S pederade, och. det gäller give "mor, där räpsbaggen också före- ” gar vi agronom Persson. Laholms Tidnings "Tryckeri, Laholm -' hd Nyheterna från södra Halland fin SN TISDAGEN DEN 26 MAJ 1959 ns Laholms Tidning ' && : Länsväg 65, d.v.s. Kristian- | :stadsvägen blir den 1 juni ' - huvudled på. sträckan Laholm 5 —Skånegränsen. Det är den ' + Nu nästan fullbordade nybygg- .: . naden mellan '' Våxtorp -och Nordanå, . som föranlett denna - "> upphöjelse, Även sträckan Våx- ; teten, som . ju ännu har kvar sin gamla sträckning, blir huvudled, vilket innebär stopplikt från sidovägarna bl. a i. de farliga "korsningarna söder om Såghuset” och vid. Edenberga. ' Vägförvaltningen håller som Se bäst på alt sätta upp stolparna ' -för huvudleds- och stoppskyl- Laholms ävling i Delfagarna i denna tävling ställs inför några av de många skilda uppgifter; I som kan förei komma" på ett modernt kontor. Tävlingen är upplagd enligt star tionssystemet. . Vid några ' stå- tioner 'testas ' färdigheterna”: i maskinskrivning. Det - gäller -. bland annat att skriva ett brev snyggt, snabbt ”och felfritt; En - annan uppgift består i att skriva ut fakturor : och . räkna ut:de olika posternas bruttopriser efter ett "visst: system;' Te KA Posten är" en inrätttning, som den. -kontorsanställde kommer 'i daglig intim kontakt med. Nio olika postluckor kommer de täv- lande att ha att välja ibland för att. få tio skilda ärenden ex- i Handelsskola tävlar I kontorsteknik i i i Ängelholm |”. . Laholms Handelsskolas dlever reser; i dag till Ängel- "holm för att där deltaga i en i sitt slag unik tävling. Det är rektor Ohlsson vid Ängelholms handelsskola, som kom- ”ponerat och nu presenterar ' nyheten, en individuell kun- vis att välja rätt "Jucka för. rätt ärende; delsskola får. således" i dagens tävling nytta av, det "mesta, de lärt unde; och även "om "värdarna ' i'. flesta fall har större förkunska- per att bygga på, Aror "vi la- holmarna hedrar sin stad och sin skola, ” tarna, Det blir tillsammans tolv : som kommer på ' " -vägförvaltningens - konto. Vid korsningar utfarterna från de' talrika en- skilda vägarna -blir det 'väg- : hållarna själva, som får svara för den' detaljen i' den mån stoppskyltar anses nödvändiga. ' Också Rikstvåan kommer att Kristianstadsvägen huvudled från: 1 juni : Parkeringsförbud. på rikstvåan i i Halland, få en mängd nya skyltar den 1 juni. Då införs "nämligen parkeringsförbud längs , Tvåan genom hela Halland, Detta innebär, bland annat, att skyl- tar om parkeringsförbud måste | uppsättas på båda sidor om alla allmänna tillfartsvägar, 7: : Andra Postala uppgifter blir ått snabbt i tillgängliga taxor ta reda på vad olika försändelser till: 'in- och "utlandet kostar. Blankettkunskap och uppslags- övningar i telefonkatalog, kom- munikationstabell ; och postgiro-| förteckning blir också tävlings- uppgifter. a ; Eleverna, vid "Laholms" "han- det gångna. läsåret, de SVENSKA PISTOLFÖRBUN- DETS Rikstävling . på hemor- tens banor gick i år den 23—24 maj. Denna tävling omfattas . Jalltid. med: stor "spänning och förväntan av alla pistolskyttar, ty den högt åtrådda -riksmedal- jen vinkar någonstans. där fram- me vid måltavlorna, och den kan endast erövras i dag eller. nå- bre - sommarstöga i Skummeéslöv "En sommarstuga tillhörig en stockholmare har ' ivaderats av objudna gäster. När ägaren själv kom fann han. dörren uppbru- ten och ordentligt omrört i stu- jam ännu inte: kunnat konstateras, er gans rum. 'Om något stulits har 7 | Fem laholmska pistolskyttar Le sköt godkänt: för riksmedalj gon annan majdag nästa eller kommande år. Tävlingen omfat- tar 3 prec.-serier om vardera 6 skott; således högsta möjliga poäng -—L180, Fordrade medalj- poäng är höga, den som ej kla- rar. de 165 kan ställa" medaljen på framtiden, någon” omskjut- ning eller nytt försök får ej ske förrän nästa år. . Allt detta för :jmed sig" en” högtidlig objuden och '-. ovälkommen' ' anspänning hos skytten, med följd att den- ne under pågående tävling kän- ner . sig : uppmanad övergå till annan näringsgren, såsom mål- nat ovidkommande, så har hänt. Av ..de':19 deltagare från La- holms .Pistolklubb som genom- förde tävlingen presterades me- daljpoäng av följande fem:' F' Berndtssön' 176 poäng, Carl" Jos h 173, S. I.S son 169, E. OH." Andersson. 168,. John Nilsson ” 168." Två vara. hårfint ning av material bad eller an-|. + - taticd: rad med di -AGRONOM ALLAN GRYTELL - På den här traktorn har monter Nn Jering”., Ett ' 25- - läntbrukare "från Laholms-trakten hade: kommit senaste , nytt på ”ensileringens "område, Vädret på "måndagen var 'som ' gjort för denna. skör -— Det vackraste ranisfält jag någonsin "sett. = Det är allt ett. törnämligt betye åt Jant- . brukaren Evert Jönsson och hans son på Tjärby gård. Omdömet "gällde hans fält och ' SS fälldes av en så kunnig och vittberest man som växtskyddskönsulenten, ” agronom Si gurd”. "iPersson från Akarp i Skåne,” fTilkammans med ågronom . Persson och jordbruksinstruktör Bror ' Håkansson" fick Lat.olms 5 Tidning i torsdags vara med på ". 7 2 en ”inspektionsresa” i södra Hal land "och då kom vi bl. a. till Evert. Jönsson. och hans, raps- fält, Just detta fält har speciellt > intrtesdy för Laholms Tidnings läsekrets, Kanske kommer ni i- håg det reportage, som vi gjorde . > > den 12 augusti i fjol; Den dagen :- "skördade nämligen Evert Jöns-' son ett. rapsfält : «och samtidigt ' > " sådde. han ett. annat. I det nya .-fältet lade för övrigt Brok Hår" kansson in några försök. . Det är detta fält, som blivit så ' "+ enastående vackert; Det blom-. : ' mar nu för fallt och rapsen står ". — som ni. också ser på bilden här intill .— i full manshöjd. Många tusentals bin svärmar i de vackra gula blommorna och . fruktsättningen är i full gång. '', — Fältet är en vacker syn som. kan fröjda fler än ägaren. Agronom Persson intresserar" sig emellertid mera för andra insekter än bina, Med sin. håv ger . han sig på jakt efter små, små kryp, som kan vara nog så farliga. Det är inte så lätt att ” hitta dem — som väl är. Men ett och annat får han ändå fram . som demonstrationsmaterial, | Det första krypet är en raps- bagge, - den lilla 'svarta insekt som de flesta sett om inte an- nat så på maskrosornas blom- kommer. Denna insekt. förekom för .ett tiotal år sedan så utom- . ordentligt talrikt att den fak- tiskt nästan helt utrotade raps- odlingen här på västkusten. Var för'blev förhållandet sådant, frå- — Det är helt enkelt så, att "när man koncentrerar . en od- ling i så hög grad som då var . fallet med rapsen, så koncen- "4rerar man också ohyran. Den - blev allt talrikare och till sist Joräbruksinstruktör Bror Håkansson : och ” Persson beundrar lantbrukare betalade det sig inte "att spru- ta bort den. 'Nu har vi bättre möjligheter att bekämpa den. Det. sägs ofta, att vi med den stora - utläggningen och ut- spridningen : av gifter rubbar naturens ordning, men då tän- ker man inte på att man redan har rubbat denna ordning ge- nom att koncentrera en växt i så stor utsträckning som då var fallet med rapsen. Nu är raps- baggen emellertid inte farlig — den utövar sin skadegörelse re- dan i knoppstadiet och det är ju över nu, -— Sedan kommer rapsviveln och den är betydligt värre. Den sticker hål på frukterna och ba- nar på så sätt väg för skidgall- myggan :som i sin tur lägger si- na ägg genom de hål, som viveln stuckit, Toge man död på vi- veln förhindrade man hel; en- kelt förutsättningarna för skid- gallmyggan, Det : vore på ett" agronom Sigurd Evert Jönssons finfina raps. sätt imycket lätt att taga död på viveln ty. den svärmar under blomningen, men de gifter, som då-. skulle användas får vi inte lov att använda ty de tar död även på bina. Just nu pågår det omfattande försök att finna nå- got preparat, som är effektivt mot viveln men inte skadar bi- — Skidgallmyggan skulle man också lätt kunna ta död på un- der svärmningen men det hin-; dras av de tekniska förutsätt- ningarna, : Svärmningen ' går nämligen så oerhört fort att man skulle behöva ha ett start- klart flygplan med puder att sätta in omedelbart, På ett fält i Skåne observerade vi att det klockan 12 på dagen endast fanns några få skidgallmyggor men två timmar senare var fältet insvept i ett. fullkomligt srd bubbal dikesvisit i Veinge NS rn | Olyckan: tiga ”måndagen” ”Lastbilsföraren körde sitt foör- mot. mötte han en buss. Därvid körde ' lastbilen av vägen och skadades. Bland annat blev vän- sjra framvagiins fjädring illa åtgången och bilen kunde anses som köroduglig. Föraren fick e- mellertid med hjälp av några medtrafikanter bilen upp på vä- "gen igen och' fortsätte den av- brutna färden in mot Veinge för don in mot Veinge. Vid Bäcka-' är inte sprittri” t En lastbilsförare från Våxtorps kommun upplevde der rika! i går. På kort tid körde han sin lastbil . i diket två gånger... Olyckorna inträffade i | Veinge kyrkby. . Missödena är inte helt ”spritfria”, Före t att ;B verkstadh Ip. När: föra- ren körde in till vänster i väg- korsningen " vid Veinge kyrka åkte bilen ännu en gång i diket. En polisman var i närheten och lyckades. få tag i föraren, som vidgick 'att han under dagens lopp druckit fem - pilsner, Även på.söndagenh hade han förtärt € en del starka drycker, St inledde man en serie ensileringsdagar.” för att på Bonnavp ta del avl. . leringen”, och... lämnat olycksfordonet, Mannen ; alioner, av redskap: och (på traktorn) demonstrerade en rad ” ensilerin smaskiner”, ats en | kombinerad räfsa och frontlastare, - 5 sk ner Lärorik ensileringsdag på Bonnarp | Maskinerna förenklar - hårt arbete Hushållningssällskapets, många - ”dagar” på. de sydhällindska a ” viktiga delar i jordbrukarnas utbildningspro sån one ar DIIvit gram. Tidigare i år har sällskapet ordnat en Talat, 4 och . på överens om att de två timmarna på Bonnarp var väl använda: c Husdjurskonsulent Eskil Bränn- äng ' hälsade » välkommen” och tackade ', värden. för:. att - man fått komma" "till: hang Bård och se.dema skioej goh- 3 Y. Det gjorde mån hos lantbrukaren Eric Månsson på Bonnarp, som just denna vecka sätter in maskiner. och. mariskap 1 ”operation enst- ee lastare som görde effektiv tjänst även som räfsor. Vidare: 'demonstrerades de ”häckar” (enkla men offoktiva . grindanordningar),”1 vilka dot. Taarup-bskördada och -fördelade ensil ialet samlades och som väsentligt .underlättar, ensi- rmed gör, den mera lönande. ; - Ti: £. maskinkonsulent . Allan Grytell : konstaterade, att ensi- leringen', haft: svårt att vinna terräng, På många håll har. den t. o. m, gått tillbaka” i En bidragande orsak till denna stagnation har” varit,: att. ensile- ringsarbetet "är tungt. och 'slit- samt. Konsulent Grytell 'menade; att : mekaniseringen i stor ut- därmed göra ensileringen popu- lärare. Han förevisade flera ma- jökiner och redskap; som är till god hjälp vid ensileringsarbetet — bl. a, de :maskiner, som an- vändes på Bonnärps gård, Inter- national Harvester var också på plats — med ett alldeles nytt slåtter. peerobat och ' två: front- "LÖRDAGEN DEN 7 -juni 1884 kunde följande annons läsas i Laholms Nya Tidning: ”Under- tecknad, som anlagt. tidsenligt mejeri i Laholms Kungsladu- gårds gamla qvarnbyggnad, får härmed inbjuda den mjölkpro- ducerande allmänheten. till dag- lig leverering” af nymjölkad mjölk från och med Måndagen den 9 ds. — Tillfölje anbringan- det af de allra nyaste och bästa maskiner är jag i stånd att be- tala högsta pris för prima mjölk och skall: min sträfvan städse blifva, att genom reelt bemö- tande : och ovillkorlig lqvide- ring, på bestämda: tider,. söka tillvinna mig blifvande leveran- törers "förtroende. -— Laholms Mejeri i juni 1884. N. F. Klin- ker. — Hemtning af mjölk från kringliggande byar. besörjes af mig efter. aftal,. Skum- och Kernmjölk kan. erhållas tillba- ka för mycket billigt pris”. I en annan annons omtalar hr Klinker, att han sålde "oskum- mad mjölk för 25 öre pr kanna samt skummjölk och kärnmjölk till 7 öre pr kanna. En dödsannons omförmäler, att ”f. od. Gästgifvaren "och Handlanden Johan Nilsson i dimmoln av myggor. (Forts, å nästa sida) Dong Ahlhult, sedermera boende i rä 1 södra. Halland för. 35 år se no öl - Plock ' ur. gammal laholmstidning Bölarp, Öaflidit efter en Jefnad -af 62 år och 11'månader”. Han 'sörjdes. av "makan Kjersti samt barn och barnbarn. ' - - UNDER "RUBRIKEN F ödd läser vi: ””En sons lyckliga fö- delse ha vi härmed glädjen till- kännagifva, — Laholm den 15 Juni 1884... — Alma Henriksson, f. Thelin, Henrik Henriksson”. — Nämnde lille pilt blev med Sten på. väg. . i Edenkerga > skadade - bil En sten ungefär 30 em. i dia- meter, som slängts ut på all- männa : vägen "vid Edenberga åstadkom häromkvällen kraftiga underredsskador på en person- bil Stenen låg strax bakom en skymd kurva, och bilisten hade ingen möjlighet: att undvika hindret. - - "Att stenen kastats ut äv o- kynne förefaller troligt, och man tycker nog, att våra vägar borde få vara i fred för den sortens H nämnda stad, e tiden” under namnet Einar Dör- ring borgmästare i Kristianstad, och är "fortfarandé ' bosatt Å DET” VAR "examenstider då som nu Vi läser; ”Examen i stadens, folkskola, som för till- fället var smakfullt ' och rikligt klädd -med blommor och' grönt, förrättades förliden Iördag från kl. half 11-12 fm. i närvaro af inspektor och ett stort antal föräldraf' till de 70 barn; som den ”nitiske läraren, hr Beijer under "terminen undervisat i'2 afdelningar. Vid terminens bör- jan utgjorde "antalet lärjungar ej mindre än 94, hvilken siffra väl bör anses. onaturlig för en lärare, som har till uppgift att hvad i hans förmåga står med- dela de kunskaper som skola” gen föreskrifver. . Emellertid ådagalade lärjung- arne rätt vackra prof som vits- ordade lärarens undervisnings- skicklighet och, är det i san- ning en lycka för samhället att ega en sådan. ” Också lät kyrkoherde Kull- berg, genom några ord och ett bjertligt tack till läraren, för- stå att denne visat stort nit vid skämtlynne. Trafiken är till- äckligt farlig sådant förutan. OP sträckning kan .underlätta' och |' vidarebelordrades till silotornen. Vid avlastningen från ”häckon" till "den elevator, som Iorslade grönmassan vidare upp $i silon, hade. man, behov av manuell arbetskraft — det mänskliga ar= betet, var, annars under hela arbetsproceduren nedbringat till . det minimum man måste räkna med för att'ensileringen skall löna sig.” . ENSILAGE- PRAT . PA GRÄSMATTAN Husdjurskonsulent Eskil Bränn= äng samlade sina ”elever” tll lektion i Bonnarps' trädgård. Värden bjöd förresten på för- friskningar — så ordnar man en lektion, när man vill att clever- na verkligen skall lyssna och lära, >—, Särskilt det mindre lant- bruket Har haft svårt att meka=- nisera 'ensileringsarbetet, inledde konsulent 'Brännäng,. » Dessa jordbrukare har fått slita hårt med detta arbete — många har tröttnat. Ett annat problem vid ensilerisfken har , varit förtorkningen av griset. Man skall vid en lagom 'för= ' torkning få fram en material som håller . cirka . 30 procent torrsubstans, Vädret och andra faktorer” kan. emellertid spela ” in och göra denna förtorkning till ett vanskligt kapitel, Räkna därför inte med förtorkning." Gå istället i in för mekanisering och - tag: gräset direkt från växtplatsen till”silon. ” — A och O vid ensilering är, att grönmassan 'fördelas och packas perfekt./ i 'silon, Detta kräver, att materialet är hackat eller på annat sätt sönderdelat. Dåligt packat gräs ger luften tillträde, och därmed har ,smör- syran en chans, Och har smör- syran fått fäste i ”konserven”, har man genast ett sämre foder, — Det finns de som säger, att krossat gräs ger bättre ensilage, än gräs som slagits av eller på annat sätt sönderdelats. Är grön- massan krossad rinner växtsaf.« ten med sitt socker lättare ur, menar man, Sockret blir på så sätt : lättillgängligt för mjölk-" syran, och det är mjölksyrejäs- : ringen man skall få igång så fort som möjligt för att ensilaget skall bli riktigt lyckat. : (Mera om ensilering kommer , — (Forts, å nästa sida) på veckans jordbrukssida i LT), H 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.