Ca a Frcängen den 22 maj 1959 vhs - det shart klippt. "Gamle -.: veteranen på cykel ”Stålfarfar” har'l pingst smort upp sin tramp, modell dam, för-att rulla ut i vis ' da världen med Israel som mål, "Till typen liknår han ju de gam- le. patriarker. med . sitt. stålgrå skägg och därför kommer han att N göra sig "därnere "bland » »semiterna, "när han väl hinner fram, Han " skall starta hu efter pingst, och > 474-åringen Brinner åv iver att få." « sätta igång. Han ordnar det hela | campingmässigt så långt det går. å . På nätterna tänker han cykla'el- ler också slafa på polisstationerna > 5 under "sin långa färd, Gubben: har för vana att jobba I På natten; så det blir väl mest” utomhus-, . - vistelse då, medan han gärna tar ot sig em tupplur i mörgonväkten. Nåja, sömnen kan man inte miss-" +" unna 'honony. Den 'här' resan blir '. Stålis längsta 1 tur hittills och n man” :' får önska honom. tur På resan också, Och en god retur. Undras > om han tänker cykla hem också? Ja, "vem vet. Men i så fall komr att fira sin 75-års- | dag i främmande land, om han - inte spurtar, så att han hinner ; fram i tid för att mottaga sven- ska folkets hyllning ” för Kräft- -" prestationen, . "Men fru Stålis, gumman är snart 80 år, tycker att den här Jorsala« : resan kunde, varit ogjord, "Jag - tycker att gubben borde börja : hålla sig hemma nu”, klagar hon, ' Och man kan så gott förstå hen- .» Re, Där skall hon sitta hemma » Och vänta, medan gubben hennes är ute på äventyr, Tänk. om han > blir kär i en mörkögd skönhet > där ute rlden?: Ja, man kan " aldrig Men hon känner sin ; gubbe bäst 'själv;. Han kommer |” - nög hem igen. Men envis som ." synden är han förstås. Ja, sanner- » ligen behöver han den egenska- ; pen också, när. han skall trampa . så hemskt många mil, den gamle - käcke sportsmannen och heders- knyffeln, Han har goda takter om > någon och är i sinnet yngre än de flesta, krutgubben med sin cykelvurm. 7 - , Nod Skrivare, - Di kvickroten blev bröd ” i Hålland, "Mer än en gång. under tidernas lopp har missväxt och hungersnöd drabbat den halländska provinsen. Vi behöver inte gå så långt tillba- ka i tiden för att finna magra och — svåra år, Förra seklet bjöd på fle- NS ra sådana, Ar 1868 — alltså ännu inte 100 år sedan :— har in senare tid starkt levat i allmogens minne, Men 1846 lämnade inte heller sär- skilt mycket :av naturens håvor. Därom ger. en ' kungörelse, utfär- dad av"'landshövding Lewenhaupt den 8 maj 1847. nogsamt" besked. Den halländska allmogen svalt fak- tiskt denna vår eller-i-varje fall drog sig. ynkligt fram -i brist på bröd och andra livsmedel, Det var barkebrödstider sådana. som äldre personer som. levde. i början av detta århundrade, kunde berätta Landshövding - Lewenhaupt ger anvisningar om surrogat, sk nöd- spis, i : Han skriver sålunda. "Det har till min kännedom kommit att verklig? brist bland: den -fattigare . klacsen) särdeles på landet, inträf- ER vant NN fåt sumt 'att bark, agnar, halm och dylikt i brist på annat tillitas. I dessa brödsurrogater finnes Vikväl ej något för menniskan födande, gå däremot en del vilda växter, D : som till ymnighet förekomma, in- nehålla: mera födande ämnen”, Så lämnas en beskrivning på hur man , skulle gå till väga vid brödbakring av växtrötter: ' ”Rötterna ' sköljas väl, rena och-utbredas att torka, hvarefter, de finhackas med kål- jäm eller .'sönderskäras. i skifvor med häckelseknif, torkas sedan i solen, eller änn ' hellre i en ej för het baktgn och males därefter ofördröjligen innan de få tillfälle att segna. Af detta ”rotnijöl inknå- dås mer eller 1 mindre i en 'väl till- redd deg af sådesimjöl, hvilken, se- dan den väl är genomarbetad, till- sättes red något mera jäst än van- ligt, Efter. behörig jäsning utklap- pas degen till tunna kakor, eller utkaflas till tunnbröd, som insät- tes i en ej för het båkugn, där brödet kvarlämnas någon längre tid, än som -behöfves för-' det: af sädesmjöl, Af ”rotmjöl - kän” äfven bröd beredas med föga eller ingen inblandning af sädesrhjöl. Man ko- kar då en handfull linfrö i 4 till 5 -kannor. ost- eller mjölkhvassla,. tills denna blir rätt slemmig, hvar- , efter den silas och pressas genom " tunnt linne, I denna vassla inknå- das det torra rotmjölet, med till- blandning, om 'man så har; af litet sädesmjöl. Degen :syras, saltas, jä- ses och "bakas i öfvrigt på vanligt sätt. För”atf ersätta bristen i mu- cilag' (def slemmiga ämnet) hos en man. föreslagit en fe-födande och öskadligt, och ofta i brist af bättre föda bli- vit nyttjadt af resande i obehod- da trakter: Då svårighet vid rötters torkning inträffar, brukas äfven att koka dem med vatten, hela. eller sönderskyrna,. hvarefter de sönder- trampas till ett mos, som helst vwormt bringas I baktråget" och med hälften . eller en fjärdedels 'sädes- " mjöl, -fämte fäst 'eller. surdeg: och | 4 nödigt vatten, knådas starkt” och med omsotg, till en fast. deg, som efter fulländad Jäsning, behandlas med ftaktagande- af:samma försik = tighetsmått som förut är anmärkt, Brödbakning av gräsfrönt. Alla frön som'till bröd skola användas; i synnerhet: de med, hårdare, skal böra väl skrädus, Det efter mal- Binge echåilna mjölet blandas | per nödåret: 1846] dan” un större eller mindré mye- kenhet. med sädesmjöl, samt jäses och" bakas i öfrigt på vanligt sätt. Flere fröslag kunna utan olägen- het sammanblandas och, om man så för godt finner, äfven malas till- sammans med säden. Tjenlige till brödämnen äro: Qvickhvete (qveck, qvekrot, hvitrot) qvecka, röte, sing, Qvickroten hastigt sköljd, men ej blötad i' vatten, torkad i vind eller sol, skuren med hackelseknif, åter torkad I ugn och malen, gif- ver sektad ett. gulaktigt mjöl, som luktar och smakar likt malet, och hvilket blandat med litet sädesinjöl, ger en hälsosam och närande föda; syrad och kryddad med kummin och salt, jäser degen väl och ger ett godt bröd. Äfven bakadt med ett afkok af Linfrö och ostvassla blir brödet förträffligt, Skuren till hackelse ätes qveckroten begärligt |" af hästar och är fullt ut så födan- de 'som god halm, påströdd med hafre, Sönderskuren "och blött i vatten några timmar ätes den af kor, och ger mycken mjölk, Hvit näckros (sjöblad, stjärnrosor, näck- ört, hvit åkanta). Denna planta är mycket allmän och växer till öf- verflöd vid hafsstränder, i åar, sjö- ar, floder och större fiskdammar. ess blommor äro stora och vack- ra och hafva en svag mild lukt. Dess breda helbräddade, bjärtlika blad flyta utbredda på vattnets yta. Dess mångåriga rot ligger horizon- talt i dyn, är ganska knölig af be- tydlig storlek och utan lukt; men har en lindrig bäsk sammandra- gande smak, hvilken dock genom utvattning och kokning, betydli- gen förminskas. Icke alltid inne- håller dock roten denna skärpa, I Frankrike berömmes den som gan- ska smaklig, skuren i skifvor och kokad i vatten eller stekt. Rötter- na som hastigt fylla djupet, upp- dragas bäst med järnkrokar på lån- ga träskaft, Torkade förvandlas de lätt till mjöl, hvilket på vanligt sätt beredes till ett godt och närande bröd. Gul näckros (näckblad, sjö- ollon, gulåkanne) växer på samma ställen som den nyss föregående, blommar i Juli med gula blom- mor, Eoten kokad, torkad och ma- len, är ett bekant nödbrödsämne, ' Ängsgass (gökmat) växer all. mänt på hårdvällsängar, bl 2" syskon. Hur skall kvarlå N Ett persontåg fick avgångssig- nal från Köpings station av stins M. Föraren svarade med ång- visslan på signalen, men. tåget stod kvar: Stinsen stegade fram till: loket och frågade” föraren; > varför de inte gick. Föraren bva- | rade: — Vi, har inte fått upp vacuum våran förman, om vi,har någon vacuum : här, men jag tycker då ni kunde ta med 'er den, så det räckte från Västerås och hit och Under denna rubr "rubrik besnara ndiska frågor av allmänt intresse mot en ersättning av 2 kar I frimär- ken. : Frågor. som kräva ett mera ingående eller enskilt svar, betingar ett något högre arvode. Alla brev adresseras till: Hallonds Nyheters Inridiska . "avdelning, Norrmalms- torg 4, Stockholm. = ra Fråga: Min hustru dog 1958. In: ga barn i äktenskapet, som ingicks 1926. Inget: testamente, Vi ha båda » Miss" Sverige 1959 ses här gädan. "fick se henne vid festlighé ho tedde "sig då ”alhnänheten: | na gen. How heter som bekant i år ' Feet från Sundsvall. idgården' i Pingsthel= >: Morte Louke Ekström och 4 är « delas vid min död? Får min hust- rus syskon hälften av kvarlåten- skapen, som fanns vid hennes död eller vid min död? 0 A-n. : Svar: I princip skall de "ärva hälften av : kvarlåtenskapen » vid Eder: död, Boet kan sålunda delas efter andra grunder, beroende på anledningen '- till en väsentlig minskning eller till ökning | efter hustruns frånfälle, : Fråga: Viä är tre syskon som hade en faster, vilken nyligen -. avlidit. Hon. var gift, men hade inga barn. Hon ' och maken, som -lever,: hade inbördes 'testamente. " Hur- delas kvarlåtenskapen vid : hans bort- gång? Han har en syster. och Sys- konbarn; Ne 3 som hoppas "Svar: Om "testamentet 'niedfört, att den efterlevande erhållit; kvar- låtenskapen med ' full äganderätt och ä bevakar tet eller hustruns arvingar god- känner det, ärver hans arvingar allt, I annat fall skall, såvida an- nat ej. d "MAN BÖR INTE "ALLTID ilta , hemma i sin lilla by,' och när so- len vänligt började skina krussade jag därför Öresund för att vistas i Danmark några' dagar, Från Hels singör går landsvägen norrut strax ute vid sjön, och när man åker buss där har man från fönstret den allra bäk och anlände”så småningom till Gilleleje, den 'idylliska : fiskarbyn och badorten på Själlands nord- spets. Det var just på Befrielseda- gen, danskarnas stora högtidsdag, och .. överallt . vajade den rödvita flaggån, Alla båtarna-i hamnen var flaggprydda. Det hela gav intryck av fest och av en nationell frihets- glädje, som är lätt att förstå. , I GILLELEJE FINNS DET myc- ket att se, Först och främst är det boet i princip delas lika. > Ru Kassören hade låtit, installera ett nytt kassaskåp. Redan första mör= D hamnen med -:alla dess båtar av olika modeller och år-, gångar, Fiskarna lever sitt liv för sig, sköter. sitt yrke lungt och still- samt och tycks inte alls så ameri- som alla' vi: andra. är. gonen krånglade låset. var litet, kassören var - slank och arg; "han tog det i famnen och tänkte bära det till firman som 1e- vererat det. >: När han kommit ut, törnade han emot .en gammal direktör, ” — Vad är det här för fasoner, röt denne. Kan ni inte ha era pengar i en plånbok, som varje annan vettig människa! EN enestabb, bräkne, fräkne,' getrams) växer allmänt i magra skogsbackar på ljunghedar och svedjeland, är bland det största och allmännaste af det svenska ormbunkssläktet, Roten kryper djupt i jorden och utmagrar alla närstående växter. På 15:e århundradet under en hun- gersnöd i Frankrike visste man re- dan att bereda bröd af denna"rot och hvilket ännu under sädesbrist brukas såväl i Nordmandie som andra franska provinser, I. Tysk- land beredes detta bröd på följan- de sätt; 1 till 2 fjärdingar rågmjöl knådas med varmt vatten till en deg och häri arbetas 2 fjärdingar rotmjöl, jämte surdeg eller jäst, kummin och salt, som ställes att jäsa. på ett. måttligt varmt . ställe, utkaflas till knäckekakor eller for- mas till små bröd, hvilka, efter slutad gräddning och afkylning, klyfvas och tork b De gamla fiskargubbarna' tar: sina promenader till hamnen varje dag i sin karakteristiska klädsel, vari ingår stickad -tröjaj tofflor . och skärmmössa, De unga fiskarnä bär. istor utsträckning stickade topplu- Etts sjä älländskt Hskdlage ; härligaste utsikt. Vi passerade Horn- | det. duttning ned mot havet, påminn- nade 'om Vens Backafall. Härifrån har " man en ' glimrande. : utsikt mot den svenska sidan och ut över Kattekatt. Även in över landskapet, som med. sina kringbyggda gårdar påminner så mycket om :den gamla bebyggelsen på denna sidan .Sun- Ut till Gilbjerg 1 per det en gam-= mal stig, som bibehållits genom år- hundraden och numera till stor del asfalterats;. Man.' får . cykla "där, -| » Märk breven DOKTORN SVA- | emellertid att såväl er make som ni + saknar. organiska fel: eller missbild- | ningar, som skulle minska era mö , na rubrik besvarar : en;isvensk : legitimerad läkare "e kostnadsfritt. medicinska” fråg + från läsekretsen, ' sår > oh Förse frågorra: med ”länplig + signatur och uppgiv helst ålder > och kön. Det är givet att .envara anonymitet obröttsligt bevaras, ! AR och sänd dem fl ;redak=" 1 ”Nyfiken 36 år". Det är en hel mängd samverkande faktorr, 7 som inverkar på fruktsamheten i i ettök-|. tenskap och det är omöjligt för mig att.ge några ytterligare råd utöver de"som era läkare: gett. "Tydligt är ligheter: att få barn, när ni nu fö i 14 år. I vissa fall kän insemi-' nation ge resultat, men några råd i sådana. sammanhang Kan. jag ab- solut inte ge, utan de upplysningar ni behöver får ni bäst genom de lä- "kare, som "känner, till er och era förhållanden. Tis + ”H ES "Den klåda. ni i besväras |: av i analregionen och i underlivet anser jag bör vara anledning att sö- ka läkare, då sådan klåda kan vara det förste tecknet på vissa allmän- SKRIVET. han gjort sig och fortsatte att gö- Ta 'sig. omöjlig, Han angrep sinä” partivänner : och liberalerna med samma ilska, men lyckades frame för allt reta de konservativa, Vika ' tigare var kanske att han var sjuk ”och blev allt sjukare, Hang utta= ; landen, alltid extrema och extra= vaganta, blev barocka; på ett folk. 7 möte förklarade. han att aristox - ”kratin. och” arbetarna måste enag om sina gemensamma ideal, "sport och osedlighet”.- Champagnen och konjaken, tidigare en pikant ac, cessoar, tenderade att bli last, Han började sluddra i sitt tal, och smås ningom blev det självklart att'det - Underhus:som en gång jublat åt hans infall blev tomt då khan, ta= lade, : om Tiiston< 'om Raridolph” ” Churchill) i 7 Allmänhetens ÖJ ga "unpskatt- N ning av den Tonstbesynnerliga | .avledningen . bero säkerligen på att ordet är längre och låter lär= terna. Förklaringen måste 'sökag '' "hos dessa människor som icke får "ro'i sin själ förrän de ha byggt ut problem till problemställning, mål till målsättning, brist till bristsi= ”Mation och tek till takformatiori, Det : är” detta svärmeri för det krångliga och. vidlyftiga som gör ' » matologiska skäl framför det me- ” nade klimatiska och givetvis bsy ik framför ex Tro- ligtvis är det nu inte sockersjuka ni lider :-utav, då sådan klåda. är. en vanlig företeelse. även utan någon bakomliggande sjukdom. Ni har då möjlighet att av doktorn få lämpliga salvor 'som lindrar klådan och som läker. -: irritationen i slemhinnorna och i huden. : "5 Blödningar rån urinen, som ni besvärats utav sedan ' 1953: och som är undersökt av läkare, torde vara : betingade "utav, en inflamma- tion i blåsan, k kanske e på grund av en. men ärnslag från” Politiet upply om, att cyklist är. skyldig att stiga |5' av.:vid möte med gående. En sym- patisk bestämmelse som gör, att en vandrare kan känna sig lugn, '« Vid Gilbjerg. Skrähter: brukade Sören Kierkegaard sitta och tänka och skriva, Man har kallat Gilbjerg "I inte'att ni behöver oroa er för detta teln, nå- got som är vanligt hos män i er ål- der, Irritationen i urinvägarna med- för att mer eller mindre allvarliga blödningar kan uppstå, men jag tror nämnvärt, då ni nu går. under lä- karkontroll, utan bör. endast: fort«' sätta med kontrollerna och med de' för: hans Man har också för några år sedan uppsatt en minnessten på den plats, | där Kierkegaard brukade sitta.” NAKKEHOVED : FYR, "belägen på en höjd. vid sjön” straxt söder ort Gilleleje, bör man inte heller försumma att besöka. Det går ock- per genom en härlig bokskog” och sedan är kantad :med villor, om givna av lummiga "trädgårdar: Ute vor, Vid ett g: vid Nåkkehoved finnér .man höga utsikt . över hamnen står. grönne bänk”, en lång väggfast, grönmålad bänk med tak över, där | de gamla fiskare, som inte längre kan segla, sitter och följer det tör- liga livet i hamnen och berättar gamla minnen och äventyr för va- randra, På ”Den grönne bänk” kan man få höra: många" dramatiska äventyr omtalas, Och det är san- ning det allra mest: i NÄR ' MAN, STRÖVAR OM- KRING på de små krokiga gatorna bland ' fiskarstugorna + tycker.” man sig försatt. långt tillbaka. i tiden. Stugorna påminner så' mycket om de gamla skånska med sina halm- tak och vitrappade väggar, och de är placerade i en målerisk oordning, som skapar tjusiga motiv åt en må- lare eller fotograf. Det är en rik- tig gammal fiskarby, just sådan som man tänkt sig den, Här kan man ströva omkring..så. ofta..man” har lust och alltid finna omväxling. På samma sätt 'som det är intressant att följa livet i Hamnen, Från Gilleleje har man också en vacker utsikt över Öresund, och vid i Maj och Juni med blåröda blom- mor, Bladen blåaktiga, inunder is- grå, aflånga med kort spets. Stjel ken enkel, tveeggad med tunnak- tiga kanter, Rötterna äro knölak- tiga och värderas mycket 1 de skotska högländerna; där man tug- gar dem .torra och anser dem, ej allenast hälsosamma för bröstet utan påstår äfven att de länge kun- na/' stilla hunger och "törst, ' kokta äro rötterna' söta och mycket" fö- dande, de ätas I Holland, Wästpha= len och andra orter. Såsom -nöd- brödsämne - kan ” såväl roten' som dess frön användar. -.. « 2 Lejontand (mjölktistel, mas! rö; smörblomster, munkhufvud,', skall- nacke, äggblomster, hajtand) växer allmänt vid:byar, på tomter, . vid vägar och gångstigar I" betesmar- ker, ängar, trädgårdar och allestä- es,..hvar möjligen: dess frö- har Juni, med. gula ' blommor,” hvilkas yttre. blomfoderfjäll äro nedböjda, har ihålig, trind stängel, utan blad, alla. blad 'gå ifrån roten, är myc- ket: mjölksaftig.' Rötterna . väl, re- tiade, torkade 4 ugn: 'och. malda till mjöl, gilva, med blandning af något sädesmjöl ett godt bröd, Orm- tillfälle att gro, blommar 1 Mal, i, Kardborre e, borrar, 4 tordönsskräppor) . växer allmänt vid vägar, hus, gärdesgårdar, åker- renar, på alla häfdade åkrar, I trädgårdar, och planteringar, på jordvallar, m fl ställen. Blommar i Juli, Augusti med röda "likformiga, pipiga : små blomster, blomhufvud, blomfodret, med krökta taggar. Stjelkbladen . på . skaft sittande, hjärtlika, I kanten fintandade, Röt- terna I halfkokta, sönderskurna och malna 'gifva ett mjöl tjänligt till nödbröd; dock böra de innan stjel- den, , Rotskotteny skalade och stuf- vade, utgöra en god rätt, som bru- kas 1 Syskland och på flera andra ställen”, » Som man förstår Kunde levnads- Bättet ; vara "av det fattigaste och tarvligasté slaget ett sekel. tillba- ka'i' tiden. Man erinrar, sig också ett' gammalt, ' halvt förgätet ord= åk: Nöden har ingen låg. «= Ce : Charles GENS NIF. MANING ' 8; fast reflexband på barnens ” 3 > kläder; Mörkertrofik bunke (ormris"bräken, ormkroge.! B ken framakjutit. upptagas ur:jor- |)... avtecknar sig Kullabergs karakteristiska -profil. Man kan vid klart: väder. se. Mölle, Arild, Höga- näs och Svedbergs backe, De stora ångarna stävar stolt förbi Gillelcje på sina färder norr- eller söderut, men det är nöjsamt att se dem: -EN SEVÄRDHET som man” inte bör försumma vid, ett besök . Gilleleje är Gilbjerg Skränter. Här stiger landet, upp till. ganska. an- senlig höjd över valtonytan, och det | backar, bevukna 'med gräs och Ked- blomster och här och där, vind- piskad furuskog. Backarna stupar brånt ned mot havet i mjuka ”lin- jer; Häruppifrån har man en, här- lig utsikt, och förståndigt nog finns det bänkar , utplacerade här "och |» var, där man "kan sitta och njuta' av'all skönheten i lugn "och ro. För en. ringa "avgift kan. man få iga upp i fyrtornet, Vi träffade en , vänlig ryrassistent, som, förklarade -den "tekniska. utrustnin: gen, Nakkegoved fyr syns: 1 mörker |', på 50, km "avstånd .och är av, stor betydelse för sjöfarten. Vi har för? ut talat om vackra utsikter, men häruppifrån fyrtornet har män "den bästa utsikten i hela Gilloleje! Man dröjer sig kvar där så länge "som möjligt. Man ser långt inåt Själland, och man-har Öresund framför sig från Mölle till Viken, Man befinner sig häruppe 30 meter över havet, och detta gör vid lart väder; ut= sikten så pr aktfull. SÅ SITTER JAG "ÅTER båhotell rummet och ser, ut över hamnen; Några galeaser har kommit in och. förtöjt, men "alla fiskebåtar. är intel. hemma, en del av dem ligger uppe |. vid Skagen på fiske. Det finns inte mycket fisk i Öresund vid den här tiden, f jes det mig. En del fiskare” har: dock - stannat hemma, auktion i den stora fiskhallen. så: en stig ditut; Fyrstigen, som 1lö- |" diciner ni fått, "Ens som aldrig FREE Ja, 'ni,:har man varit förlovad i två är j och är över 40 begriper. jag inte; varför man 'skulle vänta med gif- jämför det gamla arkiater. eo > (EWorifv DD . 30 Då var må unga människor, mm. tog ett tår- och kyssfyllt,; farväl av varandra på, Centralen. En, äldre ' snäll . dam 'betraktad rörd denna, scen, När så tåget gullade bort och Vv den unga. damen "äntligen slutat vinka efter det, slöt den äldre upp” vid hennes sida och 5 sa tröstande; trä avslöjas: . ;génom: ultraljud i. Forskningslaboratoriet ; tillh an= "" - I de den brittiska Timber Develop-' =] ment. Association har utarbetet nya | ac är genom . massiv Å "vissefligen endast termålet” Förutsatt atv man verkl 'gen vill gifta sig förstås, Så gör ni slag i saken — eller också bryt. Att”. hala ut på tider: är varken rätt imot jer själv eller denn örl N + Skriv dir + tilll ”Rektorn" vid: fota (det. räcker även om ni-inte vet hans namn) och fråga direkt, «så får ni-säkert omgås ende 'svar,. Jag skulle inte tro det gj; vore omöjligt för er man att få tåj? -vid där han slitade, men det äm! nar skolan klart besked om. Så ro+ ligt att er 'make'är frisk igen, hop: ån lämj s hälsan står bio och allt går e borg.- SN + = Hur gammal ä — Jag är nittiosju. DN ge nen. Det är en ständigt ny, upp- levelse för. varje gång.: Och. man har: bildats" en brant, långsträckt som! inte mår; väl, om de" inte får > Så tar jag mig en tur runt ham= ]7: gå där någrä gån er "på dagen och bå komr : kan: förstå” de gamla. fiskargubbar | mi : star 2 nas hastighet med-ungefär. 10 pro-". - oent, och metoden: är därför myc-, g limmar « rotorer, om "skillnader på miljondels 'sek= under, niska: mala 'skillnader uppmätas ” me äkerhet, " Tillmoch' '- med 4 2 sprickor reducerar. ulfraljudvågor- ket tillförlitli; > Ultraljud”; peteck- . nar. ljud med, 5å hög. frekvens. att get ue bppfattas a av. det mänsklig > dei fo er å RER, äte och: snaj upptäckas, Den , hat. ul bla på. kontrill av, skikt- Detta, störande > örovningsmetod, Hittills | har, men "behövt bryta, nder, ett föremål, av, ee för att. "kunna be ee ss hållfast "Tabeller , har mu . upprättats med vilkas hjälp byggnadsarbetare, mä: st! skall kunna bestämma träbarkärs m m hållfasthetsegenskaper på 'ar- befsplatsen enligt: den nya, metor.. den. 2 ” sopra sak test frserras pest one tot et NA pärt PPP ISAK S ARA POL PP ED ASTS EA få FRK ERA APS EN öres stra et Vflilaan gar kf a ds - SAGTroch c Det synes "riktigare att säga an SS » dare än de närmaste konkurren= i" . att man så bestämt föredrar kli ' . :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.