Lo s - so . 2 so , : Fredagen 'den 19 juni 1959. | Ungdomsviå d-djurvård | v | Å «komma från >. ; i Unik ubredntng?” ee 1 Handicapad dar framgångsrikt i praktiska yrk ilå-filmen ivi stor "lekens tecken bör nog? Danne Hand Män tuttar våra bildningsorganisationer. ; ungdomen i Stockholms förorter, För en tid sedan kunde man i Tonåringarna var: förtjusta i både pressen läsa, att en del pojkar och de storslagna naturscenerierna och | flickor i: Stockholm sammanslutit de utsökte djurbilderna. Man frå-i|sig till en ”djurens räddningskår + gar sig, om inte "det utpräglade | Grundaren "är 'en tolvårig 8 Ulv om å å astade sten. >. djurintresse dessa annars så kän- efter - att någon kort honom i slohämmade ungdomar Va då, att djuren behövde människans något att ta fasta på. En skara hög- skydd, att de kunde göra anspråk ljuddå och skränandde ungdomar på rättvisa, Helst skulle han och . i en av Stockholms mest proble=- hans kamrater skaffat sig bilar och . «= matiska trakter blev alldeles tysta en. arbete införes." Eftersom det tyd- ligen sker en eftermognad hos det= ta elevkllentel' menar utrednirgs- männen, att dessa elever under ett Z" ev 10:e läsår är mottagliga för acn undervisning: som nu inom aila de” olika grenar av 9y meddelas nu.- 'malklasselever. Man bör med andra jinss ma vs I ' i i H - + | H E märklig follow-up undersök- 4 - ning har i dagarna slutförts av folkskollärararna Rolf Sköl- ding, Hållsta, och Jan Ehn, Upp- sala, Undersökningen gäller £ d hjälpklasselevers situation efter av- 7 slutad skolgång och omfattar en ambulanser för att hjälpa djuren, men eftersom de var för små gick 10-årsperiod. Huvudvikten bar lagts 'vid att utröna dessa elevers yrkes- oc M dagens samhälle. Av de ansvariga på skolhåll betecknas undersöknin- - gen som. ett. mycket stort framsteg på området, där én rad problem "pockar på en snar lösning. — . i Undersökningen skiljer sig från tidigare gjorda undersökningar dä- Tj, att man nu tagit med en kon- Hjälpklassklientelet ' . studerar på egen hand Speciellt intresse tilldrar därför kapitlet angående sökande och intagna i yrkesskolor. Till tre ktiska kurser för flickor sökte trollgrupp de av elever från normalklass. På så sätt kan man konkret jämföra dessa elev- gruppers möjligheter i förvärvsliv och samhällsliv för övrigt, Och här- igenom har kan hända den första « reella plattform skapats för plane- "rande av de samhälleliga åtgärder 'som tarvas för att svårigheterna med placering av denna stora grupp ungdomar ute £ förvärvslivet i möj- ligaste mån skall kunna elimineras. t Det förtjänar tilläggas, att hr Skölding och Ehn arbetat med den omfattande undersökningen sam= tidigt som de pevistade kursen för studierektorer och yrkesvalslärare. Jämförbara grupper sig 10 hjälpklassflickor, av vilka en |' inte kom in. Till samma kurser sök- te sig inom normalgruppen I4 och, samtliga kom in. För hjälpklasspoj- karna fanns möjligheter. att söka sig till en kommunal yrkesskola med . minst ettårig kurs. 6 an- mälde sig, av dessa kom två ' inte in. För kontrollgruppens pojkar fanns förutom denna kurs fem an- dra möjligheter, 40 sökte sig in:och av dessa fick två avslag, Yrkes- 1 I de och allmänbild . ord lägga upp ett större s- ga "vellerbörlig uppmärksamhet, a C1 PÅ EXPERTIPLANET blev för- handlingarna "mellan "De sju” i så målto framgångsrika, att man nåd- de 'enighet om -en plan som syftar till, att- åstadkomma en vidsträck- 4 och dande kurser (utanför samhällets skolor) hade 21 hjälpklasspojkar genomgått, I dessa kurser. ingick tämligen avancerade ämnen jäm. tare - denna; plån 3ä läggas till grund på ministerplanet någon gång i mitten av juli, skri- ver Stockholms-Tidningen sådan att den kan (s) i fört med de utbild som häll bjuder dessa ele- Den , aktuella « inger gäller alla de hjälpklassbarn i Upp- ver. Inom: kontrollgruppen :..hade 2 pojkar ått. dylika kur- säla stad —- alltså en del svensk stad — som slutade skolan under kren 1944—1954 (14 pojkar och 111 flickor). Kontrollgruppen omfattar lika . stort antal elever från "normalklass och av sarama trgång som hjälpklassbarnen, Dessa lr slumpmässlgt uttagna och för att materialet skulle bli jämförbart har kontrollgruppens elever ' tagits" ur sjunde klass, De som före sjunde kläss gått över till, högre skolor + finns alltså inte med, NN Hävdar såg väl = st 1 praktiska yrken Utredningsresultatét ger en myc- ket intressant belysning av hjälp- klasselevernas möjlighet ute I för- virvslivet. I sitt förord till den ke- digna utredningen cilerar hrr'Sköl- in. och Ehn några rader ur den interpellation som från ep-håll väck= itos I riksdagen 1 ärendet och där man efterlyste, bällre yrkesutbild= ningsmöjligheter för detta 'elev- klientel: All erfarenhet visar alt även I d hjälpklasselever väl häv- dat älg I proktiskt arbete om' de fått den rätta vägledningen, chan- son till en god start”, - — Vår undersökning har, fram håller författarna vidare, till övers vägande del bekräftat detta yttran« |" e, , Utred ningsrosultatet kommer | sannolikt att bli mycket värdefullt . material för den av statsvådet Eden- man utlovade snabbutredningen. Do får inte samma ehans — ; Av de omfattande och med be-' römvärd precisering uppställda ta- bellerna, framgår tydligt, att hjälp- klassklientelet väl hävdat sig I oraktiska yrken jämfört med sina normalbegåvade kamrater. Däremot visar det sly, att en rad mer avan- corade samt intellektuella yrken Inte omfattas av hjälpklasskliente- let, Man kan emellertid inte, häv- dar utredningsmännen, härav en= dast dra den Iakoniska slutsatsen, att do helt onkelt inte klarar så- " dana yrken, Hänsyn måste tas till, att detta elevklientel inte erbjuds de möjligheter att välja yrke, den chans Uil start I livet, som deras normalbegåvade kamrater, > östeuropéer . östeuropeiska kommunistländer av. feste på onsdagen från Aten med ett charterplan från det svenska ser, som också omfattade fler äm- nen. Eftermognad — Här är att märka, understyr- ker herr Skölding och Ehn, :att svarandesiffran inte kan anses helt tillförlitlig” beträffande hjälpklass-| klientelets yrkesval. De svarande har kanske sökt sig till kurser, men inte velat meddela, att de fått av- slag. Det händer 'ju, att många hjälpklassbarn redan i skolan mås- te avrådas från vissa utbildnings- kurser, emedan man vet att de in- te har några möjligheter att som hjälpklassbarn komma in. Vidare måste framhållas, att de överras- kande små differenser som, under- sökningen visar mellan de två bru perna, I stor utsträckning måste be- ro -på att det skett, en eftermog- nad hos hjälpklassklientelct, i Samma tendenser ". Överhutad är tendensen — bört- sett från att normalgruppens ele-, ver”: haft" större : möjligheter = till yrkesval: och:omfattår således fler. yrken — ungefär densamma inom de, två grupperna, 'Mån brukar t ex regel hävda, att'hjälpklasselever- nas typiska ' första konfrontering med yrkeslivet är, som varubud. Undersökningen. ger. emellertid vid handen, att detta inte är signifi- + kativt för detta' elevklientel. Av -tabellerna framgår nämligen, att 54 av "hjälpklasseleverna startade 'som varuwbud och 58 inom normalgrup= pen; Efter, fem år fanns' 2 inom klassgruppen kvar som . varubud, ' medan ingen i normalgruppen. , e ” Flickor måste lära sig två yrken ; . Giftermålsfrekvensen är ” lika bland flickorna inom de två grup-|s' perna, Beträffande inkomsterna har 'essa successivt stigit med.ezanta- et år inom yrken i de bägge | rå grupperna. Av hjälpklasspojkarna levde 34 proc under existensmini- mum och 27 proc av normalklass- pojkarna. . — Man har på grund av denna | undersökning anledning fråga sig). om inte hjälpklasseleverna verk. ligen kunde omfatta fler yrken vad som nu sker, om de, bara "fick att de ska klara sig i livet, de har stämt, att alla fickor — även de från hjälpklass — måste beredas möjligheter att utbilda sig till två Stockholm: » sig redan 'på' expert pen helt” röras av europamark ändringar!” Men småindustrin landen, : Hantverk och Industri: erna . till expertmötet i i Det är ingen hemlighet att svåra kontroversiella 'problém yppade ivån vid för= antal vaj-. möjligheter även för hjälpklase- barnen. På enhetsskolans för: 7 stadium sker härvidlag en olyck=' lig diskriminering. Det bör såle- " .”r'des bli en angelägen uppgift för skolberedningen . att. ägna' denna handlingarna i Saltsjöbaden. Den: korta kommuniké som utfärdats” om, . förhandlingsresultatet — ger också besked om, att man kom- ' promissat bort de svåraste stöte=- $tenarna.'och därigenom lyckats hå . samstämmighet, Problemen kommer emellertid igen på mi- + nisterplaneti och då. måste de knäckas, .om det skall bli något av det tänkta handelssamarbetet mellan ”De 7” tills man med ut- sikt till framgång kan återuppta förhandlingarna med '”De 6” i avsikt. att få till: stånd ett fri- a Md. " É, om OEEC:s'alla medlemsstater. i Målsättningen. vid det 'kom- mande ministermötet ter sig en= ligt 'expertplanen" klar. Det blir inte frågå om att skapa ett mer eller mindra, permanent, handels- samarbete mellan .”De 7" ,som 'skulle "Kungl "leda till handels> krig med ”De 6”. Man kommer att sikta: till ett samarbete, som innektär, en .planmässig avveck-' ling av tullar och kvantitativa restriktioner. Och den skall ske | sådan takt, att'man när det gäl- ersindustriområdet skall ha nått - ning på 20 proc till deri 1 juli -1930, Valet av tidounkt -hår skett med hänsyn till att näs- «ta tullsönkning för industrivaror sinom ”De 6", där en 'tullreduktien från 1 januari i år på industri- varor genomfördes, skall ske se- » Nast. 30 juni 19:0. Därmed avser ;man att skapa en vital förutsätt- ning för "förhandlingar med ”De er om fortsatt gemensam av- veckling av tullarna. ” :När det 'gäller frågan om jord= brukspredukterna kan man” kons- tatera, förtsi d ; ter St-T, att det är tt av de problem som expertgrup= överlåtit på ministrarna DET LOKALT BETONADE hant- verket torde 'i relativt. liten. ui- träckning "komma" att direkt bec och Max nd Bengt Ekerot von” Sydow i ”Ansiktet”, filmen där Ingmar ergm rat [Corstnärernas villkor är ett äm- -& ne som diskuterats den senaste fden i press och även redio. Det 1ar här och var med viss förvåning 'Tonstaterats att konstnären är en missgynnad figur i Folkhemmet. En £>l har uttryckt sin harm, avgjort. nat att ”den som sig i leken ger, den får leken tåla”, =. « Vi ska här söka undvika ”senti- nentala tongångar” och ordna om att ett kullursamhälle bör ha för- pliktelser' gentemot de s k kultur- d: Sådant missförstå Eer har ryckt på axlarna och me-' Konstnären .i Folkhemmet Är konstnärens situation tra- gisk? Måste han sälja sin själ för en grynvälling? Är detta det pris som han måste betala för sina intensiva upplevelser av skönheten? — Inlägg i en ak- tuell diskussion av fil kand Chr Jolin, + vs syn är sannolikt en smuld:'enögd, men otvivelaktigt uppslagsrik och givetvis briljant demonstrerad.' Den äger d den "utomordentliga pr så lätt, "Till syvende och sidst hän- ger ju problemet samman med-att konstnärer är avigt folk som högst ovilligt vill organisera sig. De tycks föredra att styrka omkring som en- samma ”hungriga” vargar.' Nog så träffade var Bo Bergmans lapida- riska inlägg nyligen i DN:s debatt om diktarens uppgift: sn En dikt skall kommenderas av ettj jag, ej av en klass, ej av 'pra- fessorspjoller. Du är förlorad, skeld, orh du ej håller Olvmpen' fri från diktaturens lag. ' fe : Bo Bergman kan med gott: sam-' vete ge ett sådant här råd, som sannerligen ter sig både idea!istickt och efterföljansvärt:. han har haft publikens eller kulturelitens gunst. Konstnärens villkor i dagens sam- hälle är ' en vansklig. fråga. Den låter sig näppeligen klarläggas..l en handvändning, än mindre inrinsas i en snäv formel, en term, en fras: « Ingmar bergman gav en del ån- tydningar i filmen ”Ansiktet”. Hans X Al Polisen skall . inte tjänstgöra som 'inkassobyrå I STOCKHOLM (TT). Cb Krimi 1 1 dens fi äkna med många ändrade förhål. framhåller. skriften Det 4 ler inte bara företag, som själva exporterar. Det stora . antalet småindustrier, som är un- derleverantörer = till storföretag, kan också få se sina betingelser förändrade beroende Få hur de stora företagen lyckas på den europeiska marknaden. möjligheter att ordna reservde- i många lägen vara flera mindre företag slår g sam- man för att därmed öka sin le. verans- och försäljningsstyrka praktiskt, om ten av ett sjuttiotal Ryktingar — de Resta Udande av luberkulas eller andra fysiska. handicap — som svenska regeringen gått med på att ta emot. De återstående Ayktingar- RA väntas avresa senare under månaden, De flyktingar som lider av tbe kommer samtliga att tas om hand och vårdas på Lia sanatorium, Det är sammanlagt åtta, varav tre an- , 19y måste öka ' vers yrkessituation kartlägges, Såsom grund för lämpliga åtgär- der för att hjälpa de Utveckliser- hämmade barnen till en god start rommenderar hrr Skölding och Ea riksomfattande undersökning där minst 5.000 f d hjälpklassele- Den praktiska och teoretiska yrkesorienteringen vidgas för bjälp- har 20-årige SMU:aren Mats Ar- vidsson i Vintrosa i Närke byggt som ”hobbyarbete Över 1.000 är. betstimmar har han lagt ner på sitt instrument. Experter har be- römt arbetet, och kan har blivit erbjuden mycket pengar för in. strumentet. Han tyckte, att det vor för dyrt att köpa et. piano eller ea cembalo och byggde därför själv. Kostnaderna stannade nu vid | i Stockholm och på många andra håll i landet är ledsen på avbetalningshardeln, närmare preciserat den avbetalningshandel som säljer till kreti och pleti och fungera som något slags inkassoby- rå. Nu Uppges tv-apparaterna vara särskilt aktuella men även ifråga polisen i alltmer ökad omfattning för att återta avbetalningsvaror som fylla, det har för övrigt erkänts i sin civila gärning förlagd till Kung! | Postverket och inte behövt söka - sen räknar med ' att polisen skall s om många andra varuslag anlitas: förtjänsten. att vara självupplevd: det. finns nu en gång alltid skäl att lyssna på dem som "talar .i egen sak. - . NM NV Ingmar Bergman. gav" endel an- Konstnärens situation "är: tragisk. Han tvingas prostituera sig och sälja | sin själ för en grynvälling, I 'mgr|. eller. mindre förtäckta former upp=]./ fv manas. han. att syssla med konst]; I grepp i stället för konst, Hans själ bryr sig ingen om, hans hjärtas trak- tan :och hans skönhetsvisioner gäs- par mån bara år. Man vill roas för stunden; stimuleras - kanske, men för Guds skull. inte. omruskas i silt- innersta. Man betalar. ju och vill ha roligt. ar .Men konstnären är enligt Bergman inget helgon, vilket kanske kan va- ra av intresse att lägga på minnet. Han” är ungefär som vi andra två- benta" civilisationsprodukter i Vår | Herres hage, möjligen något mera «| fåfäng. Publikens applåder kan han | förakta men inte försmå, och just äri. ligger hans tragedi: han nöd- Zag tälla sig, ja rent av svika sig själv, för, att inte duka: under. . Vad är då, djupast sett, naturliga- re än att konstnären hatar sin pu- blik? Det är ju. den som tvingat honom på avvägar. Det är den som itar det falska för det äkta, som i isin tjockhudade dumhet (nej, I -Bergman är inte- snäll mot oss!) sin bepansrade inskränkthet helt enkelt inte förmår genomskåda kne- pen och finterna, allt under det att den med en enda väldig, uttrå- kad gäspning brutalt kväver ”hjär- tats sång”. > sa Givet är att publikhatet leder till nniskoförakt, slutligen också till lvförakt. Kvar står bara grima- en, ”äckelkänslan, den :' otröstliga edan: Sola me Finns då. ingen räddning undan tristessen,' föraktet för sig själv och hela mänskligheten? Är konstnären om mb gänföra, - Resultatet blir lätt; åt- -med en prövning av.vederbörande köpares betalningsförmåga. Om inte en sådan sker utsätter man inte ba- i kramp för att uthärda. Men man vänjer sig vid så mycket, Kanske smittas man av det humörfriska, namn och adress pli en utfästelse att betala på 'så eller så många må- nader varefter varan utlovas om- 'Fående, har man en stark känsla av att det ingalunda tas' så allvarligt med prövningen, Man räknar tyd- ligen med att polishotet skall vara en tillräcklig press, När avbetal nings Esuppgörelser sker på dylika bo- liner måste man nog visa förståelse gest, den pinande bakom spelet. : Slutsatsen är, menar'Bergman (och många med honom" som Sha- kespeare och Goethe, för att bara nämna några av de namnkunni- gaste bland dem som ventilerat det här spörsmålet) att livet för konst- nären är tragiskt liksom skönheten är smärtsamt kortvarig. Det är det insikt som ligger när ungdomsgården nyligen. för dem spelade en film, där förloss- ningen av en liten fölunge visades, Livets stora under €rep direkt tag i dessa . på ömhet och trygghet svältfödda . 15- och . 16-åringar. Landshbygdsungdomen levor till sammans med sin familj och dju- ren. De är vana vid att omhänder- tas och att själva omhänderta, Känsloli utvecklas It 1 en omgivning som skänker primär "| kontakt med allt levande. Nyckel- barnen i tätorterna, som hela da- gen är överlämnade åt sig själva medan pappa och mamma jobbar på fabrik och kontor, är inte lika lyckligt lottade. De måste tillgripa surrogat i stället för äkta känslo- upplevelser, Frågan är, om man in- te skulle kunna hjälpa dem en smula tillrätta genom att stimule- rå deras latenta djurintresse, - a "Det berättas, att inspektrisen för en av våra ungdomsvårdsanstal- ter, brukar ge bort katter till unga flickor som hamnat på skuggsidan och uppnått mycket goda. resultat med sin djur-terapi. Flickorna vår- dar med rörande ömhet om djuren och det verkar, som om de på dem slösade bort all den kärlek de själ- va inte fått. Vid ett samtal med en ledande ungdomspsykolog fick artikelskrivaren bekräftat, att kat- ter och hundar intresserar ”tuff” tonårsungdom av i dag minst lika mycket som motorcyklar. Jag frå- material, ägnat att fördjupa kun- skapen om de olika hund- och katt- raserna, deras egenart och historis- ka, utveckling? Varför organiserar man inte gemensamma besök på de "utsjällningar ' landets kennel-' och kättklubbar varje år anordnar? Här ås mycket att se och att hämta ”ocH -kan dessa besök leda till att allt fler lär sig vårda sina djur på tt, är redan mycket vunnet. nigt folk som skulle åta sig uppdraget. att. vägleda ' ungdomen i' frågor: sörkirör husdjurens vård och skötsel, ihjälpa den vid val av ras och fö Hå till. tjänst med råd och anvisningar finns nog. Men gar våra bildningsorganisationer: varför satsar man inte i'större ut- sträckning på denna böjelse? 'Var- för skapar man inte fram studie- de in för att mata fåglar i stället och se till att ingen ofredade trak= tens. djur. ”Vad vi också skul'e framhöll: en av grabbarna för tid=' ingen'är elak mot djuren. Men det ' behövs stora farbröder för sånt.” Just det. Det är de ”stora far= bröderna” som skall stärka och vid+. makthålla det ' djurintresse som att känna sympati för vuxna män= gen över djuren, Det är utan tve= kan ibland lättare att älska en katt eller en hund än:en person som döljer sin själviskhet bakom vackra av en kulturell upprustning, Hör inte ”vördnaden för, livet”, med systrar bland åjuren också till kul= turen? . mö ed sir Roland Fisher från Cambridge lär nyligen ha yttrat att vetenska- katter tala och att utbilda apor till Jag vet inte, om detta är rätta vä re lycka. Jag misstänker att 'den renodlade nyttosynpunkten har en farlig ' benägénhet' att ta kål-på kärleken, Just nu är det den kä leksfulla : omvårdnaden ' av” vå- för ungdomsorganisationernas och Jomsledarn: på Ungdomsvård. och 'djurvård: hör tätorternas tonåringar att intressesa narkotika och skörlevnad, bör våra hundar och katter. ba utsikter att t om erövra ett kulturstipendium: initiativet . till "ett dylikt folkbil- dande ungdomgarbete i djurkär« eller ”Illis. quorum?. =.” v . Herbert Connor :+, CÅURRDIG bu os Prisern det eviga problemet ix PRISERNA, PRISERNA ...5 - nä STONINGE oe vifigEi soo ” ESCO (=) TT TTTTTTTIT NAV KONSUMTIONSPRISERNA I EUROPA — > FRÅN: 4053 TILL MITTEN AV 19! - FR inte är det priserna. I alla, länder grafiska kurvan ges en översikt över: Hen, - FAR allt större svårigheter för att få det av sonmA i Europa sedan. 1953. I de flesta gitv med när 40 procent från 1953 - a 1 tröstekälla: att ge sig In i leken med hull och hår, ty bjuder han |” till upphör smärtan — och glädd- jen och skönheten, kvickheten och gracen är honom förunnad, en svindlande dröm som inte mister | i berusande ljuvhet för att den in te är verklig. : Den tragiske konstnären är den lor nr SAJBUR RA Al vilja .ha är särskilda djurpoliser”, ningsmännen. ”De skulle se till att finns. hos så gott som alla normala : barn. Kan man inte få ungdomen ; niskor (som ofta bedragit och non- et chalerat dem och offrat sina barn --- på de egoistiska önskningarnas al. tare), kan man i stället ta omväs ..: fraser och tror sig: kunna friköpa . sig genom pengar. Vi talar så myc= " ket om kultur och nödvändigheten ” allt vad detta begrepp innebär av . respekt för våra medbröder och-" Den ' brittiske vetenskapsmannen hembiträden. . Genom - operationer : : och lämplig dressyr skall man kun= na öka dessa djurs intelligens så,; - att de kan överta enklare arbeten, ”. gen att skänka mänskligheten stör=. ra: djur som: bör: bli : föremål ; ksamhet; ”.« ihop. Qmi vi via, djurvården kan få "nov s cl ra sig för andra ting än bilstölder, pen en gång i framtiden kommer” att bli i stånd att lära hundar och. Fruot . : samma chans som sina normalbe- För för :. | inte betalts, :- ohjälpligt sn.rjd i en brinnande 0 cd id : . Lia tar emot gåvade kamrater, säger hrr Sköl-| rekt, finns det äskuler oa din "Dessa = företeelser är nog värda | Vävulscirkel?- 2 ES Bö : 8 ding och Ehn. Man måste ju dock | ka På: passur produktionen den | en smula uppmärksamhet, menar| Jo, en räddning finns. Man kan oc En i "2 3 AG JE : tb sa l . ta hänsyn till, att det från de uts räckliea naden? .— har man til: |- Köpmannen. En i vederhäftiga for. | skär.ta, ironisera och poetisera, man Sv En pu ; (4 Må Jå. FR IR 5 et C-SJU (a da de domarnas | — Site förfogande "dsanalyser ill | mer . bedriven avbetalningshandel|kan turnera sitt eget elände,.vän- |: - JAA 2 dan RR ne Å sida krävs betydligt mer energi för | + sj utiorskanaler? har nan de har otvivelaktigt . sin uppgift att|ia' och vrida på det, trolla 'och |" Vad som än sjunker i världen, så alt ropas husmödrar kämpar med i större barriärer att kämpa sig ige-]j ' lar och service? i K fö ä i för- äl : - ?—k alla tider. Mi an kan t för den ännu inte för- ck. an "hela att gå i sn Ta - " + belrå flar de normalbegåvade.-Och | exportkrediter? — kan man kli tala om "vederhäftighet såvida ar : forne ”Uäs:intelligent cyniske) de- bundet Ove prisern och Er följer är td mearönerna Inte... | träl in ill vi ra språken? eka rd fe V e . sintetist ar II Å a, och framför'| följer. med prisöknin Mat ' En grupp på 38 flyktingar från [beträffande fickorna vill vi bes nea lav Utan tvekan kan det | försäljningen också är förknippad |sperata 'anst lustigheter alt förstås prishöjningarna, På den-ittAly kurvan framgår, ait Spanien ” » tvdjet fallet ligger sämst till, eftere ”" priserna där stis : / ment Hå sig ned I Se Pörup- Tot annat. : husmorsyrket och nås Sdorörbilliga sina gemensamma 3 sig själv för risker utan också | den - raljant,: dubbelbottnade lek, |länderna har dessa ' prisstegringar tilll rhiiften av 1958, En hel :del av... | verige, T ne xportkostnader, öparen för oförsvarliga frestelser. |som man i disciplinärt självförsvar | längt ifrå 13 följ önöka Hänt Ira " el-del av... pen består av 21 jugoslaver, 10 ale | Y Yta - . Särskilt nz arlig; . Se EK ängt ifrån alltid följts -.av lönöke]|länslerna i Västeuropa h; ; | ba k » . un . N ärskilt när man läser en del ef-|underkastar sig. Kanske glömmer nin; ller vi ax + St P ar som sym sou : . ner, & byägarer och 1 rurmän och Yrkesvalsmöjligheterna En cembalo a terk ärers = k , | man, om blott för några svindlan- lnadssänkningar. Följden år ände ca | 20 tsatts för prisstegringar på": A a första : där spekulanten skall fylla -i med |de korta stunder, den oro och ån- ” Procent medan Schweiz är: S detj land På kurvan, som skonats'' mest, från dessa ökade Priser. "s- för polisens instzllni H i å a. - he - | late I natt och do an fom å klasseleverna, 40 ; kr. Förutom cembalo Polisens inställning. Den har |ohyggliga pris han får betala för overksafnme, inte så m AN PN : : dra ssllroa är e sne i org - > - ycket den. tf « : med I den andra Kontingenten. är] Et frivilligt tionde skolår med | Mats Arvidsson också Enate orrgen viktigare Toa än mera intensiva och nyansera- |hungrige, Don hungrige konestnä.. AGSÄKRARE. : ssa fram pengar i fall där | de upplevelser. SN, > on et ! . i buvudsak förberedande yrkes- DE FLESTA OCH BÄSTA ORTSN klarinett oca kyrkorgel, . kreditprövningen eftersatts. Men konstnären har ändå en YHETERNA FINNER NI:I LAHOLMS TIDN ren en nog så bitter anklagelse mo! 055, : >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.