verry då v Y verevievevetvoeevYyt FF eT TERO FY TY tverieYyYYYYPYY vrvefrtrYyvTTtYtT YIT YTYSTFYFTTTFY ” Yoevvvv vervv ph r Yr Vd ad : , - [TTT vreveVv Yverervr "EAHOLMS TIDNING I Cr , i man till gamla pålitliga Nor- disk Familjebok och slår upp. ordet Drake påträffar man en hel rad personer med detta- välkända namn, vilket ju också bäres av en svensk adlig ätt. Den. internatio- nellt mest kände Drake — här är det förstås fråga om att uttala namnet på engelskt vis "drejk” torde vara den i historien kände sir fFrancis Drake, engelsk sjöhjälte. från drottning Elizabeth I:s dagar, Ett svenskt. bidrag. utgör . Gustaf Drake, som ståtar med den ståtli- ga titeln ”sjörövare” och gjorde den svenska kronan-en del tjäns- ter under Karl X Gustaf och Karl XL Däremot letar man förgäves efter en .viss Edvin Laurencine Drake, ' trots att dennes insats i det mänskliga framåtskridandets tjänst torde ha varit av avsevärt större betydelse än någonsin sir Francis' eler Sjörövar-Gurras.” Men sanningen är; helt , enkelt den, att Edvin Drake glömdes bort inte bara av sin samtid för 100 år gedan utan även i fortsättningen fått bli bortglömd, Han bara gjor- . de en sak, första gången, som se- dan, många 'andra gjort mycket . bättre, han borrade efter olja. Då ”det T år- är jämnt 100 år sedan den första oljestrålen . srpang upp ur jordens . inre genom ett i berget . borrat hål, finns det all anledning att .åtminstohe” inför 100-årsjubi- léet, .eom "infaller 27 åugusti, om det nu blir något jubileum "allé, | . erinra” om, . Drakes insats i oljahs historia,., Att Dråke glömdes bort , den "gången han lyckades påträffa en oljeåder i jordens inre kan ju förklaras med att Kan -— och mån- ga andra. — bildlikt talat sköljdes bort i den enorma flodvåg av ol- ja, som han släppte Jös. . : Ryktet om. de; ofantliga sijefö- ” rekomsterna som borrningen . av= ”, elöjade,, gpred sig som, en löpeld - genom hela Förenta Staterna och gav upphov till en det ”svarta gul- dets" feber som inte stod den. digare "guldfebern. efter i 'interisi= tet, Det nyvaknade Intresset, för olja, orsakat, främst. av uppfinnin-. gen av tysken Stobwassers foto- genlampa ' åv, år 1853, var; "väl yt- ” tersta orsaken till" att Drake bör, jade intressera 'sig för oljeutvi ng Men et fanke på den sena- H under hans korta karriär vid järn- "vägen, Var den legendariske Draké - en liten aktieägare i företaget, hade ” hans intresse för det helas fram- "gång helt" 'andra . proportioner. ” Möjligen kände han oro' för sina äktiers värdebeständighet. den. dag, "då den . pennsylvanska "markens + lättåtkomliga olja skulle 'sina och han grubblade också-över hur man' "skulle komma åt de jätteförråd av " olja, söm av allt att döma tycktes ' ligga förborgat i jordens inre, En : vacker dag, berättas det, vandra- > de, Drake uppför Broadway och "stannade upp framför 'ett apoteks- fönster, där man' bland annat skyl- ”tade med: den bekanta. Kierska ol- ". jemedicinen. Han lade därvid mär- ke till. det 'artesiska .borrtornet på etiketten och det: gav honom nå- «got att tänka på. Han visste myc- ket väl att sådana" där borrtorn använde man . till att pumpa: upp saltvatten med 6ch att ingen levan- ; de varelse”dittills hade borrat ef- En satentmedicin gav den legendariske ”överste' Drake idén att borta efter olja i berg och en sommardag 1859 strömmade : mineralolja för för- sta gången upp uf'ett borrhål i Pennsylvanien, . Därmed låg vägen öppen för förbrännings- man börjat framställa fotogen” ge- nom a destillation. s 33 Oljan som läkemedel " "TFK Innan” vi återknyter "till den "les "gendariske Drake, vilken av out-' redd anledning även gick omkring . och lät sig tituleras ”överste”, hör motorn och den rasande ut- | till"förhistörien. även oljans be- veckling, s som följde med au- »gagnande som läkemedel; Att me-- kinen, = "vid sidan' om: : —- många, andra underbara ting även ' ten och de Dieselmotordrivna far- tygen till sjöss i släptåg, kan" man ju också säga att Drake'var ute i god tid. Det var ju oljan, som skul- le utgöra själva drivmedl medicin för diverse 'sjukdomar, är jus inte, särskilt överraskande, ”St Quirinius olja” 'stod högt i kurs i. 1400-talets Bayern och från de ol- till den | ie Gå trakterna. Ä "Galizien kom: ett av d "> Även av den oe ikansk de nord speciellt : Seneca-stammen — be gagnade.: sig "av 'mineraloljan för medicinskt bruk, och det torde va- ra från 'dem som de mot väster : : - framträngande ' vita lärde. sig se- troleum. Persernas eviga "eldar ut- den, Faktum är att framåt mitten ' gjordes av från jordens inre fram- av '1800- talet” petroleum : var ' en ' springande olje- eller 'gasflöden vå som äntänts, Forntidens belysning bestod av öppna ' oljelampor. med i en löst liggande veke' uti, Bräns- let des av.dels bilisk eller animalisk ' olja dels av mine: ralolja. Både Plinius 'och Diösko- värld vii dag leveri. > Ojan hade annars varit känd & än- da sedan historiens gryning, Noaks ark tätades med: jorfdbeck, en na- turprodukt, . som uppstått av pe> inte? Kanske det när allt kom om- kring var modellen Pe oss | Skrattar bäst som i skrattar sist "- Som "sagt. Drake intresserade bo- lagsledningen: för 'saken och fick på hösten 1858 med sig några hand- ”fasta män, som giorde några för- undersökningar på ort och ställe vid bolagets arrende invid Titus- 'örenta -Staterna,, På den : anns petroleum som - en biprodukt” ur vissa saltvattenskäl- lor,- i synnerhet. i Kentucky' och b Pennsylvania. Man.' tappade oljan : barn ar "ys [1 flaskor soch: sålde den som 'pa- ridos berättar om se vi citerar här tentmedisin runt omkring i.Ame- Hans" Mohr — ”huru "inbyggarna rika' "Den var bra mot allt, kolera i: staden . Agrimentum ! på Sicilien | såväl" som ” reumatism, bronchitis, utanför .” stadsmuren "hämtade ischias; ; och : andra krämpor. ' En | egendomlig och illaluktandé' v - | herre: som: på allvar slog mynt av ka, som" är brännbar. och" som de | denna: tilltro, till. oljans hälsobrin- anväl in de I runda skålar. för” belys: gande, verkan var en apotekare ning", ' vid hamn Samuel N Kier. Denne Till någon större. praktisk bety- lägde en del saltkällor i trakten av delse kom dock inte oljan varken | Pittsburg 'och hade egentligen ba- under forntiden ' eller : tusen årlra ett stort bekymmer, nämligen framåt" i "tiden, Den" stinkande | hur han skulle bli kvitt den strida : si här såg ett av Dra kes första, oljetorn ut. ra "etiketter, på. vilka fanns avbils dad en artetisk brunn äv 'den typ, som allmänt brukades vid salivat- tenutvinningen.: - -" Trots att flaskoljan "gick åt som smör i solen tog det aldrig slut på förråden "och ' problemet med. de oljebemängda” "saltvattensbrunnar- na kvarstod oförändrat, Den drif- tige Kier fick då uppslaget att jäm- sides med ' ”medicin”-försäljningen även: försöka avyttra olja som lampolja. Men -då "gällde det:att försöka förädla den tjockflytande. och illaluktande råoljan och se: dan han hos en Filadelphia-kemist namn: George H Bissel. Deiine har de fått klart för sig att petroleum efter vad. en del gjorda laborato- visat lä sig betydligt bättre som lampolja än den olja, man hade lyckats ut- vinna ur kol eller skiffer, Han un- | derrättade sig även om att massor av petroelum låg 'och väntade på att tagas hand'om. i nordvästra gång med att ill en början gräva sig ned i jorden, Det gick dock då- ligt första tiden, hur man än gräv- de, förökades inte oljemängden. Till råga på allt började hans underli- ga företag att'bli till en visa i trak- ; r ten, Folk sade rerit ut att h Pennsylvania och reste till ort och galen, som offrade Pengar vå Vu ställe, där han dett t arren-]så löst företag, Den illaluk- derade ett område i trakten av Ti- | tande, motbjudande vätskan låg ju tusville, som ägdes av en trävaru- | överallt och, flöt, på vattenpussar- Femaet Pennsylvania Rock-Oil I na och förpestade trakten, så vad irma, Hans nästa åtgärd blev' att!skulle det tjäna till att gräva efter ville, 'I januari 18359 satte man i ter olja på det sättet, men varför | m Kan: -— för att ta till 'ett modernt ut- tryck — i. oljebranschén. Rättsb re] fre lag sattes ur: funktion, folk, blev som: besatta -och . endast . de hänsyhslösaste klarade sig. Bland de många, som under desea hårda ' år frånrövades sin rättmätiga egen= dom, befann sig även Edvin Drake, som tvingades avslå från sina ol jekällor för en blygsam ersättning i en tvivelaktig process. Han' fick framleva -sina sista år i rena” ar modet och skulle inte staten Penn sylvania av ren barmhärtighet ha= tilldelåt honom en blygsam pension, såsom en honrör för hans pionjär= bragd på oljans område, hade, han ' väl alldeles gått under. Dral:e av= led bortglömd och utfattig g, år 1884, lampoljan blev aldrig riktigt po-|ström av onyttig olja, som kom pulär. Först i mitten och under se- upp :samtidigt med saltvattnet. En nare' hälften av. 1700-talet börja-| vacker dag. fick han en ljus idé, de vissa förbättringar i brännarens | som han hoppades kunna lösa be- anordning "åstadkommas. Lampan |kymret med oljeöverflödet, Han förseddes. med lampglas, som reg- | beslöt att försöka sig på att sälja lerade : draget - för + förbränningen oljan -som-; medicin liksom så mån- och gjorde "lågan "stadig, varjämte | ga, andra;i tappade upp den på flås- veken utformades till en- platt el- kor..och slog ordentligt på reklam- ler rörformigt anbragt. vävnad, vars | tr för sin höjdläge' kunde modereras med en | Under. benämningen ”Kiers Petro- ställskruv, Den feta -råoljan ställ 4 leum jor sRock - Oil” började den de' också till besvär” genom 'svårig- kierska oljan flöda ut över den heten att i få "den att 'stiga' upp' i ska kontinenten och hade grunda" en oljefirma, som. ficl Co”, vilken" blev världens första i sitt slag.; En av. de "mindre aktieägarna i det nystartade företaget var övers- te -.Drake,' Att han kom att ägna fått rådet att destillera oljan gjor- de han. slag i saken och lyckades över all förväntan. : - . Nya problem började "framskym- ta. Det började gå upp för en och annan, att olja trots allt var något som det gick att: tjäna pengar. på. Hittills hade 'man dock bara kunz nat -utnyttja den olja, som låg och flöt' på ytan i sumpiga vattensam- lingar eller. gick 'att komma över i d a med 1 p djupt, att man stötte på berggrun-. den och då gick det inte att gräva längre. Drake 'gjörde då vad ingen sig åt oljan kan' ha varit en till- hade kunnat drömma om, han sam- fällighet. "Tidigare tycks ' han" ha lade" ihop resten "av kapitalet och sysslat med litet " av varje,' varit inköpte. en ångborrmaskin, vaktmästare, hand ”Tal- | jhan erad lare: och tågkondubktör. Någon "di! rekt'- militär - karriär, som "kunnat | ha - givit... anledning - till. översteti- | médan foclk: höll på att kikna: av ningen, En tredje person "kommer nu in på tek- "vilket man sökte betli på 1850-talet blivit ett av- hikens, olika områden, såsom Jpp teln, har. forskningen . inte lyckats skratt Inför det » dåraktiga företa äcka.' Den enda , unift ing, get. > som ' Drake ''iklätt sig, skulle i så | Men' Skrattar bäst ' som” skrattar mästra ! genom diverse "mekaniska de joligane och flitigast använda ; | anordningar," Allt detta slapp man | läkemedlen '- '" Förenta . Staterna, i bilden, Det var en ung man med tbild. den? Vintern gick och våren kom, . men ingen olja syntes till. Framåt | pingsttiden hade man kommit så som, i arbete rakt genom . berggrunden, Sommaren kom, ma- " skinen : borrade allt djupare, ned, ligen på satsat 'alla , sparmi Det var en då kommit 6 Söndagen var”vi av Drakes medhjäl efter frukosten gic hur det stod till upptäckte med olja än gen därpå bö med hinkar. en pump, som dagligen 24 fat, kapitel' i världshushållningens hi toria hade begynt! ” : Drake, ran bigade för honom. Det gick: fortfarande” bra för honom ett. par År. Han". köpte jordlotter, han borrade och letade och fann mer: olja, .Tyvärr bleknåde hans', levnadssaga ganska fort, Sedan den stora ..oljefebern gripit hela Ame= rika : och folk började. strömma i . massor till de oljerika distrikten, ” - Pennsylvania» 2 esamling, fom man” a 'oljesan på att finnas. ar lördag och man hade 9 1/2 fot ned i Jorden, ilodag, men när en > pare, Billy Smith k ut för att se på arbetsplatsen; han. att ”hålet stod fyllt ” da upp till randen, Da= " rjade de ösa upp "den : pumpade: ' d vs över tre ton, Ett nytt Nu skrattade man inte längre Åt Kentucky, Texas då en formlig rättsrö äganderätt, 'respekt för gäl = Torsdagen den: 25 Jurd 1959 a Sedan satte man' dit fd ferrevveyrvant yt ve TY ETTT TTT YT PT YyrrY 4 <P A Bäwén "mera. sr såv + med bilismen till lands; flyget Du 1 och med' konstruktionen av Stob- | Flaskorna var försedda med "gran- |rad från : Dartmouth - College; vid | fall ha - varit ' konduktörsrocken ;sist! Den 27 augusti stötte man änt- FARA ” FÅR MAN I in > [ARA = > JENLIGT TIKARE F£LD7) 6 Sr - [2 - [VDERS] > Jeener), "Ste + Lear] LON IT kt” RYYSE FLOD STEP RE " LAND I SYD. AMERIKA 47BETSMAN. i 4 GCAMLA : ICA YAN ”"WPAR 7A ) H ? PINA 3 "Find sh hat M ke nor ECEN KYLA | NAT ww PIL LPLILED AR GN 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.