trvrv verreveryvevyrv ev t ) fYvrrereeY NYE LL ag FEET fd poeten ek Re ON ASAOd rv reva FIRE EG ERE =" SAHOLNS TIDNING >. misdagen den 19 maj.1059- "n i or ger . Italienska Under hela det moderna Ita- ilens existens med ett enaståen- de ekonomiskt efterkrigstidsupp- sving, löper: som en röd tråd ett arbetslöshetsproblern. Italien kommer aldrig ifrån, att tet är ett litet och ytterst råvaru= fattigt + land.” Och det envisas samtidigt att oavbrutet öka sin befolktiing eller rättare sagt sin Art rs Iöchet, och är” Sn komli: MAJ 1959 problem har varit moderna, åtmfnstone till; det yttre, Iyxbetonade bostäder. Följden har blivit en byggnads-- boom utan like i Italien. Moder- . na höghus och lyxvillor har skjutit upp överallt och skriker grällt mot slummens gamla kå-. kar. Även i denna nybyggnads- ". verksamhet är utländskt kapital investerat, enligt italienska upp- gifter till bortåt 50 procent. Även y Et är till en del burg- synes därför å orsak till djupaste bekymmer. nare äldre utlänningar. Men in- . om dsindustrien har nu en Under 30-talets svåra Å ka år fanns det bara 35 miljoner Italienare, i dag är de 55 miljoner. Italienarna uppger I dag, inte utan stolthet, att det trots detta hu finns ”bara” 1,7 miljoner ar-. betslösa i landet. Men med ita- lienarnas stora familjer betyder detta att nära 10 miljoner italie= s hare lever I umbäranden, ty de I -arbetslösh derstö den är mycket små, Men inte ens Henna skrämmande siffra ger en , riktig bild av italienska försakel- ber, Ett par miljoner italienare, Bom inte figurerar 1 statistiken. Kom arbetslösa, har bara deltids- arbete, vilket kanske ofta inte ker så mycket mer inkomst: Tang andhämtningspaus inträffat. Det- ta i sin tur beror inte på att det inte finns fullt upp av folk som behöver bostäder, utan på att byggandet råkat in i ett speku- lativt stadium där byggmästar-." na begär sådana fabulösa priser att. folk ej längre varken kan eller vill betala, Jämfört med alla län-. der, inklusive USA, är de itali- enska fastighetspriserna av 1 dag rena rama fantasipriserna. De "utländska investeringarna (som dock knappast kan: väntas fortsätta i samma takt) pch de amerikanska baserna har åstad-;.- kommit att Italiens valutareser-' ver i dag är större än någonsin, Men idigt har den årliga ök- tin arbetslögh derstödet, Det Henska arbetslöst bl fir så allvarligt det gärna kan va= ra, Inte bara för italienarna själ" va, utan för”hela den västliga världen, "Det: är ingen tillfällig- het, att Italien har de procentu- 'ellt flesta kommunisterna i de västeuropeiska länderna, - ' Arbetskraftöverskoltet gör att ningen i nationalinkomsten inte. varit större än i medeltal 3,3 proc, under de 10 senaste åren, Således. mycket blygsamt i förhållande till. vad som åstadkommits och en yt- terligare bekräftelse på det ut- ländska kapitalets roll i den ita- lienska frammarschen, : Det är också värt att notera, att Italien på många åden inte skaffar alg moderna arbetsbe- sparande maskiner, Detta gäller 4 särskilt hög grad väg- och bo- stadgbyggande, Frånser man den mänskliga, -nöden, ' så kan. man > mycket väl säga, att den ekono- miska utvecklingen 1 Italien de senaste 12 åren varit åend på h 1 Hanlkitlån räntorna fortfarande ' håller sig vid 810 procent, Det är up- : penbart, att så dyrt kapital inte kan. utgöra bärande grund för Industrier i internationell, kon- kurrens och "även måste utgöra : en potentiell fara för den ita-- lienska by i framtid god, 1 sig själv är det ett gott resultat oft ha funnit, arbete åt de flesta av de myllrande mils donerna, Detta'har skett via In«=" dustrlaliseting 1 allt "större, ska? ” da, som i sin. tur möjliggjorts av ' ltländska > investeringar," Medan den överfulla — sysselsättningen rådde 4 Västtyskland; . England, Schwelz/ "Nörden och USA fann” många företag I,dessa, länder det .: fördelaktigt att göra dotterbolag . ser ”Inträffa, Italienarna har si Den omedelbara faran för Itali- ; en synes också vara att en bygg- nadskris kan utvecklas till en mera djupgående depression. De : allra' flesta — 90 procent upp: "| ges det — av efterkrigstidens, : nya höghus är kooperativa och -' om de komma på obestånd över lag kan oförutsebara konsekven- länge haft. ständigt. vikande vas : luta, att: de blivit vårdslösa i sina eller andra inv 3 Italise" i, över=, ' 'en med dess, aldrig sinande OM betskratt. , - pe ugär | Liksom I alla av hejdlös infla tlon drabbade länder "har t'Ita Hen en våldsam gendonisl gkjulning ägt rum. Förut besut. na klasser har totalt” ruinorats och en hord av nyrika här lader. llvarli befalning, har utan tvivel i stor skala ägt cum på bred front, Italien ' är. ”hu ”med fasta valu= takurser it dyrt Tand där bristj, der i t.om på! dollarturister.: : Det är I -hela "västerlandets in- tresse'” ätt."en "svårare italiensk "'depréssion hindras på ett tidigt pp: stått, som: 1. många fall Inte ens, stadium, Ett. ekonomiskt kata- ajälva begriper varför de blivit - rika, Dessa Italienska = nyrikas -- . högsta 'och omedelbara önskan .strofläge på den” myllrande ita- Nienska halvön är en'av Kiemls ' önskedrämmar. — . v När den brittiske - eskadern stävade in i Barcelonas hamn kände: Chang Wen, den rike myndige affär att nå- ERTUBEN — Ja, sade Chang-Wen - all- varligt, Just i detta rum. Sir Alan reste sig upp, tog ki hand i sin. — Jag har got särskilt skulle komma att hända, att. den där. förutsägel- sen, han gjort för femton år se- dan, skulle gå i uppfyllelse. "= . Steg. ekade genom den tom- ma gatan, och snart kommo två figurer -inom -synhåll" — två högresta engelsmän i vita lin- neuniformer. MÅ « De stannade mitt emot Chang Wens hus, och" den yngre av dem- läste skylten av guldbok- stäver på. svart bakgrund och såg sedan upp mot ägaren. :' —— Jag söker mr Chang-Wen. ' Orientalen -:-bugade allvarligt. — Jag är den nämnde... Den andres ansikte lyste upp. Han strök sig med handen över hakan och :hostade litet nervöst. — Kommer: ni ihåg en officer, som upphöll sig här en tid för omkring femton, år sedan? Han såg 'hastigt 'på sin följeslagare. :— Sade ni femton år, sir? Den" dndre nickade. ; '— Kommendörkapten Treves? försökte Chang-Wen, ; ; Den yngre engelsmannen ryck te tilll Det är allright, sir. Det tycks vara den här mannen ni menar. Mr Chang-Wen, :' vice- amiralen sir Alan Treves önskar några minuters privat 'samtal med er. st fatt Chang-Wen bugade- sig” åter. Han tog ett steg åt:sidan, "så att vägen in blev fri. Sir Alan stannade på tröskeln där ljuset :från butiken föll på hans ansikte. Kinesen kunde se hans skarpa, vackra drag, det mörka håret som började gråna vid tinningarna, och" de: blå ögonen; som just nu' hade en på en: gång hungrig och sorg- sen blick! il co 7 et till mitt. enkla” tt Je ll visa er. vägen t rum, sade Chang- Wen utan att. förändra en min. ".Sir' Alan. log. — Besvära er fa: vägen själv!” Hur ha det, Rogers? jag väntar utanför, så länge, sil": > CL. » Sir Alan hittade utan tvekan Vill rummet bakom. affärsloka- lerna och slog sig ner. Han luta- de sig "bakåt 'i stolen och drog in rumméts' Iukt, den blandade doften av. torkad fisk, kokt ris; tända . rökelsestickor och tusen andra ting... Na iF emton år sedan — just i det här rummet. =. 033 > | här "Natren + 109 FÅ BYFÄNGELSET I TIDIGARE BÖRJADE DE FÄNGELSETS KÄLLARE. SUDKNIVAR BEARBETA TJOCKA STENMUREN, STEN. SNART BEFANN REN. I EN SPOTTLÅDA MED SNÖRE DROGS JO = DER ETT HALMLAGER,. RAN CENTIMETER DE FÅNGARNAS EN LÄNGD Av 2 DE SIG UPP I E [2] TUNNELN TILL DEN 9 FEBRUARI 1864 GJorDE NGAR EN SENSATIONELL FLYKT FRÅN LIB- RICHMOND. MÄNNEN MAR KRIGS- "55 FÅNGAR HOS SYDSTATERNA. MED OSTRONSKAL OCK DE DE DEN' I METER LOSSADE STEN FÖR DE SIG UNDER GATAN, SOM LEDDE UTEFTER MU- I KÄLLAREN OCH GÖMDES UN- FÖR CENT! BETADE DE SIG VIDARE, HEMULI METER. DE GRÄ N VERITABEL KLAPPJAKT IGÅNG EFTER FLYKTINGARNA, Ex av : MÅNGA MÅNADER - > GRÄVA EN TUNNEL FRÅN > = FÖRSEDD > RDEN IN” RAR Sö SNART HA GA TUNNEL ANDRA SIDAN GATAN NE ÅLADE DE SI& GENOM | FTER EN TILL FRIBETEN, nd KÅteT Och VT, DE FLYKTINGARNA IN DÖDADES. FÅNGADES OCH SATTES I EGNA LINJERNA. MEN tå kt inte med .det! Låt mig försöka - : kommit hit i' kväll för många orsakers skull, men mest för att säga att ni hade rätt — full- komligt rätt — och för att tacka er- av allt mitt hjärta. Hans , nästa ord kommo i viskande ton: — Det var myc- ket ni vågade den: gången, Chang-Wen, för en galen ung- dom, som strängt taget förtjänat vad han skulle fått... a — Kom ihåg, sade Chang- Wen, att jag hade en skuld till er. . oo t or Sir Alan satte sig igen. Han stack fingret i en västficka och tog upp en liten utsökt cisele- rad silvertub och höll den mel-- lan tummen och pekfingrte. Himmelens son betraktade den med halvsänkta ögonlock. — Jag har undrat vart den tog vägen, mumlade han.” 002 - — Beviset på brottet! Jag tog upp den från golvet, strax innan jag gick min väg. Vad hände när jag farit? SN "Hans ' fyllde sin wvattenpipas lilla tobakshållare. — De funno henne ' vid Mangroveträsket utanför staden, sade han lång- samt: 'Det blev naturligtvis po- lissak, men utan resultat. ' Det är glömt nu. Hon är död, Su- darna, — och ni har blivit en stor man, 'Förresten var det henhes mening att döda er den kvällen, '- : MA — Jag vet det, sade engels- mannen. KN : En dag för femton år sedan hade Alan Trevers lånat ett ge- vär av'en tjänsteman på engel- ska konsulatet och givit sig inåt Tandet för att jaga och se sig omkring. Den långa konvales- | centtiden efter en operation hade . Novell av E. SNELL: ::. börjat. gå. honom ..på nerverna, och han längtade efter att:återi| få börja uppleva något.: Härute borde luften "vara full av ävenz tyr.. - SN + Snart stötte han också på ett, nästan utan att ana det. Han såg en bro av allrå primitivaste slag, en rad löst sammanfogade träd- stammar över en bred, strid flod och mitt i floden en sandbank, där en krokodil låg och dåsade. Han stannade' och funderade på att försöka "ett skott” mot besten, då han 'fick'se en kines med två varubalar på en bambu- stång komma 'ut ur djungeln och börja det vågsamma försöket att korsa floden, Han tycktes vara en ovanligt lugn" man, "varken krokodilens närhet. eller . bör- dans tyngd tycktes inverka på hans balanssinne. Han gav sig ut på bron, som om den' vårit en = direkt fortsättning : av djungelstigen — och just när han befann . sig mitt på den, hände det. En stock .skilde sig plötsligt från kamraterna i ra- den i bron, köpmannens svarta byxor och vita tunik gledo un- der ytan, och hans solhjälm flöt bort tillsammans : med varuba- larna. - st Krokodilen och Treves Erepo in samtidigt, fastän med olika avsikt, ME UN Reptilen vaggade ner från sandbanken och kastade sig i vågorna — -medan Treves med en bräcklig bambukäpp - som stöd begav sig ut på den del av AA satir "Ibron som var hel. Han såg ett gult ansikte bland vågorna och en handfull bubb- lor alldeles intill odjurets hu- vud. Han sköt och det ilskna piskandet av djurets stjärt sade honom att han träffat. När kro- kodilen ett ögonblick lyfte "hu- vudet över vattenytan, fick han möjlighet att måtta säkert ' för ett sista och definitivt skott. Några minuter senare hade han dragit upp kinesen på land och lyckats återföra honom 4ill med- vetande. Himmelens son 'var djupt tacksam mot sin räddare. Han sade sitt namn, Chang-Wen och bad att han på något sätt skulle få tacka för den livets nya gåva han fått. Han gav Treves sin adress och kallade sig hans tjänare, " Det var då Treves vände på huvudet och fick se flickan, som var äventyret, kanske. Och nu förde hon handen till sarongens |. "Ipå locket "igen" och - stoppade stod just där: han tidigare först fått syn på kinesen. Det första som slog honom, var att hon var ovanligt ljushylt för att vara inföding. . Armar och 'hals voro bara, ' och sarongen smög sig omkring en gestalt, som var ung och slank och behaglig: att se på. : Det fanns tillräckligt 'av europé i hennes ansikte för att göra det tilldragande och till- räckligt mycket av inföding för att ge det just den exotism, som verkar lockande. ' | ”- Han "förde handen till'sol- hjälmen som en hälsning, och hon: svarade med en lätt böj- ning på huvudet och ett leende, Och - med. ens - kände han sig upprymd, glad, lycklig. Flickan var ju söt, och säkert hade hon europeiskt blod i ådrorna. Hon linning och tog fram ett före- mål som hon lät falla till mar- ken... svs . oe MM . Han ville gå bort till henne, när Chang-Wens röst hejdade honom. ST ON '— Vackra kvinnor är ofta far- ligare än krokodiler, sade kine- Sell Lea AL te : ”Treves ryckte till. — Känner ni henne? RT Chang-Wen skakade på huvu- det. — Jag har aldrig sett hen- ne. förr .— men jag har' sett andra likadana, Just då kom en båt farande och han ropade an roddaren och bad honom om hjälp att komma ned till Balu- wan, .där han hade sin butik. : " Treves avböjde vänligt anbu- det att följa med. Visserligen var det tre timmars vandring ned till staden, och solen var i sjunkande, men... Han gick bort. till. platsen, där. flickan stått — själv hade hon försvun- nit medan Chang-Wen ackor- 'derat med roddaren — 'och böj- de sig ned över ett glittrande litet föremål, en silverglänsande tub av den typ som brukar in- nehålla medicin "eller parfym. Han' "betraktade ”' den "leende; lyckades”skruva löss locket; och en: droppe ' föll" från dess inre ner i hans 'sko." Han skruvade flaskan i fickan: Nu gällde det bara "att "träffa den mystiska unga "skönheten; ' hon måste ju bo här i närheten av floden, ' Efter en stunds" vandring nåd- de. han en vidsträckt plantage med. gröna risfält och, kokos- palmer. "Det var mörkt nu, lju- set. flödade ut över en trappa och i. det ljuset skymtade han en "smärt figur,' en ung kvinna, Kunde , det. vara . hon, . och var han väntad? Han kände pulsar- na 'brinna när han såg att det verkligen var hon och att hon vinkade åt honom; Men. så lade och han förstod; han fick' inte uppträda som om han”sett hen- ne förut, Ne oa Det enda hon sade när hon tog hans hand, var: — Jag är Sudaral + 0 0 fr 'Treves steg in i ett rum; vars väggar täcktes av infödingsva- pen, han såg ett' bambubord med en grammofon :ined buck- lig tratt och en man i shorts och cricketskjorta i 'en vilstol av rotting. Han var lång och otroligt ' mager "med insjunkna kinder, "c. S RN — Mitt namn är Lamotte, förklarade han, när de skakade hand. Förlåt att jag inte reser mig upp och hälsar, men jag känner "mig ganska ynklig. Har varit så här i flera veckor. Dok- torn vet inte vad. han skall ta sig till med mig. Och inte ens min unga vän här kan ge mig nytt liv. Han log.en aning cy- niskt när han. pekade mot dör- ren. 4 : era Treves ryckte till För "ett ögonblick trodde. han att den andre skämtade. Det.var -Su- dara som stod i dörren med en cigarett mellan läpparna och en underlig glans i ögonen. , - — Och nu hoppas jag ni stan- nar över natten, sade Lamotte rär han gick till sängs vid nio- tiden. Stanna gärna en hel vecka, om ni har lust, det är så sällan man träffar européer här i inlandet. -. . -Treves satt kvar sedan hans värd gått till sängs, obeslutsam om hur han skulle handla, men «loch' han lät den stanna, Till a «ned i stolen, varm, impulsiv, hon. ett finger över läpparna; |! «stod i till Treves.: Utåt verkade . Han kände pulsarna brinn: ost Var gan: bortom den'svaga ljusra- dien från en fotogenlampa och satte sig på armstödet till hans stol, . oe En varm hand lades på hans skuldra, och han flyttade . milt |: bort den, men den kom igen, sist: gled - hon från 'armstödet passionerad och vacker som en lotusblomma. « ” ot Lampan flämtade och .slock- nade, ' Nattinsekternas gnäll och shurr fyllde tystnaden, och ko- kospalmerna : susade utanför, I Mellan verandaräcket och deras kronor syntes en flik lilablå | himmel, prickad -: av ' stjärnor. Från Lamottes trädgård kom en tung rosendoft, och som grund- ton -hördes hela tiden flodens brus ur fjärran. .. vet "Det var midnatt, när Treves gav , Sudana - tillbaka den lilla tuben' i passagen utanför hans rum. Han gav henne den helt lugnt, och "hennes iver att åter= få den gjorde honom förbryllad. Fjorton dagar senare kom underrättelse till: Baluwan att Lamotte dött;':ock! på "Kvällen sämma dag mötte Treves Suda- ra utanför Chang-Wens butik, "i Jag har. kommit. till dig därför "att jag” älskar dig, sade hon ' enkelt, och .Treves,. som fortfarande var. förälskad i hen> ne, undrade. vad har. skulle ta sig till med henne. Det skulle varit en smula annorlunda om han bott i staden och haft ett eget hus. Som' det nu var hyr- de han ett rum åt henne och träffade henne efter. mörkrets inbrott i rummet bakom Chang- Wens butik. De möttes där och gingo tillsammans ut på :pro- menad, utmed kusten vid ebb- tid. Som ett försåtligt gift smög trollmakten ' hos Sudara in i hans blod. 3 ov es Chang-Wen -tolorerade : dessa möten i haris eget hus på grund av den tacksamhets skuld han han fullkomligt likgiltig för för- hållandet, men han tänkte me- ra på Treves intressen än den- ne ' anade, Hans : åsikter om européer i allmänhet voro oför- ändrade och hans” 'tillgivenhet för Treves hade ingenting med dem att göra. Det "var -liv för liv för Chang-Wen, och för att rädda sin räddares kropp 'och själ lät han honom förstå vad man antydde om Lamottes död. Sudara' hade först givit honom narkotika - och sedan förgiftat honom, därför "att hon wille bli fri och utan band, ' : : Först då blev Treves eld och lågor för den kvinna han trod- de sig älska. Han skulle gifta sig .med henne och ta henne med till Singapore, där ingen kände dem.i. oo vr Men Chang-Wen gav ändock inte upp hoppet om att kunna rädda sin räddare, > oc —'Min vän, sade han på sitt långsamma, högtidliga. sätt, jag ber er: förlåta detta mitt in- tvång i era privata angelägen- heter, men det, ni hu : tänker göra är fullkomligt omöjligt. Ni är en ung man med en stor framtid framför er. Om, tio år är ni fortfarande ung, men Su- dara kommer: att vara gammal Jag säger detta av erfarenhet. mognar snabbt och är. övermogen. Det kom ett hårt drag kring så smög Sudera fram ur skug- sak, : Detta är ett land där frukten | . lika snabbt | a, när han såg att det verkligen on. nigen "”antiahs. Han. stod. .” med ryggen mot dörren in till rummet och märkte int dara lyssnade. va Jag har en viss rätt att ”tala Chang-Wen höjde handen. Denna - historia började , mec mig, och jag önskar att den .slu- tar med mig. Det var när. n räddade. mig från krokodiler, som ni fick se henne. Jag var- nade er, men ni hörde icke på — Om ni tror att jag tänker. höra på alla onda rykten om en..'.; kvinna, som jag vet är bättre - än.... . . ah å — Jag har hört att de funnit + Lamottes 'boy, sade Chang-Wen och att de kommer att föra ho- nom till Baluwan för att vittna Treves strök sig över pannan med .en fuktig hand. Pilen ;ha- de träffat han var just i det till- ståndet, : då ruset -börjar lätta" och betänkligheter komma,. Om det var sant! Om Sudara .verk- ligen ; med kallt blod" förgiftat Lamotte! Han" ville. se hennes”! ansikte när han frågade: Chang-Wen lade” handen "på. : hans axel — en förtrolighet som han inte tillåtit sig tidigare. Ni' måste glömma” henne, , måste 'tänka.på er framtid, på en tjänst, -er' familj, . ert land: Han hade Jagt märke till att Surara försvunnit och tyst följde ' han efter henne. Då han kom :' i sitt inre rum, såg han henne böja sig över glasen .på bordet och hälla något i Treves glas ur: .:. en liten silvertub, Chang-Wens' > tvivel ” primitiv. Annars skullé' uppktattning av rättvisa var utan han - sparat glasen och 'derås:' innehåll för" kemisk analys. Nu tog han i stället tillfället i akt; sedan "han sagt henne, att Tre: ves ville tala vid henne därute. och lät glasen byta plats. Bett 7 En 'stund senare -när Chang- ". Wen befann' sig i butiken och. ' de båda unga i det inre rum=.'>:? met; kom det skrik Chang-Wen””, '- väntat på och det följdes av. Treves 'anklagande: Store, Gud, Chang-Wen, ni har förgif- tat henne! Kinesen bet vridna gestalten 'på golvet-Ötan medlidande. :Han böjde sig>och .- sköt en liten silvertub” under” bordet, där :den inte syntes. - -— Hon gav mr Lamotte. det - ' droppvis, åt er hade hon ämnat -. allt på en. gån NERE .Den andre hade fallit på knä”: bredvid Sudara 'och höll henne ' i sina armar och viskade osams: : manhängande "saker mot 7ett ansikte, som inte längre. var. : vackert. Slutligen reste han "sig > ” och gick ut i natten ; = Han mindes det + som det skulle hänt- i går, dö hah satt i Chang-Wens: rum med dess - välbekanta atmosfär "av rökelse, fisk och ris. Men nu log han mot den gamle kinesen, vars profetia för femton. år ..sedan denna dag gått i. Uppfyllelse..; — Hon fick hämnd i alla fall; sade han långsamt: Jag harjald- tig gift mig, Treves mun, — Det där är min alltsammans ' äv”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.