ism it ö någon absolut sanning. är inte Os- fet är h rot oa men, slagit sluta car Wildes påstående, Det förhåller tsats. golsm, .ja .d sin absohu big nog snarare så, att såväl män= |” St5, | SS | . niskan själv som den mask hon bär har sitt Intresse, Sokrates uppma- ning, som citerats ända till leda, . Jkan synas förnuftig nog, men den skulle bli betydligt förnuftigare, om den nyanserades, - Ty vad menar man med att kän- na sig själv? Framför allt; vad är det man skall känna beträffande Människotol | inna till och 'med personer, "som det mindre jordbi rukets. lönsamhet, , menar, att självkännedom inte ba? Ira är, obehövlig utan rentav farlig, | Det är den förstås inte. Sannin- gen torde. snarare vara ,den,: att . fbrist härpå är betydligt farligare. "Visserligen har den spirituelle Os«- car Wilde formulerat den satsen, att vad som intresserar hos män- niskan inte är vad- hon -verkli- Ken är utan den mask, hon bär, men man får Inte glömma, att för en paradoxmakare gäller det. fram- de' färg låter ana' bristen i system pch frånvaro av samordning vilket iplus " uråldriga brukningsmietoder förklarar jordens ovillighet att ' ge 'ordentlig avkastning. ve mänskligt : handlande, ' När :mon- sunregnen — som' hände i början av, 50-talet vägrade infinna. sig några år i följd, hade ingen. aldrig så god organisation kunnat hindra -I missväxt och svält. Nu' har. Indien emellertid, under .senare år upplevt |. inte bara rättidiga utan också rikli- ga. sunregn,. som .den. torra jor- den . begärligt" druckit. - Därför ser man: just nu ljusare på jordbruks- situationen än tidigare. Med 'berät- tigad stolthet kunde också en Cal- eutta-tidning i förra månaden som en. värdefull. nyhet slå upp medde- landet att intet enda hungerdöds- fall inträffat under 1958 i Västben- galen, Det var "sant, att man haft ett 30-tal misstänkta fall men se- nare undersökningar hade gett vid handen andra dödsorsaker än svält. Hur man så i efterhand kunnat fastslå något sådant i ett land med allmän kremering av de döda, är en för den utomstående förborgad hemlighet. ne a +' Såväl män som kvinnor har ofta ensidiga rörelser och felaktiga . ; ställningar i sitt arbete, som gör att vissa muskelgrupper och le-' der blir för starkt belastade och överansträngda, säger profes-. :» sor Nanna Svartz. Bland kvinnorna är en viss” kroppsställning + och ' ensidig belastning utomordentligt vanlig -— man sitter ned-. » hukad över arbetet eller står och går . framåtlutad,-' Detta ger trötta fötter och ryggar och kan ge. upphov till verklig yrkes- "sjukdom, Med några: relativt enkla motverkande rörelser . skulle - detta kunna undvikas och mycket kunde” vinnas "genom: daglig ' motion och frisk luft. MÖGROtt LIR TS ME Pos > Tvivelsutan behövs. det upplys- ning'i:dessa frågor, och :därför häl- sar "jag med: glädje..kampanjen "”Damspänstens: Dag”,” som ' ju . är landsomfattande och värder sig till kvinnor av' alla åldrar. Att unga flickor är sportiga och tycker om att tävla är helt naturligt, men det skulle. vara önskvärt att kvinnorna mera än vad nu är fallet försökte hålla sig i form upp igenom åren. För en frisk är det heller aldrig : för sent att börja motionera, men man måste ta det försiktigt i bör- jan: > N H : Rållningen är viktig inom alla skrämmande efterblivenhet. > 'åbyårna "7 7 , Livet. i byarna .åt gl allt Idetta på ett sätt, som till en början 'skrämmer, . västerlänningen, . Han «känner sig försatt. till. mörk. och Iröstlös medeltid, 'instängd - mellan ;bygatans gråa. lerhyddor med risi- ga -tak: och skrovliga väggar, ofta fullsmetade med kodynga, som ska torka till lätthanterliga kakor, så mister 'åkrarna . denna /. naturliga gödning, som i stället . svarar för upp till 80 proc av Indiens: hela energibehov.. Livet i denna miljö är: väsensfrämmande för allt, som sig i tiden; oxspannen framför vagnarna med deras två höga hjul, för minst av allt tanken till en in- brytande atomålder. : än sju hundra år sedan med sin ”Gudomliga Komedi”. . NE Den våndring genom Inferno som Dante gör i sällskap med Vergilius är ingen vandring i en värld utan- för människan själv. I själva verket är den en analys av människans egen, "inre värld, herines undre värld, om vilken hon själv ingen- ting vet i sin enorma egenkärlek och självförgudning, Den som lä- ser denna infernoskildring skall må- hända fråga sig: med' vilken rätt kan det påstås att all den ondska och gemenhet som skildras här. kan 'I sällskapslivet finner man. än- nu fler exempel på den nyssnämn- da lagen. De bästa vänner blir helt plötsligt de värsta ovänner och från att tidigare ha funnit nästan ute- slutande förtjänster -hos varandra, finner de nu nästan bara fel, svag- heter och dåliga egenskaper. Det-' ta visar hur otroligt begränsad ” jag själv? syn på är. bg j : der Jorå FRE z Ås - > | göra anspråk på att vara ett all. |. Här som på andra områden är| Lider jorden av bristande förmå- ö; kan ta reda på en hel "del, som Det. förefaller som om man vill se | mänt innehåll i den mänskliga nas. vägen till bättre förhållanden både ga till förnyelse, uppvisar däremot re på cg kn eat far, ett betydande Praktiskt värde, antingen en ängel eller en skurk | turen? Har vi inte här att göra lång och stenig: Äganderättsför k id en -skrä di a ställning under arbetet. Detta Me npelvis yrkesanlag, karaktärs. |I sin änniska, Någonting där- | med ext d ll av ond- | hålland altas I i. | tillväxt, som hotar spränga alla för- | "> s - uddjetrs feenskaper, böjelser av skilda slag, | emellan tycks inte få finnas. Man ska, med vilka den ”normala män. "dare med enbart nya laga de utsättningar för rimlig försörjning. gäller p te risker a Pg laster 0 3 v. Det är visserligen tycker annars att det skulle vara | niskan” inte har någonting gemen- kf ST jEn befolkningstillväxt anställda, kontorister och sådana på 6,5—7 miljoner om året, innebär att varje dygn 20.000 nya munnar tillkommer neärvda brukningsmetoder kommer länge att dröja sig kvar, inte minst sant, att allt som jag själv som nöter studiesto- detta har sin betydel. len, säger professor Svartz, Många 3 tämligen överflödigt att rikta upp- 3e för en människa, men det finns i samt? Det obevekliga svaret på märksamheten på 'det triviala fak- 7 ännia Professor Nanna Svartz, '- sådan fråga blir: sådan är männi. bord Kerr sak, h dar än stör- Me od änniskan är en varelse | skan Alt detta finns i henne, i frodas kopp med vidskepligheten. att mätta. Sifffans höjd beror inte ae Bör ba ser och me aj Ne hörde ägnas stör. ydelse, oc ta därför, att | På 20 ont : hennes undre värld i te såll eten. ra HOTA a | det att göra rörelser och motione- | re intresse ”nä teater LA - . I nnes | En lighet till bä 3 - | enbart på hög nativitet utan också or i SSE, "när man propage- lr by vsavgörande för 'en t Å andra sidan har människan en | ”omedvetna” som den moderna förhållanden. sor. Nehrve koner på sänkt dödlighet, den senare: en |-i, - FN : Bad Jord och |. rar för Promenader, säger hon . a ten ens I denifenomenal förmåga att inbilla sig | Psykologin uttrycker sig. ii 3 ee gåva av västerländsk läkarveten- gjort stor nytta. Ibland träffar jag vå kor ä 5 mänskliga naturen upptäcktes re-|allt Möjligt och -sarmtidi FROST Parti i utbyggnad av jordbrukskoo- Å = äldre damer som med mycket små åra skor är ofta felkonstrue- "dan för två tusen år sedan av den | sig själv. Det är verkligaa Öupera, Det är inte ytan skäl, som den | Perationen, I den nu pågående jord- skap | dess kamp mot spädbarns- | medel har hållit sig spänstiga och rade med för tunna .sulor, fels ' arekiske filosofen Herakleitos och |kel konst att förfalska ala värden, moderna psykologin låter förstå, att | bruksdebatten åberopas ofta Sve- | dödlighet och epidemier, ungdomliga. ? ! aktiga klackar och utan 'stöd I politiska : och mera upplysta för hålfoten, Barn och ungdom kretsar blundar man ingalunda för ödvändist barnbegrä. 'har fått namnet enantiodromins lag, den lag, som säger, att varje ten- dens, varje böjelse, den största fara som hotar män. i: kan är den, .som hotar i hennes egen själ” Alla möjligheter till det rige som ett mönsterland, medan reformens motståndare antyder, att Nehru vill beröva jordens brukare när man bestrider sanningen, b Professor Svartz är själv ett gott Man kan fråga sig, om det nå. exempel på den tes hon förfäktar. kan ha lätt; ov varje karak=igonsin funni i Kils a. 3 av Hon har alltid sökt hi tt atta och tunna skor, " tärsegenskap, som utvecklas till det | skorna ljugit 3 enar 5 männi- | onda finns potentiellt hos varje | deras frihet och gå fram efter rent | ning. Men man ser klart alla hind- | göra vissa rörelsen. DM Prönske men äldre '.och ”Itet tyngre. i extrema slår över I sin motsats själva som i våra da gar. Man rå yrönniska, även om de lyckligtvis | kommunistiska linjer. Här finns (ren för propagandan mot för mån- inte så mycket som hon skulle ve- | Kvinnor måste ha rejäla skor MN bara delvis aktualiseras hos fler. Denna lag är klart uttryckt I den talet människ et människor. = > kinesiska filosofin med begreppen Yang och yin d v & den ljusa, alltså ett allvarligt motstånd att al . ga barn och man gör det t ce m till Overvinna, Redan nu arbetar 16.000 drar sig sjär 8 själv och andra genom den grad, att man ryggar tillbaka E med rätt form, om Promenaden att lä änni ut Na UPP en mask av männi- lat på grund av hårt arbete som ska ge det rätta utbytet, « — Vv. läkare, lärare och forskare. Stör- ” Goethe”'insåg detta k'art,' när |' kommittéer ute på för de krafttag, som ö 2 Z ö | manliga världsprincipen och den fa, idealism o Sv, en ra äitskä han ärligt förklarade, att hn inte nödvändig agrarrefora ana nå resultat. ” . fri fran åt de moder oe ene aska maren av an, Per våren oph som= vinali På NI 2 > €N mask = > >" , T te rome; el i - ET sankta Me Vanliga världsprincipen. vilken men ofta, alltför ofta, SAM kunde tänka sig en förbrytelse, | te!s tecken, Många av dessa kom- Här kommer nu religionen än en luften och någon månad av' som- | på att förebyg) mak rv ska tänka". > ru den mh AN exemplifie- den största falskhet, den fräckaste Shan NN Srulle kunna ha be- nittéer har uifora yerksamhetsom- | gång in i bilden. Hinduismens sinn- | maren åt intensiv trädgårdssköt- | och bristande bland aktig härlning upptäckta | hänsynslöshet" och de |ö om Mans livsomständigheter | råden, upp till ett 50-tal byar. De- lighet — för att intel hemfalla åt i tugan i skärgår-|turen sar omUskulam. been. Många personer äter inte planer. Den gåtfulla motsättning? gestaltat sig mindre lyckliga. Hur | 325 tunga och otacksamma arbete | överord — som manifesteras nte i - Vad sitt arbete tänker hon Detta kän vin llsidiga . rörelser, . ra för att leva utan även förl; don mänskliga nature ikea | te JT Sig ut, när undrevärlden | i8er därför inte stort resultat mer Fv vinnas genom lämpligt - |; minst av de Shivatrognas dryk: å intå å riktig ställni att njuta, och det är överdriften bryter fram i full omfattni ärnå : 'vatrogn: rykan | på att intå en så riktig ing r. eller kanske helt $ denna njutning som är det av- omfattning, därpå av det manliga könsorganet, repre- i På papperet, Röster höjes allt som möjligt och tar gärna en paus, > [NA : t i Å utnin rast I det odödliga diktverk utgör alla de grymheter som be. | 'högljuddare på att utbygga orga- |senterat av ”linga”, att beskåda i|32 ä å ” ge sig ut i skog 'Srande, ”slygtnas NING + Som nisati, Ls , åda ildå hon sträcker på ben och rygg. |och mark, g ; 2 gårande, Njutningslystnaden Icder Dante Alighieri skapade för me; Sugafi i Europa under de senaste | nisationen. Till den vill man knyta |) snart sagt varje bytempel, är knap- | Men så ser hon också ut som en rekreation, ör samtidigt också ger Vv - "| fa "Sm åren ett övertygande be- | Unga män ungdomar ur byfolkets!past rätt jordmån fer minskad | ungdom med klar blick och spän-|bör användas förr st, Semestern egna led, som förstår byarnas men- I barnalstring. So häMar uftigt' med upp= '.. - stig hållning. — , - byggande motion och vi a PP” = DE-FLESTA OCH BASTA ORTSNYHETERNA FINNER NI I LAHOLMS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.