ee [g Nöt . - o Ne KK Nyheterna från södra Halland finns i Laholms Tidning Ä eo UNG -) Ansvarig utgivare J, B, Bengtsson Lösnummer 25 ö er öre = N:R 123, > ARG, 28, Moa Laholms "Ti ings Tryckeri, Laholm MÄNDAGEN DEN 1 JUNI 1959 . - - ; | Veinge kyrkas. historia | kommer i boldorim Kyrkorestaureringen' ger nya värdefulla rön > Kvinna hittades död i Ö. Karup . Ett otrevligt fynd gjorde po= lisen i Hök på söndagseftermid- dagen i en villa vid Riviera i Östra Karup, Här har sedan en del år bott fröken Klara Knuts- SON, som nu var 71 år gammal. Hon bodde alldeles ensam sedan systern gick bort för två år se- dan och ' grannarna brukar se henne då och då, Men då man Flitig veingekvinna fick «> fingerborg med i graven - SÅ VÄRST MÅNGA fynd av föremål har man inte: gjort hittills” under ' restaureringsarbetet i Veinge . kyrka, ' men. kyrkoherde Sven Ljung har dock tagit vara på några , intressanta föremål — bland annat en kvinnohätta i sam- ' metsbrokad, ganska väl bibehållen, Ett mycket rörande fynd är, en liten: träask med en fingerborg och 10 hyskor — tydligen "hår någon flitig kvinnna fått detta med sig i graven. Två flöjtar av ben är ett annat intressant” fynd, Tre mynt med årtalen 1676, 1757 och 1768 har också hit-' tats i koret, En underkäke med 16 absolut felfria tänder Kyrkan i Veinge är Göteborgs stifts sydligaste, bäst bevarade medehidskyrka men kommer man dit just nu, ser kyrkan åtminstone invändigt inte mycket ut för besö- karen, Utvändigt är den sig ganska lik, även om några valv satts igen och andra tagits ' upp. Invändigt är det endast orgeln 'och orgelläktaren som finns kvar. Allt annat är som urblåst. Den gamla ärevördiga kyrkan genomgår som Laholms Tidning tidigare omtalat en fullständig reno- ' vering. | Det var i slutet av- februari man började restaureringen och till Allhelgonadagen ''skall "den vara färdig att återinvigas. Så hoppas i varje fall: kyrkoherde Sven Ljung, medan verkmästare Erik Larsson i Göstorp, som är förman vid ombyggnaden, inte är fullt så öptimistisk. Man kan kanske gå en--medelväg och hoppas på ett färdigställande till ; jul, tycker han, . Byggmästare Erik "Salomonsson i Halmstad, som har hand om byggnadsar- betet, och hans mannar har re- dan gjort ett gott arbete, " Programmet för ombyggnaden har gjorts upp av professor Erik Lundberg 'i Stockholm, vårt lands främste expert på restau- rering av medeltida kyrkor. 'Att man lyckats: få denna: kraft till förfogande "beror helt på en donation av direktör Svante Berger "i Halmstad,” Hur : stor denna -donation är will kyrko- herden inte ”omtala, men det rör sig om åtskilliga tusenlappar, ty ett huvudprogram för ett så - pass omfattande arbete, som i Veinge vändning. Veinge ” kyrkas historia har : alltid intresserat kyrkoherde Ljung, och han har skrivit en diger foliant'om densamma, Det är meningen att denna en gång skall komma ut'i bokform. Ma- terialet behöver ännu en genom-, arbetning, och dessutom kan kanske den pågående ombygg- naden ge nya rön? . — Det är alldeles riktigt, förklarar kyrkoherden, medan vi går omkring i den tomma . kyrkan, Under en sådan här omfattande : restaurering gör man ofta oväntade” fynd, och så är def också här. Av bygg- dssätt!et med långsh kor ”och rund absid kan vi datera uppförandet till omkring mit- - ten av 1100-talet. Östra Karups kyrka är lika gammal men den har förändrats mera "till. det Verimästare Erik Larsson (t..h.) och byggnadsarbetare Her- man Jakobsson, Elösberga, göker tyda den upphittade namn- plåten. Examensglädje i Lakolm | Insändare: och kommentar Herr Ragnar Persson, Backagården, Laholm, har tillställt tidn'ngen följande insändare, som han rubricerat ”Exaniens- glädje”: I en förstasidesartikel i La- holms Tidning i lördags talas det om att realisternas examens- glädje tog sig störande uttryck. Som exempel, härpå anföres, att två ”gråmössor” satt i bagage- utrymmet i en Volvo och att det förekom skrik oda skrän till långt fram 'på efternatten. : Det är för mig angeläget att i ' detta sammanhang taga realis- terna I försvar. Nog skall de väl få ge uttryck åt sin glädje, då fyra års mödosamt pluggande är slut och examen lyckligen över. Jag har mött dessa elever dag- ligen under deras skoltid och al. drig förmärkt några busfasoner hos dem. Eftersom jag råkar bo i samma hus som en av samre- alskolans lärare, fick jag också på nära håll höra realisternas glädjeyttringar, Som var nog. så högljudda, men något busliv, som skulle föranleda polisanmä- Jan, förekom då absolut inte. Enligt min mening bör realis- terna få. sjunga och vara gla- da kvällen efter sin examen, och vi andra kan väl försöka gläd- ja oss med dem i stället för att bli irriterade över ett nalurligt od . ser. Och det tycker jag att det gjorde i Laholm. i - . » Redaktionell kommentar: Upp- fattning står mot uppfattning. Det den ene bedömer som nor- mala ' glädjeyttringar är för den andre irriterande » ”skrik och skrän”. Detta måste vara en rik- tig slutledning. För vi kan inte tänka oss, att de laholmare, som ringde polisen, gjorde det av något slags illvilja eller därför att de saknar förmåga att gläd- jas med andra. Vår värderade insändareskribent 24 och ' säkert många med honom "anser däre- mot, att examensfirandet höll sig inom ' anständighetens gränser. Genom att här publicera insän-= daren ifråga har LT enligt de principer tidningen följer låtit båda ”parter” komma till tals. —Har det möjligen överraskat, att LT ägnade även denna del av examensfirandet uppmärk- samhet på första sidan, bör det påpekas, att vi alltid på fram- skjuten plats påtalar uppenbara trafikförsyndelser. Trafiken på våra vägar är så osäker, att inte ens examensglädje bör vara examensfirande, så länge det håller sig inom anständiga grän- anledning till att överträda dess . lagar, : är inte gjort i en hand- SS Så — Kyrkoherde yttre än Veinge, och där har man tagit bort absiden. . a — På 1870-talet stod Veinge kyrka - inför en kris. Befolki ningen hade växt och kyrkan |. räckte inte till. Man stod då i valet om man skulle riva kyr- kan och bygga en ny och större. Men Veinge var en fattig för- samling och man stannade — som väl var — inför alternativet att bygga till korsarmarna.” Re- dan tidigare hade kyrkan haft ett par'mindre korsarmar när— måre 'tornet, men dessa revs för att i stället återuppstå närmare koret i större upplaga. . — Kyrkan har också haft en ingåhg på norra sidan, som nu skall tas upp. Att' det funnits en ingång här kan man se på den allé, som från vägen leder in mot kyrkan men som nu för ingenstans, De båda korsarmar- na har haft ingångar på kopt- sidorna men nu flyttas dessa till östra sidan. I den norra armen "blir det utrymme för värme- panna — denna är redan in- stallerad. — och dessutom toa- letter för kyrkobesökarna, . och | ovanpå dessa bygges en läktare, Den södra korsarmen tages helt i anspråk för sakristia och den blir så rymlig, att det är tänk- | bart, att den kan användas som konfirmandsal, något som nu helt saknas, : Absiden hade en ingång mot prästgården, men denna, som togs upp vid ombyggnaden på 1870-talet, har nu lagts igen. Här har man gjort ett mycket intressant fynd. Det visade sig nämligen att absiden tidigare, troligen redan när kyrkan byggdes, var betydligt större. Men så murade man in elt extra valv genom att sätta mur och valv utanför den ur- sprungliga muren och på denna har man nu funnit fragment av målningar, som visar, att kyrkan varit målad i sitt ur- sprungliga skede. Högt upp på södra sidan i absiden har blot- tats en öppning, som ursprung- ligen varit ett fönster, Det är 'så placerat, att .det inte har synts nerifrån kyrkan och ljuset har riktats 'snett nedåt Ursprungligen fanns det inga valv i kyrkan "men troligen på 1400-talet har' dessa murats in och även på dessa har en del målade fragment blottats. Huru- vida man skall restaurera dessa har arkitekt och byggnadskom- mitté ännu inte klart för sig. Att dessa valv är av, senare datum än själva kyrkan bevisas av att man murat för ett fönster som sitter på en höjd av 3 meter över golvet och som nu till en del syns mycket tydligt: Det är för övrigt utomordentligt vackra och välgjorda valv som visar att murarekonsten stod mycket högt redan på 1400-talet. Tornet till Veinge kyrka är > 0 (Forts & nästa sida) Ljung i den ”urblåsta” kyrkan, - visar 'att oo : tandrötan är en senare tids, sjukdom... NV. om den inte upptäckts: i' tid, försiktighet :med eld i skog Vid fyratiden i går eftermid dag kände en villaägare, hand- landen Ivar: Andersson. från Halmstad, brandrök och han och Färre mål om : överlast = =. -vid Laholms. häradsrätt? Lastbilstrafiken fick ett glid- jande -meddelande från Väg- och Vatten vid kongressen i Borås: den :tillåtna gränsen för lasten kommer inom kort att höjas. Beslutet har fattats med en viss tveksamhet men myndigheterna anser alt man kan ta, riskerna för ” med hänsyn till den uppenbara nationalekonomiska "vinsten: Det är ett gammalt önskemål som nu tillmötesgås, berättigat " med tanke på :motortrafikens tunga skattebelastning. Överlast på lastbilar — både svenska och danska —" har under senare år varit en ofta ” förekommande trafikförsyndel- se, vilket. inte minst härads- +: rätten i Laholm fått erfara. Där vägarna: har - årligen > förekommit flera ” mål, . där. de. svarande varit instämda |" just för " överlast. Skall häradsrätten få färre mål av det slaget efter: det nyligen fattade beslutet? -hans svärfar Skogshrand vid Skummeslöv > "> Upptäcktes efter "spaning" En skogsbrand, ' som kunde ha vållat katastofala skador , härjade i går eftermiddag ett". . mindre område i Skummeslövsstrand. Detta tilbudet på kort tid och manar alla till den är det andra ' I allra största och mark, ' É sprang snabbt i den riktning," varifrån : röken kom, När de kommit c:a Trjå 800 meter från sin villa upp- täckte .de eldhärden som låg inne i den s. k, Svarvarens skog en km norr om posten och c:a 75 meter från Norra Kustvägen, "> Skogen består här mest av högstammiga furor men ' det brann” friskt med, meterhöga flammor i den snustorra mos- san... Det stod . ögonblickligen klart för de båda. männen att här måste mera hjälp till och de sprang till närmaste telefon och larmade Skottorps brand- kår som 'snabbt kom till plat- "sen. Soni tur” var” fånns | det : mycket folk i stugorna och rykt,” Sm branden spred :sig blixts öbt. Alla män kom också Ull platsen ' och ' med ; . (Forts, å nästa sida) Unikt fiskafänge vid Snapparp' gav. eko: i press och: lokalrevy " ETT BESLUT som det i dessa dagar kan vara på sin plats att påminna om fattades av stadsfullmäktige i Laholm för jämnt 25 år sedan -— närmare - bestämt fredagen den 4 maj 1934, Då beslöt man nämligen efter både många och långa utredningar att bygga till 141.000 kr, och kostnaden maxi- | en samrealskolebyggnad.. Den var kostnadsberäknad " merades till 150.000 kr. Förslaget hade blötts och stötts så många gånger tidigare att det ' enda, som diskuterades vid detta sammanträde var huruvida man skulle” anslå 141.000 kr eller 150.000 kr. Man 'stannade för sistnämnda summan, För finan- sieringen beslöts att på 30 år låna ,50.000 kr ur stadens lax- fiskefond, att upptaga-ett 40- - årigt amorteringslån på 50.000 kr samt att taga stadens skol- byggnadskassa 34.500 kr i an- språk. 'Byggnadskommitté blev hrr G. V. Göransson, Axel Malm- quist, Per Lundblad, Per G. Jo- hansson och Egron Hansson, De båda sistnämnda fick vardera 12 röster, medan rektor Törnkvist blott fick 11 och "således inte - fick vara med, ” , ETT UPPMÄRKSAMMAT fiska fänge fick man vid Snapparp lördagen den 5 maj då tre fiska- re,' Anton : Johansson,'. Oskar Svensson och Per Schultz fick en stör, 3 meter lång och vä- gande 200 kg i sina garn. Först trodde man att det var en haj, men fisken .visade sig senare vara en stör. Denna förväxling satte igång dels en presspolemik mellan LT och Halmstals-tid- ningarna, dels blev den ett myc- ket tacksamt nummer i en kom- mande lokalrevy. Men LT var först med nyheten — någon så stor fisk har näppeligen fångats i. Laholmsbukten ' efter ovan- nämnda dag. Stören skickades för övrigt till Göteborg, där den såldes på auktion, . > nastikfester här nere — bl. intill. Denna bild, som vi fått låna av en LT-läsarinna, i Laholm den 5 juni 1921. ba hade anordnats torsdagen den 10 spelet ägde rum i samband med inv av f på Stor- maj — alltså Kristi Hi ll färdsdag — på stadens idrotts- plats av de båda på den tiden starkt konkurrerande Laholms Idrottsförening och Laholms BK, Det' var 1934 samma vackra sommarväder som i år och ej mindre än 500 åskådare tittade på. Trupperna applåderades liv- ligt och så blev det dragkamp, där LIF vann två gånger. -Men i en handbollsmatch tog LBK revansch och vann med 2-1. . DET FÖRSTA Lagaholmsspe- Jet gav en god ekonomisk be- hållning liksom alla de senare därom vittnar ju stadens EN PAMPIG gymnastikfest många vackra konstverk, Första torget i augusti 1933 och redo- visas i Laholms Tidning den 16 maj 1934. Nettobehållningen upp- gick till 3.886 kr — i denna summa ingick bl. a. en gåva av dåvarande kronprinsen på 100 kr. - . . + ELEKTRIFIERINGEN av Väst- kustbanan hade börjat på våren Man har haft många stora gym- N stor samling för tjugofem år sedan, t +t lår togs vid den Halländska Gymnastikfesten 1934 och detta arbete gick' i inte sett till henne sedan i tors- dags började man ana oråd och Höks polis tillkallades, « ' Huset var igenbommat och polismännen fick bryta upp en dörr för att. bereda sig tillträde, Man hittade fröken Knutsson som låg fullt: påldädd vid sidan om sängen, Hon var död och tillkallad läkare kunde konsta- tera, att hon varit död 1 ett par dagar, Troligen har hon drabbats av hjärnblödning eller hjärt- attack och dött en fullt naturlig död. sl eo Fröken Knutsson sörjes när- mast av syskon av vilka märkes bröderna Herman och Hjalmar Knutsson på Petersberg och en brordotter, 'som innehar resta- rang Riviera, ” , M Sr [fd Okänd skänkte . se . TV till Hishults' ie "4. o ålderdomshem ++ En verkligt: förnämlig gåva ” fick" Hishulis "ålderdomshem ; mottaga på: "lördagen, då en radioman kom dit och frågade om han fick sälta upp en TV- apparat. Givetvis tackade man ja till” det fina erbjudandet men. vem som skänkte appa= raten ville. radiomannen inte tala 'om, Givaren ville näm- ligen vara helt okänd och det får man ju respektera, Men de gamla på hemmet. vill genom » Laholms Tidning ' rikta . elt mycket varmt. tack till den . okände givaren, Man har redan haft glädje av den fina appa- » raten, v en . den omnämnes i artikeln här rask takt efter vad. man” får veta. I maj hade "man hunnit så långt att man lossade stolpar här för de elektriska ledningar- na, och man diskuterade även omformarestationen ' som skulle bli en envåningsbyggnad. Själva omformarna placerades på hjul Vidare hade det redan då be- slutats om att bygga ett perso- nalbostadshus alldeles intill om- formarestationen, i Allt om söndagens sport a Sid. 4 och 5 s N — , Xx St a - - 2 I fn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.