yvevreveevyyvv , a verv yrervryrreyYYVvY yrrY 1 I i YrYYrY er : riksdagsgrupperna yx a Tisdagen den 13 maj —— jos Dagen P "den: 13 maj . a I MORGON DEN 13 står det avgörande slaget om tilläggs- : Då. har riksd att besluta sig för regeringens obligatorium, med de konse- ' kvenser för den framtida ut- vecklingen detta” kan medföra, eller säga "nej och ta upp frå- gan' från. en annan utgångs- i punkt, > - Na Alt stämningen på båda sidor > om skiljelinjen i dag är ganska upprörd bör kanske inte förvå- na; Det gäller dock”en av de : . största och mest kostnadskrä- vande reformer riksdagen nå- gonsin ställts inför. Dessutom . gör den rådande ovissheten in-. för ' framtiden " med eurapa- marknad, automation och an- dra mer eller mindre obekanta faktorer i blickfältet sitt till för "att göra även dem tveksamma, som annars i princip är för en "till följd av sin pensionslinje. skulle sannolikt återföra' parti- - et till den undanskymda plats det hade på 30-talet, = '. "HÖGERN HAR LYCKATS med konststycket att helt by- ta ansikte i pensionsfrågan och står nu' som bekant på 'center- ” partilinjen, Det är onekligen en |: skicklig - manöver, ' och ingen: '$ behöver nu tveka om, att hö- gern lika mangrant som cen- '- slagslinjen, den linje som med lottens hjälp väl har teoreti-|.. ska, men knappast praktiska - chanser att vinna morgonda-|- gens pensionsröstning.! = : ce DET - SVENSKA . FOLKET har nu endast att invänta "riksdagens: beslut och med el- ler mot, sin vilja ta konse- - av det. Att det finns I" 1 kv obligatorisk / tjäns " Därav bör dock ingen dra slutsatsen, att de socialdemo- . kratiska ”.och kommunistiska innehåller medlemmar, .som kommer att gå emot regeringsförslaget, : DE TVEKSAMMA finns på den andra sidan. Folkpartisten Königsson har som bekant de- klarerat "att han kommer att lägga ned sin röst och därmed "i realiteten , säkra regeringens : "seger, Han kanske blir ensam' "om det, men säker på den'sa- : ken bör man ingalunda vara. ' sås på en. dag med kvinnonamn, LS Det ' finns flera folkpartister som hellre ser en tilläggspen- sion ' efter "regeringsmodell än .ingén tilläggspension alls. Dess utom är det nära nog ett livs-. ” villkor för. folkpartiet att få ” pensionsfrågan -. ur världen. Partiet har förlorat två val och "noterat. en nästan katastro-. fal tillbakagång huvudsakligen” «na kommer att, få. anledning folk, som kommer att ångra sitt, ställningstagande i folk- omröstningen och pensionsvalet finns dock anledning att anta. "Redan nu står det till exem- pel klart, att folkpensionärer-' till missnöje. Regeringspartiet har med :instämmande från vissa andra håll. signalerat, att den höjning. av. folkpensioner- na man tidigare utlovat kom- mer att, låta vänta på sig. Det » statsfinansiella läget tillåter in- te den höjning. år 1960, som ” man inför: fjolårets val erbjöd folkpensionärerna, sägs " det. Nej, det är möjligt, mer hur skall då det svenska folket ha råd.,med tilläggspensionerna? ', Sanningen är den, att. rege- » ringens -. omtanke "om . den å iljardfond tjä io- «neringen ger är betydligt stör- "> os Vårlig eld. ii: FÖRR 'I TIDEN räknade man” Tiburtil dag — den" fjortonde ' april — som den första sommar- dagen. Då ”dansa både mygg och -- myra”,ormarna få liv, Före: deä- ' na dag "borde alla ormar dödas och stötas till pulver, vilket kun= de vara till' nytta vid många tlll- fällen och i synnerhet för hästar.” Som 'minnen' från "äldré'stiden?t hörde en hel del bruk till.vårarsia betet. Sista gödsellasset, sörh'kör=ti des ut. på åkrarna, pryddesitmed ut löv och blommor och;en hal docka 'medfördes, kallad ' dynkg-h bruden,: Gödselplatsen. :borde' sopas.och ute på fältet fick ej ” rare och spridare komma för nä ra varandra eller ingripa i var- . andras göromål. Om” man i-:en och sådde dessa, skulle sånings- « mannen bli rik, +" : När! man. skulle så lin,-skulle linåkerns läge alltid bestämmas”: av en 'kvinna, Linet skulle helst ju längre namn, dess längre lin; Man trodde också, att om man sådde 1 ny, fick man mycket frö, men långt lin om man sådde i nedan, -För att få vacker skörd ” skulle man: under 'såningen ej yttra ett ord, Kom det en besö- kare till såningsmannen, ställdes sädeskorgen på åkern och besö- karen fördes bort på betryggan- de avstånd, innan samtalet kun- de börja, En obesådd fåra var in« tet gott tecken, då skulle det bli . gravöl på gården, kanske skulle såningsmannen själv dö. : I ett samhälle någonstans där Jag då vistades hade vi för någ- " ra år sedan planerat ett riktigt ståtligt valborgsmässofirande, Få en fälad strax i'utkanten av be- byggelsen "hade vi släpat sam- man gammalt enris, kvistar, gam- "' ket troppade av, Bålet var nu ut- la bräder och allt brännbart vi . kommit över och det var en för- ; svarlig hög, Vädret var torrt och + soligt och därför också bålets in- di Li, brännt g y ra. Vi slog på stora reklamtrum- man för att samla bygdens folk kring bålet. Det var också ett glåtligt program vi hade att bju- da på, - . a Gossmusikkåren skulle spela På torget och folket samlas där. Sen skulle man med musiken i” teten tåga ut till bålet, Efter yt- + terligare vårmusik där skulle rektorn vid samhällets: samsko- " la hålla talet till våren. Därefter skulle sångföreningen sjunga vårsånger, det skulle även bli all sång, Vi hade således en hel del . att bjuda på, Undertecknad hade fått i uppdrag att tända bålet och. ” det skulle göras strax innan fest= tåget kom fram, l 1 HÖGSTA : BEREDSKAP stod Nar med en vårkyckling och di- jag alltså med en tändsticksask i handen, beredd att i rätt ögon- "blick tända det vårliga bålet. Un- dertill hade jag stoppat in en massa tidningar och papplådor för att vara säker på att genast få eld och ej misslyckas, ty det skulle ju vara snopet. Musiken hördes i den vårliga kvällen och där skymtade tåget. Nu var det nåsra hundra meter borta och jag C " hågra: minuter och när tåget nätt :. , skjuten duvas kräva fann korn > och jämt hunnit fram, var det ” na mera brännbara säker, Vilyc- > nedsotade och svetten rann ner- " "jag tänkt att bålet skulle "vara - ning på bålet.. Vi eldmänniskor > " kunde få vila oss litet och nju- re än , omtanken om dagens|: ön Sv höll tändstickan" beredd. Skulle ; jag tänkte eller vänta lite till? - . Frestelsen blev för stark och jag satte tändstickan till en tidning, : fast jag. bort vänta lite till. Men >det skulle brinna riktigt,-då tå get kom frami, 7 7. ta Lu - Det blev ett bål! Det började - spraka och .knastra, elden kastade , sig genast upp istoppen på: bålet "- och .på.-någon. minut var dets: övertänt. Det brann alldeles fan: tastiskt," lågorna, slog - högt, mot - . himlen, De torra kvistarna explo=" debade, ”så' eldflagorna kastades” långt "ut på fäladen, Jag hade tänt för. tidigt. och” insåg misstaget, men ingenting kunde nu hejda el" den, Hela 'bålet , brann ' ner. på "stolta bålet bara en glödhög. Medan musiken spelade måste arrangörerna — företa ', språng- marsch ut i terrängen för att fin- - . kades hitta en del och kasta på - elden, så att den hölls vid liv, För egen del släpade jag ”brän-, . ne” hela tiden och fick inte njuta (av varken rektorns 'tal till den - ljuvliga våren eller sångförenin- gens ' vårsånger. Kläderna blev åt kinderna, Jag fick också diver- » se syrliga förfrågningar om ifall för mig själv eller allmänheten, SÅ FANN VI NÄGRA gamla'.' stockar och det blev bättre ord=' ta av vårsångerna och den gl; da samvaron, medan elden 'lys- te i den alltmer mörknande kväl. len, > oe foot Det började bli kyligt och fo brunnet och fick slockna..Pro- >Erammet var genomgånget ' och det var man tacksam för, ty det hade varit en arbetsam kväll, men dock lärorik, Man hade fått lära ne sig 'hur en valborgsmässoeld in- te skulle tändas och det var ju; alltid något. . : KH Vi kände oss ganska hungriga” efter allt eldandet och olika för- -slag ventilerades att avhjälpa detta. Ett förslag att äta varm korv avvisades föraktuflit och utan diskussion. Inte en sådan här kväll! Till sist inventerades kassorna och färden ställdes till ett näringsställe. Det fanns nå- gonting som hette rårsupé och" det kunde vara' en lämplig av- > slutning en sådan här , kväll. Som förste braständare fick jag nådigt «tillstånd att följa med sällskapet. ” >. Vi bottenskräpade våra tillgån= Verse annåt gott; utan tanke på morgondagen, Det var ju vårens första kväll, som borde firas. Där , hölls ännu flera tal till våren,. ' kanske inte så formfulländade, men välmenade, Och den vårliga glädjen kunde man inte ta miste 3 , Och denna valborgskväll kom. - Ett pensionsvwal också 2960]... terpartiet sluter upp på äv- | ja : - + Den” stora slakteribilen "svänger lin på gårdsplanen i den tidiga »;vårmorgonen. Det, knästrar i de ifrostiga isspåren, när den svänger "runt och backar intill 'en lämplig iastplats,. där "bakre lämmen kan las ner. så, att det inte blir allt för. stark lutning på den! 'Det är nämligen ' ett stort djur,' som skall lastas denna gång. En av, gårdens hästar " och 7 trogna dragare skall "lämnas till slakt; Den har ådragit 'sig en hälta på ena foten, och ver terinären har undersökt den ett par gånger, men tyvärr går skadan in- te att botar: = . - ot "Husbonden och djurtransportö ren följs åt in i stallet. Med vän- liga och ' varliga ' händer ”ledsagas pålle ut ur sin spilta. Otaliga gån- ger förr :har den följt sin 'husbon- de ut:'till dagens arbete eller till det 'sköna' sommarbetet. Men den här gången ser den lite 'misstänk- "samt på sin herre! Det verkar som om "den. trogne:; gamle :vännen på gården ' anade oråd, Den" vägrar . också: bestämt, ått' gå upp på bilen, ” fom står därute... :r. a Mo stl Att det inte är enbart av rädsla kom pålle sätter sig till motvärn vill "nan / nästan förstå. "Det. ser 4stället ut som-den tänkte.-— ”Inte har jag fått åka förut. Nej jag har ”alltid.- fått draga det; som; spänts för mig, Tungt har det varit många "gånger för' plogen. på åkern 'i "regniga tdagar, för harven över de djupa plöjena 1 svettiga vårda- gar, "eller. för, vagnen.-till. kv.rnen «Ja. med gårdens, säd. Och nu vill man "bjuda på skjuts.: Vad skall detta "betyda?”, Man gör det ena försö- "ket efter det andra, men pålle- ryg- "gar. förskräckt tillbaka. Då tager ”Vår trogne dragare : , NY ett rödmålat vidunder med oerhör- da kroppskrafter, cirka 30 hästar, Det behöver inte pusta ut i ändar-;' na mellan plogfåror eller havre-: drag. 'Stålhästen plågas inte av| svett, andnöd eller trötthet om: den! . får sin rätta skötsel. me Med förvånansvärd snabbhet = ' har denna utveckling skett. På ba; " ra något årtionde har traktordrif-! ten slagit igenom; Hästarnas antal reduceras alltmer och deras arbe-! te. består snart enbart av lätta-j re slag, medan det tyngre arbeteti överlämnas åt traktorn, Om man] betänker att hästen, på många går+ dar, så sent som under detta år4 hundrade ersatt oxen som "draga re "blir utvecklingen ännu men. hissnande, | FN Ne " Omläggningen = till traktordrift, innebär någof av en liten revolu-. tion på gården, De flesta redskap,” måste ändras om: man . inte från; början köper traktordrivna. sådana, ågade redsk M , '.De"senaste 'åren har det talats och skrivits en hel del om den svenska moralen, en hel del som inte varit så roligt att höra för svenskar i utlandet, ' +. os Osökt kommer detta för mig, där jag befinner mig i Frankrike på 'besök hos en svenska, Astrid Nil son, som under åratal arbetat en- sam i. Marseilles slumkvarber .— kanske jag kan skriva; i Marseilles svartaste slum. Etter allt som skri- vits om svenskor i utlandet, så var- om en svenska, som bor och arbe- tar i en av. Europas största hamn- städer, Att jag kom hit berodde på 'vissa' omständigheter, som livet är så rikt på. : SN Solen sken 'strålande och varmt, "då jag tog tåget på en av Belgiens fånga stiliga järnvägsstationer. Det förde mig genom norra Frankrike, där fruktträden' stod i blom och ”] korna gick ute och betade, Det har de väl 'kunnat göra en stor del av denna blida vinter. Nu var det i mitten av april, ' Ne » I Paris blev det ett par timmars uppehåll, Jag hade hoppats på kor- Norra till Lyonstationen, -satt jag och såg ut. på de gråsvarta hus- väggarna, på skrotupplag och mörk- nande murar. Detta.var Paris lika väl som Le Louvre och Les Champs Elysées. Jag kom ihåg besök i ar- betarbostäder, då jag en: gång skulle ha franska barn med mig hem till Sverige, Att man kan äls- ka Paris så högt! Långt bortom fa- briksskorstenar och kyrktorn gick solen, ner i rött och - lila, som en symbol över den stad, som har två iansikten, sc söt ses ee Marseille — världens vägskäl :. Nästa morgon var tåget i Mar- seille: Världens' vägskäl, Jag gick uppför trapporna till den lilla vinds- jiupa -på "femte. våningen, där Astrid ordnat sig ett trevligt litet bo, som: samtidigt: tjänar .som mot- och svänglar får man plötsligt gott om. Om' de åter kommer: till an-| vändning eller så småningom en dast "kommer "att utgöra minneni från höstdriftens tid, därom är det väl få som bestämt vill-yttra : sig! ÅA y i eo) Förr i tiden var hästen - det första man hade att tänka på, när man” skulle 'skaffa lösgods för att börja som egen jordbrukarej Kunde 'man bara få tag i bra ar- betshästar” att'. spänna för i plogen; var. hälften 'vunnet.:: Numera har! - man svårt för att bli av med sel-j | donen' på auktionerna. ».Den' gamla] ' ”laridån”,. .som man förr var ute; och finåkte med står nu inte längre transportören till ett it, be- "prövat medel vid sådana här situa- "tioner, 'Han tar av sig tröjan och! "kastar. den : över djurets ' huvud, På skälvande ben stegar pålle för- siktigt. upp mot flaket. Dét dånar av”. oroliga " och "tunga. tramp, när den komrit upp. Men när den får .se att husbonden. också" är' häruppe blir, den strax lite lugnare. En kort liksom. det d äggning blir på hederspl ' och! kan nästan köpas i: hur många exemplar som helst :för. en femma styck. Men. en välryktad häst i strama tyglar framför dessa åkdon var en syn väl värd att beundra på sin tid.s=+" Få är det väl, som tror på en' renässans för häster som drågaré, ' Men även "om' många övergått till helmotöriserad drift, hyses dock på” 11 :svaret, när husbonden stryker sin, kära pålle längs manen. Och länge minns han den vemodiga, nästan tårfyllda blick, som följer honom, när han lämnar flaket.' Det tillhör inte, vanligheten för honom ' att - handla med hästar och nog känner han på sig, att han allt skulle varit bra "hård om han oberörd kunnat lämna sin trogne dragare. yn . Den här beskrivna scenen "Jär och'har inte varit ovanlig i byg- derna .under”de senaste åren. Där « hästen tjänat ut har den mestadels inte ersatts med en ny häst igen. Detta är ett faktum, som man blir alltmer påmind om i vår maskin- ålder. Men' hästen är inte” bara ett : |; troget husdjur och bruksdjur — en är något mycket mer — den är om den blir beh "på det håll" bekymmer 'för;' hästbeståndet "sjunkit :så' katastro-- falt, "att: det inte räcker till att täcka" det: framtida behovet ens i skogen: "Och ännu finns, utöver skogskörslorna, det skall villigt 'er- kännas, flera arbetsmoment, som är väl'så lätta att utföra med häst som med traktor. Det är, som sä- kerligen många också fått erfara: inte lätt 'att vara ”hästalös”. Flerå omständigheter har” dock "tvingat fram en ökad mekanisering. Någon har också sagt att ”hästen äter när den står men inte när den går, me-; dan traktorn äter när dem ' går; men inte när den står”. Huruvida detta kan tillämpas som hållbart ekonomiskt resonemang till, trak- torns förmån är kanske svårt att yttra sig om, Emellertid har trak- torn blivit till ovärderlig hjälp för 'rätta sättet en god vän och arbets- kamrat; Men en vän, som håller på att förgätas i vår brådskefulla tid, "Följden" har : blivit att det är myc- ket få bom" den yngre generatio- nen, som” har intresse för hästar joch kän hantera dem på det rätta sättet, Nu är det inte tömmarna, sälteln, som "lockar den unge körsvennen när det gäller att un- derlätta arbetsproblemen, + > Men även om allt fler häststal- lar blir tomma, torde dack icke hästens saga vara tillända. Hästen torde vid sidan av' traktorn 'allt- jämt utgöra en viktig faktor inom jord- och skogsbruk; Under så gott som ett helt sekel har hästen och åkerbruket . varit till synes oskil > Man ratten. "Ute i vagnskjulet står stad AB Malens nya havsbad . > hade i lördags ordinarie ”bolags- stämma på pensionat Furuhem under ordförandeskap av kamrer -| Philip Hjort,-Båstad. I tur att avgå ur styrelsen voro ombuds- man Rudolf Bengtsson, Båstad, och köpman" Nils O.Carlsson, Hal- landsås, vilka blev omvalda, Re- visorerna Alfred Johansson och bagarmästare Knut Bengtsson, Båstad, omvaldes. Bolaget redo- visar en "kvarstående vinst på 15.485 kr öch beslutade en utdel- Ning på sex procent till aktieä- garna. : : : folkpensionärer, Den "saken finns anledning att hålla i min- net, "när både folkpensionärer mer man länge att minrtas! och andra går tillval nästa ” Fritz Bengtsson Bing. . : Auel Aa S.J. , - t se AAA DAL. aktiga. Veinge: Tjärby-Veinge + =>, ss nee > Folkpensionärsförening höll på söndagen kvartal ö i Folkets hus i Geneva unene ordförandeskap av Carl Sandberg som tillsammans mea Bernhard Jönsson lämnade rapporter från ditriktkonferensen i Oskarström. Föreningens sedvanliga sommar. utflykt diskuterades. Den skal ske den 17 eller 24 juli, och sty- relsen fick uppdrag att fastställa dag och resroute. Efter förhand- kaff Osåld Veinge-fastighet. et Man hade fastighetsauktion i Veinge På lördagen, varvid fru Cecilia Larssons sterbhus skulle sälja en sterbhuset - tillhörig bo- stadsfastighet. Ett. bud på 18.000 kronor klubbfästes men godkän- des ej av säljaren, ” lingarna följde deklamation och ar - | um för. alla dem- av gatans och -krogarnas' barn; ' som kommer t för att få vägledning och hjälp. strid kom. till Frankrike utsänd hv eri svensk fö ling vars för inte skriva något upplyftande ' > tare, Medan tåget sakta rullade från ' I Re + I Litet om fransk moral :- AE - Uv & a nödvändigt. NV Prostitutionen blev ju förbjuden i Frankrike strax efter kriget, 1946. Följden blev att den ”affären” gick under jorden, Men jag tycker att den lyckats dåligt med att komma under "jordytan. Sedan de Gaulle fått makten i sina starka händer har både lagarna och straffen bli- vit skärpta, De ”flickor”, som åker fast har dryga efterräkningar att vänta. För att betala höga böter måste man tjäna pengar. För att tjäna pengar måste man arbeta, och arbeta är inte lätt för den som ald= rig gjort det eller glömt bort det, Här finns massor av dem som till- hör världens 'eländigaste ”yrkes- grupp”, Statistiken 'i- Marseilles känner jag ej till. I Antwerpen är 45 eller 50 proc av de prostituera- de sådana flickor som "kommit in från landet till staden för att få arbete, endast 5 proc lär vara ant- werpenflickor, resten: utländskor. knissionär hon än är, Hon skulle larbeta bland | slåviska' flyktingar, men hon förlorade. snart sitt hjärta i Marseilles slumkvarter,- av kärlek till dem som håller: på att sjunka i klet hav där så många redan gått under,. Litet i sänder vann hon in- steg bland dessa samhällets olycks- barn: . Feb Eftersom det skrivits så fritt om svensk moral, så är det kanske in- te förbjudet att skriva litet om > Missuppfattning '- > För inte länge 'sedan fanns det en brofessor vid Yale som hade en son bom : tyvärr - brukade frekventera krogarna litet för mycket. En kväll fick fadern höra att sonen var ute och levde. ett veritabelt rövarliv, pch han skyndade sig ut för att leta &pp sonen och återföra honom till] faderstjället innan familjens gods hamn och rykte blev alltför illa åt- gånget. :- Han satte i väg nerför Church Street för full maskin, led-. "sen och ond, Så stack en flicka till. hörande det s k lätta gardet ut hu.- vudet genom en dörr och ropade: -— Hallå där, farbror lille! Söker du efter en flicka? Sr '— Nej, svarade professorn. vre- sigt' — jag söker efter en pojke, — Usch då! sa flickan och. stäng- de dörren. «= ve Negligerat förbud | smattan får ej beträdas” står det tydligt på skylten, som är pla- cerad i en av Londons parker. Det tar duvoi ” emellertid ganska lätt och i stället formligen skockat de kring sylten för att visa sitt för- akt för den: Vi tror dock inte att stadsträdgårdsmästaren har så myec- | os ket att invända, ' = DAGENS NTF-MANING Sy. fast reffexband på barnens ER kläder. Mörkertrafik — hjärta, rent, r ionen är så stark att den som försöker rymma kan förlora livet. Men här skall jag ej tala 'om Antwerpen utan om Marseille, Det var söndagskväll. Dagen hade 'va- rit upptagen med en hel del, mest för Astrids del, som utom kyrko- besöken hade -sjukhusbesök att göra. Nu, medan biografskyltar och neonljus, lyste . över. la Canebitre, den gata Marseillecborna är . så stolta över, så gick hon och jag längs . gator, där knappast - några gatlyktor fanns, för att hälsa på hennes flickor. Jag ' ryggade. näs- tan tillbaka, då hon plötsligt stan- nade framför ett ganska mörkt hus; vilket verkade ännu mörkare på grund av alla negrer, som stod där, "Här går vi in”. Hon märkte ej min reaktion, och vi gick in. . N .”Prinsessan” på bordellen Det var ett hotell-bordell-kafé, eller vad man nä skall kalla det. Där var gott om anställda flickor av olika :hudfärg.. Där var: gott dm kunder, svarta och vita, och gott om kafébord och. tobaksrök. Men vi hann ej så långt förrän en liten mulattpojke. sprang i armarna på Astrid. Han. var nio år gammal, vaken och pigg. Hans lillebror kom också. 'Glädjen var översvallande, En tjock matrona kom och hälsade och bjöd oss på kaffe vid ett av borden. Nej, det kostade ingenting! (Astrid är känd i de här kvarteren som den svenska socialassi: ) >. Nytt i Marseille: Corbusiers ”skyskrupa på. styltor”, Inte en av alla karlarna, svarta och vita, gay oss en enda oanständig blick. Vi gick uppför trapporna, hur många minns jag ej. Astrid knac=- kade på en dörr. Därinnanför var två vackra mulattbarn och så Ar- lette.” Hon - satt i ett hörn; ung, blond och, vit, med inflammerade, ögon och förslöad själ. Hon reste sig ej från stolen på hela tiden vi var därinne, Rummet tjänade till kök, sängkammare, barnkammare och allt. Mannen, en svart afrikan, lämnar henne ensam hela dagarna och hela kvällarni H hona Nu längtar: hon hem | Långt, långt borta från rummei vid den mörka trappuppgången lig-' ger henhåes bårndomsbygd,; i nt Frankrike, Där finns hennes fami Där bodde hön hos sin gudfröktiga farmor på den tiden då nuet: oc ar dte Ar framtiden -hade : en. annan. färg :än : i dag. Dit hem går hennes "längtan. ' Men .hur skall hon kunna komrnia dit? Inte kan hon i sitt förnedra= de tillstånd förstå, att om hon kom= . + me hem, så vore det inte den, som en gång lämnade barndomshemr-ei som- skulle gå över dess 'trö” utan ett. människoyrak från vä dens vägskäl =. nl . ”"Arlette >satt- och "talade-om sina”. sjuka ögon — om, sin ensamhet” offi sin längtan hem — om vad far- mor lärt hennes: :v 0 MRS Det var tid för oss att gå: ”Kan vi inte bedja tillsanmiås innan vi går?” Jovisst, farmor hade ju lärt henne att bedja, då för längesen! Då vi bedit sade Arlette: "Vad grå= ter ni för? — Men, kan ni tänka er, att hon gråter för min skull! Kvällen hade' ljudlöst svept sitt mörka 'sorgdok' kring människa och hus i den bullrande staden, :' Snart skulle det vara natt. >: = JE Skohandelas marginaler. ;, > - I detaljhandeln med 'skor upp går det genomsnittliga pålägget för, - en" rad undersökta skotyper” till ” 42 procent räknat på inköpspriser, vilket är'lika med 29,6 procent av försäljningspriset. Skohandélns in- köpspriser på skor' har:från 1957 till 1958 sjunkit med 1,4 procent, men genom att. pålägget höjts har ”Det skulle inte gå att få mjölk?” | undrade vi då hon frågade vad vi inte här. Mulattpojkarna satte sig så nära oss de kunde. Hotellet är deras enda hem, Här arbetar deras försupna mor, Hon hade varit full i en hel vecka nu, och nu kom hon in för att tala 'med Astrid. Hon var Yransyska. eller z2igenerska, antar jag, klädd i en dammig, väl till- knäppt svart: vinterkappa, Kunde inte fröken Astrid hjälpa "hennes pojkar, 'så att de finge komma på koloni? Själv skulle hon också vil- ja ha arbete på en koloni. Medan de sarntalade betraktade: jag hen- nes vita ansikte, som tycktes ännu ga håret och de mörka, : dunkla och slöa ögonen. Jag tänkte: hade du ej varit här — hade dv” varit prinsessa, 'då skulle tidningarna kallat" dig ”den sköna prinsessan Rita”, . Me ' Tobaksroken låg tjock i kaféet. Någon ville att ett fönster skulle öppnas för vår skull, men det gick inte, ty då blev det tvärdrag. Jag böjde mig ner mot den minste mu- lattpojken, som satt så' nära intill mig: ”Vet du vem Jesus är! Att Han tycker om dig? Då du ibland är frestad att göra det som är ont och 'styggt, så skall du bejda så här: "Jesus hjälp mig och gör mitt Då pojken slutat farlig trafik. 9 sin lilla bön, sade A rid: ”Vi mås- le gå upp till Arlefte'. En sak här. el rd i önskade, Nej, se mjölk, det fanns!” vitare på grund av det svarta olji- denna sänkning inte trängt igenom i konsumentpriserria. - Uppgifterna framgår av deh un- dersökning av priser och margina= ler på skor. i detaljhandeln hösten 1958, som nu framlagts av statens pris- och kartellnämnd, Samtidigt undersöktes förekomsten av rikt= Priser och följsamheten till dessa. Undersökningen har skett" i ett ' stickprovsmässi .wvaruhus och textilbuti= ker "med" särskild skoavdelning i städer och ' köpingar och har om- fatlat 'samtliga skor,' tillverkade -- helt :av läder eller 'med ovandel av läder med undantag för tofflor och sandaler, + / Moa y Diakoniens centrala råd. 1 Domkapitlet har godkänt av dia= koniens centrala råd gjorda katlels ser ' till > diakoniombud för resp kontrakt inom” Göteborgs nämligen för komminister Folke Fehn, kontraktsprosten Hugo Ec< kerdal, kyrkoadjunkten Nils Kris= tensson, kyrkoadjunkten Karl-Jo=. han Flodin, , kyrkoherde : em Axel” Hellman, » kontraktsprosten Harry, Josefsson, kyrkoadjunkten . Sven TFiekander, kyrkoadjunkten . Edvin = - Arsson, kyrkoadjunkten ” Erik Nordblom; komminister Bertil Ek- und, » kontraktsprosten ' David Granstam, diakon Nils Simonsson, "' teol dr Bror Jansson; komminister v Eg s ET Tage Stenbäck; och kispros- len Sven Ex » Oc kontraktspros=, Onsörer, 1 sr 1959"
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.