du skrydklade' tklänning, "hade. hon. sagt sedan tigit upp... "Den var skrynklig förut, hade han" vinedan' han hjälpte "-hentte att borsta av gräs och frat söm fastnat i kläder och, hår, "Leker fortsattes en stund men . Elma: aktade 'sig. för att komma för nära Janne; Men hon var in- te. gramse, "på honom;. tvärtom. / Det märkte” han på att hon 'rod- i nade när. han mötte hennes blick "Han svärmade för henne en tid "tills han blev. förtjust + - Vikto-: ria. Då mis han. intresset för an”förblev invävd i hennes. blyga - ungflieksdröm- Nu häde hon vuxit till sig och blivit riktigt" vacker, tyckte:Jan- - tyckte det, Det eggåde hans täv- lingslust. Han skulle bestämt sö- ka följa henne hem. Han kunde "ta henne på cykelramen, en bit åtminstone där det.var bra väg. När han dansade med henne | si- sta dansen ' frågade: han:" VN — Det kan du väl få, men hars hittar jag nog själv: : 'De säg leende han förstod ptt hon inte'var villig. "> Han ryckte hennes” hand - sett ögon=' blick och viskad då, "Hon nickade bekräftande med rodnande kind. Janne övervaka- de noga att inte. målaren eller någon annan snappade bort hen= . ne medan flickorna tog på ytter- kläderna och gjorde sig i ord- : - ning för. hemgången. Så letade han upp sin'velociped.. Då fann -bhanatt någon stuckit-hål på bå- da ringarna :med en: "kniv så att "luften gått ur. Janne anade vem som spelat honom detto spratt. Han erinrade : sig "att målaren stått i närheten och sett var han Å ställde velocipeden och 'förres- a ten var det ett par pojkar som kom och berättade att . Hjalle, målaren, sysslat . med någonting då då "> mörkret. omkring den innan ' han med stor hast farit i väg på jä de ingenting göras: för att: laga s. ringarna. Därför: bad Janne en sin egen velociped. I kväll kun- ; kamrat att ta band om den ska-' nes smilgropar kom fram. ne. Och det var tydligen fler som |. j dade': ”velocipeden'. eftersom "han själv. 'hade ett annat. li delen. toto var" inte långt. borta: tydligt att hon väntat. Han tala-- de om att velocipeden hade ska- dats men, han' sade inte vem han misstänkte, Hon tyckte det A var fult"gjort, vem det nu var som gjort det. "— Det värsta är ratt nu få vi gå; sade hans so > —:- En kömmer rara 3 med. det också, skrattade-hon så att hen = Och så mycket ängre får vi "sällskap; sade han, Tycker du om. det då? : vid Ja det är' klart, annars hade jag väl inte bett att få följa dej. Han hade först bara fått hålla 1 hennes | ena finger. Det tyckte om helå handen. Men -efter en skolan” tillsammans. : Det var :=— Minns du. den gången jag trillade över dej? undrade han. i Jo det mindes hon nog. ".— Jag är rädd att:du gjorde det med avsikt, sade hon medan de, runda kinderna ' rofnade änz nu en aning. --. 5 . Han småskrattade. :— Ja se pojkar; ursäktade han sig Men det var ju bara lek, "- Så undrade han varför han .så sällan sett henne. -Hon brukåde visst inte gå på danser. kände hon, det var inte ofta hon "fick Iov,. Och så fick hon aldrig gå" ensam” Det” hade Kon inte gjort i kväll heller. Hon hade, haft en annan flicka i sällskap. | Men hon, Ellen, hade försvunnit med en pojke innan dansen var slut. . ca Im, sade han. Men det var tur för mej.” ' På det kunde hon' "ingenting" svara. Nu vär, de strax, framme. Det var en ljum och stilla. vår> "hatt. En-tunn' dimma svävade över markerna. Den hade en doft äv rök -från nedbrunna päskel- dar . och ljungbränder.. Då' de skulle . -skiljas” utanför " hennes bland annat | ,. få f 3 4 i N 16 Kuppen i i Prag > å a k. oades va ck Eo av de. största kupper som de. Härefter överman Iosterpor. 4 i venskarna : företog under. 80- ten vid Strachovska Jloske en Al är a kriget, var intagandet av” ten, Porten sprängdes, abb In Prags Lillstda.: Aktionen feddes skarna trängde Bede eu kort - Cl e ce Hans Christoffer Kö- "1 staden o Kö- I nte Fonrak. Det” grova artilleriet ' stund :var hela Litlsigam a sol fn [ngar tämnades kvar i Ra- nigsmarcks händer, Yrval halv- ov se och Königsmarcks 'ar- : "dater och borgare sprang inget lev ste I Ilmarscher mot. klädda ut på gatan, men k äm Dp grupp ry mötte fängsla- otganiserat motstånd :förel pa Prag. AM ng skulle kunna, Några . invänare lyckades” pd 2 des, så att me vid solned- "över floden och slå larm, on on Jam Hill Pr om truppen igenom. försvaret. 'av Karlsbro BAnBenn vita berget; När kloc- ' hann. sorganfakras, sont fanns ” ko rn I det närbelägna Brevnov” ' De : största: a a orna I del de ringa blev Kö- dock: på' Lila amch Hora adels- klostret börja Han trodde kungliga slottet och fle; | nigsmarck ”orollg. stgnal, men , slott. 'Svonskarna hörjade örat utt det var en alarm nkarnas "delbart plundra staden: "St n det var ulgnalen till mu! blev. bytet på Hradschin.'. lör J Idan - | aftonbön,, » stt började BD: Erövringen. art 000 nan. d | |” Via nattens in br öriruppen ' togs med en ast äryg! ten > fallet mot staden. Fi Il Kapu- ' Svenskarna förlorade endast e : | kom ofbrmurkt:fram tl tväk. "löjtnant och sju man ! striderna. r elner-klostret, vars ena Pr tyd. ann ; taro sköts ned, Den andra | ör, ne + ' ; + fp 2 dt VV AADANAMAMMMAAAAMA 4 Nej, er- I » Så sprang han fått. Elma. Hon; Det . var | - Jå Nej; nu måste Jag porti lyfte sikté ökte ' kyssa” henne: Hon! vår stilla i hans famn": men hennes mun" förblev" sluten, "=" Mängd Du' tycker” ingénting, "sade han en I Smula” besviken, ” fälad 7 Sånt. lär en sej ång "ska vara" 'den” första, in- vände: han och i ö gå in, s de” hon ;'och' drog , sig från h s-lilla:rating! sa- de” han". och "såg henne "skynda fram « till "den gamla” ekporten, trycka ned klinkan' och glida in. Men innan hon "försvann vin- kade hon med handen: Han” vin? kade tillbaka” Så hörde han hur han snart var för litet. och grep! stund : var han inte. nöjd : med | : det heller utan stack sin arm” ” under hennes och flätade hen- : nes fingrar i 'sina, De kom osökt : att tala”om den tiden de gick mycket roligt att minnas, -, . . MM | YERIYTN NIYFEEFTYVYV YT pokulleshomvinte” springa j hon "sköt, för sott stänga "förrän hon Sprem att |”; hon, haft 'så-"brått” in. Med sbul- "tande hjärta stod hon och lyddes efter honom. Meri ingenting hörs des, Då sköt hon. "skotten var” pnader "por= ten på glänt. DEt "symtes ingen. Han hade. gått. Hoh, tröstad, råka" horiom på nyt Men "det "skedde inte som hon väntat. Och sedan fick hon höra att han höll väl med andra flic- hon, En "sån ? Hiten” skuld. tänkte Janne då han. med raska steg avlägsnade sig." 'Hon' hade inte haft enskilt' sällskap "med någon förr -hade han fått veta: Och hon hade tydligen". aldrig kysst en karl; Han ' måste" lära upp "henne. Den 'sprallige . må- laren ska inte få det nöjet, lova- de hans: ss cin — Han borde Is stället ha en smäll på käften för att han stack hål på :mina' ringar. r Det blev emellertid ingenting av :med hans "undervisning äv Elma. Han ' fick allvarligare sax | ker'att tänka .på. Morfar: Isak dött av slag. Jan- ne; kunde: därför: inte. vara med på-'danser eller andra 2 nöjen de » närmaste” månaderna, ; Det ”pas- sade inte då man ' bade sorg. Dessutom fick han hjälpa Adel under ledig tid med” att sköta deras jordbruk däruppe i Dala- bygget. Han fick låna landstings- mannens hästar under lördags- eftermiddagar '+ och 'söndagsför- middagar, Dessa ' tider : var de vanliga för sådana hjälparbeten hös småbönder och torpare. A- del kunde visserligen köra med korna men det gick sakta, och så hade han sin dåliga fot." Adel sådde; Janne harvade och mor- mor : Malena : satte potatis, ' Så kvickt hade" de aldrig förr fått |” Janne |" ”vårat” berömde hon. fick 'njälpa till även med skörden och den gick lika kvickt. 'Jan- dne var rask i vändningarna och gården”, , vära eft! 'slåg rättare, eftersom sonen-agrono- men' ämnade ta anställning! som lärare vid en lantmannaskola oc landstingsmannen själv” hadc"en massa; uppdrag 'som' drog” könom | bort från hemmet; Dessutom var. "Than inte så "rörlig" som förr. 'ock börjad. . känna sig re och kamrater om många ' intressanta ting. Han blev bland. de allra” bästa blahd "eleverna ' både 'i "téonetisk ? "och praktisk kiunnighet.” " Fan” hade: också” förberett sig väl och fick sin be=' löring genom stipendier för hå: de "kunnighet och ' ekonomisk medellöshet. i Lantbruksskolan : I var förlagd till en större: herrgård och ele- verna. deltog i gårdens arbeten: De fick också .vara med. på det stora - ”höstagille”- : som... efter! inbärgningen anordnades för allt t. "Svens rum” öch slippa ligga" i dräng. kammaren. Och så skulle. han få högre" lön: ot ; Janne tyckte att hän! Ba een ovanlig tur: Talet om "segerhuva hade: känske ' någon betydelse, funde; de han: Men den" flicka han" -tyckte" mest" om brydde sig inte "om". honom; Viktoria. hade han "heller inte sett till på länge; Den lilla Elnia hade han! Visseri ligen .sett: en, skymt "av. någon gång men "inte råkat henne ef- soner: Där" var "det' både "mi musik och" dans 7 och ett kort" tacktal "av baronen-, -godsägaren för välgjort arbete "och ett” lik; kort. tacktal av, ”inspektoreri” fö; all välfägnaden. I dansen deltog! även gårdens. fröknar och deras ' T tillfredsställa sin” läs” och" lär kar, Det var vlikt honom, tänkte . tersom'” han inte” kunde ' gå > på dans i då - han "hade sorg ”efter " morfadern. Han fick: väl ge upp ': henne: Men BKan''unnäde henne nte åt den lymmeln' Hjalle, som ännt "väntade" på stryk för ått han stuckit hål på hans veloct- pedringar, Skolorna blev" en stor pple velse' för "Janne; Här fick>h värdinnor, vilka vid detta: till-+| fälle visade 'sig vara synnerligen talrika, - möjligen : beroende" på: jererna "". från ' lantbruksskolan, ! Före' terminsavslutningen före" jul hade skoleleverna å sin sida! anordnat en festlighet. med dans: vartill : inbjudits : fästmör : "och. systrar eller andra bekanta sant |gärdend I kvinnliga ungd gårdens folk, ett hundratal per: närvaron. av de dansanta kaval? ; "På svenska Flaggans Dag i 6 juni 1959 fana HELL "DIG,: VAR SVENSKA IFLAGGA, . VÄRT ”FÖSTERLANDS ' SYMBOL cn VAR ÄRA OCH VAR FRIHET, - "CU Yevar VAR VAG; MOT HÖGA MAL (HELL "DIG, VAR SVENSKA FLAGGA; SOM" FÖLJDE FÄDRENS STRAT Y'FRED, SOM UTI OFÄRD..ö (CM o.d DU STÄNDIGT BARS FRAMÅT, Sova il [ 2 DÅ . ” HELL ; DIG, VÅR SVENSKA FLAGGA, SOM INGÖT.MOD.1 BARM,” .. DA SVERIGE VAR I' FARA | ; HELL: DIG; NÄR "SVENSKA FLAGGA. SOM ENAT HAR. VART FOLKS sa H SOM FREDENS SKÖRDAR BÄRGAT. NM STEN ;BERNADOTTARS TOLK, Ma Nv i | HELL: DIG,: VAR SVENSKA FLAGGA VÅR, STOLTHET, KAMP: OCH STRID, : VI SVAR DIG EVIG TROHET, > .DU HÄGNE FRED OCH "FRID, i n | hunger. och : fick" resonera med | | "Nej, nu” igår. "det för långt : "Vetenskapen påstår sig ha fun- nit 'människans urfader, Det var n fisk, Sagda befjällade, varelse ora skapelseberättelsen, att -”f - Gåd är en dag & såsom tusende ; och tusende;år: som en 'dag”, Det - : -nämnhes t o m. .grodfisk "av ' det '' där talet tycker man förstås var -i svenska" ”forskargäng, som 'bear-' «. ett underligt tal. Men det är just . betat. fossilmaterial,. insamlat, av ' däri ; hela skapelseberättelsens svenskar ; under a Laiige Kochs a "styrka. ligger; Så långt man kan rönlandsexpedilionersA' Grodfis- . ' utläsa av berättelsen skedde ska" ken ifråga levde för så där 300 "' pelsen succesivt och stort sett ” »miljår sedan. Han kravlade' sig: just i'den. ordning utvecklings: en vacker dag upp på terra firma :' läran lär, Egentligen borde både ;. och efter att ha vädrat sina mer" ”, teologi och naturvetenskap kun«. .-eller mindre tränade lungor be-.- na arbeta hand:i hand. Att veta” löt. han sig för att bli stamfader” sanningen är huvudsaken för allt . . mänskligt forskande, ty. det heter; med rätta, : att ”sanningen. skall. at - göra eder fria”. Övertro har in gen hemortsrätt inom vetenska. pen, men ständigt kommer san«-:, "ningen klarare ' fram, - om "man befliter sig om att söka efter di Skaparen förblir dock alltid stör. "re än skapelsen. Det är detta som . är det väsentliga, Människopåfun- > den har genom tiderna varit mån- . ga och de ha alltid förvillat. det sunda omdömet. Med förnuftets d Professor : Stensiö." och hans medarbetare Erik Jarvik vid "riksmuseet anser 'sig i och "med.' . detta; fiskfynd ”ha', vetenskapligt fixerat, sina. tidigare hypcteser / om ryggradsdjurens härstamning - .ur devontidens fiskfauna. Co > "Denna : underliga "fisk . levde alltså långt före både Adam och | neanderthalaren och andra län- kar i den Darwinska utvecklings- kedjan, inclusive dess &k felande .: N länk." Man är övertygad om att ;'. hjälp, och förnuftet är väl den internationella . forskningen "största av "skaparens" gåvor ' till '. kommer att bli förbryllad inför '. människorna, kan mycket utrann= - dessa avslöjanden, Och tänk vil- . sakas, som hittills förefallit dun-... » ka..återverkningar' i 'de vidaste i. kelt Det är när allt kommer om- ” kretsar detta bidrag till forsknin-" kring inte de yttre formerna som gen 'kan få, särskilt i läger, som : ' betyder något utan den inre sa stirrat sig blinda på'den skapel-'- ning, som - döljes i allt skap "sehistoria,' som ännu på "skolans -.' Den ser vi nu ”dunkelt som ; lågstadium ' pumpas i vår svenska ' en,spegel”; men efter hand Jöses ; , ungdom, : Nog minns" may "från . gåtorna och ett ärligt sannings= -; skoltiden, hur Darwins upptäckter -' sökande får sin belöning. Vi får : ansågs strida mot Adam-Eva be- , - dag från dag veta, att det är en " rättelsen, Man hade ju fått lära : :underbar och märklig värld vi? - sig att först” skapades , det djuret .; lever i och aktade vi rätt därpå, - och sedan det och så undan för ' så skulle vårt sinne fyllas med 7; undan fram till "Adam, vilken tacksamhet över" att; få. leva ; i; sistnämnde fick offra ett revben ; denna märkliga värld, där vi anar ,: v för att få en' livskamrat. Vilket '. att den goda. viljan och det är-- skulle man tro på? Det var den "liga sanningsökandet skall leda s' stora frågan. Och som alltid gick ' fram till nya märkliga upptäckter, stridens vågor höga för så där . och allt jalar för att vår lilla jord ” | femtio år sedan om de här saker-,'> inte är' den enda” plats ..i. det + . nas Vetenskapen ansågs kättersk .. Sändliga.universum, där. den gu=. : i'hög grad. Den berövade män-«s. domliga utvecklingens eviga laga . niskorna deras: "tro på lära.! . er s . Men gjorde "den ek en det, : | de. Allt detta..som ht "| 2a- livet. som. martyrerna offra- a Det var full ckelse, Mi 0 skor'.i stora skaror: strömmade han? sig till! för att-höra Mästarens' dikan; , varken pre- | skrämmas" att gå Allt' artade 'sig till fram- och folkgunst. ,. na lockas ” eller; väg (än den hans. Fader kallat honom till. Han såg icke tillba= INEN förrän. -h kund, Mtropat ”Det är fullbordat”, , : nar fram. bilden av” "far ock Thor, husträ' och .barn :==; både' hems: met” "från; barndomens” ljusä' år Toch, det med egna; . händer timra: ill livets största och" rikaste . gåvor. inåste di våra beredd att försaka, om du” vill Vara en älda. Jlärjung , Ja, ännu längré" går, Jesus.: Ditt eget. liv: måste du vara beredd att offra — kanske det lekam! ärjungarna "skola håfidla; De få | inter likna. mannen, som ;börja- et stort. men , aldrig ; mäktade åstadkormia'' ahnat ä' nen ruln, ' Eller konungen, som: 'utan' ef” [tertonke drog "Ut 1 krig med si na” .Hotuseni för att möta den - 'gofusen, änförelse". sär. en. Väldgnad de det; kanske allt det som Varit ditt livs strävan och mål, dess | av: den'$ Kristi kyrka, Men u- > tan uthållighet förslår, den ' inte Ei dens, flamimar., och | sprakar men” ingen slipper” undan Priset. ”Den är snart förbl.. som icke bär sitt kors och ef- terföljer mig, han kan icke vas IOF R lägga. och beräkna ditt andliga > 1 Hv dika - Väl som” ditt: lekarnliga; ” Ordna "dina: "livsförhållanden eå, pttnåsot helt bygges.unnp, An- vänd de-vanen; varmed även de. etrakaste? nn flondebäraria: i” jämförelsa" med andra. folkle-: fare. Särskilt+4' valtider .;tovar "den "ene högre” än den andre: skrament. är I diupaste mening : uopbvegände, ” Det""ger. också ; segerkraften Å frestelserna, Je-. sus lät -aldrig arbetet eller, livs-"' bli hans” "lärjunge. Han är ange- lägen att: klargöra efterföljel- sens alla' villkor, och han vill att var och en. :skall beräkna kost- 'utngänge' med Gud i bön, . Md oss gjälva äro vi trolösa och Svågd Men "Kristus; :som' kal-', fats 053, 'vill ge oss både' uthål-> lighet, och 'segerkraft, Han for- drar allt, men. han ger. "också lt. : Kräver. han attt eget själviska ” Så 'häde” han gäv gjort när -IHet: gällde" hans : utomordentliga "Tkätlelse att bli världens' frälsa- 're öch försonare. 'Då vistades han fyrtio dagar”i öknén ensam Wed Si våreN ble om" man tänker rätt efter. Står ,- liv, ger han i stället kärlekens med 'sin Gud. Då blev han fullt - 2 och frälsningens nya liv. Kräver förstod sig bra på att: begagna rös maskiner, ., : På hösten, började Janna! sin nya skolutbildning Det blev först ;' folkhögskola... Det hade Sven. Hylén tillrått; själv börja med folkhögskola och det hade han haft stor hytta av | . "| när han sedan kom till Alnarp. |- Folkhögskolan pågick under:viri- 1: termånaderna då jordbruksärbe- tet inte var så påträngande. Där Hfick man, allmänbildning. Sedan två terminer: +]; landtbruksskola för att öka -sitt |; vetande om jordbruksdrift. Jan- | ne hade sparat en del egna pen. skulle: "han: gå; ar och - resten av, kostnaden skulle. han få i förskott av Ane ders Svensson i händelse av.be- Han -hade | i i ' halländska bondgård han dina'närmastes gemenskap, ger han” i stället ”dé hellgas - samfund”, > gemenskapen : med ig själv och alla. trogna, som NS starkare än. alla släktband, Han som i. dagens text. talar de rastlöst . krävande. orden, , är "I mister sitt liv för I I skall finna "det,,å,” Du som var” till döden. trofast. fostra oss att bliva "trogna. vi. för. himlen måste mogna. . Lär: oss här:i timligheten tills vise ”t härligheten ” esi DÄRFÖR "2 918: Vet du varför dom inte har speglar i arresten?: 819, — Nää, NE 918: -— För att inté ”arrestan- : Genom ” Larsagård utgör ett för nämligt prov på de gamla Och så blev det avtalat att Jonne" efter” skolvistelson "skulle rr Nin plecering invid vägen Fulkenbery— Vessigebro har den sp vit en väl synlig ariraktion för sin bygd ” seanäsaran AR AR AA ana anna y ENYVEVNYYY - EYYSYNNVNYNN [YFYFrEGEIVEFSTEYESYYEVIVTEVYYYVYVNVVVYNTVVNYV "terna ska se har. dom tar sej ut. SAMA KAMMAMARARADIIAS sin väg, "och sedan "Jat, någon. annan ” de bygga ett'hus och: planerade . som .kom (emot: honom mod! Hu= ; sak, Gud. give-att vi hade mer "långt." Den 'är som 'eld i .-törne, ”. : Jesus vill: att, du skall. plani . förhållandena ;: hindrar. .-själens - Ingen är, på jorderi bofast > ./ kämpa utan all. förfäran, >” pen Dig, som” - malten har och äran, ".
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.