Vv vrereetv ver? - LAHOLMS TIDNING Karlo I funk, ton fe Hon är en ung blond svenska, hennes hus är omgivet av' en ös- terländsk blommande trädgård. Där lyser just nu jacarandaträden i in« tensivt blått; det är som om tusen- tals violer blåst upp och fastnat , i de kala grenarna och över hus- väggarna ända upp till taket klän- ger tefatsstora petunior. Så ser det ut hemma hos Britt Hamdi, alla schejkdrömmars. uppfyllelse. "En liten mörkhyad barfotatös i vid, anke! lång klänning som blivit tvättad många fler gånger än vad . färgen tålt vid, kommer traskande . på trottoaren, Hon stannar, sträc- ker ut en hand och griper om en lilja som hon luktar på. När hon Sår syn på oss i trädgården, ler hon ett förläget, lite skrämt leende, Britt Hamdi ropar något åt hen- ne på arabiska, Flickans ansikte blir ett enda stort hisnande leende, Hon slår ner ögonlocken, böjer hu- vudet mot bröstet och tar ett skutt så det gula dammet yr. Så kilar s; hon Iväg som en liten vessla. Då och då vänder hon sig om och tit- tar på oss med en min som om hon upplevt det otroliga. > Vad sa du till henne? . — Jag tyckte hon var så söt, att vi ville fotografera henne, Arab- flickor är otroligt blyga. Men man miste ändå alltid fråga om man "får ta en bild. De som är djupt religiösa skulle känna det som en olycka om man siktade med kame- fan mot dem. Avbildande är inte alltid Allahs vilja. Ibland vill Allah Jo, det har man märkt, Man kon blev jag minst sagt synad is söm- springa fötterna av alg för att fin= na en fotoaffär 1 tremiljonerssta- ran, DÅ aomlas genast en skoci att de gärna skulle vilja fastna på en plåt, om de får. Och de får! Vad de aldrig skulle drömma den, Och vill man ta en bild. av | om är att vi lever på samma sätt folk 1 vimlet, får man gå strate- | som hundratusentals svenska fa- giskt tillväga, Man börjar så för- miljer, I en våning i en villa, där siktigt med att fiffla med kame-! Britt sitter hemma om dagarnä och arbetar för sin tidning medan jag nyllkna småpojkar. Man kan alltid tar. bilen och kör till mitt kontor £0 på dem som armbågat sig främst, 11 stan, . Det är onekligen: svårt att "länka sig Hamdi som .kamelryttare, "En Om do bara villo avstå från att soignerad slätrakad karl i mohari- ta på "bästa fotograferingsminen kostym ' till bländvit skjorta” och och ställa alg I givakt, Per-Henrik grå slips, Han passar avgjort bätt- Ling skulle nog ll förtjust, Men bre där han' är, i ”ämbassadörens mänskliga” som spjälstaket fröjdar knappast någon med kameran I handen. Sverlge—Egy! plen dets förhållanden, Och åtta somrar av dö tio har hon tillbringat 1 Sve- diplornatstaden "invid . Nilstronderr rige, do fleata tillsammada med aln | där en sval vind stryker upp från man, Under sensommaren; när Ni) floden med felluckorna, de klassis- len börjar stiga och hettan i Kairo I ka nilbåtarna med böjda, spetsiga » blir som ett ångbad, då sitter Britt | segel som glider fram "genom det vid sltt arbetsbord i Stockholm, De | gutgrå, slammiga vattnet; . Det är 1 den / tystå, blommande Igen hennes namn, Det är hon som [villastaden man” Tio minuters väg härifrån, inne i centrala stan, borde de finna nä- ringen mer: lbnande,: tycker: man. = I det: här området, förklarar Britt, bor, välbärgat folk, Det var hemma hos svenske am- |linns någon som lägger en piaster bassadören Brynolf Eng vi träffa-|ien framsträckt hand. - . Att tigga är ett yrke I Orienten. — Jag har gjort många i Sve- Om den nuvarande regimen ska rige besvikna, anförtrodde M Ham- | lyckas utrota sedvänjan må yara kö i på flytande svenska med lätt )|osaEt Men innan landets 25 miljos fransk brytning. Första gången vi|ner är försörjda' med arbete, kan hälsade på I Karlshamn. stonnade inte-undgås att folk måste existera allt arbete av för minst fjorton |På vad andra ger dem, + + Vlexta veckolidningsläsare känner är signaturen bakom en". lokallärg. . , Schejken en saga dar, påstår Britt Det är förstås överdrivet men folk hade spekulerat och fantiserat kring I öknen på en kamel, Därför Allsång med barn NY Det blig allsång för barn I som- Mmarens radiopogram ”Sommartrall” Radions Roll Bergström, kanske mest känd som "Farbror Rolf” från många barnprogram, bl a, Snurran, Bergström att tillsammans med barn Ba runt ora Hlandet, Första programmet I axrien Sam= ni kl 2439, men 1 fortsättni blir det t lördagsmorgnar, samman program 1 kl 2 För att ale I barn skall kunna vara med I allsången har Sveriges och malmst Radio givit ut de kända populära Sa lalenarer göm om han ad d ett hälte som också heter Som. | 17 Morbror till barnet och fyller marirall. Det är 17 sångtexter som NES som släkting genom att alla passar bra till allslog. Före På honom in i ett yrke, barnvisor som sjungs i Pprogtammen bad och lekar vill Sammartral] va fa en glad och trevlig upptakt till eå somnunlags äventyr, "Så snart man griper till kameran "omringas: man av sm pojkar, , i som villigt ställer upp som fotoobjekt. Men. helst står de 4 givakt, : när de skall fotograferas. in - I är "att Egypetns kvinnor tål rösta rätt, ”Där ligger Schweiz i lä!” >. + Det ” måste" medges. Och 'resulta- tet har visat sig. Tre kvinnor sit- ter nu i parlamentet, De är alla jurister.;. S . Man undrar vart den; "sköna Dö ria. Chafik tagit vägen, Hon - -som skapade i kvinnorörelse Döttrar, vv > — Borta, säger den "verklige !skådespelet Polarfrinmärke på rost från "midnattssolståget | : garnaa startar återigen dollar- : | aln har: de alldeles fel namn. Man får gärna intrycket att det gäller att plocka dollar .av plån- boksstinna "turister. Det rätta namnet är Tägktyssning till midnattssolens land. Sju sådana tåg kommer att gå i sommaar- till nordligaste Lappland. Resan omfaitaar . nio dygn och tar omkring 50—55 passagerare varje 1ur. Nytt för året är attstågen inte en- turister. I år kan vi svenskar också passa på att som omväxling mot allt italienskt och spanskt även ta. oss en titt på vårt eget land. Hur mån- ga av oss har t ex sett Midnattsso- len? För resenärernas bekvämlighet är bart är reserverade för utländska |. i till vioguden måste hä varit bögst malplacerade om 'man får tro historiker och bioke- mister: vinet var surt och mås- ; fe sötis med honung, kryddas i för att ta bort bismaken. Allt- "jämt är det ett problem med a vinår, men nu lovar ke- " misterna ' idel ädla årgångar > med hjälp av ny behandling med bakterier, . d det väl sörjt och personal består av åtta personer. En färdledare och två söta värdinnor ser till att allting görs för vår bekväm- lighet. Läkare medföljer tåget lik- som fotograf, dessutom finns natur- ligtvis städerskor samt två konduktö ir. oo Det blir mitt femte år som ansvarig för maten ombord, berättat Oskar Jakob Det är alltid roligt att ordna mäter på dessa resor, Först och främst vill man ju att de utländska resenärerna skall få smaka på riktigt god svensk mat. Vi kommer att bjuda på skånsk spettekaka, filét a la Bernadotte, kåldolmar, grillad norrlandslax, svensk äpplekaka, biffstek med lök, svenskt smörgåsbord kommer givetvis inte heller att saknas, Frukostarna blir internationella och bjuder på gröt och mjölk, flingor, kaffe, te, juicer, ägg och skinka m m, 'och så har vi naturligtvis internationella rätter på vår matsedel, l Färden går via Uppsala till fager dalanatur och vidare till Östersund, Vid : polcirkeln stannar tåget. en stund. Detta är det enda ställe i världen, där polcirkeln ”krossas” av ett modernt elektriskt tåg, Härifrån får resenärerna ett. polarcertifikat. Vykorien härifrån förses med speci- el'a polarfrimärken och så går fär- den vidare mot Narvik i Norge, A- terfärden går först via Kiruna, rese- närerna får längre ner beundra An- germanälvens brus, Sundsvall får en visit och 'sedan går resan åter till tjur ofta har man! inte hört talas - om den "gamla" goda tiden”, och då t ex sex flaskor god bour-" gne inte kostade mer än tre kro- ror. Men när var det i verklighe- ten? Jo, det mesta var sämre än nu och vinet var det inte mycket bevänt med, + Det där om vinet påstår man i varje fall" vid ”Forschungsanstalt Tyskland, där biokemisten Ferdi- med undersökningar om hur dru- vornas söta saft. föräldlas till vin. Dr Rsdler säger bestämt ifrån att iu längre man går tillbaka i tiden desto sämre har vinet varit, De vihodlande böndernas bristande kunskaper överträffades endast av - snusket I deras källare, Gamla ti- ders vin måste göras drickbart ge- nom tillsats av honung. Det gav vi- net den behövliga sötman. Därpå” ter hemskt men bekräftas av his-' toriska vppgifter. Vid sina gästa- bud brukade grekerna blanda vi- net med vatten och med. honung från Hymettosberget för att göra det mera välsmakande. Att dricka vin endast för alkoholens skull var för dem alltför barbariskt; .. + 3 « Långt senare började ” "man till- sätta "svavel, i. vinfaten för att ta död på-en del av de bakterier, som huvudstaden -längs den vackra sven- centrisk. En: exhibitionist som vijöt av att. stå i;centrum. "Vid" revolu= tionen sökte hon skydd hos Paki- stans legation, Också det. var ett. för- ök att väcka uppseende, Legatio- 1 Bitt Hamdi-har / den « svenska flaggan svepande över huvudet ba- Britt. Humdi är som en levande | ra två kvarter bort i gatan där iflustratton "till internationell. för= | hon bor, Här är svenska ambas- ståelso, .I..tlo år har” hon varlt!saden. . med skylt. "och flagga och gt å Egypten och levt in i lan-;| dörrvakt-betjänt ”Minareterna ä är skymda . . | Det arbetas intensivt på att öka en hel del om Britts giftermål, |srbetsmöjligheterna i Egypten. 1 de |: Antagligen tänkte de sej att hon | centrala delarna av Kairo reser äktat en beduin som försörjer sig sig det ena miljardbygget efter det och fyra hustrur med att rida oms | andra, och stan som sen gammalt ar namn om sig som minareter- nas stad kan när som helst få det utbytt mot skyskrapestaden, 15— 30 våningars hyreshus och admini- strationsbyggnader skymmer mi- nareterna totalt. : Skolorna är ett Kapitel för sig i i radio J Egypten. Planerna lyder på fyra års obligatorisk skolgång, men det tar tid innan de blir genomförda. Först måste lärare utbildas, man behöver bygga skolor och föräldramotstånd RM övervinnas, Ambitiöst folk leder allsången ickar sina barn i arbete redan I landet, skolto eek I flarser när de är sju-åtta år gamla; hell- nande barnmiljöer, kommer Rolf re Än de sätter dem i skola. . pat Hamdi bar fått en liten anföra yting I sitt hus som kocklärling. varför Inte också de toy Å (och En lockhirig nattskjortegrabb, ett riktigt litet urskogsbarn från Su- dns som kommit, hemifrån för att martr förtjäna sitt bröd. all sända söndagen den 14 ju Fgentligen har hon fått sig den Ville kocken tilldelad, Han har helt lagt sju sonika tagits i huset av familjens roten a kl a SAP Och alltid Itrotjänare, en värdig turtankieid gestalt som Just glider grkring nen: h "sig. "Dels ar det Inte-nödvändigt att ge henne någgt skydd: och dels ville. man, undvika bolitiska komblikatione: r Nu, Jever: Doria Chafi är helt tyst omkring henne; AN öppnade en dör; :.: Vilka motiven än varit för Doria Chafik, "så:char: hon ' ändå" åstad- Kommit en hel del; M' Hamdi ger efter för inåjoriteten; är Britt och jag förklarar”att bes ämt 'kar den | sköna Nilens Dotter öppnat en dörr för. de egyptiska: kvinnorna... Men bara på. glänt;! Orienten är. i mån- ga stycken ännu 'Örienteni "I ett land där både lag och religion nu tillåter månggifte,” är en 'kvi . Visserligen får man leta "efter de mäånggifta. Skälen till ätten del tar ut full ranson. med fyra hust- rur, är i allmänhet att mannen. är fattig" att hålla tjänare, Har han ett stycke jord och några djur behövs 'mer än en för att sköta ägodelarna. En ;som :tar hand om huset, en eller två arbetar. på fäl- ten och en sköter djuren. Det kan vara alldeles Ia lagom med fyra -hust- rur.. i - , - A G Persson ” De. första skyskraporna i världen växte upp" på: 1890-talet i: Chicago dan 1880-talet Eovåningshus, som tjugofern= sen till. ' Hittills har man Bygat skel nostämma ganska svag, I sc. 4 och inte i New York,' som "der flesta' tror. I Chicago byggde. man då. väckte sensation i hela världen; en sensation som blev ännu större när man i början av år 1830 byggde det första verkliga höghuset som döck 'då inte hade mer än aderton våningar; men snart: ”kom både och > trettiovåningshu- ska Ö + RRD Cornelia: : eljest allt för ofta. förvandlade vi- net till'en ättiksur soppa, Och 'än- nu senare: har' under många år- T a Harry Martinsc tt åska för blåne en. Tellus mot- svarar: två ' miljoner ljusår för Andromedakoristellationen. ; an +. De orden 'av "Harry Martinson ger en smula begrepp. om de per- spektiv, denne , gigantiske . diktare och ' vetenskapsman”. har på sina skapelser. - »; Harry Martinson berättar ” om Aniara, verket som nu blivit. värl= dens första rymdopera.: Medan han blickade ut genom de öppna dör- rarria . 'mot den doftande. gården utanför upprepade” han: Ja, den solskimrande Andromeda — jätten behöver två miljoner ljusår för ett varv kring sin egen axel. Av vil- ken: obetydlig' effekt blir inte då den prehistoriska tident: =; og s ' Ingen får se vå riden enbart i iga- laktiskt . perspektiv. Försiktigt knackar Martinson hatten. av sitt Ägg, tar en klunk kaffe och lyss- nar till intervjuarens nästa fråga: — Vad tror mån :om ”uppkoms- ten av universum överhuvudtaget? Tunga grundämnen kan ha ska- pats fram och senare förtätats. Och så har en serie sprängningar myc- ket snabbt ägt rum, Den teorin har framlagts av von Weizäcker och Le Maitre, Särskilt måste man be- tona att sprängningarna måste ske mycket snabbt, därför att tätheten annars skulle vara för liten. ”Var- de-ljus-teorin”. kallas tankesyste- met och är t o m sanktionerat a av såven Pius XIL NH — Och gravitationslagen dä? . De andra kosmiska lagarna och fravitationslagen trädde senare'i sraft, fortsätter Martinson. Så finns det en annan teori om världsaltets uppkomst och der är företrädd av Hoyle och går ut, på att universum nte är färdigt än, att där ständigt sker förändri och bildni: Ett bametre som Britts make inte vet varthän ut igen kan till de stora skyskraporna i stål och- betong, men i Philadelfia i USA "har man helt nyss fullbor- dan ett 25-våningshus som byggts nästan uteslutende av aluminium med en försvinnande liten tillsats av betong. Man tror nu att detta kom- mer -att "revolutionera skyskrape- byggnadskonsten i USA ty detta aluminivinhus' uppges väga endast en tiondel av vad stål- och betong« skraporna om tjugofem våningar väger. Detta betyder så stora eko- ka besparingar att man änna ny far. Jniversum skapar sig så att Äga ständigt på nytt, : ' Men den tanken är ju underbar itt den lilla människan får vara med i de stora skeendena, sätta sin vilja och kamp i in i valet. - Då är vi inne på de andliga la- sarna. Martinson ser på himlen, om mörknar. Och varför skulle” inte andliga lagar följa de naturvetensk kapli; kan man kalla en reli; dikt med en naturvetenskaplig världsbild som bakgrund. Termo- ta väsen. Prenumerera förkunnar med illa dold stolthet DE FLESTA OCH BÄSTA ORTSNY - dy ik. andra lag, att all vär- meenergi strålar från det varmare till det kallare — ja, den kan ock- 1 så gälla människans själ och mänskliga seder. Det finns värme- löd I både fysikalisk och psykisk" Jack genam de höga matsalsfönst- | on om n Aniara sa lira där ter. brakar äskan häftigt till. :I mik hemtrakt, när åskan” gick hårt, sade vi: Det åskar strängt. «Ja, människan har numera an- svar för en hel” planet. Är det inte så att vi stirrat oss blinda på den enskilda ''mänhiskans " synd "och sköld och glömt kollektivets skuld för individens? Vilka "skador 'an- ställer inte t ex' hänsynslös propa- ganda, förföljandet av: oliktänkan- de, klasshat? Hur olyckliga blir vi inte genom all denna propaganda för sexuell sensation, för, alltför hög standard! :Men gruppens förs syndelser ”förhärligas.' Tänk ' på Macchiavelli och Nietsches idéer! Aniara är ' minsann inte entydig 'och många versioner har jag bränt upp. Ni vet att Isis är pilot på rymdskeppet "Aniara. I en förkas- tad version lät jag henne vara en ängel, som ibland försvann upp till himlarna, . medan: Aniara -som ett jordiskt helvete var överlämnat åt sin egen djävulskhet, Five At — Är det 'inte' ångesten över vad människorna håller på med, som kommit er att skriva Aniara, ropa till människorna att komma till besinning genom andra värde- ringar än de materialistiska? Medan åskvädret drar över be- jakar Martinson att: han tänker sig universum som positivt. och nega- tivt och "det onda eller det goda frambesvuret” av människorna själ- va. Miman, en av huvudpersoner- na i Aniara, är människans sam- då allting var så bra och billigt " Rebenziiehtung” i Landau i” nand Radler just nu är sysselsatt ' tillsatte man litet peppar för att ta" bort den värsta bismaken.. Det lås. > SN bundraden en tillsats äv svävelsyi ra varit ett oumbärligt hjälpmedel för 'källarmästarna. Men först den senaste. ' forskningen - har ' visat att detta ingrepp i den naturliga ;jäs- ningsprocessen betalts med ett dyrt pris.” Resultatet har blivit: en rad Ni in act förr U.OVSANGERNA Al lit för- mycken” syrä, som: biter. på tungan och river: i smaken, Det förhåller sig. med vindr var på samma . sätt som "med. äpp' en. De; bli j ser där solskenet inte 'är eller konstant; vara" vackrare jätteäpple: . från's Californien” -eller -| Sydtyrolen'. rheri denna" solmättade frukt smakar egentligen endast söt J:och fadd, Det är det något kalläreé klimatet söm ge "| hövliga halt" av fruktsyror och det är dessa syror som 'ger äpplena" der ras friska .smak' och ljuv!i iga. aröm. Sak samma gäller! druvorna: Vinet från 'de' nordligaste" vindistriktön vär | inte så sockerhaltigt men långt me- ra aromatiskt, ädelt och välsma- kande än. de tunga vinerna från Södern, Vindistrikten norr: om ”Al- + perna; i Frankrike, vid Rhen, Mo= sol, Main och Donau; alstrar de äd- laste och mest aromatiska” vinerna, Men det. nordliga. läget hår=.åi nackdelar. Klimatet nor) talet soltimmar på hösten. kan bli ringa.” Följden » blir" att "dråvorha innehåller . för "1 för mycket 'syror. Trots: käll fås tarnas bemödariden” bliy,' . sur. Bristen på socker; berövar net dess milda smak. örvisso kan intet än ett” rödkindat I pplena deras be et. socker men Bristen på. socker i: druvsaften kan avhjälpas .genom att man 'till- sätter sötare druvsaft från sydliga- re belägna områdeä, Man kan ock-" 25. biokemistern artär så tillsätta" rent socker men detta Nå "högst önekvärda ' Process” är inte tillåtet: överallt. Värre är. försiggår. i de daliga årkgängarna, det att bli av-med överskottet av. syror. Det har man hittills inte gåt! re åtgångarnas druvgakt innebålle da årgångar är så dyra. våna att” biokemisterna 'vid "vin: i land med. Det är därför 'so Idel goda årgångar i framtiden. iluten vete, som kämpar för ill Men när hennes själ krossats och anden brustit sönder, försöker Mi- maroben konstruera skärmar, ord- | nade "med bildtapeter och väggar] i rymden. '— Onekligen symboler för vad vi håller på med just nu i rymden. Hur lyckas Mimaroben? . Han finner endast tomhet, säger Harry Martinson. Och den tombhe- ten . vänder sig mot honom själv. Aniara-skeppet fortsätter att, fär- das fram i en rymd av ånger... . Margareta Munthe Också Norge skall nu få kvinn- liga poliser, säger Arbeiderbladet. svensk sjöman i Malmö då hans naturen”. bil stoppades av poli. "under 'senare väger. tyngre. än” "tre "utländska Tre kö bevis hjälpte inte en ung. , det stipulerade svenska körkortet Ärendet har överlämnats till åkla- ” garen som får avgöra om sjöman- ' den ber inda.”Rk. nen skall åtalas eller ej för olov- nen: — vinreslaura lig körning. Av 33 som anmält sig till polis. skolan skall sju tas in. (TT-NTB; holmsoperan. (TT- FNB) Sjömannen hade handlat 1 god tro då det bl a i hans amerikanska i väldiga erfat De ; körkort stod. att det gällde äver är ett maselvin, so; Kapellmästaren vid kungl ope.' för körnina i Sveiize Fa ran Bertil Bokstedt, premiärdansö-'! de gått i körstola i M-lrö mer sen Elsa Marianne von Rosen och "hann inte avsluta ut"ildningen in > premiärdansör Teddy Rhodin har nan han gick till sjöss, I Ariwer. förlänats pro Fialandia-medaljen "pen fick han ett 'inferna'ienelt; : av Finlands Lejons orden, De del- körkort ”och sensre i Nya Zoe and tog nylieen i den internationella! ett körbevis för dett: balettfestivalen i Helsingfors till- fartyg kom tll H - Några blixtar ritar ett svart sick- ! sammans med en trupp från Stock- han sig amer. H-n ha- bara skrä Av fil dr Helinuth Gottschall ” frambringa: idel Er som -har mild: smal: ' till det 600-år gam IP: Prövat på det, "Herkdlat vin år örjat undersöka våd I som kan göras åt syrahalten hos druvsaften. Numera har man. "nämligen mycket . bättre hjälpmedel "än förr. Och 'en= dr Radler synes det. nume möjligt att på ett helt naturligt sätt finfina årgångar. ätta rg gråm roder per I till: kommer. ytterligt små mängder av en del andra aromatiska" Trukt- tl i stannar kvar i vinet, och. 4 an har nu funnit.svaret, Des 'kan nu lösas > getiom; att min" med är av kelciun-kathonat ler ut och avlägsnar övert köttet av vinsyra, Dan" hrkterisfientiiga SvVis on velsyran ersätts av Civilamin och hand ändning förökar sig då de. s fafi rande bakterierna pch 1 sg let" fö man'en ar ömatisk litetsårgång. "4 | Det förebsler näctan det skall gå så lätt att hi Och vad kommer : i en-ru-- iarmästarna på de stora! vinetan= tinkontroll. Han saknade näml: igen hssemangen att säga samla, dyra årgångar: ö bär deras” Vv baktesieförbättiat vardags skeller” 4 Bi igen i källaren la? dhuset --L berömda årgångarna : t dyraste .viret +” igser alla de in. betingar det ler inte mån:a Men känske kar dricka baktex till en bråkdel.' av ; sedan häll 2 Ott detär örnu an Barnia danmi a åre : MAN inom ker: HETERNA FINNER NI LAHOLMS sinkiNG ÖN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.