OC TFTYTYV - YTTEE FF YTV VT FTV ms lantbruksskolan : rådde ” träng Yisciplin, : Särskilt noga" ffvar man : smed, ätt hindra säll- skapande. : mellan : de manliga I". skoleleverria Vöch " herrgårdens , Ny kvinnliga Ungdom bv tjänste- andar och. Hushållselever. Skol- ff eleverna skulle "Vara i sina.bo- + stadsrum redan vid 9-tiden på 2 kvällen och. hushållselever och ; Yngre' kvinnlig personal lika ti |. vutligt; Även” på söndagarna : hade leverna sin tid väl inrutad och det gavs, föga möjligheter till ff. Men ungdomen är uppfin- ingsrik och hur det nu gick till så lyckades Janne OCH en äv ans kamrater att- ordna några korta: hemliga möten med ett par flickor: från ”Stora huset”; Det : faniis 'prång och gömmen i det gamla slottet och dess närmaste. om- givning -""och'- flickorna « visade mycken" bppfintingsrikedora så att. stäyga si ” ; "märkt öppna Janne. stämt, ”svärmad ”javx sköleverha.” "vid " höst- 'och julfestörna.' Hon het- ” te egentli; (oo: nes 'nåd” I | dröjde 3 frur efter den första. Och Linde FT fick hon heta. Men Janne ville ty det såg. hon ut till att heta, påstod. han Hon "protesterade inte. men hon -svarade med "att säga, att Janne såg ut till att hex, ta just det han hette: : En” dag i slutet. av: mars fylldé firas på slottet 'hade flickörha be” kvällen tre timmars.” permission a agronomen-lä ö <- Men vart ska” vad ska ni fira med så här dags på I kvällen? "undrade khan, Alltid” hittar! mar nå; menade” Janne; andra nöjen finns väl inte, Men | kom ihåg att ni ska vara' hem- en ma. senast klockan tolv, CD satte: sig: "på sina :e - och åkte' ut.i natten. Men "nä | de var väl utanför gårders ljus- | | krets: gömde? de , cyklarna i.;en fl gammal .. förrådsbyggnad >. smög sig försiktigt tillbaka. "Det sitt ” gömställe såg 'en överens- kömmern ; ljussignal från. ett av sides' slottsfönster. ” klar: Oändligt" tyst och' försik- |: — tigt öppnade dé en dörr på bak [i sidan, tog av sig skorna” 'och tre- i: vade sig i: mörkret upp. för - en trappa. Där 20 år. ;Den :dagen skulle Janne. och Elof :fick' :'på en för. att! kris a. och "och en stund innan dé: från hän Kusten: var Däruppe hörde viskande flickrö; + — Är ni dö +; Ja, viär här. > Omsider fann de sig installe- rade i ”kammarjungfruns rum. odde- båda flickorna: hade ”uppbullat: med -kaffe” och kakor-+och mitt på bordet tro- nade" en liten rund "sockerkaka med ett stort J och 20 år ö han måste"! ta flickorna" i: famn, Det, 'fiek "han eftersom det var "födelsedag och- pussa, dem på kind, Men när: han ' ville "kys- sa” Eda: på -hénnes E värjde hon sig och:sai rustningar: att "+ där vita strömoln segla :” och tindra och förgå.: Nu rinner. floden stilla . "4 blankt och krusat lopp,” och gökens:rop, Camilla, vo mån Jängtan, tänder, opp. > "det ler.4 skog och mark: FAR ömhet..som jag hyser . "slår Huvtio, ut. och" stark. ; som: flora ör. vindens! vår ungdom är en "blomma, en tjäril: är vårt skratt. - Snart ligga fälten tomma, och fjäritn dignar matt,” ” så åt "083 ej för pus idr ömmar mot och "dina ögon spegla - en flik av himlens blå,' ej mer på" munter, klöv,: och Wendens gröna kransar h. "Och som en! ängslan trycker den sönderslitnd skyn; .v a och vi få gikt och nyck och Jula veck Jr hyr H ätd « vår tid i trumpet Wang, d men höstens välde möta med. ky yssar I och, med. sång. | AR | Här: under ”irädens. gäller. TT är. svalka, doft och lä. Ditt vackra huvud, faller : mitt knä, oh . I skötsel. ” | använde ;-han mest ..till lärorik Det. - i hans: knä och skymde, påve- ön : tet -och nå höst Trea att de nvketer öch förbätt- "| han "hu ' mest” leddé på égen "Fen: vårhelg vär hemma ville'han till; henne” "| behag. 'Men han ville hå en ka- .Jäldre” ir så 1 att. flickorna «hade ett ge- | mensamt rim för. sig siälva med n stdå." | "”Jde ingalunda. någolk behag till .. Sabina, - bekant med, men hän kände sig -jelad och hedrad av att Sven vil vil- e en som "möss ty ”nåan” hade” sitt | toalettrum- alldeles intill... Och mitt under den lila festen” stack hon, huvudet halvt inom :dör- ren och. ropade halvhögt: >. 15 Linda, är du där? : vn = Nu slår väl åskan ner; "för- modade El är höra ” först” "om t' blir något dunder, menade =i3 Linda "kom: ; tillbaka om: € | "kort stund. änn Hon sa ingenting. "Hort: såg € inte för. hon: är. närsynt, . e Janne. effersom Linda satt kade: Elof, Det är: väl bäst Jann Elof att "denna han: "aldrig att glör dén ! roligaste "han sitt liv.” så bruk.i Skåne och Hallands Den / torde; månsa rön och iaktfagel-. sån gam de' fiok nytia av, fam: deltog, arbettbesnärande.: äm avelsdjur: och: Ava ländstingsmönnens > i :'snetsen få ningar: bland bönderna” — mejé- riförening hade, man; i förut. och en: var alla höjda med. Så hä da: "Het inte varit i början. - Då hade” "del. av. bondhustrurhå kämpat "emot en ordning som ledde till at+ de inte kunde oå: till "handlaren "med 'en länk srhör. och få kaffe och socker och andra« specerier ii” "utbyte, «: :Nu vår: d t karlarna! sorå om .Smörpehgärna.: Jnder våren ; och sommare: Ägnade. sig. Janne med; ökat -nit och iintresse:. åt. jordbruksarbe- både rihear.. de; infört. givit +esvitat håde i fråga om sröda och diur Kostnaderna var ' inte bortkastade.' De skulle :snarf:be- tala 'sig,'Janhe gick dennå söm- nar så helt: vipp. i arbetet, "söm hand, att han hade föga tid eller intresse ö " flicksällskap eller andra” nöjen.. -Den lediga" tiden eller roande: läsning. : i Då Sven; agronomén; under én kväll ha Janne med. på ett besök - hos" ett: pär; systrar som hette , Sara. och Sabina.. Sara var Iden" yngsta :och- vackraste och ”hade Sven ett "gott väljer även till Sabina; sori var och ' mindre fåger men glad för karlsällskap. Nu. var det egen "ingång "på "gårdens 'bak- ning för” beundrate.' Janhé ha-if som ' han var flyktigt + låta > | hennes "liv. "Hon var lång. och hi I: varje fall kunde hön in-'" ykseleverna ”" en tig: "dagars! [studieresa till framstående jord-' var. mycket inetruktiv och de ; ; öljden blev; inköp av : :vte | av. olika "andelsföra- : cipeder; ty. det” var inte menin- gen att någon i gårdarna skulle veta om besöket. Men flickorna var beredda. "Då "bjöd på kaffe och kakor och konjak. Det ver- kade upphettande.; Karlarna tog av sig rockarna.' Sven och San ra 'satt på ena sängkanten vid bordet" och vänslades - : medan Janne och Sabina satt prudent- |: ligt > på sinä' stolar. > "Men det dröjde inte linge innan hon flyt: tåde sin: stol närmare hans och / I lutade” sig Äntill' (honom; : Och han kunde av ren artighet intel- bli> att lägga "armen :om "tanig, något spetsnäst, och: hade tunna! läppar och trasiga tänder. — Släck lampan rade Sven, . "Lampan "blev båda andra: hörde"att "han" och Sara tumlade, ned på: sängeh. + : är Kanske Vi också ska” vi oss lile,: sade; Sabina” sakta” vid Jannes öra och” reste si ax'Han följde skorna. Sabina 'drog honom: ger ” hast" hårt "intill sig och kysste honom; "exfatiskt”, på mun öch sj kind, och I var hon "kom åt. Jan= "né tyckte inte om det, mést för ätt: hön” hådé en. osuhd::andes f ton och benig, dräkt ochi Han. tog - AH, stund. men sedan 'drog han. sig lite från I henne, 1 Men hon fick liga på häns arm ; och överföll honom” då och: då Imed: nva v desiomellatr Jade-'. lågt. om . liggplatsen ”öch "båda tog'av. sig |. Pässivt : emot -hennes' resser ; medan def... rtg, > | innehållet 1 det kristnå huvud - ID FADER sv Till den som vilse” gått. or ur fjärran ljuder | En "tröst, som :£lädje, Yus. och "5, - fribet bjuder. Jag vill den följa, vad det kosta må: Jaz vill stå upp : och till min Fader: ån sönerna. är fadern, ” ole = Vår Gud är som ac £ rlorade | sönernas far. 4 "Jesus syssläde aldrig? ried nå- bäövisvägen. man. blir, Guds barn, Frågan: hörudan den Gud, som finns, ä är besvarade Mästaren bl. trö :honom blott!” sånt att Cud. såsom Fadern. är borttappad av! många, många människor, «>... yr skarprättare, läkare," Säfehev för ånga; Låt ' örekorömer > ordet” fader” n ett hundra femtio gån från: Veggani till graven. Jesus skulle läreg: sina äro vatt bedja,” sade han äst kommer. vi tillrättå 1 tordet” Fader genom att "helt". ån" CSABBATSTANKAR on Av biskop Nils Balander, Länd. i + Huvudpersonen i liknelsen om "den förlorade sonen, som egent- ' rande barns felsteg. ' ligen 'handlär ”om . de förlorade | gra bevis för Guds existens, Det ' i inte heller den heliga Skrift | br sysslat med... Det: är: ju inte på: "De som har sett, mig han : | hat .:sett Fadern”, säger Jesus. . ar "genom liknelsen om de förlo" : nda ord besvarade s an "den i frågån, ordet "fader, förlåter, betyder det att han &- Årrie Cårborg' skrev en gång ppmärksammad " bok som "Dente "min son var” död, "men , börttäppade,, "kelt tänka efter hur en. I jordisk får är, när han är som han ska j Yara: Han intresserar sig för sl- ma barn, han älskar dem med fn: fel och förtjänsler, Han iär naturlig I sitt förhållande till ”jbarnen och han pjoskar och kle= mar inte med dem — i deras e- jeet Intresse, cn. : > Därtill förlåter han sina ång= Precia. sådan är den gode Fa- ; dersguden, N | Han frågar efter varje liten ' människa, Hejdlöst och Person= ligt älskar han vart och ett av sina många,' slarviga barn, Tillgjordhet och förkonstling t - veta av. Det finns lidanden som är en rättvis Guds dom över ett » gudsfrånvänt lva' > ov oo v-Mån det finne" också 2. det em tvärtorh "kan kännas som ett särskild ära, ; När. den ; himmelska fadern "ferupprättar pRemenskan. mellan det ingalunda lätt'med synden. lorad .Ynen är återfuntien.”.. Guds' utvällände bv! en själ till ' sig 'och syndären; Men han tar” [fora fått liv, Jgen;' han var för= i vårt. gudsämgägen vill han inte får vi inte glömma '— I'danden Gud + förlåter , sjuttio gånger t Vi sju gånger och när han förlåtit finns” det ' Inte” ed Hägg kvar i hivs hjä ri sden > åtninsen: Män. ser iu Inta den Iprade sonens ansikte, Det är är Ansi det söm är det unklérba= a. Tänk om” du och "Jag, alla öclorader "söner : och döttrar I främlingslandet och I födershu= "kunde få gömma oss vid Fa- ins förbarmande: hjärta och ATT EN KATT kan "vara så inbilskt .mallig. Nästan" struntför"' näm, > Som nu -med Sotis, « deh sbtsvarte skatten på” Västergår-- den; Han tyckte inte om ätt bli våt om fötterna; Kunde få hosta och sånt., Så Sotis skaffade" sej stövlar. Skulle absolut sinte bli herrekatt kan gå Han kunde inte omimna än : Egentligen vista hah inte vil- ket det 'vår. som "gjorde" att han klädde” "sej. i stövlar. : I Han 'sa själv att det var för det dagg-' ellef: segnvåta, kert röda och gula stövlar — och : på framfötterna gula ee gjorde jä sitt till.:Se dom andra Katterna avundsjukt tittade. med stora ögon. =; Stövlarna hade egentligen v va- rit för dyra för Sotis: :Men vad brydde han sej om det. När han Kliade' Sotis under; fötterna, So- inte. bli våt. om fötterna.” Eller: Vad? Hur? En mussvans. Mi att: få visa dom' ahdra katternå: sann! Hur i all världen. ; Dettä gick Sotis ära förnär. En | röset. Och a ye | hang röda” stövel. Det gick dom på' bakfötterna. var . röda | det "Mem. det. är. ju; så att alla katter äter möss. Så katten Sotis tyckte inte" om möss. Inget. för honom.; Man zeskå alla: andrå katte: vel. det 'var något besynnerligt med derl "ena. Med'en' av" de röda. Meh ' han” .tätikte”, inte”. härfdare efter.” Gick” ut 'Stolt som . en det: Det 'fånns "något i'stöveln. i stövelspetsen. Något ihjukt och | lent, Som, nästan flyttade på sej. ts" måste" tvunget” se efter, Han n var, ung hadé han gjört -Men att ha en mus i "soTIS "STACK. ner : Jutt : på: gräsmattan när är kuhde'de hä mottag- |. den, kunde gå omkring så där stolt. När :värjé katt önskade sej vara i håns ställe, Katter brukar inte spänna séj 1 btövlar.' Barä Sotis, "Han vat "alltid - mycket "noga méd att sätta äv sej dom ordent< ligt på "kvällen! här han: kröp upp i spiselhyllan på. Västergår. "Gärna ville .han- förstås sova med stövlarna på: Men det karigke; skulle se' för dumt uf. i EN DAG NÄR Sotis' skulle ta på sej "sina, stövlar tyckte han nt ER a st ljärde — över nosen. Och det stöveln. Ville, komma åt svanseri. Dra upp musen.. Och Sotis stack nosen: djupare-" ner” i; stöveln. Skulle”. tll;att ta tag. musen, Ardades s åjopt in.'Ahnu djupare. 2: Stöveln fastna- Ville. sen a på honom. Fastklistrad. Och i: stöveln gick en mås omkring. springa. bort och görama - nå- gonstanis. :Det var det enda som » kutide hjälpa, Had kunde ju inte andas, inte pe Och - Be sådan Met höna det bar sej' inte bättre.l, ” «v. , Det” var / nämligen så” "att på Västergårderi fanns en" lamm R kring. över" nosen 3 | vilsen,” Och .,.; han , kändé hur märken; sunder stövlarna för- Men ”stöveln gick av.; Snirklade ned på:bottnen.s Visst! Det: var sommar, ' och ' > Hunimét "vatten. : varit. så : rädd. för: vatten. Han som inte ens kunde gå omkring utan att "ka'stövlar på sej.” ; Han sainm "fort ih till stråridén. Klev” upp. Ruskade på sej. Såg 6ej" omkring, Asch! Katten: hos . grännen' :hade!. sett . honom. Grannkatten "skrattade" i smyg. ' Nu: skulle det väl bli ett liv. Alla skulle få reda på detta in- nan dagen blev natt. Och Sotis sprang - bort. Shopen. - Mot andra kånteri av. guld- Y sådan: här ut. Gå” omkring med tre stövlar” på benen” och den ec värsta av allt: "ha en 'mus i den I Lissabon där dansa de. på kungens röda slott, - bekrönta och bekransade, vid -hurrårop' och skott. Där spelar havet son basun = - och fjärran violin, le. ha honom med. . "> Det var 'sent en söndagskväll och varjé kind är ”purpurbrun som starkt - oportovin, + - AXEL AMBSAAMA. som-de: (åkte P ?vägp på sina velo-tu.. FIVTETVTTETYTETETYVvT MMASAAOASADISADLAAANS - FYSTYIVYTN lungorna, fylldes ändå inte med luft. Stöveln 'satt fast. Han för- sökte. med tassen' slå bort den. Gick” inte.. Och så musen...” : stöveln-sont-sått öm nosen? ",.” Sotis fick svårt att andas. Han + Snart > no; drog in ” djupa .åndetag. men däromkring ” - fiskdammen simmadé miuseh in. . hejdlöst åt 'Sotis. Det var: allt rätt åt honom. - Samma - kväll sprang Sotis bort och sålde sina stövlar. Dom - Då försökte han springa. Bara tre somi-fanns kvar. + + cv. FYFEFEVETYEVTIVYFTTYTRYVYN AMAOBAAS mt vid fåderna hrösk, Ja: det | andlas 'av håns färde SN Luk: 15: 8 Sprang vinglande: Men Ke Men £ alla fall,” Sotis' som 'alltid ' i : tockhalmskyrkå” finns a Alat korfänetar som Höres förlorade sonens ' vmlromst. Någon : enmärkte på Där: gulåfiskar simmade « vom 3 När Sotis sprang med Stövel ” "blev. hån' älldeles ++" . DÄR "LAG HAN i dätiimen sn hos guldfiskarna. Alldeles dyvåt. I när det var ' vått oe över gårdsplanen. 2 Drypande våt Men ,vad gjorde .' väl det; Musen klev upp; Ruska= de på sej och störskrattade åt. Sotis! fot
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.