I Yrevevtery rereyvYyv (ND [GD / Sä [Gr [än | äm fas vn färs Ja FT "då : "och Rune. | där Stig; Ake gongeton Ban uns det där viset får du äta middag . re. Priser kommer att utdelas i yrvyevyeyrvYyrereyvYfe ee YVeVYVYV vv LJ 1' "Fredagen den 5 funf 1959 rä. Miniatyr-Sverige : i befolkningsregistret z - STOCKHOLM (TTspee) Miniatyr-Sverige, som det i 'sam- band med 1950 års folkräkning i sta- med: -fret bl a födelse och civilståndsdata, vigselår, familjetyp, barnantal, yrke, inkomst och bostadsort. En fortlös pande ing av in- och utträ= tistiska ; be- folkningsregistret kallas, kommer att spela en stor roll vid 1960 års folk- räkning, för vilken ett omfattande förberedelesarbete nu pågår. Pl a beräknaé kostnaderna för den kom- - mande '; folkräkningen vatt kunna minskas: genom ' att utnyttja uppgif- terna i detta register. da r Hur stort är då Miniatyr-Sverige? PÅ den'frågan lämnar man i cen- tralbyråfY beskedet, att det, omfattar något över 3 proc av Sveriges be- folkning, ;Det upptar alla personer födda den' 15.1 varje månad. För varje person 'som är född nämnda datum upplägges ett kortregister med individualkort; det kallas för övrigt stamkort; "Till stamkortregistret hör ett hålkoriskartotek, Förutom namn antecknas för varje individ i regist- den samt andra förändringar. äger rum för att hålla registret aktuellt.” omflyttningar, ingår på kortet även; närmast ; föregående förändring av” samma typ, varigenom det blir: möje. ligt att följa utveckligen I tiden." ""-" gistret får'en stegrad användning ef= terhand' som ' antalet data för ve= derbörande personer växer. Vid den förestående folkräkningen blir det möjligt att få en kontroll av hur den fortlöpande aktualiseringen lyc« kats. Bland de -olkräkningsgrenar , som centralbyrån 'väntar sig att få belysa genom Befolkningsregistret kan nämnas familjesjatistiken,; den . inrikes omflyttningen :och yrkes lingen, I sö 0 PY fe Orientering 2" f Majenfors, 0 dc Majénfors' SK:s. träningsorlen- tering gick på tisdagen i terrän- gen mellan" Hyaltet och Exhult Jonsson lagt utmärkta banor,” Ny träningsorlentering blir det & = 2 s & 3 = [5 2 HJ s kk 2 & Ej R on 2 B banor där pojk- och fllekklasserna.; RESULTAT, . - Långa banan: 1) Sven Svens- son, Laholms IF 0,58,55, 2) Gös- ta Gustafsson, MSK 1,05,30.” Mellanbanan: 1) Leif Gustafs-' son, MSK 0,56,30, 2) Dagmar Gustafason, MSK. 1,11,30. en Korta banan, 1). Gunnar' Nils-, LYDIGT'. - Göran som: nyss fyllt, tre. år; sitter med familjen och äter. Han spiller och kladdar lite med marx ten och då säger påppa:,- Te -— Om du håller på och äter: med grisarna, — > : "Göran reser 'sig lydigt: : . - —Ska jag ta tallriken me Ifråga om vissa förändringar, t ex |. Fackmännen: räknar. med" att'sre= |: som Hans berömda int 'FVerner von . De juli 1859 föddes på. Ols- ;37 hammars gård i Hammars soc- :ken i Örebro län Karl Gustaf Ver- ;ner von Heidenstam, son till över- ingenj rid lots- och fyrinrätt- ningen Nils Gustaf von” Heiden- .stam;.som för. övrigt bl a uppfört de mångomskrivna fyrarna vid Pa- och Bogskär. Verner von son, MSK 40,25, 2) Märtha Gus- tafsson, MSK 43,20, 3) Mats Green, MSK 44,15, 4) Göran Jons- son, MSK 44,15, 5) Erik Sjögren, MSK 52, 6) Stig Jonasson, MSK 52, 7) Sven Erik-Jonsson, MSK 53,15, 8) Gun Jonasson, MSK 58. 9): Svea Sjögren, MSK 58, 5: i Kriminalpolitiken -- - . har:gjort bankrutt STOCKHOLM (TTspec) : Ck ,De extrema skyddsentusiasterna på krimirialpolitikens område har aldrig haft gehör bland den stora allmädheten och heller inte bland fackmännen, menar tidskriften Ju- risten, som. är språkrör för Sverie ges juristförbund.. Sina -trosvissa anhängare har -skyddsläran. i sin extrema form funnit bland utpräg- lade teoretiker och :bland. politi- ker och ledarskribenter, som räk-] nat med atti värva röster och läsa re genom -att satsa på ”humani- dets", Tidskriften fortsätter: i , ” Det" vore orätt att betvivla att skyddsextremisterna verkligen ' ve= lat 'vara humana; Likaså skulle det . Wwara orättvist att förneka att de-| ras tidigare insatser medfört vissa värdefulla "resultat genom huma- nisering av fångvården och annat som alla tänkande människor god- tagit som framsteg. =, öl rot » Men lika litet som träd-bör få växa ända upp i himmelen bör an- hängare av extrema åsikter få växa . så mycket att deras huvuden ham- nar ovan molnen = de ser inte vad som händer på jorden då. Krimi- nalpolitikerna har rakat iväg på det sättet. De märker inte att de- ras skyddsidéer, drivna in absur- dum, blir motsatsen mot humana. Anlagligen anser de sig också stå gudarna så nära att det inte in- tresserar dem vad mera jordbund- na varelser har att säga, Annars borde det inte vara ' utan intresse , för dem att den ena fackmannen efter den andra' träder fram -och vittnar om-det rådande kriminal- politiska läget, ' . Vittnesmålen ger ingen uppbygg- a belagda till: = +, 79 procent + STOCKHOLM(TTspec) NM Det går långsamt men säkert med "beläggningen av de svenska' vägar- , na, ett bland. bilisternas främsta önskemål. 'Väg- och vw ibygg-' nadsstyrelsen har lagt fram en översikt som visar hur-vårt -vägst? och » gatunät: till den del detta är : bidragsberättigat f n är beskaff. och den visar, att, av totala läng- den '—.. 148,604 — i runt tal; 7 "belagd; Riksvägarna, 1 78; landsvägarna till > . Fbörari ägar ' och . gator i städerna till 58 proc, nöt Senaste året har den belagda väg- längden" när 'det gäller':landsbyg«:. dens allm vägar ökat med ca 1.050 km; därvid, det främst är fråga om . än Noltggnt tens. Riksvägarna beläggningen minskar medan läng-- den «av beläggning med cement-" etong är ungefär oförändrad, Viss avgång ' dv ' belagd ”väglängd sker” emellertid "varje 'år dels genom in- korporering med städerna; dels ge-' nom upprivning av sönderkörda be-:- läggningar, varför verkliga öknin- gen av den belagda väglängden. blir mindre än nyanläggningen, I drygt hälften av rikets län åter-' står ännu åtskilligt att. göra innan riksvägarna blir 100-procentigt be- lagda, därvid det framför allt gäl-: - landslänen s; ärmland. Heidenstam ådagalade redan tidigt en - livlig ”fäntasi och konstnärliga fadern sände: därför den unge Ver- ner till: sydligare länder. Han vis- tadesflera' år, 'dels i södra Eurö- pa och. dels 'i Egypten och Orien- ten "och "avlade? under denna tid endast körtare besök i Sverige. anlag." Men hans hälsa var svag och, 2 porträttmålning av Verner von Heidenstam n i. Alienus. — Heidenstam de lodar Birgittas psykologi ' och målar den tidens skick i scenerier från Sverige och Italien. Därpå följer smärre sagor och berättel- ser av yngre och äldre datum, sam- lade i "Skogen susar”, som utgavs 1904. Därefter följde utgivningen av hans dittills mest omfattande verk, den stora : 'romancykeln ”Folkungaträdet”, i vilken han sö- ker levandegöra den. svenska forn- och medeltidens förhållanden, som också utgör stoffet för hans år 1908 |, va. D: är omöjligt .att., säga, människor : började tänka över, ch ändå måste den frågan ställas, om vi vill skriva det sociala tänkandets historia. Det är, först i Västerlandet, som en själva ständig sociallära, uppstått. Och den som har lätt för att tala ringaktan- de om ”skrivbordsprodukter” bör kunna - bringas på andra tankar; om han. genom studiet say denna historia får starka belägg för i hur hög grad de sociala ideerna är verk: sociala frågor. O' av tänkares hjärnor. Samhällside-'; erna kan nästan alltid sägas ha flu- tit ur' en tänkares penna. Stora . statsmän och: väldiga krigare ä i långt. högre grad än vi förstått en produkt av. ett socialt schema, och | vi her här anledning” peka på den oerhörda roll ”ideerna har i mak- ternas kamp! Om världshistorien är: en scen, så är statsmannen ofta skådespelaren, vars monolog for- mats i en tänkares hjärna. =. ou Före grekerna hade detsfe” Vi måste börja med eter ON Da rd mäktiga stater med märklig”svuta-4 lovat val täningradt under som- struktur, 'och , dessa sociala system hade kodifierats i sådana verk som' Hammurabis lagar och Moseböc- kerna, men de var inte barn av ett fritt och för ingslöst tänkan- on + lgov ar ett märkes: ”ciala historia, Det är som bekant |.150 år sedan vår. nu gällande 1 grundlag, regeringsformen, kom till. Med anledning, härav- hör "och samlevnad Dlats! och åt detta samboende ger.: 2 å en och samma vi namnet stat, Platon har låtit Sokrates framlägga sitt och hans eget statsideal i den största av dialogerna, Staten, som ger 088 en samlad bild av hela Platons filoso= " ff. ”Den utgör i raden av skrifter liksom , platonismens högplatå, ett ' vidsträckt land att vandra omkring » i", skriver Hans Larsson i Platon och vår tid. På" den ”högplatåns . " marker skall vi ströva något litet i nästa artikel i denna serie, DA över tillkomsten av gkogsi 1 fabrik vid Mönsterås, by Tidning (cp) håll. vi "Det är- drygisskola I Åsa maren 1959 i en rad korta, in- tresseväckande artiklar . skildra betömda sociala och politiska tänkare och deras idéer. Ut- å unkten blir Sokrates och de utan. beroende av ett, visst re- ligiöst system, som genom sin dogmbundenhet ' begränsade och hindrade utvecklirigen. Om det sociala tänkandet hos grekerna är det första vetenskapliga, så beror detta alltså väsentligen på att det! inte tyngdes av hänsyn till religiö- sa åskådningar. Den grekiska folk- religionen var som religion alltför primitiv och antropomorf för att utgöra ett underlag för social idé- ildning." När krisen kom - till läsebok, ”' karna och deras hövdingar”, som ingick i se- rien ”Läseböcker för barndomssko- lor” och fick stor spridning. I stod d håg till måleriet.” Han ville utbilda sig till målare och begav sig där- för till Paris, där han”studerade på .Géromés Äteljé:. Hand fann 'emel- lertid snart, att hans rätta uttrycks- medel inte var färgerna utan or- den. Vilket Kåk gett uttryck för i dikten ”De glada konstnärerna”. i Av 1887 3 återvände Heidenstam till Sverige och året därpå debute- rade han med diktsamlingen ”Vall- fart och .»vandringsår”, som ansetts inleda ett nytt skede i den svenska litteraturens: historia —' en motsats till'det realistiska ”gråvädret”. TN Vernenoivodi Heidenstam. hade halt, kl. Greklands ledande stadsstat under. det peloponnesiska kriget. på 400- talet £ Kr, började man diskutera politiska och sociala frågor med]: För jämnt femtio år sedan ut- I en'ursprunglighet och friskket som ämndes Verner von Heidenst sällan i världshistorien, Och ur de till > filosofie hedersdoktor "vid ]lyishetslärares, sofisternas, krets, Stockholms högskola : och” sedan följde andra utmärkelser. År 1912 i ld 'han i k kad i och. 1916' erhöll han Nobelpriset i litteratur. . Te : Året ' dessförinnan " utkom hans ”Nys' dikter” vars äldsta stycken sammanhänger med: hans ”Dikter” från 1895, som- "tidigare .. . om- nämnts, som inleds med ”Ett folk”, men vars tyngre, dikter tillhör en senare epok? en Re , Enligt samtida bedömare är for- men klassiskt n; enkel. och Ä kådd:Den DIA | haft ut gare svenskar författare. Under sin utlandsvistelse hade han: haft till- fälle" att, iaktta; de tecken som be- bådade 7.den . naturalistiska konst- epokens fall, Förutsägelsen att.vår litteratur. stod -inför. en renässans, slog” in»-genom . Frödings, ströms, Selma Lagerlöfs och andras alstring, som -bjöd. på såväl exotisk son fördjupad nordisk stämning, | Det har" sagts 'att' Heidenstams ändra” diktsamling som utkom 1895 visåde: sen” påtaglig" mognad. ».Den hade en:helt annän karaktär. än den första — den österländska ka- loriten .:och+:den 'en smula vårds- lösa formgivningen var borta' och hade ersatts av en innerlig svensk naturskildring, en 'skulptural och å 1 stil, ö äl de" med de''stora' ämnen och det fördjupade -.. känsloliv, som utgör Mi ; Älvsborgs län, - el samt Kalmar Kopparbergs, Örebro och När det gäller vägnätets - )| | a att. riksvä ned ipplys r nätet: ökat med 45 km huvudsakligen ge- nom tillkomsten från 1 jan. i år av - vägsträckan Duved-Storlien, Länsvägnätet. har senaste året ökat med ga 350 km, en ökning som dock främst beror på fö örändring av en- skilda vägar till allmänna; ny- och + d G lig bild. "Råd a Ljungström upplyser om domstolarnas bekym- mer och kocialvårdens otillräckliga resurser. Professor Kinberg upp- lyser om skyddsfolkets bristande sinne för skyddsklientelets farlig- het och samma skyddsfolks non- chalans mot allmänhetens intresse av skydd” mot svåra. kriminella övergrepp. Liknande upplysningar ger advokaten Schartau i Nordisk kriminalteknisk tidskrift. Professor 1 Agge talar i ett föredrag om kri- minalpolitikens bankrutt. Byråche- fen Bolin har vidgått ungdomsvår- dens brister och föreslagit refor- mer, Borgmästare Bendz säger att det ”r:tid att överge skyddsfolkets trosläror och tänka oms=Borgmiäs- tare Svennegård har länge och med skärpa kritiserat den ex- trema skyddspolitiken, Hovrättsrå- det Färst har nyligen slutat en ana- lys av den- extrema skyddspoliti- ken med kravet att de mest dförde ökning med endast 140 km, Den belagda "väg. längden ökade med 880 km, olje-, grusvägarna med inte mindre: än” 1.060. Den totala längden av en-' skilda bidragsberättigade vägar redovisas till ca 50.000 km, d v s mer än hälften av de allm vägar- na på landsbygden. Ökningen i fjol uppgick till 1.950 km. : : Riksvägarna är nu -— om ' man bortfer från stadssträckorna —be- a 5 lens oh s större dik- ”Atefvändandet till inhemska mo- tiv, den: svenskhet i. tonen, som spåras i denna diktsamling, var. fö- 'rebud "som"varslade: om det natio- nella, som ' blev det mest framträ- dande i Heidenstams senare. förfat- tarskap.: : sx NE Man skulle -kunria säga, att hans med" den amplaste kritik bemötta uppsatsen ”Om svenskarnas lynne”, som först: publicerades i Ord och Bild '1896, betecknar det första medvetna hävdandet av svenskhe- ter. ten, +=. MA Efter "historiska studier och en - resa till Ryssland och Turkiet bör- jade Heidenstarn sitt historiskt ro- .mantiska "författarskap, Dessa no- veller "och skildringar hade ett ge- "syfte; att ge en helhets- Stockholm till 100 proc, 2. Trelle= borg-Svinesund 98 proc, 3. Djur- hagshus-S, Varalöv 100. 4. Malmö- Norrköping "77, 5, Göteborg-Jön- köping 86, 6, Götebourg-Södertälje IN, 7 Göteborg-Grums 82, 8 Ödes- : hög-Tomta 83, 9. Hån-Örebro 50,” 10. Örebro-Gävle 64, 11, Arboga- Enköping 100 12. Solna-Mora 9. 13. Stockholm-Haparanda 65 och 14. Sundsvall-Storlien till 43 Proc, ' t bild av en tid och en strävan, som han velat förhärliga såsom den yppersta manifestationen av svenskt lynne i historien; '. =. > . Heidenstarå < var sällsport pro- duktiv och -det skulle här föra för Ångt att" bringa ' i åminnelse och ”I:sonera "öm "sz harts många verk. Ich vi kränker oss därför till nt omnämnda några -av hans på sin tid mest. omtalade och lästa böcker och essayer. ”f- Ne T verkligh de kr litikerna skah. avlägsnas från allt inflytande, Listan skulle kunna gö- ras ännu mycket längre. «Det finns en positiv linje att hålla i dessa tider, Den är att ju- rister och socialvårdare, kriminal- »olitikens fältarbete, håller sam- man med varandra och gör det bästa möjliga av de dåliga resur- ser som står till buds. Arbetet att stärka detta samarbete måste fortsätta, både Iokalt och cen- tralt. Praktikens män och kvin- nor måste försöka bringa ord- ning där verklighetsfrämmande teoretiker ställt till oreda, Säkerhetsbälte bilen —7. självklart? Båstad” Landsfiskalen + Båstads distri n S strikt Ragnar Liljeberg har' semes- ter till och med den 30 juhi. Som Semestervikarie' tjänstgör Hugo t utvecklade” Heiden- stam, vidare. sin . konstuppfattning och 'sin nationella åskådning inåg- ra av de spirituella och stämni än”flertalet. av. samtidens. och tidi-) Hall=. y för rimlös ock:'ger uttryck för tankar i upphöjd:ro, vid och ljus humani- tet... och vemödet att: nalkas den aftonsvala: ålderdomen, «=> 4. vt: Verner”: von ' Heidenstam, : 'som dels' vårit: bosatt på fäd den rigt ofta] som gjort -till sin uppgift att göra grekerna till: gentlemän. och poli- tiker, framträdde den man som -blev den västerländska filosofiens första stora, Sokrates, I all sin enkelhet var grundtanken i hans filosofi re- volutionerande: man skulle sträva efter full'insikt i alla frågor, men ingen kunskap fick grunda sig på något -redan givet utan endast: på förnuftets . förutsättningslösa pröv- ning, Det rationella tänkandet, all vetenskapslighets grund' och förut- sättning, gör med Sokrates' sitt in- Fträderi historiens». > i Sokrates efterlämnade inte någ- ra skrifter. Allt vi vet om - hans idéer -har förmedlats till oss genom hans berömde” lärjunge Platon, I dennes Dialoger är Sokrates hu- vud «Den -kringvandrands ån Olshammar, dels, i Stockholm och på Djurgården granne 'med prins Eugén '— flyttade 1900 till Naddö nära Vadstena, som en gång . | för länge sen var den svenska ung- domens vallfarts- och" vandrings- ort, där han 'torde ha upplevt sin lyckligaste tid — tretton år. . Han ävled i maj 1940, 81 år gam- mal på Övralid i Östergötland. . '.s UIP ff erg sh Bertil ITanzon läraren och tänkaren försatte 'stän- digt sin omgivning i bryderi genom att kräva att man. skulle kunna definiera , varje sak: Sokrates före- ter för övrigt en likhet med kris- tendomens fyra -hundra .år senare levande grundare, som är mycket slående. : Båda vandrade omkring som lärare för 'folket utan att låta betala sig och utan att efterlämna | några "skrifter, -. Bägge kände en på — Vi anser det vara samhärlets skyldighet att bereda den vanföre samma skolgång, utbildning, arbe- te, delaktighet i kulturens ' olika yttringar och sociala standard som andra medbörgare, sade förbunds- ordföranden = riksdagsman . Inge- mund Bengtsson, Varberg, när han öppnade tredagarskonferensen.' Det är förbundets uppgift att på olika nen så att detta mål kan uppnås. Det är helt i sin ordning att vi tyc- ker att detta går för långsamt. ” Invalidbilarna De Vanföras "riksförbund bilda- des 1923 och är en intresseorgani- sation, som i ek iskt ”avseend Invalidérna måste. bli En rad viktiga sociala reformer i syfte att normalisera de van- föras livssituation står främst på De Vanföras riksförbunds öns-' kelista, Detta framgick vid förbundets årskongress som hölls uns > N der veckoskiftet i Uppsala med 175 ombud från 93 lokafavdel- - : ningar och representerande förbundets 14.000 medlemmar. i i sätt påverka samhället och opinio- |) 7 -| vara klar i sommar, Det har visat - detta ändamål: Emellertid uteslutes de invalider som inte har förvärvs- arbete, vilket förbundet inte ac- cepterar. Bilen måste ju betraktas som ett tekniskt hjälpmedel för al- la rörelsehandikappade,.. . ” 0 Arbetshem En av förbundets " viktigaste verksamhetsgrenar. är de tre rek- reationst : som bund självt bedriver. Under senaste tio- årspericden har förbundet anslagit nära 300.000 kronor till dagavgif- ter, friplatser och resor. Ett länge närt önskemål är ett arbetshem åt vanföra ungdomar och i det ny förvärvade Tranås- baden pl man nu att inrätta är uteslutande beroende av de me- del som flyter in genom lotterier och tidningsförsäljning. Stoisbidrag utgår numera med 25.000 kronor, men ett angeläget önskemål från förbundets sida är att dess verk- samhet effektivare än vad som sker stödjes. Endast på sådana områ- den som ligger utanför samhällets fulla uppsatserna i ”Tankar och teckningar”, ”Klassicitet och ger- manism”. Några ord om världsstri- då för övriga medborgar- ett sådant. Här skulle sålunda plats beredas åt höggradigt vanföra ung- domar, som också inom hemmet skall få möjligheter till sysselsätt- ning, F n' vistas son: bekant mån- [ga vanföra ungdomar på ålder- domshem, ett 'missförhållande som genom + tillkömsten av arbetshem- met kunde rättas till. «= a grupper skall en verksamhet bedrivas, = Sn Ett exempel på förbundets fi- den med sin fr: av de olika kulturernas "värde och fram- Är 1901 utkom hans ”Den heli- £a Birgittas pilgrimsfärd”, som bå- sieringsverk et är' invalid- bilarna. Under en speriod har man utbetalat 200600 kronor till. invalidhilar. Nuera I lämnar staten 3.500 kronor. i bidrog” 2 . nas läge ; på arbetsmarknaden "+ De vanföras situation. på arbets. marknaden diskuterades ingående på kongressen. På förbundets in- rådan pågår inom arbetsmarknads- styrelsen ev allsidig "undersökning av huuvida de arbetsvårdande åt- Knutsson från Ängelholm. "> En sydhallänning kan - od inte gärna vara. utan Laholms hans betydelse för: allt senare "rationellt, vetenskapligt tänkan- .de, Den andra av artiklarna kommer aft sysselsätta sig med "Platon som social tänkare, den tredje, berör -Aristoteles sam- hällsåskådning. Då denna serie säkert kommer att ge många uppslag inte minst för folkbild- ningsarbetet, vill vi mana den intresserade läsaren att klippa och bevara serien, som utom " statsidéernas: historia rymmer några intressanta utblickar över ,| kulturhistorien. gudomlig kallelse inom sig. Båda fick sin samtids samhälls-" och samfundsbevarande: krafter: emot .sig;”och' båda dödades som förbry- tare, De anklagades bägge för att förneka Gud och förföra sin sam- tid.' De - visade båda i döden" ett lugn, och en upphöjdhet, som kom sig av deras tro på”en rättens och sänningens värld bortom tidens och rummets gränser, Platon har skild- rat Sokrates försvar inför domsto- len 'och hans död i två av de mest lysande och odödliga skildringar som någonsin skrivits. 2. vc oc. VAD. SOKRATES TÄNKT .I SOCIALA FRÅGOR är inte lätt "Taft avgöra! Detv skulle: kräva” en gränsdragning mellan - hans och Platons ideer, som inte längre kan | genomföras. Men säkert är, att in- gen före honom med så stor klar- het och konsekvens rest kravet på intellektets prövning i alla mänsk- liga frågor. Med sitt krav på sträz förnuftet till ledstjärna också för den sociala samlevnaden. Den som vet det rätta kommer alltid: att gö- ra det rätta, så möter vi Sokrates åsikt ständigt formulerad” i Platons dialoger. Den personliga rältrådig- heten föder rättvisa mot andra, ty i den ligger också innesluten viss- heten, att' ingen kan leva för: sig själv utan endast stödd av andra. "I Vi måste taga varandra till hjälp, och så 'samlas vi till samboende gärderna givit, tillfredsställande: re- sultat, om den. omskolning som skett givit konkurrenskraftig :ut- bildning etc. Undersökningen skall .| sig att arbetslösheten" värst drab- bat de vanföra, men genom förbun- dets aktiva insatser har frågan redan ägnats större uppmärksamhet och enligt uppgifter kommer resur- serna på den punkten att öka. Bland den långa rad motioner som " inkommit till kongressen framhölls i huvudsak önskemål om sociala reformer, bl a förslag om att, invalidpension skall utgå utan behovsprövning. ' Riksdagen ' har emellertid i princip uttalat sig för att -inkomstgraderingen -' härvid skall slopas, varför man har att av- vakta den pågående statliga utred- ningen. ' ont mn : De vanföra måste accepteras " 'Er ytterst viktig fråga som ock- så motionsledes tagits upp var öns- kemålet om en fortgående och om- fattande upplysningskampanj isyf- te att skapa opinion bland ållmän- heten kring” de vanföras problem. En. sådan ”upplysningsverl het, van efter rätt insikt gjorde 'han" och fortsätter: . lo Skogsägarna har givetvis länge önskat att få en sådan fabrik, då tillgången på råvara ' för deni.a "ra delen av landet. Det är här som skogstillgången blivit rikligare och därför är. behovet större + här i södra delen av -landet är i den orra av nya fabriker. DS "Vidare är givetvis folket i Mön- steråstrakten mycket nöjda med att få stor och viktig industri till sin bygd så att folket kan stanna kvar och få sin försörjning även i framtiden, Mycket talar väl för tidigare. Men fabriken stor tillgång för hela länet. Saken, län inte har gått att' hålla de 3 senaste åren, trots utbyggnaden av de tre största städerna i vårt land" drager till sig. -Därför är det nu en stor tillgång att länet har fått en livskraftig industri, Men det, ber Hövs många flera på olika. om- råden. : det att förädlingsindustrin utökas så att exporten kan byggas ut, slutar "SKALL . HELANDERAFFÄREN rullas upp på dytt från första in- stans och vidare undrar Svenska Dagbladet (h) NOS - Det är möjligt att. si blir fallet: HD kan näppeligen . pådegen. hand fälla 'utslaget eftersom + skulle krävas att ”sakeif är uppen- bar”, och hittills framlaåt material stöder knappast ett sådant omdö- "me, Den—-mya-oc] synas olustig 'och5 långrandig' san: framför allt innebära en ny pri ning, för många redan drabbad Men :å . andra" sidan ”måste dom- stolarna gå till botten med affären, ”så långt detta nu är möjligt; och HD:s' initiativ tyder på fall några av. domstolens' ledami- ter känner -tvivelsmål inför vad Uppsala, rådhusrätt och Svea .hov- 4 Skollärare f ick .- mot eleverna '. - ”ALINGSAS (TT): . På: onsdagsmiddagen inträffa- de ett intermezzo vid Nolbysko= lan”i Alingsås efter avslutning med. fortsättningsskolans kurs. Några, elever — pojkar i 14—15- årsåldern >> passade" då på att demonstrera "sin aversion mot vissa 'lärare, De bultade på dör- rar: och fönster, skränade och skrek med påföljd att lektioner” i andrä klasser fick avbrytas. Lärarna "fann ingen annan råd än att tillkalla polis: När, poli- sen kom till skolan blev det lugn och ordning.' Barnavårdsnämn- den kommer 'att kopplas in på | saken. é . . . ” - -A SGU:s riksting . Även Statens Järnvägar ån > visat sin välvilja m SGU-konferensen. i i mid; har ot den stora . . Falkenberg bl a i skolorna "och överhuvud -av | verksamhet, bör sikta till att all. mänheten accepterar de - vanföra som jämlikar. Vidare understryker man nödvändigheten av att vid pla- "| nering av” enhetsskolan de lokala myndigheterria ser till btt de icke höggradigt ' invålidiserade barnen beredes tillfälle att delta i den or- dinarie undervisningen, Genom att få sin” skolgång förlagd till: den vanliga skolan kommer barnen ' på ett tidigt stadium in i det samhälle där de som vuxna h: I ar att ley; verka, oc " oh a och > dem som handhar" en fostrande |. > ar. I går meddelade - man'så an sålunda kongressledningen i kongresstaden Fa Det gäller resen stad och v Ikenberg, I stationerna däromkring” vid riks PET ÄR MANGA SOM ÄR GLAS | fabrikation är mycket riklig i söde att Mönsterås blir mer folkrikt.än "" är dessutom en: är den att folkmängden i Kalmat . städerna. Detta visar hur mycket ' Därutöver är det bra. för hela lan-.... t i så fall. långa:-procedur 5 som kan komma "att förestå! kan" tt i varje: rätt tidigare uttalat... >. et resorna till ytterligare bidraga . . ärer från Halms,; aa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.