knyte med en tjock vit massa, Det kunde vara surmjölk el- ler kvark, . Dot hela verkade onekligen på- vert, men grabben såg inte. ut att mer än det, efter de bortflyttade. Man har nu 470 invånare på j "Vid varje" bedömning av frågan är det angeläget att'skilja mellan å ena sidan vad som -:sannolikt kommer att ske med hänsyn ' till tidens tecken som inget land' und- går, Men den enormt höga nativi- teten fyller ändå i luckorna" och ligt argument för en ”radikalise- ring av lantbruksnämndernas' åt- gärder”. och ett avsiktligt påskyn- till 'städer,' samhällen eller skogs- huggarbyar, måste samhället vid varje - arbetslöshet träda emellan Är dande av. struk li; framförts . önskemålet om . billigare Utveckling, som redan är på irje tillnöra de allra fatt Han var rund och frisk och han sken av belåtenhet i sin nattskjorta gom , var utan en enda reva, Jag berättade om pojken för en svensk," Sven Ludvigsson från Karlstad, som är här nere för att med':de egyptiska myndighernas goda vilja och FN:s bistånd orga- niscra' upp fackföreningarna och . den frivilliga blldningsverksamho- ten. Hån såg blid ut när han sa: — Dtet där var inte fattigdom utan ' rena” välståndet... Inte ens bland jordbrukarna äter man all- tid så bra. Om alla I Egypten fick ett, så gott mål mat varje dag, skulle landet kunna börja” plane- ra för vad 'de skulle kalla lyxkon- sumtlon, = 3 et "De bor Hlerhyddor - Här finns miljoner "människor söm svälter, Bönderna" går fortfa- roande och slår 1 jorden” med en hacka av samma modell som för tusentals" år sen, 'och de lever 4 veritabla Jordkulor på den: mark som är den äldsta odlade 1 världen. Vad de producerar med sina pris |- mitiva redskap förslår inte till att lUvnära landets 25 miljoner, Och det finns Inte heller 'arbete och pengar bland. folk att köpa mat för. Om alla hade råd att äta sig miltta, skulle man råka in i rena inflatlonen, Livsmedlen skulle ald- rig förslå En handfull bönor är födan för dagen åt de flesta, I he- Ja landet finns bara 250.000 män- niskor som är vad vi vill kalla L Som har ink nog för att äta, bo och klä sig ef- ter vår uppfattning om normal- standard. vr Den odlingsbara fjorden som sträcker sig längs Nilen är den- samma som Skånes yta tre gånger. "' En överbefolkad jordremsa, några kilometer bred, som tvärt tar slut vid ökenranden, Med ett enda fot- » Bleg kan man ta klivet från gröns- kan rakt ut I öknen som sträcker : 81 så långt ögat når, : . Möjligheten att effektivisera och lägga mer av öknen under plogen har 1 alla tider hindrats av brist På pengar och kunskaper. Jord- brukarna har blivit utsugna av mellanhänder, som tagit hela Pro- filten av vad deras små jordlotter kan ge. . Misslonärer I Jordbruk Nu ska det bll andra takter: skollärare och socialarbetare från : heta Arabunlonen plockas ut för att tillbringa en tid i en "egyptisk där man skaffat mo- derna maskiner och skapat en jordbrukskooperation med föräd- lingar och försäljningsorganisatio- När de lärt vad de bör veta, be- fer de stg ut på landsbygden, sö- ker upp byborgmästaren eller po- isen och med deras städ bakom a kan de börja undervisa befolk- NA OM Rya metoder att bruk; förän och hur de själva ska på and om lörsslin: s datten, > pineen av mere Det är något av Mmissionärsgär. Far över lärarnas arbete. De de- br Syhornat primitiva liv I de fr JA baron där det saknas eve Menar och bad Man lkver 1 kvadr do fattiga. har blivit en. nödvän- dighet, Storgodsägarna har redan börjat se sina egendomar expro- prierade för att tas + besittning av fattiga fellahs, lotter om två feddan, ungefär; ett tunnland, 'som ska ge-försörjning åt dess brukare. : - med. att ge arbete åt någon del av de landsbygdens miljoner som en- dast. har den allra nödtorftigaste försörjning, Många av dem har ba=. ra ärbete under sex månader, på året, De andra sex, innebär s och undernäring för de' arbetslösa, som ofta räknar barnskaror på dus- sinet fullt, ee on livsmedelsproduktionen är långt i från räddad genom reformer och rationalisering. Man , måste också bygga ut' bevattningssystemet och öka den odlade'arcalen. oo "Fn kan livsmedlen förslå till 15 milj om de får sig tilldelat en dags- ranson "om 1.500 kalorier, Rena bantningsmatsedeln, som då inte lämnar kvar ens en ärta eller bö- na åt de övriga tio miljonerna. . "" Två steg fram — ett tillbaka - och fungerar liksom en väldig re- servoar med: ransonering av vatti net, som var artonde dag släpps in på åkrarna genom rännor. När- maste projektet är en ny damm- rt anläggning vid Assuan; som ska kunna bevattna ett bart ökenområde, ' men, som när den är färdig ska kil odlingsbar” jord |väg,' samt 'å"andra sidan vad som och de ökar för varje år.” kunde ”anses "önskvärt att arbeta : " Iför, i' den" mån den fortsatta ut- livsmedel, Det förefaller .dock, som om denna argumentering skulle va- med derstöd eller andra åt; der. no, nr fr T o m turismen kommer i nå- gon mån in i bilden, .Vem tror lvis, att några turister re- ra föga hållbar, efi prissätt- ningen på livsmedlen aldrig varit anknuten till: de mindre jordbru- kens 'ekonomi,' Målsättningen” har varit' att söka nå fram. till. pro” duktpriser, som skulle ge brukar- na på rationellt skötta enheter med Jordreform ', :. | vecklingén:, helt eller delvis 'kan ana an a "va is4 | hållas under, kontroll. Det är även Att ta' ifrån de rika och ge'åt angeläget att skilja mellan struk- turrationaliseri: och ' landsk; dens befolkningsfrågor i stort. Vad -som kommer att ske ifråga om ändringen i antal jordbruk kan ser till de nuvarande byarna runt Siljan, om dessa områden förvand- hä. 2 sade förbi. På prins Wilhelms Sten- hammar vajar flaggan i topp, vilket tyder på att diktarprinsen är hem- ma, Slottet är inte stort, men det ligger förtjusande. ' vackert. De gamla adelsmännen hade förmå- gan att vraka och välja, när det gällde att finna lämpliga - platser för sina slott och herrgårdar. Det var visst en hovmarskalk v Krea- de Stent las "till "störa a barrskogsområden? Det torde inte 10—20 hektar åker -arbetsil ter jämförbara -med industriarbe- tarnas löneinkomster inom vissa dyrortsgrupper (grupperna "2 och 3). Inkomstlikställighet " har . som bekant : dock: aldrig nåtts ens för denna "grupp: Vid senaste prisupp- görelsen' har man efter vissa kom- promisser et ts om att fastställa inkomstklyftaåns storlek till 3.600 kr, Nuvarande produktpriser” täcker alltså ej produktionskostnaderna vid rationellt skötta ' enheter av storleken 10—20: ha åker och ännu mycket "mindre "Produktioriskostna- derna. vid idé mindre "enheterna, Tillgängliga! ekonomiska data från större" jordbruksenheter ger vid handen, att man icke heller vid dessa har' att. räkna med några vinster, som skulle kunna ge ut- rymme för sänkningar av de nu- varande priserna på jordbrukspro-' dukter. Det :'förefaller alltså som om några omedelbara vinster för konsumentgrupperna ' genom lägre livsmedelspriser ej ,skulle .kunna nås genom en. forcerad 'struktur- > Jorden > styckas i med rätt..betydande grad av san- nolikhet : förutsägas, under förut- sättningsett några drastiska ändrin- gar ej!inträder ifråga om indu- strins möjligheter att taga erhot ar- betskraft! som friställes från jord- bruket'-:i jämförelse med de för- håltanden; som varit rådande un- der: det”benaste åren: Denna>för- Jutsättning Cr. lertid ej längre It | för handen; eftersom en relativt betydande arbetslöshet uppstått för första gången på lång t Med Jordreformen räknar man Inad, = jet kan dock vara: skäl i. att'erz ' inra om ”vad som skulle ske ifråga VohiIhnedläggning, av. jord- bruk under perioden 1944—1965, under förutsättning att struktur- omvandlingen ' under åren 1956— 1965 skulle fortgå med samma ab- soluta / förändring i. antalet bruk- ningsenheter. per år-som under ti- den 1951—1956. Under. dessa förut- sättningar skulle antalet bruk- ningsenheter med 2—5 ha åker un- der åren, 1944—1965 minskas med ca :35.000. Enbart under åren 1956 —I1965 skulle minskni Experter” har. klart för sig att vara möjligt att uppehålla ett bon- delandskap med dess karakteristis- ka landskapsbild "om jordbruket upphör, .- > i - 1 diskussionen ' borde även :ges. utrymme åt frågan om vilka in- vesteringar som kräves vid en for- cerad avflyttning från ”landsbyg- den på grund av att befintliga bo- städer överges och nya- bostäderj| med allt. vad - därtill. hör: måste åstadkommas. inom -tätorterna. Ha> dé det till exempel under den se- nast gångna 'femtonårsperioden va- rit realistiskt att söka överföra me- Viktigast ”av alla faktorer är må- hända trots allt den ekonomis- ka -beredskap på lång sikt, som ligger, i uppehållandet av ett all- sidigt näringsliv. Om. det kunde garanteras, att vissa näringar. (ex- empelvis. exportindustrier) under överskådlig tid , hade. oinskränkta möjligheter att konkurrera på världsmarknaden '-' och 'där sälja även ' en expanderande - produk- tionsvolym, .vore det givetvis Jlät- tare att draga upp riktlinjer för en ändrad avvägning mellan blika nä- i den-lr Denna ; Pp! har för övrigt nyligen i en televi- sionsdebatt verifierats av LO-eko- nomen, dr Odhner. Däremot är det självklart, att det "speciella stöd, vilket utgår till. mindre jordbruk; kan reduceras allteftersom antalet dylika enheter minskas. Mot des- sa kostnader bör emellertid vägas andra kostnader i ihället ex- empelvis för bekämpande av ar- Pite Nilen är tilltäppt vid mynningen | na grupp vara 15.000 enheter. 1 gruppen 5—10 ha åker skulle under de" angivna åren antalet en- heter 'minskas med 23.000, varav ca 12.000 kommer på perioden 1956 1965." . " H : I, gruppen 10—20- ha skulle en viss ökning i antalet enheter äga rum: från 1944 till 1965. S; lagt skulle antalet enheter inom hittills .ofrukt- Tio år tar det att bygga dani= ring: +; Den - nämnda :garan- tien finns emellertid inte, Det fö- refaller troligt, att vi här i landet genom en lång period med excep> tionellt goda avsättningsmöjlighe- ter för bl a industrivaror har kom- mit att övervärdera möjligheterna på detta område och, underskatta riskerna för avsättningssvårigheter för industriprodukterna, Med den stora produktionsk som nu mer: som mar : till "staten, med -villkor att de på livstid 'skulle 'upplåtas åt en svensk. prins, som hade arvsrätt till kronan med företräde för hertigen av. Södermanland, : Prins, Wilhelm har sedan 1905 innehaft slottet. ' .-- " Katrineholm! Tåget stannar någ- ra minuter och vi drar ned kupé- fönstret för att få 'en utblick på omgivningen,” en, parksoffa utanför järnvägsområdet ' sitter tre ali av "ledighetsk it tén”. och' halsar 'en' halvpanna, De tillämpar ””mun från mun princi- pen” tills pavan är tom och langas ”I|i-en buske. Synen verkar störande i den' vackra: sommarförmiddagen och' jag förnimmer: den som en stor smutsfläck 'i den välvårdade parken. BÖN Åter dånar tåget fram genom bygderna, De tidigare 'omnämnda molnformationerna har blivit mer hotfulla "och regnet kan inte' vara långt borta ”En bondmora tittar längtansfullt ut genom kupéfönst- ret och säger:' ”Vilken guds väl- signelse skulle” det inte vara” om det kom mera regn!” Vi har kom- mit ut på Västgöta-slätten och reg- net skvalar ner i strömmar, men det varar blott några minuter, så bryter solen åter fram. Sikten klar- nar. Vackra lövträdsdungar med små, röda stugor: och välbyggda egna hem ligga som oaser i en öken, ,Stora, välbyggda ladvgår- dar vittnar om 'att vi kör genom en idog jordbrukarbygd. t : Hovmästaren kommer för att ta bordsbeställni till.” första - fun? betslöshet, vissa andra ter ete, . NH - Den punkt, vilken tycks ha ut- gjort huvudargument från visst håll i debatten, kan sålunda ej anses relevant. Diskussionen i den- na stora och viktiga fråga borde i stället grundas på' omfattande studier och utredningar av ett fler- tal vitala problem, vilka står i sam- band med en långsammare eller snabbare avflyttning från jordbruk och glesbygder. - grupperna med större jordbruk än 10 ha öka med ca 5.400. - N Nettoförändringen i antalet en- heter med mera än 2 ha åker skul. le, bli en minskning med 52.000 un- der den angivna perioden 1944— 1965.> Gruppen med mindre än 2 ha åkerjord per enhet bör lämnas utanför diskussionen, då brukarna på dessa enheter oftast ej har jord- bruket som huvudsakligt försörj- ningsunderlag.. Det kan dock näm- "| nas, att motsvarande räkneexempel för denna- grupp ' skulle resultera i en laod 103 med frågan i vidsträckt be- 74.000 enheter mellan 1944 och 1865. tydelse är ett av dessa Ppro- i delsberedst finns ' exempelvis i de nord- och västeuropeiska länderna och den ringa köpkraft som under lång tid framöver är att räkna med inom de s k underutvecklade länderna, finns det kanske skäl i att ställa frågan, huruvida det kän vara möj- ligt att på lång sikt sysselsätta var- je individ i de västeuropeiska län. derna i högproduktivt arbete, Svå- righeterna härvidlag kan komma d. chen, Omen halvtimme kallar gongongen och, vi kryssar genom tre' vagnar fram till restaurangvag- nen.; Smörgåsbordet är ju inte så rikhaltigt,i men det "rökta köttet, delikatessardinerna, några sillbi- tar:samt två slags ost är ju inte att förakta. Sedan serveras de mest utsökta pannbiffar med mycket lök, Min hustru ger biffarna högsta be- tyg och det vill, inte säga så litet. att bli större, då uppby betet i de krigshärjade "länderna i Europa i stort sett avslutats. och Produktionsresurserna kan inriktas nu än förr att ha ett förvärvsar- bete utanför jordbruket. Den av- blem. L -har avsevärt försämrats i vårt land se- dan förkrigsåren — särskilt med hänsyn till det snabbt ökade be- hovet av importerade traktordriv- medel Den jordbruksprodukticn, som" nu bedrives, sker med hjälp [av mera i rade dukti Det låter hoppfullt — om man bortser från befolkningsökn:. Totalt" skulle alltså antalet bruk- ningsenheter "— små 'som stora — år 1965 kunna beräknas vara ca 126.000 rnindre än år 1944, Pg or ST kunna ge möjligheter att föda yt- terli fem milj ännish medel — speciellt växtnäringsäm- k: Ar på kap or och förbruk varor från industrien.' Det torde vara klokt aft i diskussionen. på allvar även taga in dessa iktiga avvägningsfrågor. DN Det är självklart att ingen har vare sig anledning eller rätt att kräva, att människor skall stanna var på landsbygden och" bruka gel 301 nen och — än tidigare. Ju mer intensiteten ökas på de Kvarvarande åkerarealerna, desto större är risken för kraftiga bakslag vid avspärrning. Ju fler människor som i en sådan situation är knut- na. till mindre jordbruk, desto mindre blir påkänningen på de cen- trala och för myndigheterna kon- trollerbara — livsmedelstillgångarna. Gälter det beredskapsfrågan istor! kan heller icke bortses ifrån be- tydelsen av att man undvsår av folkning av stora delar av Jerdet i Ty när dammen är färdig har ock- så folkmängden hunnit öka med sex miljoner. Jämfört med nu har man då ytterligare en miljon sväl- tande i landet. Så som det är f n, då myndi, heterra' anstränger sig till det yt- tersta, är- arbetet med att hinna fatt den växande folkmängden som att sträva fram Eenom ökensan- Keiro behöver, den. För några steg framåt gEder hon bär tvätten man ett tillbaka, Men att inte strä- or upp va alls, vore rena kat Så fjänsteflicka i ingen trättkorg när nerför kökstroppanr. Hon last hela byltet på huvudet, refen. DE FLESTA OCH BÄST A4GPusnon (Det torde Vera svart alt ordna för-Å on on jordbruksenheter, . vilka Ber otill- fredsställande" försörjning. .Lönan- de sysselsättning för så många som möjligt på landsbygden syres där- emot ur flera synpunkter böra ef. tersträvas. pA Vv Landsbygdsfrågorna .. bör. teras i en positiv. anda. Möjli terna till yrkeskombinationer mås- sevärda förbättringen av vägar och k ikati del verkar i samma riktning. Det kan inte va- ra ett intresse för någon grupp i samhället att söka. driva den på- gående utvecklingen längre än vad som är förenligt med de ekono- miska slutsatser, vilka kan -dragas, sedan man inventerat och under- sökt alla de förhållanden, som på- | takten i landsbygdens avfolkning. De "härför ' erforderliga undersök- ningarna är ännu icke gjorda. Sedan är det en annan sak, att den utveckling ifråga om antal brukningsenheter, som är i gång, knappast kan hejdas. Jordbrukets te beakta" Dessa möijlisheter, tor- de vara större nu än förr-efter- som det nu för.en jerdhrukore på 3 strukturrati ing, som är nödvändig ur jordbruksekonomisk synpunkt, bör emellertid så långt möjligt ske "utan för stor avfolk. Ning. Struktarsafonslseringen är hat. Det Lör då 'nte oförenlig med en pusitiv lands bygdsplaneru.g. : a A ORTSNYHETERNA FIN Ni PG egendomen mot visst årligt arren-| verkas vid den ena eller andra' Z | Lindsiröm fr s - RM rv TFN PEI FY ETISEYSYSPENYYY SFI TVI YYYF Te Ver TER FY EEE Y REF TOT YST vera viTY M . j La Yrevevvvr v vrv s - rord tre v frrrr rer TTT | | | . | > | ee - . . U ' - - N Ja — Mo 9 oraneRs er : . - > - Tisdagen den 23 juni 1959 '- - ” " IAHOLMS TIDNING - ” - i Landsby h folkflyttningen |" Stockholmspglimtar : ; andsbygden och folkilyttningtl-" Stockho msglimtar' - ” : - "Av agr lie Sven Holmström =. = >>> : - ee TA G : 2 - : - oe Ma tele är artikeln kommer att seg- Vad kan en fattig resenär. mer be- es sera - de - landsdelar. en här artikeln kommer. ac n fattig resen . len stora avflyttningen av folk väven 2 ågan kommer D? under falsk flagg, ithy att |gära? Man får en känsla av att D från” landsbygden och speciellt ”— troligen i ännu bögre grad'— stockholm knappast kommer :i|under en timme spela överklass, än ji i arit för N mn 3 bi + OM I bli n denna” d ra äpplet kol från jordbruket har varit föremål bilden. En allt starkare kon- iplickpunkten denna'gång. Men jag |men det sura äpplet kommer små= -|för omfattande diskussioner i oli- ration an befolkningen till stä- | säger med en gammal god vän och |ningom i form av en välsaltad nota. ka sammanhang. Bedömningen har RN tätort täller större krav iginell - ordvändares vokabulär: | Vi har fått ressällskap med ett it olika Sålunda har — åt- der och tätorter s ig, orig ig från fjärran att igammalt par hemmahörande i Hol- utfallit olika. Sålunda har på civilförsvaret under ett krig. "Detta vare mig TJÄTPA? land. Hon är få / minstone tidigare — från vissa kon- +, . som or ilja föra någon bakom ljuset”. + nd. Hon är född svenska, men betonad isationer med in annan viktig fråga är natur-. vilj: AN net kom ;8ift med en holländare. Under tys-' ” | kärpa uttalats, att avflyttningen E ligtvis de sociala kostnaderna| Det efterlängtade mediea och a invasionen blev deras hem I från fordbruket har gått allt för landet i dess helhet vid den [just 'som vi: stod TeseEEES Lör | närheten . av Rotterdam : bombat för sakta' och att ”radikala åtgär- ena eller andra fördelningen av |väntade på tavtbi sf: CCR ocker | och. hon förlorade synen på båda.” ]- der” borde. vidtas för att öka tak- befolkningen på tätorter respek- ijade vid Tumba statio Södertälje ögonen. Hennes "ansikte hade. . ten i den:s k strukturrationalise- tive landsbygd, Inte :heller denna |tre kvarts väntan på ätltåget | Vit mycket illa tilltygat av > it- ne en inom” jordbruket. Från and- fråga är utredd. sö "ov | Södra embarkerade vi snå fågel ter och ärren var ännu efte . :go ra håll — och speciellt från olika" . Med : ökad ' avfolkning — inom till Göteborg och intogo våra fer lår fruktansvärda, Det var er. eo. ” bedömare” inom 1 ygd å landsbygdsområdena kan man inte |serverade platser, Jag har lt att klämmande , syn att se den "ra dena —+ har däremot hävdats, att heller påräkna att kostnaderna för | att det är mycket värdefu a skillnad som rådde i. klädsel. "”.ös i folkomflyttningen ' går .: alltför vissa allmännå inrättningar minskar | vara" förutseende och lösa nm 5 dem båda. Den blinda damen” , sifabbt och att en dämpning i av- i takt med 'befolkningsminsknin- | biljetter, när man har en ca 6 mn en klänning av 'grovt marin it flyttni kten: vore: önskvärd fö; gen. ' Hit hör 'skolväsende," vägrr, |raars lång resa framför sig. Då ka tyg full med stora” flottfläckar, alt undvika de alltför stora an- k ikati ned: lefonnät, j raan också få fönsterplats i en av- Hennes make vär fena dandyn; passningssvårigheter, '. som . eljest postmm. Coor delning för icke rökare. Han var iklädd en mörkgra ”bep= uppstår: feyal os 0 7 Al - Inom 'skogsbygderna måste > Regnet hade' upphört, men him- par och salt”-kostym, snygg skjor. en har i och för sig - aktas de svårigheter som uppstår |len var ”fortfarande tung av. Mör= |) välputsade skor:och. guldkloc varit nögvändig. Härom råder knap= -' ' Agr lic Sven Holmström. att överhuvudtaget lösa frågan om |ka'molnformationer. Det ligger ås- ka i västfickan. Ständigt rökte ha d past några” délade meningar; Där-=" - na insk. | arbetskraft för skogsbruket vid en |ka i luften, sade någon, Jag Jutade en svart cigarr ehuru: han satt, emot är det lätt förståeligt, att o Vad kunde nu anses vara önsk-1,s send folkning. "Redan fö- | mig. bekvämt: mot ryggstödet med en kupé för icke rökare, '- . . : ka "uppfattningar kan råda ifråga |värb om det överhuvudtaget .vore |rulisger inom vissa "delar av lan-Jen "skön känsla av välbehag och På en blandning av svenska och 0. i di möjligt att avsevärt påverka den örd. I d fråga hävdas ibland ] frihet — man är väl nybliven pen- 2 en. NRA KAIRO, vc : id på jordgolvet kring en”stins|om takten'i utflyttningen. Proble- . håll. å att äga | Utförd. I denna fråga ibla rihet — 3 ir väl holländska berättade hen, oförbe- Där satt en liten pojke på M ad dk härd som cldas med buf- | men är stora och svåröverskådliga utveckling som er på a a I qer svårigheter att få skogskörning |sionär — och läf blickarna smekas hållsamt för oss hur de haft det:i å frottoarkanten och åt sin mid-' | kande kokhär äj il överhuvudtaget är en måttfull | rum: - igt ovan nå den få Jat” problemet då ' bör” lösaslav den sörmländska naturens un- te åren och '.. . dag, I knäet hade han en knip- felbrikefter, pu nom ätt ta vara och försiktig b cdömning önskvärd. Något alle öra den Sr med heltidsanställda skogsarbetare. |derbara skönhet. De många små, Helan a natet senast N Ner in . . = ar” ge er ör tillfället överhuvudta- me 3 åväl | siö > inte vet vad de|hur : ti ” 3 - på jordiga, halvvissna spenat 2å kosvillnin 'h knåda den med |Framförallt ligger en stor fara i|8an kan Skogsbruket är 'emellertid såväl lsjöarna som jag inte 4 Bland annat talade hon: ” blad som han stoppade i mun-= | på kospillning och knåda den : tendens , till generaliseringar |Zet inte ges, eftersom de utomor- som "andra näringar beroende av |heter, -dansade förbi, småkrusiga | Sverige. Blan ” G: äxel ed bitar av en , |sand och strån till platta kakor som | den. > frå 3. dentligt betydelsefulla problem, vil- SN a M a. d der, när | om : att hennes första resa Ger + ag tråaktig brödkaka "av |får torka. Man har inget annat mör DE från, GRE er ka sammanhänger med avflyttnin- olnlugar och Sian de avr och glittrar Ag Sao | borg-Stockholm med tåget tog he- det slag man ser galuförsälja= bränsle i landet där allt som växer sättningar som förekommit då pro- |gen från landsbygden, inte är ut- betskraft - "från ' skogshanteringen | mationerna för någon stund. Gnes-|la 27 timmar. De: skulle is ae SÅ se bära omkring I stora kor- är till för att ätas, — - in. |blemen behandlats från vissa kon- |redda. ' Pborsimanthetnnade” uppstår. inga större problem,' om |ta, Björnlunda, Stjärnhov. och Flen'|en resa till olika platser al åkt o oh vt gar på huvudet, Pojken dop= I Egypten sker en enorm. in- sumentkretsar., Notes I den 27" lab : däremot 'är överförda | jämte flera andra småstationer su- |för att hälsa på hennes släkt och pade brödet I ett litet pappers= | vandring till städerna, Det är ett |5U SFeNSARe a 0 ON : i har som huvudsak i gamla vänner. "Vad som s t frapperade mig var att de'"”så så mycket och att hon alltid talas de i pluralis, Ex. ”Vi har. sett så mycket vackert här i. Sverige un der: vår resa”. Hennes make hade ..: nämligen en starkt utvecklad för- många att .beskriva detaljer" och färger 1 omgivningen och då ”sig"” - de allt det vackra tillsammans, Det". var ju ett vackert drag hos honum, annars tyckte :jag : att. han var. mindre » förekommande ' mot >: sin > blinda hustru”. 2 et ; : Vi hade” kommit ' till "Göteborg; Med 'två storä' resväskor gick Han före, ur kupén och jag ledsagade : den: blinda damen ' genom - korrl= doren fram till" utgången; Då vi kade hon — ”det har varit en upp="" levelse att få prata med "er och jag : hoppas att få ”se”'er igen! Hon famlade efter min hand -och tryck: te den. > "; Te ana ' Kungsbacka!" Bördiga : åkrar, väl byggda. gårdar” med ' moderna” las dugårdar ilar förbi; Ett fönster slår' - öppet, det' sjunger i skenorna och ' smäller i skenskarvarna. Det dofs” vv tar tång och frisk sälta; En havss io. vik. blänker fram 'genom' småskö-' gen —' bergformationer, , badstu- gor, en och annan bil står inkörd i buskagen för att skyddas för so- len. : Varberg! Cykelfabriken och . den "massiva stenkolossen -— fäst. ningen "— där satt jag på ferras- sen en stormkväll och fick salts stänk i kaffet. Apelviken! Där är i stort sett allting sig likt 'sedan 30-talet .då jag. ofta vistades där. Lantligå.. småstationer, . idyller; landskapet, "Vilken: tjusning att se denna ; vackra och bördiga bygd; ' Vi är snart framme. vid "resans mål, Falkenberg, På Perrongen står svåger Erik ' och. vinkar. med keép- sen i handen. ; so oe von Så kommer jag ihåg en strof ur . . ett' kväde, som jag en gång sjöng till Falkenbergs ära: = 7 - "Mång seklers vingslag” susat över Du väna' stad här, invid Gattet Uret oo CoVvatten, = ov där himlens stjärnor speglat ” "natten och blåklint | ka nn Tegerlöjs bok om Ingmarsö«= " k er. varit underlag för ete Etol embygdsspel som skall ha stn urer = 4 x Premiär i Nås socken i Dalarna den: Door 4 juli. Regis, T försspelet blir Rune vo os ån Leksand som” 3es | på bilden. :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.