N:R 137. ARG; 28. ”Badande barn” > ve får belysning? , i Laholms stads turi té . har. beslutat föreslå att den lilla vackra skulpturen . ”Ba- dande barn” vid Rikstvåan skall få strålkastarebelysning och att de bänkar, som ' står invid denna fastgöres i marken så att de inte kan flyttas '; överallt omkring där nere som hu sker. Bland ett tiotal sö- kande har till turistguide. an- ställts fil. stud, Marie Louise Gustafsson, Laholm. Hon är > bosatt i Laholm men studerar språk vid Lunds universitet. Hon .börjar sin syssla' den 22 juni, . j öns : th 2 : - : a i | i z mu "pensionärer ">. från Laholm på MS es oc utflykt i'Skåné Laholms Folkpensionärsföre- ning hade i går en trevlig ut- «flykt till Skåne, Resan företogs "iP tre bussar och" 111 Personer deltog.: Första anhalten var Fjälkinge där medeltidskyrkan '.x' 1” besågs och en kort gudstjänst ot völls' under ledning av: kyrko- erde Erik' Nilsson, bördig från : Fridhem Laholm, Denne tog mycket , "hjärtligt / holmarna. '. : : Vidare": besöktes Kungsgård och runt If eden till. Sölvesborg, där! man besökte: glasbruket.. Över Trolle emot” Ja- or Öjungby' —"där' man tittade på > det berömda hornet och pipan — >. ocK:till Vittsjö, där 'man .på den ""Undersökn r: att Lö i inverkar på havsvattnets " trevliga” Snapphanestugan, kunde ta sig! en svängom;. Man hade É ar "hemmä En av 'bensionärerna ” älternerade med: sitt dragspel "mellan "de "o- lika bussarna Nee -11stiden-éfterren-lyvkad dag: tock” a vev VYTYveev Nyheterna från södra Halland finns i Laholms Tidning FK a | . Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm ONSDAGEN DEN 17 JUNI 1939 ST DNIN Ansvarig utgivare J. B. Bengtsson Lösnummer 25 öre liva gillet efter de riktlinjer, man, ” Ett 25-tal personer hade mött upp och hälsades välkomna av borgmästare Malmquist, som även ledde förhandlingarna, Han "berättade först, att man :' inte vet "något annat: om gillet än att det funnits. Det enda; som bevarats; är ett sigill, som kan dateras till omkring ; 1425, . Det hittades på en åker i Nyby och fördes till Riksmuseet i Köpen- hamn; där det dock förkommit. Det ' har ' registrerats där, och man vet därför hur det sett ut. Det troliga. är att alla gillets handlingar förvarats i ett hus, söm brunnit. Sedan har brand- resterna hävts ut på en åker, Imen ' sigillet, 'som varit av me- tall, har motstått lågorna och så småningom åter kommit. i da- gerne te a "— Knutsgillena härstammar n Danmark: där "de på "sin tid! var mycket "utbredda." Men man "tvistar om de "härstammar från ”Kuhg > Knut” eller” hertig Knut + Lavard.' - Även! i ' Skåne, se ju då "var "danskt," fanns flera :gillen,. men i övrigt fanns gillen. endast i ;-Laholm”,, och Visby. I: Danmark finns inte. ett enda gille kvar, medan däremot gillena i Skåne,' speciellt Lund haft. .sbor : livskraft, / Det: finns dessutom: gillen i Malmö, Ystad och Skanör/Falsterbo sämt ”ny- i närheten 7 av Simrishamn. "Dessutom finns ett gille i'den forna danska, numera " gillena. Styrelse valdes och initiativtagaren, " Axel Malmquist, utsågs. enhälligt till gillets första ålder- |terades i och - beslöts—att hålla som finns i de olika Skåne- borgmästare " — Lundagillet är mycket intresserat av att återuppväcka gillet här i Laholm, men man frågar sig då vad ett .sådant kan göra ty jag tycker inte att ' det bör vara enbart ett ”säll- : skapsgille”, sade talaren. I forna tider hade gillena en hjälpande och stödjande be- "tydelse,; men" det behövs ju "inte här. Vi har dock en fram- "stående forskare i: vår stads. ' historia i Axel Ejwertz, som inte fått det stöd och den hjälp han varit så förtjänt av. Det är. av > mycket 'stor betydelse att hans forskningsresultat blir tillgängliga, och ett Knutsgille skulle kunna skaffa honom det stöd, som behövs, " > I fortsättningen redogjorde ; borgmästare Malmquist för det arbete som. den , tidigare kom- mittén utfört och föredrog det stadgeförslag som - framlagts. Syftemålet' blir: att ' främja” fred och endräkt och.att verka för spridandet av skrifter om ' södra Halland." "Enligt stadgeförslaget beslöts att gillet 'skall styras av en. ålderman,: som" vid 'sin> sida skall "ha. en stolsbroder och en vicé stolsbroder som sekreterare, krönikör och två bisittare, vilka alla väljes på obestämd tid .samt en kassör, som väljes på tre år. " Frågan! om högtidsdag: disku- denna sista lördagen i maj. då södra: Halland är som: vackrast, då: det --kan' vara” trevligt” för gäster från de andra 'gillena att komma hit, "Det beslöts att ej taga någon årlig avgift men att inträdesavgiften för herre skulle vara 50 kr och för dam 25 kr. Dessutom stiftareklass.' inrättas, där. var och en finge betåla 50 kr.' S:t Knuts gille i Laholm återuppväckt > Borgmästare Axel Malm "S:t Knuts gille har tidigare funnits i Laholm: om än >» vetskapen om detsamma är tämligen minimal, I går beslöts . det vid ett sammanträde på Medborgarhuset att återupp- Det enda man känner till om det holm är ovanstående sigill från sigill skall nu tillverkas. quist ålderman ursprungliga Knutsgillet I La-- . [dörren och karmen och låskol- ”Hådar oc ”Gäckande skugga” i Laholm? - Mystiskt inbrott i Gullregnet Ett inbrott under mystiska omständigheter har under veckoskiltet ögt rum i När den unga frun i huset en lägenhet I Gullregnot I Låholm, på måndagsförmiddagen skulle gå ut för att handla gick hon till ett olåst skåp för att : hämta pengar men upptäckte att alla sodlarna, sammanlagt . 210 kr, var försvunna, Däremot låg en ny silverfonuua kvar, - a . När man närmare började un- dersökå saken, visade det sig att ytterdörren öppnats genom att ett skarpt föremål, en mejsel eller liknande stuckits in mellan varna förts tillbaka. Om detta skett medan. familjen på lör- dagseftermiddagen var borta eller "under natten när "de sov är svårt att säga, men det finns fakta som talar för den senare teorin. Sålunda hade mannens plånbok legat helt öppet på köksbordet både på lördagen och på natten, men denna var inte rörd, Ej heller hade tjuven eller, tjuvarna - upptäckt de pengar, som tillhörde en facki förening och som låg i en olåst Stölden är polisanmäld men omkring 1425, Ett nytt sådant H N några spår här man inte än, Hallaborg bjuder tre dagars fester under. midsommar "Traditionsenligt kommer de flesta knäredsbor och on stor mängd sydhaltänningar att i år åter: fira midsommaren på det fagra Hallaborg dip Knäreds Idrottsklubb ordnar festlighoter 1 dagarna tre, och ett trivsumt program garanterar, att midsame marfirarna inte behöver få'nå« gon tråkig hallaborgshelg. Förs utsatt att vädret lämnar "sank- tion” till midsommarglädjen, På midsommaraftonen blir det dans till Court Ernles orkester och kl 22 uppträder ett sångar= od . (Forta, ä sid, 3) skulle "en särskild '- Vidare beslöts att Laholms- gillet liksom andra gillen skulle ha en 'sinnebild och detta|-: skulle bli den duva, som ska- pats av professor Stig. Blom: berg ' och. som återfinnes ; på invigas vid en festlighet enbart: för gillesbröder i oktober var- vid åldermannen i Lund, pro- : Riddarspelet på rådhuset. Det |" ämnat, om det, kan "beslöts "även" att gillet : skulle" » komplexet med pensioner mycket pengar och; sändare angrips” de har tillställt insänd privata' försä vara rationellt "med ett 30-fa1' f Att .folk ändå funderar över : oc irshal: en - Försäkri is. upplys blemet. ” Flera LJ Md - UNDER DE senaste åren har stridens vågor gått höga om den nu till sist genomförda 'tilläggs- Inom "ramen + Hane i Malmö, har även em separat utredning företagits beträffande de fysikalist "=" och. bakteriologiska' förhåll ”liyska” staden Flensburg. 2 ingen visar -den stora utredning om Lagans föroreningar, som ' på uppdrag av. Lagans ”valtenvårdsförening "utförts av docent Al Almestrand i Lund och, civilingenjör G. Weijman- er (Forts. å sid. 5) D denna tillägg: Motståndarna = till har bland i detta ämne, kring.: 60.000 ljare (här ingår en. mängd försäkringsdirektörer med bra tilltagna löner) är sys- lsatta i dessa bolag, Enbart i "«badkvalitet» ism ne annat hävdat, att var och en skulle ha ”frihet” att själv 'ord- na sina tilläggspensioner i de nu .existerande privata försäk- ringsbolagen. Men låt oss nu ur . synpunkt sd J H Jol Bakgrunden ull denna under-. sökning 'var klagomål, som 1957 « inkommit från Sydkraft att La- : gans vatten visat sig. vara myc- ket: skadligt :för. laxynglet "vid . fiskodlingsanstalten i Laholm; Anstaltens: vattenintag är :belä- get: något uppströms avlopps- kulvertarna. från Laholms stad och Linverket men på motsatta . stranden, Då Laholms kraftsta- "tion nattetid stannade driften syntég vid vissa vind- o. ström- » riktningar en ,uppdrift av åvat- ten, bemängt med höga koncent- rationer ' av "avloppsvatten, öga rum,: varvid dylikt vatten drogs in i fiskodlingsanstalten. |” Vid provtagningar nedströms Laholm våren "1957 konstatera- > LAGAN FRÅN D ""tendrag min . stad och" Linberedningsverket, « ' NT des' en oerhört riklig utveck- ling av. ”smutsvattensvamp”;, vilken uppträder vid utsläpp av organiska föroreningar. ' Av- Ioppsvattnet från L'nverket har hög halt av organiska. ämnen detta gäller speciellt röt- vattnet, ' Detta :släppes ut hu- vudsakligen under natten, me- dan det på dagen även tillkom- mer sköljvatten; Dessa förhål- landen skulle således medföra, "att vattnet i Lagan blir mera förorenat" nattetid då kraftver- ket ej är i drift. 0 . Vid här företagen undersök- ning, som verkställdes ' den - 26 juni : 1957 togs två provserier varav den första medan kraft- verket var igång och den andra EN VACKRA YTAN. Tyvärr rymmer den dre tilltalande problem under vattenspegeln. i närhet av avloppskulvertarna från Laholms ' då : det stannåt. ”Avloppsvattnet från Linverket kunde tydligt spåras i åvattnet i form av gul- |; grå .”moln” samtidigt som den karakteristiska, sötaktiga lukten kändes." Analysresultaten:- må- ste naturligtvis i hög grad bli beroende på "provtagningen och rätt slumpartade. Det framgår emellertid, att utsläppen från | såväl staden som Linverket av- sevärt : höjer åvattnets halt av organiska ämnen men att feno- menet är "lokalt då utspädnin- gen snart gör sig gällande. Då vattenframrinningen” är normal, måste därför utspädningen med- föra, att det blir svårt att med kemiska analyser påvisa förore- | (Forts. å sid. 3) och de flesta .andra svenska vat- Hinneryds AR i-Blekinge Hinneryds Kyrkliga Flickring |skärskåda dessa lag närmare, . . . Om man bortser från SPP använder ' vi . till försäkringsav- gifter av olika slag 1600 å 1700 "miljoner kronor per år vilket gör c:a 3 procent av national- inkomsten. Men' av dessa! pre- mier går nära 600. miljoner kro- nor till administrations- och för- försäkringsbo- -har' avslutat vårterminens arbe- te med en utflyktsresa till Ble- kinge. Resan hade organiserats av fröken Ingrid Rosén, Ryd, och som färdledare tjänstgjorde s äljningskostnader, ' vilket gör c:a 35 procent av totalsumman inbetalda avgifter. För var kro- na som konsumenten betalar in kyrkoherde . Bengt ' Andersson. Färden arträddes i privatbilar och" första uppehållet gjordes -i Göteryds kyrka, där reseledaren ledde :morgonandakten. Så gick färden till Urshult, där man be- såg kyrkan och Per. Nymans grav, och -vidare till Blomster- går 35 öre till administrations- kostnader "bort. De svenska för- säkringstagarna belastas helt av dessa höga förvaltningskostna- der. Därtill erhåller de för sina alltför höga premier oftast pro- dukter av dålig eller diskutabel kvalitet och 'med en skral ser- vice i form av kundinformation gården i Eringsboda. Här tog re- senärernii god tid på sig och be- undrade ellt det vackra, som här var att se. Kyrkan i Fridlevstad och Peter Murbecks grav besök- tes 'också. Sedan gick färden i tur och ordning till blekingestä- der. Roancby, Karosucmn och Sölvesborg. Sist på programmet r FÅ NÄR DET gäller premieavgif- terna hävdar försäkringsbolagen att det råder en hård konkur- ens dem emellan, men här lik- om inom näringslivet i övrigt är konkurrensen; så gott som obefintlig. Med ett otal tariff- stod Bäc deltog. >. N renen VA TITRATTLJE: TT ns ng : Laholms FK gick vidare - = i LT-cupen ” Sid. 5 ”å kogs slott och träd- gård, varefter hemresan artvad- des över "Villands Vånga, Löns- : | b>da och Älmhult. Utflykten gyn- nades av” ett mycket vackert sommarväder - ech. 21 personer föreningar och kartellsamarbete samt med bistånd .av Kungl Försäkringsinspektionen (ett' ö- dets ironi) har företrädare för branschen ”på ett ur allmän synpunkt otillbörligt sätt påver- kat prisbildningen och hämmar verkningsförmågan ' inom : nä- ringslivet” (formuleringen häm- tad från gällande lag om främ- jandet av konkurrens). Indirekt har försäkringsinspektionens be- vakningstjänst medverkat . till att vidmakihålla det kartell- samarbete omi priser mm m. som försäkringsbolagen = själva en gång satt igång med. I dag har vårt lilla land 18 riksbolag för livförsäkring och 64 riksbolag för skadeförsäk- vår lilla stad finns mer än 30- talet försäkringsförsäljare verk- samma och av dessa är några heltidsanställda, Vart de” 600 miljonerna tar vägen behöver vi alltså inte tvivla på. EH 30-tal försäkringsförsäljare i Laholm="behöver vi dem alla? Den mångåriga striden om" pensioner blåstes -officie Ht av I och med riksdagens moj- ”. beslut om 'tilläggspensioner,' både detta beslut och hela försäkringar bör väl' inte förvåna, Dot: rör slg dock om om viktiga. investeringar - för alla «människor. I nedanstående In- ringsbolagen och : signaturen - Roland undrar bland — ' säkringsmän . bara I - Laholm.” LT tjänst, som ger sin syn på att det finns fullgoda motiv för en genomgripande rationallse= ring : av : försäkringsbranschen. Vägarna att krympa dagens överorganlserade försäkringsvä= sende är flera och att finna den rätta kan se svårt ut, Ur kon- sumentsynpunkt vore det bist med ett enda:stort bolag I stut- lig regi, Klarar staten av vår sjukförsäkring, penslon m, m. - DET. ÄR LÄTT att konstatera =" (Förts, & sid. 41 BET SOM MOTIVERAR den- na bild är inte de två glada männen i bakgrunden, även om - de gjorde god rekläm för syd halländsk mjölk. Unga turis- tande män — även tyska som de på bilden — finns det gott om på Rikstvåan i dessa och kommande sommardagar. . BILDENS HUVUDROLL vill vi istället ge en särling, i tra- £ken, nämligen cykeln i för-" grunden. Den' är som syns av förkrigsmodell med 24 tums ring jämte 1000-talet små läns- härads- och sockenbolag lika: AA MAA tungt vägande material, Flyg- . stål och andra moderna finesser ram av gammalt, hederligt och -- Tysk veteran på Rikstvåan . | fanns "inte med på den tiden detta åk lämnade den tyske cy- kelhandlaren. oo 2AN RULLAR. DOCK iJU- LEN, Längs tyska, danska och svenska vägar har den. fört sin ägare till Laholm, och menin- gen är att den skall rulla vida- re upp längs Västkusten in i Norge, . över igen mot Stock- : holm och så småningom tillba- ka mot Tyskland. Heder åt en sådan kämpe och heder också åt sådant folk, som bland alla bilar och mopeder orkar och vågar sig på hundramilafärder med en vanlig gammal cykel nn mn var, | mats | atm jan ju [ang
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.