-blad, förmodligen' både i USA och Passande för e " Sverige och litet varstans världen liga överrock: runt! Ja,, i stort sett är 'det bara ut som om de Ingo och ingenting annat. Härom- len, dan var det förstås "en: arinan sak rig som också satt sinnena i svallning 'alla och kom tjuten och hurraropen att borst stiga mot skyn, nämligen Sveri; största seger hittills: mot fotbol arvfienden Danmark: . 6-0! :; i. Ingo-”snacket”, kommer Till alldeles: "kommit i skymundan, : - mm den grad: att de rent av, ti skulle ' uppträda och. återfanns vid som vågat sig hit iförda skägg och på 'rödaktiga” tröjor. Denna ' utrust- be> ning' stämde nämligen någorlunda han med signalementet på en, del 'in- et terner från fångsvårdsanstalten i all att Uj la varför tt den' mamma i: Glasgow som' här- ppsala ovartör . tyskarna . + nedkom -> med :fyrlingar örre anledning: att ge: De : fyra små i Glasgow lär vara. fris-' ka och starka och torde. alltså -ha framtiden för -sig; vilket det där- "man uppträder när man är ute och , för som det påpekas är. varje | 3-tiden på natten irrande ute” stan,' På ”tillfrågan varför han tedde sig på detta sätt, svarade att - ”det, "blev > bara :så 2! Di " svaret tycker: man i så f: , omdage ' hade p s tt. : verkar ' som . om emot” ky. .- de fyra :sto "garen börjat; fundera om ifall han var ”tilltäckligt:snygg för att visa Filmskåd lare, 'v ' sig utomlands”; vilket: alla ”engels- ' boxare, turister, alla (är de Mam » män i dessa dägar har' uppmanats bassadörer”, att tänka 'på.;De brittiska klädfa- 'av UD är I brikerna$ . grossistfederation ; : re. utomlan är ser ide £ Ko ER Sex: nya: städer 4 Finland 27 HELSINGFORS. (TT--FNB) +; " Finland får sex. nya'städer' vid hästa årsskifte sedan regeringen på torsd; fattade principbest m att”: Hyvinge, Kouvola, Riihimäki, Rovaniemi, Salo stads: Lättsamt och tungviktigt fi "the morning, Ingo in” närvarand, ; a i . the evening, Ingo hela, dan, oh så-sade byxor me | "mycket Ingo det finns i vartenda 'sittanda kavaje, £es gruvlig salva, ls- det brittiska Men hän; å N fx p "snart 'drunkåade även : det: sorlet borde a dasa paasternas kläder, så som : väl. inte sig”, att ebba ut än på ett tag. är Be h med ”rock-idolerna. har fekti Sä cis det, som de brittiska klädfab- fälligtvis. går: under jorden,. Från' sige nt rossistsektion sänkt Gröna Lunds tivoli i: Stockholm ': M st :Genéve skulle ha.. turist - Kanské hade. den, där 'rocksån= t ".har" dre' vikt. Tyngst väger otvivelak- startat en kampanj för att de en-' tigt Ingo.' Han är; väl sinte: tung- gelska turisterna skall klä-sig, bätt-: .viktare för ro skull. i Så. hä Ivan | Laxen kan lukta . - ; Visste” > kända för sin skicklighet i att fiska ' |har ett ordspråk som säger att det inte blir någon fisk ”om flickan va” iräjoki kön | underfund med -att det legat fåkta och Seirläjoki ae | bakom gamla stäv, huskurer "och e ut, påstås det: ”Opres- d stora knän, illa- T, regnrockar mest n åkerskrämma, gräs- ar, slipsar, som ser Å använts som härgs- skjortor, som" synbarligen ald- kommit i närheten: av vår tids undergörande tvättmedel, o- ade skor...” Ja, det var en Men är det så att imperiets anseende dessa passa på att ”klä upp römt för sin högtstående kon- on, Fast det var nog inte pre- en nog kan det ha sin betydel- Å efter larm "av "några mycket . privata privatdetektiver blev . gripna, av Polisen, ehuru” åter släppta sedan misstaget blivit uppklarat, ;:. . .v Nej - man - måste tänka" på. hur reser, sitt lands ”ambassadör”, Har Ni tänkt på sådan inflation det är på ambassadörer: nu för : tiden? Pr t ex när de är i Sverige; som |. "Fru 60 år” en g goda tiden Det var i den gamla goda ti- den. Ett par av 'gubbarna på bruket höll på att lasta göt på en tralla och det bar sig så olyckligt att. den ene av. dem fick en hård kläm över ena fo- ten. Den andre råder honom att gå till bruksläkaren och få fo- ten omsedd, men den skadade svarar vilt grimaserande: ” — Det kan jag inte, jag är så lortig om fötterna? — Då ut- brister den andre: — Va ska då "jag säja som är tio år äldre?! +. Förse frågoria "med? lämplig signatur och uppgiv helst ålder och kön. Det är givet att envars anonymitet obrottsligt bevaras. ' Märk breven DOKTORN 'SVA- : RAR och sänd dem till 'redak rubrik besvarar en "svensk legitimerad läkare ' kostnadsfritt "medicinska frågor - från läsekretsen. - > : Cardoaktal ordineras vid hjärtsvaghet. x Lergigan är. en 1 de och sömn åa De som är anställda me- dicin.;Den sammansatta medicin ni ar - Oc Bengt Olai fick mL ss Be än Kr .- Gustav Vasa var i många ting "Jen mycket framsynt kung och hans stora och betydelsefulla insatser på I många samhällslivets områden tor- de icke kunna - bestridas ens av hans: argaste belackare, Det var mycket ont om läkare på 1500-talet, men hälsovården lämnades 'i alla fall inte helt åt sidan. Gustav Vasa | underlättade ' för - begåvade” unga män att studera vid utländska' uni- versitet och för' att läsa medicin delade han exempelvis ut 50 daler om året i 3 år till var och en som ansågs skickad för detta, «>. > +. En av de unga män som på det-. ta sätt med kungens hjälp fick stu- dera ', läkekonsten” i. "utlandet var Bengt Olai, eller Benedictus Olai, som ' han förstås senare kallade sig, Han ä så småni till efterfrågar '; har” en "1 äl de effekt på ångest och av min- i det? ”Skottarna som är dar”, d v.s någon'går i fiskeva et, här" närmast Skottlahds'. bergbäc- kar och åar. Gång på gång har det visat: sig att ' vetenskapen kommit f inlan . fr Lahtis, vars stadsrättigheter häl t rör från år 1905... nd Enligt en "nyligen stiftad lag be- ”wiljas nybildade städer vissa lättna- Idler. och IR Ber bla i skyldigheten att:upp- rätthålla rådhusrätt, eget.polisväs seende. och egen” folkundervisning och efter lagens ikraftträdande har änd tikan, 1-det här fallet har ordsprå- -. | förbluffande sätt, 7. i Iser Ela” BöRdöpral ket” besannat 'sig ' på" ett' närmast I 'sex'år har biokemisterna D'R Brett, anställda. vid logisk n ges vid vissa nervösa rubbningar ov 1 "FB 11 år”. Mjällbildning kan. behandl årtvättmedel med viss | framgång "och man" kan använda många av de annonserade hårvatt- nen . för/ att. hålla mjällbildningen under kontroll, Att bedöma effek- tiviteten hos dessa låter sig icke gö- Fas i denna spalt, F ö kan ni vända eder till 'hudläkare 'om' ni tycker detta skulle vara nödvändigt. ++" i ”Hoppfull Eva”.För borttagai de av:en tatuering hänvisas ni till ki- rurgavdelning:; på hemortens lasa- rett, där ni kan få besked huruvi- da plastikkirurgisk:'expertis behö- ver inkopplas och, samtidigt remiss till sådan specialavdelning, i vilket fall kostnaderna. blir. desamma som vid vård på er hemorts lasarett. : I annat fall kan ni söka plastikkirurg i, Stockholm eller Uppsala, privat, varvid kostnaderna blir högre, : -ett härligt anadas li station i Vancouver, studerat lax- ens beteende ”om flickan vadar” och funnit att laxar, som kommit i full fart öms för att fortast många köpi = sökt sti - heter, MON fe Yta. i molnen och glit- : oe ter i sjön, -=+ ;+ det är ljus över stränder och "näs + och omkring står den härliga sko- vo gen grön: ovvr, + Det är skimmer Och med sommar och skönhet och :bakom' ängarnas gungande" gräs: - -| vänt. nedströms om en människa möjligt hinna fram till lekplatsen så mycket som :doppat hand eller fot i vattnet; ”Ja”, säger. dr Idler, i vart fall inte äldre! i Vet inte — men + — Hm, fröken, sade domaren, har ni varit i konflikt med -polisen nå- gon gång tidigare? ,.<:- 2 vi — Ja, sade: hon lågt men bestämt, 1948 var jag förlovad med en po- 4. a ”man kan gå så långt. som” till. att säga, att en fiskare varken bör rö- ra vid rev eller bete”, .s'..0.2 4 iDe två vetenskapsmännen dop- pade' händerna två minuter i.en liter. vatten och slog sedan ut det i. Sk floden 'i . Brittiska . Co= står min hembygd och hälsar mig glad. . fra Aas «| tio minuter. Kemiska analyser vi- Jen att bokstavligen simma i cirk- fl verk och andra av människan. upp- .. som kostat inte mindre än 12.000 : ställning. ee z rande i Londons. Zoo, är ingen tvättbjörn även om den tydligen håller på ren- lighet och förstår att hantera 'sop- borsten. Chi-Chi är en stor panda och därtill Zoo:s dyraste nttraktion, «> engelska pund Nu kan 'man odla ös bomull 7 « Naturen som är så rik på färger har varit 'väldigt kriusslig; när, det gäller bomullsbusken, som: prak. tiskt taget. bara stoltserar 4 vitt. lumbia. Det var tillräckligt för att stoppa laxen nedströms i fem till sade att den bortstötande substan- sen var en enkel aminosyra kal- lad serin, som förekommer i män- niskans svett, ”Lukten kommer lax- lar”, säger Idler. . - "Kanske har man i laxens utom- ordentliga luktsinne funnit lösnin- gen till ett av naturens egendom- ligaste mysterier: hur laxen: efter en livstid i. havet: finner vägen tillbaka till just den älv och det lugnvatten, där den blivit född. Dr Idler framkastar tanken att liksom det finns bortstötande lukter för laxen kan det måhända också fin- nas lockande, Man skulle" då kun- na 'få”' fisken att undvika "kraft- ställda hinder och locka dra lekplatser. ; n- den till a > gad bomull, inte minst: för att får brikerna skulle kunna komma ifrån den ganaska . kostsamma färgnings- proceduren. LUP 2255 Redan för lärige sedan lade man märke till att enstaka bomullsbus- kar ibland fick kapslar, som hade en svag färg, Dessa buskar: valdes då ut som försöksmaterial i expe- rimenten för att få fram färgad bomull. Buskarna korsades inbördes i:flera år, Redan efter. några gene- rationer. märkte man att färgen blev starkare och bestärndigare, Det nu företi d I : överträffar Några: få vilda't är visserligen svagt färgade, "men fib- rerna från dessa ör så gröva,'att de inte kan användas för garnfram- Pn ost Forskarna har lönge varit inne på tanken att få fram av naturen färs. alja förväntningar, Man har nu. fått fram buskar, som ger. grön, blå, gul ch brun bomull, De första tygerna av dessa nya bomullssorter har ce- dan framställts och fått mycket go kan befann 'sig. vid denna tid < Isiktiga 1 i ett par. latt mot hösten tyna bort.. Ruggieri livmedicus "vid Johan III:s hov och han är också författare till den första "egentliga läkarboken, som trycktes i Sverige,, Den publicera- des på 1570-talet och hette ”Een nyttigh' Läkare-book theruthinnan studera läkekonsten i utlandet, UHeh i man finner rådh, hjalp och läkedons Pastor” ska ha tack för sitt ut- ' förliga". och intressanta : svar ur Moster Marie” som ville veta vad "Norrländskt symöte” betyder, Jag Citerar här ur ”Pastors” brev, (Vill "Moster Marie” uppge namn och adress ska jag gärna sända brevet, då det är för långt att ta in i sin helhet), ”De s k norrländska symö- tena - har sin upprinnelse i det ”norrländska läseriet” en förelöpare Förtroli ga: stunder Sen kan man alltid säga att” herrkonfektionen haft en svår ut= tångspunkt. Manskostymen var från början en individuellt formgi= ven hantverksprodukt, i själva vetket det mest olämpliga man kunde tänka sig för massproduk- tion, Överindividuella Plagg som burnus, toga och kimono är bes . tydligt lämpligare att masstillver. ka. När japanerna under kejsar Meiji för första gången importe- rade europeiska kläder hade de ingen känsla för den "eventuv!'a individuella passformen utan vek helt enkelt upp byxben och ren till den stora folkvä under förra århundradet. "Läsarna samla- des" till konventiklar utan präst utanför . Svenska kyrkans ordning, till läsning ur postillor och bön och sång, Dessa :samlingar har sedan "od unes levat kvar i Norrland intill nu, är en samlingsstund: för hela familjen, E J. Ekman beskriver sy- mötena 3" sår - ”Efter> slutat arbete til : sjuk« domar”, Boken uppges .ge råd när det gäller såväl. invärtes som ut- värtes "sjukdomar: och ' speciellt många råd hade den för svaga och sjukliga kvinnor. Fråga är väl hur mycket bokens olika kurer bidrog till folks 'hälsa, -en del av de. råd som ' gavs : verkar minst sagt litet äventyrliga. Vad sägs om att ge den som lider av förlarnade leder en gröt lagad "av lungor, lever och njurar av en kalv? Eller den som lider av blödningar en blandning av. gum- mi arabicum, osläckt kalk och tor kad svinlort 2 ct en sö några vän- ner och tillbringade en stund till- sammans, . sysselsatta : med varje- handa: handarbeten. ' Männen slöj- dade, kvinnorna spunno, svdde och stickade, varunder de som hade god röst sjöngo andliga sånger”, "Pas- tor” slutar med orden: "När ”Mos- ter Marie” nästa gång ser ”norr- ländskt symöte” annonserat kån hon ta hela familjen med sig och gå dit. Arrangörerna" brukar sträva efter att. få ihop ett program som passar så väl barn” som vuxna”, . en sång tack. cr sola - DC. "Gallie", 'rågahde mamma”. vid konfir= I mation är det mest korrekt om kon= Sådan” var nu läk ch å Gustav Vasas och Johan II:s tid; men man får samtidigt inte glöm- ma att många av kurerna var ovan- ligt förnuftiga och har sin tillämp- ning än i dag. "Även om "inte läke- konsten på 'denna tid "kommit så långt var man i alla fall ett steg På väg... >. Förl las ok ”Ingen:tyekan'om fessor . Guido Ruggieri; har: på en internationell :'astronomkongress sd Rom meddelat att grundliga 'obser= vationer av planeten Mars gett vid handen att. det utan tvekan finns liv där.. Och man. kan. inte; komma ifrån. att :denna. sorts.liv.£örfogar över någon '. sorts intelligens, även om denna säkerligen skiljer sig från den jordiska. Doft GY Som stöd för sina påståenden :| sade han ljusbilder. Under Mars- våren bildas vegetation som ' på bil= | der. ser -ut som, rosafärgade Jappar, n och dessa områden utvecklas under sommaren, De blir då mörklila, för berättade. att han observerat, dessa < stronomen pro]: cvar:kant 2 "JOHANNESBURG (TT-Reuter) : Upptäckten : av "en skalle” härrö- rande från en "vuxen 'apmänniska som levde få änt i sen offentli, - len "av, den berömde” an'ropologer professor Raymond Dart, : Han ta- lade på ett möte som sammankal- lats för att til hans ära. upprätta ett. etnologiskt institut i:Afrikay '< el len var den mest ompletta som grävts fram vid Max kapansgat i norra: Transvaal, där grävningar-efter kvarlevor från ap- ä ;pågått ..de..1 senaste | delade dräktk far bär mörkblå (alter- nativt svart :— dock ej smoking) kostym: med vit'skjorta, svarta skor och slips t ex grått. Förr ansågs att | den nykonfirmerades mamma bor- de uppträda i svart eller svart-vitt. Numera går det bra även med an- dra färger, dock helst ej för grälla eller alltför ljusa. Men eftersom det är mitt I sommaren och beige är en neutral färg går det bra med er två- ännin”, Med hjärtlig hälsnin sta gången kom han: till. smitt barndomshem, nr 3 Sotared,'Morup sommaren, 1900, Då var han,ca 40 hans, nötta kärra fanns smörbyttor, |tinor, små träkar, smörkärnor, trä- år,: lång. gänglig och: godhälltg.. På | : + Som man gör med en för stor kimono, En sådan in= ställning till kläder skulle avre- värt lätta konfektionsdisponentera huvudvärk, era an (Marianne Hör" X När man är ute på landet, hän= der det att den älskvärda värdin= nan säjer, att man ska ta en vilse stol och sätta sej i idgården och ha det skönt," «+ os» " Det är inte klokt vad vilstolar det finns på landet. En del är nya. och färggranna, andra är gamla och urblekta, Många är trasiga, , Vv , > Man är just redo att ta en och sätta . sej -i den då värdinnan '' kommer springande och ber en « "för Guds skull” inte göra det, Eftersom ' bon använder så stora ord, kan man tro, att en verk- lig. katastrof: hotar en, men så .- farligt är det väl inte, Men se /' några spikar har lossnat och "Hus go har inte haft tid att reparera . stolen, och det kan hända, &tt den brakar med enn NA, "Nå, fallet mot marken bör tn> te vara så stort, men jag glasor att Hugo inte, detta år. och "inte "heller något annat år kommer att : laga vilstolen, :Könner. jag" Hugo rätt köper han hellre en ny vil= » + På så vis kommer det sej ntt det på. alla lantställen finns er oräknelig. massa. 'vilstolar, : som ligger: intrasslade' 1, varandra på " verandan eller också under dens ' "samma: ; Bald MIN Aa, "Det är mycket skönt' att åitta ,å vilstol.-— när man väl kommit - ' i den. Men detia är inte så lätt ön Den svåra svenskan. / slevar, skedar; brödkavlar; "böstlar (klapptr v än), m m.; Allt def han själv. tillverkat i sin, .| ga I Hishult under vintern. =", & Han första kärrelass brukade ka' från Hishult till" Halmstad, 1 :x Professor Dart Taungs i. Bechuanaland den första kända skallen som kunde betraktas som en felande. länken-del mellan av de ;s k, schi ellikanaler Dessa och andra fenomen visar de- finitivt' att' det finns fysiskt liv, på mars: och kanske, också; organiskt. "Den 4 juli 1802 ägde en högtid” lig medaljutdelning rum vid Jät- tendals kyrka i Hälsingland. Kyr- un- I tighet' för att vara "kvinna, Lands- hövdingen hyllade henne i varm hjärtade ordalag. Han uppmanade henne och allt annat tjänstefolk att er yggnad, och sl n gen, greve Cornstedt, besökte vid tillfället . socknen, dels för att be- äver i fortsätt , vara, trogna och raska vid vården av husbön- dernas ' egendom, Slutligen över- lä de 1 shövdi en medalj ik betet, dels för att belöna pigan Marta Olofsdotter för mod och rådighet.> > : : Flickan; som var 19 å 2 brukade : vakta "sin husbonde 'Nils r gammal, till Marta Olofsdotter som - belö- apa och 3 Ne . Stenblocket, "som omsl naste” förnäma ., fyndet,'. hittades] föl Hälinstad och' Falkenberg hämta de hän nya varor, som han avsände medi järnväg. , Han: kunde. liksom Samuel Knalle, förut nämnd i des- ås. spalter, rationalisera, Längre än till: Tvååker plägade. han inte köra. S bjärstrak å mar- och bland". 50.000 ton skärvor: och block" 'som, ; kvarlämnats av kalk« stensarbetare, '1I samma block fanns också. en babianskalle: ”Detia stö- der vår tes att. apmänniskorna var kannibaler”, förklarade : Dart.; + Vi :] fann , bara skallar. och. detta visar att, apmannen : dödades på. sammä gång. som babianen för att en an«= nan apmänniska skulle få. föda; En svensk-amerikan berätta Well boys —'jag minns en gång i Astoria på Long Island, när de va eidsvåda i huset intill där ja bodde. Huset var helt i lågor, så brand- kåren kunde inte göra något åt'et. Sam vi står där å glor; banar :sej "en ung man genom folkmassan fö bi poliskedjan och brandmännen å travar rätt in i-det övertända huset. .. Några minuter. senare upphörde eldsvådan tvärt, å den unge man- nen, som vi alla "trott innebränd, kommer frisk .å. färdig ut genom porten... a ov fe Ne : Brandehefen rusar fram mot ho- nom : och undrar; vem han" är och hur han burit sej åt. ös fo — Well, säjer den unge mannen och. småskrattar; -—- jag är eldslu- käre. Herkules från. Cirkus Bar- num. Det här var-det bästa skrov-|d x. I mål jag fått på mycket länge! de kinnbönnerna: ' ta ve (folk från han kallades” Vega-Pelle nian inte riktigt men det troliga var, att han beundrade Nor- denskiöld och Vega. När han Inte gick. eller småsprang barhuvad, ha- fe han alltid en s k vegamössa på sitt mörka huvud. v: "ir Många historier var I ol "omlopp om honom: le av | Vid Morups kyrkby hade han en gång sålt slut på sitt lager, och han körde sin tomma kärra mot Lång- ås för att fara hem till södern, som han sades, vv aa na : Kommen till Perssons på Haralds- ro, körde: han förbi ett par något berusade Juffare,, som ville åka, Han begärde en tolvskilling (25 öre) av dem var, men det ville de.inte ge. Kryb öpp å läg er':å söv, sade Pelle då, (Han var nykterist). Kommen till det en liten stigning på vägen. Pel- "ie låtsades streta å dra. Ett, tu, tre släppte” han - kärrskaklarna,; Lif tarna” "åkte i vägen och ;blev lig- "I gande där, ch Pelle sprang sin väg allt "vad tygen > höllo. Hur, länge ynglingarna låg på vägen visste in- Ryd (Bengt Johanssons gård) varl. te .Vega-Pelle, ' men - andra visste I "1 en. del danskä”skolob läser man Å RAR Ol | svenska liksom mar. här och var hor oss studerar en smula danska. och norska, Noch " ce Men stenska e svårt eprålg klagade .en dansk skolpojke för en skribent 4 1 :köpenhamnstidningen skall säga ”j" framför ”ä" fast del ' står ett Pg rna GAR '. Tillsammans tog de itu "med 'ab gå igenom några utdrag ur svensk litteratur alltifrån Bellman via Frös ding och Selma Lagerlöf till lvar Lo-Johansson, Efter ett par timmari duvning tyckte den. frivillige lära» ren att nu kunde den unge manner en hel del av den svåra svenskar, ,. > Men varför skall fag kunne det? sade skolynglingen. misslynt När jag kommer: ver till Malmö och vill köpa en ficklampa, så siger ' jag ”lommelygte” och pekar — och så får jag en ficklampa. .Men' öm jag ställer mig: upp och sjungen Bellman; så komer polisen och-ter st jo DU l fot tebce okaffa Å 7 bon olA LL JUN der kora EN häst-, cykel» och gångtrafik den tl+ den, sc öv kn rn RR En hisl bo, som Jag träffade, för. några år sedan berättade, att Pelle slutade omkr år 1930 sitt liv: på. Hishults ålderdomshem. omky för sig, och lär äns då haft 1200 kr över. 4. 2; ne oc ct » Det var stil på Vega-Pelle.. . Fri fäbodvall boskap på Å Då hon några dagar tidigare varit sys- selsatt med detta på Nybo fäbod-|. mark,' hade hon fått se nägra av ungboskapen skrämda komma sprin- gande från'skogen; Strax därefter uppenbarade sig en stor björn, som kastade sig över en av korna och tryckte. den '' till marken. Marta Olofsdi visade sig si i Dn vuxen, Hon fick tag i ett spö, och under höga rop gav hon sig på björ-' nen, piskade honom eftertryckligt ;- och drev honom på flykten, :", .- Hennes uppträdande väckte all- män "beundran och hon ansågs ha visat stor omtanke om sin husbonz |" del. TZ>araR da omdö från des ä + oa i S samt en ovanlig .hur- '. FI LAHOLMS a + (Blad FBSTJ TC |Ekstrabladet, T- ex' det där att man ' $ .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.