Tas ,; - ra sägas vara upplöst” N : + N:R. 120. ARG. 28. - Fabrikö Ör i Den sinnrika torvupptagaren sedd bakifrån. Längst "kedjan ned i jorden, i mitten ser man trissorna, som delar torv- "masan i lämpliga bitar och längst t. h. den torv, föregående stråk med maskinen, Lägg märke till fötterna. ' "I Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm N t. v. går gri s som togs upp vid de kraftiga larv- arbetare » de långt bort i- fjärran, några " mare undersökning fann vi en Norra Össjö gjorde e KK Nyheterna från södra Halland finns i t Laholms Tidning - A& OLMS TI TORSDAGEN DEN 28 MAJ 1939 Ansvarig utgivare J, B, Bengtsson Ra ” Lösnummer 25 öre gen torvupptagare Maskin som sköter sig själv = + ger bra och billig bränntorv En torvinosse, där det tagits upp en del torv, utgör i regel en trist anblek, Linrga och ; breda och halvt innan ” Skånes Fazerh ult på gränsen När Laholms "Tidnings. med- kom till Jennaholm möttes han uppe vid vägen av. en väldig hög torv, men nere Bå mossen syntes inga diken — endast en maskin som arbeta- pojkar som lastade torv på en lasti€l och några damer, som kupade -torven. - I övrigt var mossen slät och.jämn. Vid när-" del långa, raka och ' djupa 'skå- ror — ungefär som om en jät- då södra. Hälländ . för :75 år 'se'n Plock ur. gammal Tahohastidning. Nar I BLAND " NOTISERNA under: "juni 1884 hittar vi bl.a. följan- de: | : ”Jernvägsförslag ' svärma nu ' såsom mygg i solen omkring oss - och är ett nytt sådant uppställt af godsegaren Sandberg på Ske- en, omfattande en jernväg Boli "men—Laholm,' det sista : som kommit . på tapeten. Hr, Sand- bergs förslag lärer på de örter som häraf kunna ha nytta; mot- tagits met mycken välvilja: och säräs BEven åS - Laholii,- det några ul kallade stormän med honom haft särskild" överläggning, lärer des- sa gifvit detsamma sitt varma . erkännande. ”Upplöst bolag. Sedan baäd- landen O. Andersson, 'den siste qvarstående af det ursprungliga « bolaget och hvilken med myc- - ken omtanke och kostnad satt det vackra" qvarnverket igång, till N. P. Johanssons å Bonnarps qvarn, imot en afträdessumma af.10,0”0 kr överlämnat affären, kan Laholms qvarnbolag nume- ”TACKSAMMA lärjungar, Vid terminens afslutande 'i Ysby folkskola '. den 16 - Juni erhöll 'skoläraren derstädes, herr J. Lönnergren af sina skolbarn i - gåfva en kaffekanna, sockerskål och gräddkanna, allt af nysilver. Samma församling har vid flera tillfällen förut, med dylika hand- Prigar, ' visat” g. täcksam 'niot sin nitiske skollärare: och upp” munt honom i hans "mödosam- ma kall” ” : " hos : RADJÖR finnas till ett stort antal i kronoplanteringen vid Snapparp. Oaktat sitt vilda till- stånd visade de, som det påstås, ej minsta rädsla för menniskan, som understundori kan gå den så nära; alt man skulle kunna komma «i handgriplig beröring TROR de” Vackra. djuren.” sole lå ; Under rubriken" vEn tripp än Pershög” berättar en göingebo om: en” dylik -resa från norra Skåne, Vi återger en del av hans ”brev”: ”Ja, hvarför icke till Pershög. Det är. minsann värdt en titt. Detta hugnesamma svar fick jag af min alltid gladlynte och upp- sluppne vän och 'skolgamrat, hr X, då jag häromdagen gjorde en axelryckning vid. hans vänliga inbjudan på en ”kjöretur” till nämnda ställe. Jo, ser du, :fort- satte han, Pershög är Bjäre Ne- apel och det måste man se innan man dör. Jag antog naturligtvis inbjudningen i synnerhet som jag snart fick veta att bror X äfven bjöd på hyggligt sällskap (hvartill” jag 'speciellt räknar damer) och en afstickare till den S. k, Klacken. | ”Gubbakarlen” "lärvaf'helt' olika slag och beskaf= Jåstad,; hela sällskapet instufvat i X:s stora" ”skaravan”, Lands- vägsdammet stod 'i högan sky. Det betyder: regn,' sa kusken, en bjärbyssing 'äf'-renaste vatten. Och få "vi inte det snart, så blir här ingenting å hämta, tillade han och såg på ett magert äker- fält vid sidan af vägen. "Ja, " Hallandsås, "der bo inga ”notabla” "., "personer" mer , än och: Pelle Ring, oäktädt is. deras "namnkunnighet feninet; Den - senare ,som har en liten stuga och ett torp vid sidan om landsvägen på det ställe un- gefär,. der den har sin största höjd öfver hafsytan, är- mest känd derför att han varit ”rytt- mästare” i tio minuter, Det gick nämligen så till, att den nyligen a vatienfykda diken gör den nä ”sårerr” likts något så när. Men det finns andra sätt tarv att det märks på mossen. Ett sådant säl till H-.shult. te sökt skära mossen i bitar "med en väldig kniv. : Likne!sen är inte så tokig — bara det att ”jätten” i detta fall visade s'g vara en sinn- rikt konstruerad torvupptag- nigsmaskn och kniven en . snabbt "arbetande grävkedja. Bakom ratten i på maskinen satt dess konstruktör, fabri- kör Kar I Erik Johans- son i Norra Össjö, ' .. "Principen för denna ”maski- nella upptagning är inte ny och den går i korthet ut på att en traktor drar: en wupptagare. Denna senare 'maskin är för- sedd med en nedsänkbar ”gräv kedja”, närmast påminnande om en motorsåg fast givetvis av ”hely andra dimensioner. Kedjan . drar ' den . Jösa. torven oa (Forts. å sid. 3) värgningshäcken, " Torven lastas rmast oframkomlig och det tar många år att ta upp torv, nära nug U= ' itt praktiseras nu på en mosse i "Jennaholm i med pressas in i en eylinder, som + "den, i varefter massan it!er ut på en bräda, -En vipparir kastar av” lagom lån- ga stycken och när dessa ham- ' nat på marken kör två skär- trissor över den drygt meter- långa, mjuka torvmassan och delar den i lagom stora Bitar. Det hela låter enkelt och man kan köpa en sådan maskin.för omkring 50,00 kr, berättar. hr Johansson. En så stor investe- ring skulle emellertid inte kun- na betala sig och därför har hr Johänsson, som är ovanligt me- kaniskt intresserad och kunnig, konstruerat en egen maskin till ett pris, som han inte :vill avslö- ja men som vi skulle tippa lig- (Forts, å sid, 5) även denna försedd med larvfötter. sig upp varefter' massan Hr Karl Brik Johansson, verkade torv Norra Össjö, framför sin cgenhändigt tills —' GUNNAR SVENSSON: Alla våra sommarfåglar är ni åter i Sydhalland "NU ÄR ALLA « våra a fåglor tillbaka + 1 södra Halland. >” Som sista resenär anlände tornsvalan, och dessa härliga soldagar kan man se den cirkla omkring 1 luften utstötande Flyttfåglarnas - ankomsttider är ganska normala: om man -: undantar .de allra första vårgästorna så- som "lärkor, starar och tofsvipor; som :kom ovanligt tidigt. små gälla skrik. | detta" år Dessa tidiga ankomättider- för de första vårfåglarna beror helt på den milda vinterväderleken och -den tidiga- våren, milda” vintrar -flyttar Under nämligen dessa "fåglar, inte längre söder ut: än till: sydskånska kusten eller ill Danmark och flykvägen? till. sommarlokaleina Tyskland. n "tillbaka inte. lång, och fåglarna: kan alltså ' över- räska oöss' fågelvänner komma ovanligt 'snab år, med att bt. sådana LI Däremot har som. sagt. de s 5e= nare flyttfåglarnas ankomsttider för . södra, Hallands" ken hördes: redan de del varit - normala, En uppgift om att gö- sista da- garna il mars får nog tas som ett skämt — kanske har det varit barn, som önskat skoja med äldre personer, eller har man kanske hört någon. annan fågel med ropande gällt läte likt gökens,' För' egen: del hörde Jag inte öken” vän In I maj må= nad; fees Denna korta Sågolspalt skall avslutas med några av mina an-= teckningar" angående några av våra vanligaste flyttfåglars an- komsttider. Tiderna gäller för södra 'Halland: vipas26 februari, bofink 18 januari, stare 22 Ichr,, lärka 29 januarl, hämpling 3 mars, rödhake 3 mars, sädesärla (Forts, '& nästa sida) ”Hem i i Laholm” höjdpunkten i givande ABF-å -år i Laholm Laholms ABF-avdelning här" inför det stundande åren mötet gett ut en redogörelse året och av denna framgår a . utställningen ”Hem i Laholm” utgjort höjdpunkten i årets M | verksamhet. . Studiearbetet för säsongen in- PÅ UTSATTA timma rullade vi leddes den 16/9 med att avdel- ningen” samlade sina 25 studie- Västgötaspets på. gård i Våxtorp | 'svensk-dansk utställningschampion - hundutställning i senaste veckoskiftet bland ' andra västgötaspetsen Vid Svenska Kennelklubbens Jönköping deltog ; Eftersom det är "Pelles tredje certifikat och -då det ena är erövrat vid en dansk utställning är hunden hederspris. - Pelle är Iadugårdsförmannen Jens Olsen på Vallens gård i Våxtorp. Hunden får dagligen göra. nytta för sig som vall- . | redningsbranschen, för det gångna' "verksamhets- : tt den tidigare så omtalade ledare för ätt presentera pro- grammet. " För första "gången i Laholms ABF:s historia hölls denna ' träff utanför Sveriges gränser, i samband med en ut- flykt med: Sazznits -som mål Karl-Inge. Uhlin redogjorde för programmet och distriktets sä- songsplaner. presenterades av Gösta Bohlin, Utflykten var en fullträff. Z Startmötet hölls den 25 sept. i Medborgarhuset, Ett 50-tal in- tresserade hade samlats. Kurs- programmet presenterades : och författarinnan. Astrid Pettersson, Harplinge, talade om ”Den mog- na: människan”, Startmötet av- slutades med diskussion kring '— Mina bröder och arbets- kamrater, Karl och Victor, Var i södra Halland förra sommaren, och i år tyckte även jag det var på tiden att flyga över och"se till släktingar och vänner, Jag kom med flyg till Kastrup för ett par' veckor sedan och for sedan över sundet till Hälsing- borg, där släktingar. väntade med bil Tänk bara detta att hämtas i' bil... Ni lever san- nerligen inte i det Fattigsverige som jag och mina bröder läm- rade en gång. — Edwin Swanson är son till kyrkovaktmäataren, postiljonen de kommande cirklarna. - En utställning som gav gen- j=" klang i vida kretsar anordnades 17—26 okt. Utställningen som vi kallade ”Hem i Laholm” beteck- I nades i pressen som ABF:s, största överraskning hittills, en utställning i hem- och . hemin- som aldrig tidigare varit arrangerad i La- bolm. Utställningen ville i första hand stimulera intresset för cirklar i heminredning och kon- sunientupplysning. "Den öppna- des av landssekreterare Robert Magnusson och samlade 3.054 betalande besökare + 300-skol- barn samt alla barn i föräld- rarnas sällskap. Ett länge närt önskemål har i år kunnat förverkligas, då Sven Hakon Nilsson välvilligt åtog sig vår teaterverksamhet. och Lmugnaro-ciceronen Johan Svensson, som gick bort endast några år sedan. Tre av hans söner, Karl, Victor och Edwin, lämnade . ' efterhand barndoms- bygden för -att som andra lycko- Isökare på den tiden, åka över till Amerika. De hade "anförvan- ter, som tidigare rest över, men riktig trivsel kände de först när trion var. samlad i det nya Jan- det. Under alla år har de tre bröderna hållit ihop — de köpte och arbetade upp en större farm i Granville i Iowas svenskbygder. För ett par år sedan tyckte de att arbetsda- gen: blivit lång nog — de bor sedan dess i egen villa i grann- staden 'Paullina. Jordbruket äger de fortHarande, men yngre krafter har tagit vid — unga win Swanson, Då får” de en dess för i jobbet chans att känna si utan att slå ihjäl sin ekonomi . | med för stora investeringar... omkring innan jag kom Igång Edwin for till Amerika 1912. Han var hemma ett slag 1919— hade inte varit i Amerika mer 1920, kom till julen och for till- baka i augusti månad, "Sedan gärna om för de ke till dem. Vilka ket väl, varför de EDWIN ÖSWANSON ungkarl liksom de två brö- derna. — Men, sa han,'tala flickorna, att jag lägger mär- kläder de har numera, och vilken stil det är över dem. När jag nu kommit hem och fått se dem förstår jag myc- flickorna här så. stora fram- gångar vart de kommer i "är svenska trevliga svenska Tredje mannen i i hasslövstrio - i Laholm etter 40 :amerikaår -— Hade vi och alla dö svenskar, som flyttade före oss, haft c en aning o om att Sverige skulle bli detta välbärgade land, hade, emigrationen aldrig blivit stor. Då hade wi I stället stannat hemma ”och hjälpt till att bygga upp' välfärdsstaten, säger' före detta hässlövspojken, sedermera amerikafarmaren och nuvarande pensionären Edwin Swan- . son, som över sommaren gästar Sverige och släktingar i Sydhalland, . Har det varit arbetets många öch långa år I Iowa, — Men: nog fick jag' se mig på allvar, tycker: Edwin, Jag än tre, fyra år förrän jag togs ut till soldat i amerikanska ar- mén. Jag kom med i en tran- 4 sport frontsoldater, som skulle ” "till. Frankrike. Elva : månader fick vi ligga i de »beryktade skyttegravarna och vänta på 'att sättas in mot tyskarna. Vi låg inte Jångt från själva frontlin- jen, mer! det. kom aldrig till några allvarligare sammandrabb- ringar. En' och annan granat slog ned i våra trånga diken, och vi svarade med våra fabri- kat. : . —" Den slutliga kraftmät- ningen hade herrar generaler - tänkt sig den 13 november, och vi hade redan börjat fram- ryckningen när eld upphör- "ordern kom den 11 november. Och skönt var det — kriget hade redan tagit många män- niskoliv. Pl . Under sin sydhatländska sejour bor Edwin Swansson hos sin järn Helge Karlsson på Blomstervä- gen. Från denna ”bas” kommer Edwin att operera i såväl södra Halland som landet i övrigt. Han bar redan, köpt en svensk bil och i den tänker han så snart som möjligt ta sig upp till. > pelle .13818/57, som erövrade 'nu svensk och dansk utställ- -hund vid. gårdens stora ber Särskilt barnteatern, har rönt! jordbrukare bör gärna börja | särlden. (Forts, & nästa sida) . , I:sta pris i öppen klass, ma Siaeschampion - ån a sättning. (Forts. å nästa sida) som arrendatorer, tycker Ed- —J . gsi a ' pris i segrarklass, certifikat oc er, gare till framgän; . s + pol - Ä ld i [Få 3 sta ara bara > Y a — —— —
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.