=> Syskonkvintett tillsammans 416. år| I så hl pb ol TA Nyheterna från 7 Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm södra: Halland finns i Laholms T ” Ansvarig utgivare J. B. Bengtsson idning - K Nn : Lösnummer 25 öra « Nittiofem år är. en ak vatt få uppleva; På lördag bli. så" gammal, och man måste säga, att hon bär sina år med -sviktar någon gång men mycket kommer hon timmar. ' Johanna Nilsson, kommer tyd- ligen från en släkt av Hishults kärnvirke, . Själv är hon äldst i en syskonkvintett som tillsam- mans "räknar ej. mindre, än.416 levnadsår — det finns nog inte många sådana. Förutom Johanna, finns i kvintetten Neta, änka Storasyster Hishults äldsta kvinna Ä som det är ”ytterlige få "människor förunnat 2 i alla fall Ifishults äldsta, Johanna Nilsson i Hishult nr 6. na . heder. Visst kanske minnet ihåg” och , varje” dag är hon, uppe några tningsvärd ålder, sju flickor. Alla har e uppnått hög ålder, ' Fadern "hade ett litet lantbruk 'och' det' dröjde inte så länge förrän barnen, medan .de ännu befann sig i vad vi anser vard” lekåldern, fick börja att hjälpa: till med: varjehanda,, Om år” samt" fn efter , spark” ,skamrer > Janne Hult. som. är: 85 år; Anna. och ;Emmelia Olsson, : vilka bor i Ramsjön,- 83 och 80 ”lilltösen”" Maria 'Jö- Hansson. i i Ramsjön med 73 år. För något år "sedan t dog” en' broder," som. nu.'skulle|.' ken” vägar" eller "stigar ' utan -"> varit :92 år —”hade ihan” varit med ännu 'hade de sev syskonen : representerat över 500 levnadsår. Alla sydkonen är födda i Ram- . sjön och ursprungligen var an- t Markaryd vidare . so > Det är sällan, 'som' vi sett " "utlöst inte annat så'fick Johanna. — som var näst äldst — passa de mindre barnen eller också hugga i:med 'utearbetet 'och ' redan i mycket unga" år fick de hjälpa till. med - tröskningen . på "logen och så förstås passa kreaturen, när -dessa gick på: det magra betet på de avbrända. ljunghe- darna,. ss oe TIA » Inte blev det:så värst mycket bevänt med skolan, men barnen fick ha boken med sig och läsa läxorna, medan man Passade kreaturen.: Skolgången:. varade bara 'sex veckor om året, tills att man hade gått. och -läst för skolan efter den tidens sed var inhyst. i - en större bondgård. "Någon "riktig lärare: hade man inte då. utan” prästen' hade' valt ut 'en större. pojke” som var duktig att läsa och skriva. Den förste var Karl Svensson»i-A- gård, som sedan tog' sig namnet Ågardt och "var" far till ' bli a. handlanden Wilhelm Ågardt. ".» Sedan gick Johanna i' His- hulty» därs'ma ä byggt” ett: riktigt. skolhus.-« Men dit: var det 3 km, och det fanns var- ” man ' fick traska: över de av- brända ljunghedarna. Värst var: "det . snöiga : vintrar, då: småt- tingarna ' fick ' plumsa ' genom djupa '”drivor "i dalsänkorna. ', Det kunde vara så mycket snö har förekomsten under senare är "ibland att barnen fick inackor- deras i Hishults .by, >: >. "Någon" skog fanns inte alls öster. .om Hishults by, ' utan skulle "man finna någon sådan fick man söka sig bort till Oxz hält och :Sjöboholm. ' Bönderna brände ljunghedarna föratt få bete till. kreaturen, och då strök all ' självsådd - skog" också med, vs (Forts, ä nästa sida) - Tage W:. Karlssoi flaggstången, n, Ivar Persson och Bertil' Lundströ I bakgrunden syns en del av Rödakorsstugan! m reser "., tecken : bruk, ” Laholms Rödakorskår har många år haft en stuga 1 dy- nerna rakt nedanför, Strandho- tellet, "men där har man endast kunnat ordna beredskap på sön- dagarna, .Önskemålet har varit att få så 'stor plats, att. man ; kunde erbjuda någon' rödakors- '-man eller Tödakorssamarit som- « 'marnöje mot att de skötte be- Lyc Riksvårdsk d, t Harry Hamil vrapphön tar i ned å rapphöns nästan överallt i vårt land, där det fanns odlad jord av icke, alltför: Rapphör: ringa :. omfattning. akten med stående få. utövare. I. våra dagar är dei sämre ställt, med | tilgången' på denna trevliga fältfågel, På mån- gashåll ärden-alldeles ; f förekommer 'den ”mea en kull och en där med långa avstånd mekan: flockarna. . På öland kan vi. säga, at. rapphönstilllgången är tillrärmelsevis Nk forna tiders och i vissa delar av Skåne men även i Öster." och Västergötland | talet fio,. varav tre pojkar och :Gossorkestern : ifrån Haslum : > gjorde. succé så mycket folk på Stortorget i Laholm som i går kväll när . den norska gossorkestern, Has- blåste: 240006 olmarna: applåder ade K i Jakt upp det i stora delar av' Sverige brännande problemet decimering." Mot bakgrund härav beskriver han de stora si försök, som, Hall. FN prästen.:. De första åren gick | : läns jaktvårdsförening med gott resultat gjort under senare år blan Johanna i Göstorpshult: där "7 slövs östra :-jaktvårdsområde. SANN la TR v nfering av ri Halland kade försök i Ränneslövs östra de artikel publicerad” i Svensk ” om rapphöhsstammens starka'.'- d annat inom Ränne-" redskapen, . «vo - Ne "I dagarna har man fått denna sak ordnad nere på söder, när- mare bestämt några - hundra meter norr om, Café 'Strand- lyckan, :' Här ' har - poliokolonin nadshytt, - med toaletter, : .som -|Numera inte användes, Den till. hör nu Hallandsdistriktet av Röda . Korset och disponeras av ILåholms Rödakörskår, som här har. inrett ett, bra behandlings- rum i ena änden av huset. och Södra Mellbystrand fårnu cc ständig Rödakorsberedsl 2. Rödakorsberedskap varje dag ä ö y mo Vadorter och Ad or mo dag är ett önskemål vid alla bystrand skryta med en sådan, c kårens nya stuga där nere tagits >. kväll satte den energiske kårordföranden, fabrikör Tage W. > Karlson och -hans . medhjälpare upp .flaggståhgen som ct på att nu är den nya Rör Lagalund haft en större ormkläd- | a Pp kan södra delen av Mell- I dagarna har nämligen i ”änspråk, och I onsdags Rödakorsstationen tagen I ien liten bostad med pott rum, pentry. och förstuga I det andra. Första. hyresgästen 1 stugan är hr > Bertil Lundström från Jönköping, söm skall bo där i 14 dagar med sin hustru och lilla! dotter. Han har varit med i:Jönköpings Rödakorskår i ett 20-tal år, och är väl homma I allt som 'en rödakorsare skall kunna, «=. 0 oc I — Jag: har inte haft något att. göra ännu. här, men Jag får väl nu sedan rödakorsflag= gan kommit upp, berällar hr Lundström för Laholms Tid- ning, Någon inredning har vi ännu. inte fått I behandlings- «rummet, men sådan kommer. Vi trivs alldeles utmärkt här nere och hoppas få komma igen nästa år. Vi skall stunna ännu en vecka, och sedan so (Forts, å nästa sida) FÖRR I VÄRLDEN påträffades 4 gelhund var, högt älskad av sina I I ma: tillfredsställan- iltforskningen ännu icke kunnat . lämna: några . plausibla föllfsringar: till den | fortlöpande förrämringen ' av ”rapphönstil- med”: antgander eller: gissningar, Främst "utpekas" den ;moderna jordbruksnäringen D; ämpning, :buck f sprutningar” och tidig slåtter som orsak - till ' hönsen$ decimering men Dn även: rovdjur,. lavdsvägar och " elledningar m.m. har fåt sku'den, föratt ta några exemnel. ” Det" -är. naturligt; att: man i detta läge försökt-att genom ut- plattering: av "rapphöns åter ber mindre skala har, ofta -misslyc- kats ' men .större utplanteringar upprepade under några år i sam” terräng" har: givit" resultat. Däram vittrar bl. a. Skånska Jägaresällskapets vällovliga' för- givligt villkor” har naturligtvis varit lämplig terräng för rapp- hönsen . med -skäliga . krav. på "| skydd, foder och viltvård i övrigt j: När därför Hallands :'viltvårda- re för några år sedan visade all- varligt intresse för åtgärder att förbättra ''småviltstammarna '—: främst rapphönsen — men sak- nade erforderliga resurser härför, beslöt: Svenska jägareförbundet fonden ' ekonomiskt - bistå ”FHal- lands läns jaktvårdsförening med utplantering av rapphöns.” "Det sa, (Forts. å sid. 3) gången; han man fått nöja, sig |--. rika stammen. Enstaka. försök ij: sök "under senare år. Ett oefter- |. att "via, anslag. från jaktvårds-” kunde, vara. lärorikt som försök . och det avsåg marker där det :ti- " NILSSONS PENSIONAT vid varit . en I matservering med, mycket gott: anseende; Speciellt på beställningsmiddagar, vilket dock .viss mån inverkat -hin- sturangrörelsen genom att man då tvingats stänga matsalen för -allmänheten, Dart " ENLIGT TIDENS KRAV, som har man : tidigare inriktat sig .: derligt ”för den allmänna. re- . förutsätjer' snabbservering' till : I billiga priser har innehavarin- ; vering, som utan" inskränknin« gar i öppethållande tillfreds- ställer" detta " krav, "samtidigt Ysom man' i samma utsträckning som "tidigare kan betjäna: den .sydhalländska allmänheten med. de beställningsarrangemang den' "varit 'vah .vid och kommit att . uppskatta, = torv fa "delen av lokaliteterna och Stortorget i Laholm har:länge ”nan,'fru Iris Pärsén nu. öppnat - har fått en' 'mycket tilltalande i : en modern och trivsam Danser utformning. Vid en vinkeldisk "blir "kunderna "snabbt servera- :- de av matsalens rätter, som kan " avnjutas yid småbord placerade ; dels. i själva baren och dels 1 ,ett:rum innanför denna, Den .sobra serveringsdisken har till- verkats. av :David Nilssons Möbelverkstad, Laholm, : ': BAREN VID STORTORGET i. tvgor: vid: SM Yngve Törnquist lyckades in- te försvara sitt svenska polis "" mästerskap på 800 m vid gär- "dagens SM, som gick i Fagor- sta i tryckande" värme; Tore Larssoh, Linköping segrade med 1,53,4 mot Törnquiets 1.56, = En god. löpning” gjorde KC Persson,. Laholm, sem blev tvåa på 3.000 meter på. personliga re. Mästare BAREN HAR INRETTS i söd- kordtiden ” 8.452. . "+ 4 Signaturen ' Rolands inlägg om fö Jums skoles £g ) konserterade. Redan på ons- dagskvällen fick man ju en liten försmak av vad de käcka gutterna kunde åstadkomma .i - musikväg och i går tog de helt enkelt laholmspubliken med storm. Deras käcka uppträ- dande ”och: goda musikalitet e starka applåder. konserten hälsåde stads- "Före Fö " ordförande, spar- äktige: e bankekamrer” Folke Willstrand, de . käcka, grabbarna "välkomna dill staden och hoppades att” de skulle trivas hi : ? ” sa i I LT-cupen" > Sid. 5 som - hålles . uppe genom orimliga "I LT AV DEN 17 JUNI tar sign. Roland till "orda ang. försäkrings- väsendet och framhåller hur dyr- bart" och inkonsekvent detta är för försäkringstagarna, I detta vill inte "kan visa några. tariffer eller färska uppgifter. helt instämma. Även om jag Det är också en gammal historia — och tyvärr har det på intet sätt blivit bättre - med åren. Utred- ningar och undanskyllningar (eller : in: och a I dag Pp M ;';-. dersson, som i huvudsak är på samma linje" som Rolan t ikkorps, | 1 org isati och ' den framtida vägen att via sta topplöner och 'en hord av tjänste- män och under dem funktionärer, som ska finkamma, vad som är ganska finkammat ifråga om nya försäkringstagare, gör det hela abnormt, =. fo foot > För att samtliga bolag ska kunna hålla samma 'nettobehållning och hålla samma 'tjänstelöner måste i kampen "om" försäkringsklientelet detta 4' åista omgången få ”betala de högre förvaltningskostnaderna. Man talar ' om hård konkurrens ska vi kanske säga ordvrö till trots, . . Och när man erfar att en stad på 3.000 invånare har 30-talet för- säkringssäljarg, som nu. Laholm, ja då förstår -man att'det inte kan, stå ekonomiskt hälsosamt till, Och någon + rationalisering ” på detta område: behöver vi väl inte tala om, . is sa . Dessa 'förvaltningsomkostnader Y mellan försäkr som or- sak till de dyra premierna. Varför då inte slå ihop till större och färre enheter? ' - - EXISTERAR redan kartellsam- arbete, varför inte ocksåv då. sänka premierna? Men sanhingen är nog den som annars, när det gäller näringslivet: kartellen kan sänka priserna, men sedan samsas man om att hålla ett pris — blir monos tsäkringsväsendets utformning har, mötts av både vi. ett inlägg från Erik An- både ifråga om den nutida: ten åstadkomma en förenkling ” av administrationen. ” Vi 'hälsar' nya. deltagare "välkomna i debatten. lan Je pol. I "USA - har man det mest markanta exempel härpå. Truster och trustlagar (som' måst stiftas)- kort sagt. 00 al . OM JAG SKA SÄGA min upp” fattning (byggd på erfarenhet) tror jag inte att ett privat försäkrings- bolag kan trygga någons sociala existens när ålderns dar kommer. I min gröna ungdom tog jag en livförsäkring på 1.009 kr. Efter 33 år och vid 55 års ålder skulle den utfalla — event. med någon vinst —kanske ett par hundra kronor. En kamrat tog också en försäkring, men på 2.000 kr. Båda gladde vi oss åt vilka stora pengar (det var det 1931) vi skulle bekomma när vi nådde de 55. - Om några år kommer vi att lyfta det-vi betalat dvs. resp. 1.000—2.000 kr — något mer är knappast tänkbart säger man. Hur ; mycket tryggar dessa (Forts. & sid. 3). Ny konstsalong sa hos” Ingas Bod "I morgon -eftermiddag blir det - vernissage på .en säkerli- gen 'trevlig konstutställning hos Ingas Bod vid Vingesgatan i Laholm. Det är fyra. yngre men redan " mycket : kända halm- stadskonstnärer, nämligen Valter Bengtsson, Olle Ägnell, Nils Jo- hanssoa” och Gustaf Skoglund. Alla är modernistiska 'och har vunnt stort erkännande, varför utställningen bör bli sevärd. Utställningen kommer för öv- vigt att äga rum i, en speciell ”sommarsalong” ute men under ett nyuppfört plasttak,- något som bör kunna dra ytterligare Att det här är kyrktornet i Laholm kan väl de flesta se. Men om ni tittar riktigt noga . på bilden, som för övrigt togs klockan 6.15 på torsdagsmor- gonen, så ser ni nog på ena sidan ”en liten fluga”. ”Flugan” (Forts, å nästa sida) besökare. : är en plåtslagare, som sanner- ">. (Forts, & nästa sida) Å ligen inte har anlag för svindel, Han hänger i bara ett par rep ' på tornets utsida, där han just är sysselsatt med att skrapa gammal färg av tornet, innan detta liksom kyrktaket i sin - helbet skall målas - om.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.