pa I vervyrvr YryveveryYTevt veevevyveryveryvvtt vererevyvyrrgv [Å - &« Få vreveverFevreyetyrreYYt TY i ". "LAHOLMS. TIDNING | s veveryverv vyryvyv M yyvYFYYYTVYVYFYFPYPYY TyY rv + v + yvevevvvvve YrYPVEFEF RFV EPN Vi Lördagen den 23 maj 1959 S ve ” | Laholms stadspark utm väte d PRE ärkt rekreationsrum: så småningom? rt .— Blir den: barnens lekpar ks äningom: - KER-SEEAA -— , "7 T IFVARSSONS TRÄDG ÄRD satt en ensam dam — ano- ', ym bakom! svarta solglas. Hon satt: nästan lika stilla som, Hvarsson själv — ville, inte gå "miste om en' enda 'solstråle > denna ljuvliga försommardag. Nästan 'hela midda'n hade hon "suttit ensam i den lilla parken. Och hon var Jika.glad för - "det 2 i soligt vädér, med fågelsång' och blomsterdoft runt sön ” "öm sig tilvs man lika goftrensam, .." Pb n ll N Laholnis + planteringar ' 1 i I i I l I 4 TTA ÄR, EN knoppande” magnioli i Laholms stadspark. Magnolian är en tropisk till heskåd träd. Vill ni se. stadspaärkens magnolior blomma, bör ni:gå däråt .endera dagen.: Magnolians :blommorsi tillhör nämligen blombladen faller snart till. marken. Magnolian förekommer 1 en del parker och trädgårdar i södra Sverige. I Laholms stadspark finns den i tre exemplar; fin ov odt: Tu er 0 .C, H. BENGTSSON, vår trädgårdsmästare, ” ren låtit plantera en.-hel del s, k.: parkrosor, som: fram på har mar därför planterat nya "Syrener i'denia' del av träd ersätta de gamla buskarna, som lämpligt tillfälle, = "W5ris Cor or tigt på flera håll'i Laholms-stads' planteringar -— i: Ifvars? sons Trädgård, den nyanlågda "parken vid "Medborgarhuset och uppe i stadsparken. Det är flera hundra "tulpaner; som som "skall se, till att Laholi visar” upp ' ett "städat ansikte, Dammen slammar igen, och lekande: bärn hjälper 'gärna till na, Det är meningen, att dar men skall, göras mera tillta- vatten på ett effektivare sätt, och likaså tänker man sig nå- gon sorts 'inhängnad. > oo. > Mr (| . s "ger året-runt-arbete subtropisk växt och finns i Yupplagor”, från småbuskar till ' vx inte' de mest. hållbara, De' blommar !stort och" vackert men: ”t berättar, - att man i Ifvarssons "Trädgård inför den stundande somma- . ' vid den stora husgävlen in, mot:sta'n bli i. äldsta laget, I vår ” gården, Det är meningen 'att dessa nykomlingar "Helt skall.” kommer. att. dras upp. vid a | 9 "DEN SENASTE-TIDEN 'har ”tulpanerna . blommat fli-" glatt och gläder laholmarria tack" väre sta'ns egna "odlingar", 6 "DAMMEN I STADSPARKEN, är ett problem för dem, ' att fylla på med skräp och trampa ned de lösa Jordkanter- > . lande: Man skall försöka reglera' tillflöde. och avflöde av; En ' enda ' gång blev: hon or- . dentligt 'störd". .: Det var när tå- get från Hälsingborg rasslade in på stationen vid tretiden. Det stannade ett slag, släppte av nå- - gra passagerare, tog ombord nå- gra andra och fortsatte på. sin -tidtabellsbundna . : resa, norrut. "Skulle antagligen vara 'i' Göte- ) n "gång fram på kvällen, Vi tä H Den här unga da- men”. har :upptäckt den härliga -möjlighet ”Jaholmarna ' har, att koppla "äv, och andas frisk luft "mitt inne, i sta'n. Till och med en hyresnusvarelse. — som pis- : kar. mattor;” spolar vatten ' och lysshar till radion på kontrakts- bundna fider — hår chansen. Att dyrka solen, fåglarna, gräset och . blommorna: i .den gamle bonde- hövdingens trädgård — eller att vandra 'onikring som den sorg- löse flanören under Stadspar- kens' bokträd och granar... -« Ändå, satt, hon ensam i: mid- dagssolen;, "och i Stadsparken såg vi inte en enda människa, Bara "en del spår efter henne. . Glass papper, en 'kvarlämnad vecko- tidning,” en ”babys haklapp, en tom' läskedrycksflaska. Och så det "klena befästningsverk, som några -”smågrabbar byggt. "där dansbanan ; låg förr i världen Kanske leker. de fortfarande in- »dianer och vitd:.-— trots att indi- anerna”; numera” är :national- |evarit. .koriservativa; | "”C, H, BENGTSSON, vår stads- trädgårdsmästare, ser. till att Laholm för-laholmaren och tu- risten framstår som blommor- nas stad, Hans arbete är ett å- ret-runt-arbete, inte ens vin- tertid' går han fri. Det. är då ,'det.planétas för den blomman- de sommaren... .”. rr = — Jag är inte riktigt säker på att laholmaren ser våra blom- mor, säger -han. Har de tid till det? Förr hade man gott om tid = innan bilarna 'kom och innan Mellbystrand. började '””konkur- rera”, .På tjugutalet och ända . fram till krigsåren var Laholms roa oa TORO. VIRVELTRIM, 18”. .som en "lugn grön vägg. korg inom räckhåll... Se intill hinder på bådäå sidor, Finns med snörstart eller Kraftigt magnapullstart. . sänkta priser. € Rätt maskin för Ert be . hov, välj bland 42 grund- modellerk — : ss Ett års garant! e Helårsförsäkring Service över hela landet fr Valtberga LAKTMANNAFÖRENING Tel, växel 200 | lands verkligt stora söner. . Efter kont.-tid Ysby 62170. 4” ve utt stället : fi kan vänta på skörd. Hallands Ifvarssons' trädgård i Laholm . > Omtyckt särskilt -av.:.dé äldre IFVARSSONS TRÄDGÅRD . >. ere ett kärt mål särskilt för. äldre' laholmare, + Den lilla'. pårk- : anläggningen är. välskött, och 3 det verkar som om blom- mor och gräs trivdes särskilt gott" på detta skydtlade ställe, : En fastighet och en stadig mur ger lä mot Tivoli :— mot. So- fiero " och Tegelbruksområdet står den höga” järnvägsvallen En trygg bonde från sydhal- ländska Värestorp, skulpterad av John Lundqvist. Den kän- "de skulptören har kallats kärv, man har sagt, att hans figurer ibland är nästan avvisande" stränga, Carl Ifvarsson har in- te fått dessa "stränga drag av: sin ”porträttör” — han blir il betraktaren den' trygge, ; målmedvetne odlaren, : som med odlarens rätt lugnt Ifvarssons trädgård och dess konstnärliga utsmyckning kan Ses som -en hyllning till södra jordbruksnäring, lantmännen här nere och först och sist till en av södra Hals vina Pp . se en hyllning till ' jordbruket stadspark, det givna målet för många 'laholmares flykt, Längre tillbaka i tiden var stadsparken något av en gus'a- vlansk trädgård re med familjer och tjänstefolk. Då kunde man verkligen tala om att lustvandra. = 0. . — Annat blev det när bilism-, . en, slog igenom . och Mellby-'. strands, badort byggdes ut. Nu- mera är det sällan man ser nå- gra laholmare i stadsparken — det blir bilen och sommarstugan så fort man stökat undan vec- kans fyrtifem arbetstimmar. Och på vardagskvällarna — ja, då är det så mycket annat som skall uträttas; Vår standard kräver många arbetsinsatser... - . STADSPARKEN ÄR stor och bitvis rätt svårskött. Det finns utan . minsta tvivel människor, söndagsut- , | — samlings- : platsen för Laholms alla borga- > som gärna såg, att man styckade det gamia porkområdet till tom-, ter — men Laholm behöver sin stadspark, Man vet inte 'vad framtiden kommer med. Även en liten stad kan växa och växa fort. Då är det en nödvändighet, att vi har både denna och andra ”lungor”. Det kan komma en reaktion — då människan upp- STADSPARKSVAGENS ALLÉ av välvuxra bokträd är enligt vår mening en av Laholms stör. sta tillgångar. Såg ni träden när de vecklade ut de första gröngråludna bladen i täcker att hon jäktat ifrån sig själv, Även då är det bra att ha ett stycke natur ipå sig... Och skulle Laholms stadspark ändå till slut'bli bortglömd av den vuxna generationen och därmed . "förlora sin roll som ”rekreationsrum” får vi inte glömma att barnen kan kom- -ma att behöva den. Man byg- ”ger lekplatser här och var i sta'n, men på lekplatserna kan alla de andra ta vägen? Kanske gång att bli barnens 'park — med skidbackar, krocketbanor... Detta bara en framtidsvision, som inte behöver vara utopisk. 4 Dy i t «det: stor uppståndelse '' blaiid Sveriges jordbrukare. 1814 ha- de ryttmästare Peter von Möl- ler på Skottorp i södra Halland importerat : några. ton 'guano från London, och resultatet av hans försök med guanogödsling -hade varit överväldigande, Den ene efter den andre följde - exemplet — och överallt var tillfredsställelsen stor. > ' ' Billig var guanon inte, Priset låg på 12 riksdaler centnern, och det var mycket pengar på den tiden. (1: centnern '= 109 skål- pund =, 42,508 kg). :Men det spelade ingen Toll, när. det nya gödselmedlet stegrade avkast- ningen så enormt, att eri jord- i, jägare på ett lantbruksmöte i Uppsala kunde' berätta, att han genom att under en följd av år lägga ner summa 13.125 r:dr på guano hade ökat vinsten av sitt jordbruk. från "12.000 till. 20.000 Likadant” var det” på. andra åll'i Europa. Enbart i Sachsen förbrukades på 1850-talet årli- att farmare, ”hvilka förut varit i betryckta omständigheter, icke lenast kunnat betala 'sina rän- or, utan äfven samlat förmö- genhet, blott genom användan- det-af guano”, . . so ce a Nu är den tiden sedan länge örbi. Den kemisk-tekniska indu- strin producerar högvärdig han- delsgödning som ersatt guanon, tropiska och subtropiska fågel- öar, började helt enkelt ta slut. Den utgjorde ett kapital 'som samlats i tusentals, ja i vissa fall hundratusentals år — :ända sedan före istiden. Och det var inte nog med att. man bildligt talat åt upp detta kapital. Sam- tidigt hindrade man”i stor om- fattning de "”småsparare”, som hopbragt det, från att fortsätta sin verksamhet." : a Trädgårdsredskap samt "Ekeby skottkärror i god sortering hos ” Handelsbolaget : ia] När inkas regeråde i Pi Hela + flottor 1800:talets . «sensationsgödning« i Skottorp ' har, kommit tillbaka + «> I hundratusentals år hade fåglarnas spillning samlats på öar utanför Sydamerikas Stilla :. havskust, 1800-talets våldsamma ”guanofeber” gjorde visserligen slut på de mäktiga lagren ru, 5 Hhildade rdr sommaren bör, ge laholmska flanörer: den :'blomsterprakt, «de . pärksinäivider "och su Nr he "> "och t.:o. m, de värdefulla fåglarna hotades av undergång. Men efter fridiysning kunde de Tel. 15 Ö. Karup = Tel 15 " söker. Plrk TA TA RE An i det blå... M äl e ide 2) > återhämta sig — och. nu stiger guanoproduktionen sakta men säkert. >= :$ PÅ TAL OM Ifvarssons Trädgård börjar : syrenerna : | förvåna —' barn har i ul a ti Gå OR silva ” . ; LOS > S ” ”elt”eget' g p i. dj istradora - C .som de viktigaste g tillhör, hade dessa öar varit så strängt fridlysta, att det varit belagt med dödsstraff att be- träda dem under fåglarnas häckningstid, Även inkafolket utnyttjade guanon, och de ha- de sinne, för rationell natur- vård. Så värdefulla fåglar som .guanoöarnas gödselproducerade . skarvar, pelikaner och sulor fick naturligtvis inte störas un- der den tid, då de säkrade sitt släktes existens och talrikhet. . Guano kommer f. ö. av det in- diska ordet ”Kuano” som just betyder spillning eller gödsel. na Spanjorerna i sin tur for illa fram i Peru. Men guanon fäste de inget avseende vid. Inte kun- de en caballero och conquistador intressera sig för 'så nesliga ting i ett land som överflödade av guld och silver: Först när den tyska, forskningsresanden Hum- boldt i början på 1800-talet kom hem och berättade om de mäkti- ga lagren av fågelspillning, bör- peruanska kusten, a : 1835 anlände den första gua- nolasten till England, och snart bröt en formlig ”guanofeber” ut både i Europa och Nordamerika. sändes iväg via det fruktade Kap Horn på Syd- amerikas sydspets" till .de av- lägsna öarna, där: snart också massor. av asiatiska kulier var i sprungliga lagren inte” lär ha överstigit 13 miljoner ton . en Men det värsta var att de nya exploatörerna inte tog nå- gon hänsyn till fåglarna, Gua- noskarvarna,” pelikanerna "och sulorna fick "aldrig häcka i fredr' Tvärtom utsattes de för inten- siv jakt både med "skjutvapen och med käppar, och även de-' ras ägg samlade man in i hund- ratusental för att inte gå "miste om minsta chans till profit. ' "Denna rovdrift fick snart ka- fastrofala c verkningar, "inte minst. för Perus regering Som giort sig ekonomiskt. beroende av att ta dryga tullar, på gua- non. När ”avkastningen” 1909 10 sjunkit.” us till 23.000 + började peruan oe Tel 15 . Ö. Karup ' Tel, 15 "allvar dra öro erna därför på del guano — vars främsta åt- gärd var att återinföra inkati- dens fågelskydd på öarna. Samtliga guanoöar fridlystes strängeligen, och det blev ytter- ligt svårt att få tillstånd att be- söka dem annat än i vetenskap- ligt syfte. Inga fartyg fick ens närma sig öarna, och senare ut- vidgades den bestär Isen till flygplan — allt för att fåglarna inte skulle störas under häck- ningen. Man satte också i gång oceanografiska och biologiska studier för att klara ut beting- elserna för "guanoproduktionen — med tanke på kommande, rationell exploatering. Resultatet lät inte heller vän- ta länge på sig. Fåglarna åter- vände snart till de öar, som de förut måst fly ifrån, och koloni efter koloni växte till sin forna storlek, På 147 öar och några tiotal fågelberg längs kusterna Nite och puder, klorex : finns hos " Handelsbolagst Tel. 15 :Ö. Karup Tel 15 Husqvarna ' Novo Tangent engelska Sussolk Superb . i lager hos --Handelsbolaget. | CUPRINOL, syntemlackfärg, 'oljefärger, . fernissa o. penslar hos” Handelsbolaget Tel. 15 Ö. Karup - Tel 15 1- i regel endast barn i förskole- . åldern hålla till — vart skall kommer Laholms stadspark en ' | GRÄSKLIPPARE | - pd V — räknar man nu med att det än en gång häckar 25—35 miljoner på de oräkneliga ansjovisstim- men i den svala ' Humboldts- stryker upp längs Sydamerikas Stilla havskust. Därmed har det blivit ny fart på ' guanoproduktionen. . De serligen , uttömda, men varje guanoskarv producerar 16 kg ny en liten ö som heter Lobos lag- rar f.n. 2,5 miljoner pelikaner årligen 10.000 ton guano. Ex- att avkastningen ökat från år åter blivit en av Perus vikti- gaste exportvaror. ” (Forts. å nästa sida). Tel. 26 oC—-...t.t]]|! Per tär — klipper tyst SV IIIITITTT Vä) 2 — den tysta ”graoa- vänliga” motor ' | mest "såld. skinen ' fö . 2 Eron vägg Men det lär: mind. full gång med' att ”bryta” den N äsklippare villans " och — läntslällets nas fn Illa idyll i idyller- verlägsen: konkurrenskraft som dyrbara. varan. Från- 1851 till : d > Bräklipparen. | gräsmattor! 2 hk: 2-taks- son staty, stödd fn Ivars handelsgödningen kunnat ta sin 1872 hämtades omkring 10 mil- ” - - Ups ; | Y H 3 a > jarens en tal, N + 3, 4 Nn - - : - - i motor. Klipper även högt spade och med skördemannen, företrädares plåts. Guanon, den- Le Chico ga art På «de . Gavenn sol ! och styvt gräs, når tätt na märkliga naturgödsel - från » där "de ur- - SS ös > E, W. Johanssons Cykelverkstad SR "KNÄRED Tel. 26' Pris pr st, Brogatan 6: oa os nen åt sig och Dana - rökte una : KAKTUSDAHLIOR i OLIKA - vi sänder gärna mot. "postförskot CHALMSTAD 7 7 1:30, 1:50, er enl -Tel,-10576 - era sjöfåglar, som "alla livnär sig . strömmen som från Antarktis ' mångtusenåriga lagren är vis- guano om året, och enbart på” ö jade Europa vaktan till medve-|7 — | ploateringen har också kom- .. a ud: : gen över 60.000 centnern guano, |!” / MM : . 33 sång = varssondehövdingen . Carl I "och från Skottland förtäljer tande - om vilka värden: som || - Toxid olF ort e mit i gång igen, och betecknan sons ' ”minneslund” — är ”Guano-Boken”. (Stockh. 1856) fanns. till avhämtning. utanför 7 - ||de för det nuvarande läget är till år, Nu är den uppe i 260.000 -. ton .om året — och guano har '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.