ee Kriminalvetenskapens 2 "tryck och blodspår. . mera komplicerade brott, .: = > > festslå' några viktigare vägmär- : ligt att' välja” slutet av 1850-talet. CT TYYN rrevreiepiv YrFIYfVEPTFPEYYYTV LE ' N &en har skänkt kriminalve: fnskapen hittills oanade, möjlig: vitt, och det har blivit. allt svå- kal att föröva vad man brukar. kalla "perfekta brott. Vad söm tis tt 'dammkorn eller. blomsterfrö, SOM stannat kvar i vecket på en ostym eller påträffats i en ficka "eller" ?på >ett >rockuppslag,'> kan stundom vara tillräckligt för att "Överantvärda en misstänkt i rät Visans händer liksom" en”träfliea Och>en-tygfiber eller. ett hårstrå för att' nu inte tala! om fingerav- SPA SR Kemien. och fysiken bildar till: seammans med den medicinska ve. tenskapen de främste stödjepelar- na för, den moderna kriminologi- en, som” dock är så utgrenad, att specialister från alla håll'sölitas av de inaltekriiska"anstalter- na, då det gäller uppklarandet av >: Låt oss här ta en titt på de rykt. baraste kriminalexperternas rika galleri och under det vi låter ett Par dussin av dem påssera Tevy, ken i .de kriminaltekniska veten- skapsgrenarnas fängslande histo: ria Re sor ; RE upp: > komst på 1850-talet. - + I mitten "av förra &rbundradet hade man just lärt sig att med sä- «.kerhet skilja” en blodfläck" från liknande" mörka "spår," men det skulle dröja” ända till seklets sis- ta decennium, innan man' blev i stånd alt skilja mellan blod från människor och blod från djur. Ville man utpeka någon be- stämd tidpunkt för den moderna kriminalvetenskapens : uppkomst, är det ur flera" synpunkter lämp- Då utkom "och lästes med begär- lighet. fransmannen. Benedict A- guste Morels bok om orsakerna till ””-rottsligheten,' som" han” be- framste.. LAHOLMS TIDNING - > TYYYYTYYFYTTYTYTYFYTTFEET TY YYYYYYYTYTFYETTTEY YFYYYYTYTYPFYYFTT 3 andet. av tU skonunr | nalexpert, beh ala va ka ockupatione; ed öjliggör | sen mot den t de senare hans landsman Enrico / Sem ”av”elt skjutvapen | = "00 Ferri, och båda två såg i en farkt | Med. stöd av en tillvaratagen kula Ok N] utvecklad humanitär verksamhet i |.ell patronlivlsa, "ock som lett et toxikologi socialismens anda”det'histä' bite: NI] infångandet 'av. en brottsling | ” Skriftexpertisen hade vid ii medlet mot lagbrott och de döm jäven efter det har gjort sig. av4| punkten för den beryktade Drey: 3 das återfall, | med sin revolver, é 3 s I gene k iftandersökning och försä fusprocessen i slutet av det gång: |.det varit :| na seklet fått en allvarlig 'knäck:| der Bla; men "såväl. Loccard i. Lyon som | ini Robert Heindl i Berlin bragte den " minalis avtryckets ”up finnare?.. ' ps. framstår: professor . Hans .Crosg” |", .Om'vj vänder tillbaka till 1850- åter till heders, Heindl kan nog sis kända handbok, hat inhehade en talet, då kriminalvetenskapen föd- betraktas som Tysklands främste |år ”med” lärostol vid universitet i Graz, och | des, kan vi fastslå, att man då ä. | kriminalist ”under” vårt Sekel, I speglar. i sin trädgård. företog han åtskil: | ven gjorde de första framgångs- hans land hade kriminologien | uppdaga även. iga värdefulla experiment” och | rika experimenten med fingerav.) baft' en föregångare i Hugo-von . ö bragte i slutet av det gångna sek-'] tryck, Det 'skedde borta.i Benga; RN i .let. kriminologien ett gott stycke] len med dess myllrande miljoner 1" på väg mot den ställning den med | Invånare. Det. var ämbelsmannen "5 tiden fått; då man vid flera av vå: | sit. William James Herschel, som” : ; ra högsta bildningshärdar inrältal | här kom på idén att begagna fin: Cesare Lombroso'sorh inledde ett] särskilda” lärostolar. i" krimi al: | geraviryck som identitetsbevis vid” formligt. fälttåg mot. italienska teknik: PRRSEN vv) Utbetalningar av löne; och pensio- förbrytare och lancerade den nu). Det var genom, Hans" Gross: | ner; Hans fader, som blev grund: : mera förlegade uppfattningen att som , vi t.ex. fick fasta riktlinjer läggare av den celesta mekaniken, ""brottslingen är en lägre män. att följa, 'då det gällde att avgöra hade sökt kartlägga världsrym-” NS niskötyp. =", ":lom en fönsterruta krossats ini. | den; och sonen gav nu upphov till ; från eller utifrån, och om en vind. | den vetenskapsgren, som med t ruta/ splittrats av en kula eller av | den' torde medföra en inregistre:" : > Sr] elt. stenskott. Det gällde. här 'an | "ing av. hela mänskligheten efter Då började också Cesare Lom: noggrant. undersöka de; radiala papillarmönstren i fingertopparna broso ett farmligt fälttåg mot. den] och koncentriska cirklarna kring som det säkraste identitetsbeviset. : italienska förbrytarvärlden, som hålen eller cylindrarna, som bil-| ' I slutet av förra seklet stod än. blivit allt farligare för den offent. | gats i rätan, då "den krossats. nu en häftig strid mellan britter. - ; liga säkerheten, sedan skrankorna . nas . fingeravtryckssystem, . som. f mellan de tidigare italienska små- hämst utarbetats av naturvetasen staterna besyrge falla och man Galton och polischefen" Henry, - utan pass kunde färdas kors och och det sk. skräddarsystemet, tvärs över den italignska halvön, som begagnats i Frankrike och: där för övrigt Neapel gick i täten byggde på en rad rmålt av krop- i fråga om våldsdåd enligt, det pen och dess delar. Upphovsman . kända mottot, att ingenting var nen till detta system var Alphonse billigare i den staden än ett män: Bertillon, som tillhörde en släkt, 'niskoliv.' SÖ vars medlemmar utmärkt sig ge ”Lombroso såg i brottslingen en nom stor. fallenhet för statistiskt" lägre människotyp, men då han aebete., Bortillon. nod den; ; ärvi H ä 4 berömda — identifte; S nn. därvid drev Darwins lära om vår nade spår av hennes skor. Paris, och han gav upphor å den äga re ör da Det blev nu möjligt, att konsta- senare. så utvecklade kriminalsta: finns gott om bevis på en”starkt | tera” om någon" gått långsamt el- tistiken. Han var Frankrikes förs: utvecklad intelligens. hos förbry-| let skyndat fram på vägen, och |te'storé kriminolög, och han gick tare. > en misstänkte til] äventyrs | ur tiden ungefär samtidigt med sl - Brottslingen ”en lägre -min- niskotyp?. cn "En landsman till Gross vat wie- naren Siegfried Tärkel, som kom- plelterade metoderna att avgöra, om brev öppnats på illegal väg, och om orätt papper. eller, annat bläck än det vanliga kommit till användning, Senare skulle man i den tyske kriminologen Mayers s.k. gångbildschema få ganska tillförlitliga ledtrådsr rörande en människas kroppsstorlek och e genskaper med stöo av efterlärs Metropolitan Police inom det) tats över från ena handen till den | tet av första världskriget. ” - brittiska öriket fann sig efter att )j andra, vilket medfört olika djupa j"" Hans: efterföljare fick under É pe | 1 ån hans: Jagemanns, försök atl individneltt t än det att leda vaterium 1. Åvon, som. nian | behandla |, Fövertranarna och no spaningsmån Av a världskriget > med | gå skilja” mellan förbry c KE NN FASAN cket” stårt värde. motstån; störel och tillniae Taken förby + I Lombrosos kölvatten varulra.'k tlasen, sem möj | bäns sida sto? Karl d häns sida stva: Karl Popp. 1 vara undersökringat av Testerna på brandpiatser hundra. tals miljoner räddats åt de tyska ngsbolagen;' som” annars. inte fått. tillräckliga bevis för att fråga om anlagda brän-| under sim nd framstående tyska kri- | bonne. . iäoldger må ännu nämnas Ko-] = - Noa äär gel, och Briining," av. vilka den' Frankrike har världens störs. : istnämnde -'haft som specialitet llhjälp av sk, arsenik- Jå samman i John . or I Till den nutida kriminologiska utrustningen kör även s.k, ”Lögnde:” En framstående medlera av|burit på något föremål, som flyt. | Hans Gross, nämligen vid utbrot- 'tektorer”. Vid ett amerikanskt brottsfall — det gällde en gammal dam som dömts till 14 års fängelse för dråp på sin svärdotter — dömdes den anklagade mot sitt nekande och trots att lögnd. | ha studerat en del Robin Hood- | spår. An "1 | sin tjänsteutövning sätta livet till naturer föranledd att yttra; att en |: Gångstilen” har. dock vanligen |i det han redsköts av: en vettvil- brottslings hjärta någon gång fått tjänstgöra blott” som indici- | ling i det, franska justitiepalatset. | bilden ser vi den gamla damen "undergå sanningstest. vämner den fysiska, inteltektuella och moraliska degenerationen, or kunde liknas vid en oslipbar ä-!um och inte som bevis därför att | Senare erhöll Frankrike i Ed- Ack registrerar obönhörligt alla hjärnans teaktionér Ne IV besvärande frågor i . n angav alt kon var oskyldig. (Apparaten har alltså inget bevisvärde vid en rättegång men kan få betydelse 'som indicium.) <> .. På ät honom efter exhuinering: aller blatt för en, vanlig ubiduktfön. CM var för övrigt tysken Otto, som i .samarhete med belgaren. Stas utarbelat det mest brukliga schemat för uppdagandet av gif ter i kroppen. ten som taxiknlo= - giens egentlige upphovsman räks nas "dock "spanjoren Orfita; som lanserade denna vetenskapsgren » ta förbrytarregister =. Vv. Reiss, som i egenskap av rättskev mist länge var verksam i Lausan« ! ne men också framträdde i Franks rike, där, man nu till stor det ef. ter. hans metoder handhar. vär! dens kanske omfångsrikaste kort. vid Rue Paul Valery i Paris med, : tillbjälp. av ett” fyrtiotal tränade” kriminalister med fantastiskt aids trädare, " Reiss var f ÅA på checkförfalskningar, och hans : handbok i kriminologi' kan. tävla dade. spår efter farliga lagöver« utgetts av Gross. :'Bortom Atlanten, där browninz gen fått sitt namn efter sin:upp=” finnare och 'skördat så mänga liv, '«, löpte polisväsendets trådar länge; i O'Connells' hän> der, men en säre; illni r här "lögndetektorns ”. uppfinnar Keeler att intaga, eftersom man, tack.. vare hans apparat. under pressande ' förhör, där.” pulsfrö« kvensen mättes hos den” te, fått mången att bek skuld; Harry Söderman : 4. . Slutligen: måste ina Sy Å riges främste .kriminolog' Harry”... Söderman, ' som ”i -slutet: av 'sin framhåller," att. den" bemskäste fana för-honom alltid. varit ett ungdomligt : ansikte. bakoni”iett v fängelsegaller, öch att man deles' borde se till, att polismans nen liksom "läkaren? och , läraren fick framträda även :som rådgiva« delsten, TTT TOT Ya simuleringar förekommit Li | mond Loccard sin främste krimi- se Va Vv du. |32uc04 lar 3 R Av Re , B/aeL-h SE vdessel 5 | UPPFATT: IKRYD. > NING ida 7 vv v FORES. b > -[MASSAP omr n Av Dr , TRAD FA ELDAS MED [77 FÅ r ASS LED [YET Rena AGGRESAT) as 2 Ze 2 war w- 73 ZÖvER. he he VaxrA Dp BOSS. GÄr ]j ZTYGEL ZH raw] |. Psväkia Z7vceL) VAN | TILLTAL) w | bAS / WD /FOTORY läsvärda” bok' ”Inte bara, brott”, =: tjönstgöring vid Sor Som ” schweizarnas Sherlock + . . andra . hjälpmedel | Holmes gäller Rodolph Archibald -. de minsta spår av ij överlämnats ne lyckats återfinna många utsud« - övrigt specialist”. med "”polismännens' bibel”," som sö k register över brottslingar, och där. +. ” så 4 STA OCH BÄSTA ORT öd SNYHETE I : wei KARO ; i j | . | Så LÄ FRE . 1 i | sh . er q AR MSASANAMSAMADNASASADD a / AAA FRITT TVSTTTYYFTYTYYVYYVYYS VY TVYYT NNE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.