i I i VrtvrervYtYvvT (TT rryeeysvvre ata - , a - Våra fiskare .skan ej avvara fiskerilånen ” STOCKHOLM (TT —'spec) ". ” Sveriges fiskares riksförbund är på det bela taget nöjt med fiskeri- utredningens förslag om den fram- tida utformningen av fiskerilåne- fonden och dess verksamhet. Att fiskeflottan i vårt land i stort sett kunnat bibehållas i fiskarebe- | vi IE 4; i ägo är fi lå för- tjänst. En övergång till centralise- sad långivning, som föreslagits av teservanter inom utredningen, bör ånte komma ifråga. Nuvarande sy- stem, där lokala organ — hushåll- ningssällskapen — står i ansvar för lånen ger god säkerhet för att en- dast sådana sökande som gjort sig kända som dugliga och skötsamma fiskare, får lån. Vid centralisering till fiskeristyrelsen skulle nuvaran- de möjligheter till persenlig kon- takt med långivarna försvinna. - Förbundet vill ha den statliga Jå- nefonden kvar liksom nuvarande lånet: Inför de övervägand som göres om införande av en ger mensam nordisk marknad även på fiskets område skulle det bli ett ytterligt svårt ' handikap. för de svenska fiskarena, om de skulle förlora den hittillsvarande förmånen sfråga om statliga fiskerilån. Såväl i Norge som Danmark föreligger nu förslag om väsentliga ökningar av de statliga lånen till fisket, vilka redan 1. förväg är av mycket större omfattning än i vårt land, detta även om man tar hänsyn till fångst- |. värdena, En reducering av låneför- månerna åt svenska fiskare samti- digt som desamma yterligare ökas 4 våra grannländer, varifrån vi har den starkaste konkurrensen, skulle innebära allvarliga och menliga följ- der för vårt fiske. En 'omläggning av fiskerilånen till ett system med statlig kreditgaranti, vilket ifråga- satts av en minoritet inom utred- ningen, +» anser förbundet bli till nackdel ur' olika synpunkter, Olav Gerthel har ”VÄRVISA” — eller om vi öynhar med sin helsvenska ”Vårvisa” konkurrerat ut rock-kungarna på hit-listorna. Olav Gerthels;' Peas (ror våtvisa" ut .rockkungarna! gande Hil daren 0 s v, Så kom texten ;.. "denna derbart .strålans de ses Är - Förbundet godtar utred förslag att de ändamål som skall fillgodoses ur fiskerilånefonden be- , gränsas till att avse anskalffande och ombyggnad av fiskebåtar, an- skaffande av 'motorer .och annan svenska sepsation, på schlagermark! naden, .Denna helsvenska +vårvisa, komponerad o. skriven av Olav Ger- thel och utgiven på skiva redan 1957, trängs just nu med Petite Fleur, Pio= äl ie 'Br i toppen på maskinell utrustning, däribland eko= | Ve och, Charlie Browa k lod, och radlotelefon eller 'radiote- |hit-listorna,' Folk i' ällmänhet, och Jegraf, samt redskap. Samma gäller rock-fans 1 synnerhet får en nästan utredningens förslag att årliga 1lå-|Iyrisk blick när, Olavs ,”VARVISA” noramen inte skall sättas lägre än 6 milj kr och att maximala 'lånebe- loppet skall höjas till 200.000 kr. "Atta bildsidor..: ci Life ägnassåt. + >» KÖRANEL Ingemars'seger ": « Den slöra amerikanska veckotid- ningen Life lgnar - åtta. bildsidor' av allt senosto nummer lkium 'hu-' + vudortikela åt fredagens VM-Matéh mollan Floyd Patterson "och Inge- mar Johansson, Ett' folouppsläg på två sidor visar Ingemars knockout på Pallorson, + "vs fare Tidningen erinrar om"en "Iintervåu den hade förra månaden mod 'den nya ttelhållaren som då framhöll att det var något spectellt med hans höger, något som var svårt att för- klara, Det är nästan som den fun- &eror utan min vilja, Jag vet aldrig nlir den rasar Iväg — armen arbetar självständigt så att slga. Den är så snubb att inte ens jug själv hinner uppfatta det hela, Då högern far Iväg och träffor sitt mål känns det från armen I, hela kroppen. Det lär en härlig känsla — medvetandet om en riktig fullträff, förklarade Inge« mar I intervjun, I artikeln om svenskens sensatio- nella seger heter det: "Ingemars hö- Eer vräktes In så blixtsnabbt att varken han mälv, Floyd Patterson eller någon annan verkligen hann se val som hände. Och därmed blev Ingemar Johansson den förste Icke- amerikanske tungviktsmästaren på &N generatlon, Hansa sensationella se- ger blev Ull ett öppet fönster som Släppte in frisk Juft I denna sport= grena unika almosfär, och de 25000 i bevl N 4 Seger var Inte sena med att go ut- tryck åt aln tllfredsställelse mes Cånande svenska hurran, Ytterligare två sidor fotografier vi- sar glädjen hos Ingemars anhöriga, ljuder ur radions önskeprögra! den tillhör favoriterna, +... > 17. « Vi har. bett Olav om en intervju och låtor honorh själv berätta: är. född I Eksjö, Småland år: 1915. Realskolexamen därsammastädes samt två: ringat 1 det'3-åriga /gyfanasiét;' reallinjen, Slutade" skolän på grund av ST från, lärarnas” sida. 2 gjort så länge mina in minnas, den första sån- gen var "Tusen rosor röda, runtom- kring oss glöda ...” et Så småningom; när målbrottet var över 1933, kom min debut som riktig sollst I 'Andreas, Halléns ”julorato- rjum”,. Sjöng, på :alla musikuppvis- ningar 1 skolan, samt när jag slutat skolan I något: hette ”Hotellträ ; i Tyskland och jag av tillförsikt, Jag ha- re haft anbud från flera stora scener, men här var alla som kom, från Tyskland, nazister, så det var, ett litet problem som dök upp. Jag ställa in mig i kören vid Malmö , Stadsteater. för "att kunna le- va och skaffa mat åt den familj, som ide skaffat mig. 450 kr i månaden! ...” Bryter Kassem mot tidigare ingångna avtal med de västerländska oljebolagen, Tj kan det tolkas som yiterligare ett steg mot upp av en SÅ J hryta den lö; | Men det kan också innebära, att endast vill öka Iraks inkomster av olje- produktionen utan alt han därför vill Ad kunderna i Västeuropa och Amerika. : assem nande kandeln med de stora Or 1 Mosul Sa Iraks Många i Väst räknar med att Å 4 Sovjet och östblocket i övrigt iute har så stora behov av olja att de överhuvud har anledning avi köpa huvudprodukt. snabba industrialiseringen I Kina ökat hehovet av bi ha glömt, ' Att ” den r änsle tycks de SCHWEIZ | 2 fn ' Österrike ' fick första tid (liksom under and världskriget) . att forna stridskamrater i ry ÖSTERRIKE 4 rldskriget avträda N Sydtyrolen till Italien, Ira lien insåg nämligen i rätt 3 slaget 5 var förlorat. och föll sina Å Meten BruneckX GL Meran A c SR (Merano) 3 - (Brunieo) ra Makabert nog va Mussolini ”defini Efter, ett år ,I Malmö bar. det av till Gustay ; Wally på Oscarteatern i Stock- holm, Där gjorde jag för första gån- gen bekantskap med figuren Alfred i'Läderlappen, som jag nu spelat 311 stnger, Efter , 89 föreställningar på"Eskapad på Oscars fanns det in- get att göra annat än att åka ut på landet och Jeka lantarbetare uppe i Upplands. Väsby, där jag hade den ståtliga lönen av 40 kr i veckan! Min första platta sjöng jag in då, på HM V — För Dig Allen och Song Av, Songs, - den går inte att upp- bringa, nu men den recenserades av en herr Staffan Broms i en veckotid- ning, jag har inte glömt vad han skrev, men. själv vill han nog inte minnas! . . i - Några radi ädanden gjorde gården” nedanför 'stadshotellet.': Dit kom en'kvill en viss Hjalmar Meis- ner'och när jag hade' sjungit några nummer blev jag presenterad för ho- nom och han frågade mig om jag inte hade tänkt söka in'vid Musi- kaliska Akademien, Han rådde mig i alla fall att. försöka och på hösten for Jag upp till” Stockholia "och kl; rade båda sångproven' och 'det täm- ligen enkla ,gehörsprovet AA årodde Jag. Men någon sade till 'min blivan= de lärare, att jag inte hade kunnat skilja på dur och mollt «> > feet . Det blev 1 varje fall ingen plats ledig, Jag träffade en eldsjäl och idéalist 1 Karl- Nygren, som skapat fin ; kända sångskola — ”Kloster” i Alvesta, Han tog hand om mig och min hals, och efter 3 år sökte jag in på Musikaliska Akademien igen, men I operaklassen — och kom in som ende manlige elev! Fick så fi- na lärare som Gerda Lundquist i plastik och välläsning, John Forsell 1 ensemblesång och Julia Clausson'i sång, Där fanns det saker att lära sig, och jag fick arbeta mer än som var nyttigt. Som ensam tenor sjöng Jag allt, jag satt och söp in alk den lärdom jag kunde få. Forsell var nöjd med mig därför att jag lär- de mig allt så fort och sade en da ”Om jag hade varit operachef nu ha- vänner och anh då d lyfte hans högerhand som tecken > ” hans nya mästarvärdighet, Andra fo- Wwerafiee visar Ingemarg ovanliga Wåningameloder tom tidigare var föremål för tämligen hånfulla koms- Mentarer från flertalet armerikanska + Syortsktibenter, Vidare får man se fos trån en fisketur lagermar gjör- de får ca Ud ardan tillsammans med SA fästmd Bygit Lundgren utanför New Jersey-kusten, — Damake general Jerade Rygstyrkorna i Nordeuro-- Han ebertride 3 ND ShA Var ofta de jag Er” — jag går fort- | farande och väntar på den chansen, Debut i Salzburg under kriget. En annan chans jag däremot fick var när en talangjägare kom från Salzburg för att leta efter unga sån- Fare. Trots att jag två år i sträck hade fått stipendium ur Christina Nilsson-fonden — på beta 300 kr, varje gång — beslöt jag mig att, trots krig, söka mig ned till Mazarts hem- stad och pröva lyckan där, Ett sti. pendiura från Humboldt-stiftelsen på 0 mark att studera för rå Mozarteum tyngde inte alls på fickan, På hösten 190 debuterade jag på den förnäma Arklersen år den fö kantina. viuke offwer som beklider va ar 9 tre högsta befatta resta FVAR Han är klå "eng å Falster bom (a hand scenen I Fi om Tamino it Trollföjten, Det kändes bärligt! På trå år sjöng Jag 2 partier N a Bel monte I EPnlecveringen, bherticen att det gick alt dra sig fram — men så på våren 1947 kom ett anbud från Malmö att sjunga Sid-el-Kar i Öken- sången, Ulla Sallert, Gösta Kjellertz och Åke Askner var mina kolleger, I ocH det blev en stor succé, Operetten passade ju bra på den stora scenen, Åisynnerhet; på det ställe där Röda Skuggan änds ut av sina män i ök- nen. "Ali:och "hans "män har följt ä Skuggan till randen av öknen, när Ali sä 'Här börjar öknen!” Kjellertz börjar att gå från rampen bört mot rundhorisonten och han såg ut söni”en li fram dit'— strålkastarna föjla honom så långt! + . . Så. börjale perioden som solist i Malmö med don José i Carmen som första uppåt, följd av många andra. 1953 lockade Storan i Göteborg med tt" Yint köntrakt. "Där följande en konstnärligt givande tid med mån- ga roller, både i opera och operett. kunde inte "SPMVislsuccé av ren slump. Jag höll på att glömma alla de turnéer som jag deltog i under 6 somrar. Det far då jag började skri- va visor .till våra midsommarfester — visor, som inte precis uppskattades därför att det var nidvisor! En vers OM: var» och en, en gång var säll- skapet 42 man starkt t o m shauf- fören fick sig en släng! Namnsdags- och födelsedagsvers förekom också. [Så en dag kom jag på texten till "EN SYNDFULL VISA”, men den sjöngs. bara i den trängre vänskaps- kretsen och lades undan, tills jag en dag tog fram den och skrev ner den På notpapper. Jag hade en kollega, vars ' fra sjöng visor offentligt och Jag frågade henne om bon ville gö- ra mig den tjänsten att sjunga den. Hon lovade och jag gick hemåt glad till sinnes, som det heter. Solen sken och jag tänkte för mig själv: Vad det är hirnligt en sån här strålande dag! Ea'sån bär försommardag! Jag stan- dafe på intan — vänta, var det in- te en bra refräng: Denna underbart strålande försonmardag! Jag kom hem! satte mig ner och skrev på ott Snirpanrer frra verser plus melo- hu FBiplatag' Syusinnen I Py- dp Tra vå timmar. En bekant tull r det Hitler som genom ett avtal -med Ik ivt” utlämnade Sydtyrolen åt Halien.:-- 1] " Österrike har flerfaldiga gånger krävt återlämnan- de eller åtminstone neutra- kiga land och försöker särskilt I år (även i FN) 5 nå en lösning av frågan. K j - Under tiden fortsätter H Italien med att ”italisera” E Sydtyrolen genom att da sicilianare och sydital V nare till norr liksom ro- B marna på sin tid kolonise, Ä rade KS ering av detta tysksprå- B ad ie V erövrade områden, mig, red Arne Ericsson, önskade min medverkan i ett program, och när han utöver ett sångnummer : ville ha en sång till, lade jag telefonluren på bordet och sjöng ”En Syndfull Visa” för honom, Det var så det. började. Jag. har ofta-retat mig på alla de dumma texter, som man fått höra i radion och då tänkte 'jag: Ska man kritisera så ska man kunna göra nå- got bättre själv! Försök får Du se! Ibland blir det en parodi på vad jag fått höra t ex ”Hittar Du en näsduk, stoppa den i fickan, spar den till en snuvig dag”. eller ”Falukorv till fru- kost, falukorv till middag, falukorv varenda" dag, tänk: så mycket korv som det äts iFalu stad. Att jag bör- jat skriva beror kanske på” att. det ligger i. släkten, min farmor skrev verkligt vackra saker och min pap- pa uttryckte sig gärna på vers. Mån- ga av mina saker är från börjari ned- kastade på matsedlar på fågresor- på kvitton -och räkningar, för jag får för det mesta en idé när jag minst anar det, precis som Rock-Fnykis, . Har sjungit 30 operaroller , Ja, det var en del av vad jag va- rit med om. Det var väl inte mina memoarer, som skulle skrivas — jag har allt som ällt sjungit c:a 30 ope- raroller och lika många operetter, tusentals föreställningar och mot -lan- dets alla kvinnliga stjänor på båda gebiten, Utom denna form av sång älskar jag att sjunga romanser, det är en underbar ”avkoppling”. Jag har mött underbara människor, så- dana finns det även på teatern, re- gissörer, kolleger —' eller medenga- gerade, som man säger ibland, Sång- lärare, härliga ' trädgårdsmästare i sångens örtagård, den förste Karl Nygren — Kloster, min italienske 1ä- rare, Muratti, i Salzburg, och sist, men inte minst ”Tant” Inez Örne, som alla på sitt vis, givit mig in- blick i konsten att behandla det vack- raste instrumentet som finns — män- niskorösten. De flesta är borta, men rv kan berövas mig, den sångarglädje och den underbara känsla, som jag känner när jag får sjunga. Det gör nästan inget vad jag sjunger, kanske inte den moderna musiken, det må vara mig förlåtet, jag är nämligen så funtad att jag anser att den musik man inte kan samnå till är inte mu- sik! Lika litet som jag kan acceptera den moderna konsten. Jag har ofta diskuterat konst med de moderna konstnärerna, och när de, på min frå- fa varför man målar gräset rött och himlen i en färg, som inte finns el- ler allting är snett och vint, säger att "så ser jag det” — då måste jag frå- ga: "Har Ni aldrig konsulterat en ögonläkare?” Fller också får man höra att man måste gå vidare, inte Stå och stampa på samma fläck, det de har. givit mig något, som inte |”! ” ALGER(AEP) . Cs 7 Statistiska kontoret i Alger har i dagarna offentliggjort de senaste siff- rorna om: befolkningsrörelsen i de 12 departement . som"; enligt fransk uppfattning utgör Algeriet, ' Antalet invånare pr januari 1959 uppges med 9.875.000, vilket är lägre än tidigåre uppskattningar uppgivits. Av Algeri- ets invånare är 1,025.000 européer och 8.850.000 araber; varvid: de icke- mu- h franska in- te medräknats, medan de i den frans- ka armén. tjänstgörande araberna är med som i-landet bosatta personer, Förutom de i. isliken : i svampar ur jorden," affär livet, både bland araber och européer, blomstrar som aldrig tidigare, allt detta trots alt hundratusentals franska soldater vistas i' landet och' kusumerar va- ror,- De. franska myndigheterna for- kriget, ' som självklart bl a innebär | ' : STOCKHOLM. (TT) | ninumrei ; srelse. för intäkter, dod ren vinster 1957 och 1958 inom ' bransci porslins-, kake + industri samt 9 Redogörelsen ft baserad på uppgifte sag. Omsättrinetn kr k 36,2 milj Xr, VISET. y | vär oh mindre nedgång I jämförelse. : | med 1957... Sistnämnda är uppgick: ättningen till-36,4. mi? 1 Om och redovisad vinst ökade d - emot med 9 resp. 3 procent och; i "till 3,8 resp 0,5 milj uppgick 1958 ti r skede medan beslutad utdelning mi å ill 0,2 'mil fåne EN tllda industriarbetare 3 som 1958 var 15395 har i likhet med ; å "föregående åren ' S d c dT irecend). Samtidigt har. löner. 3 a till industriarbetare sjunkit med 3 oc till 13,5 milj. - in På bträtfande porslins-, kakel och Jergodsindustri föreligger uppgi ter Ä | från 8 företag med , 1958 tillsam= ; mans ” 4.419 industriarbetare (möte —; svarande siffra 1957 4.542). I den= na bransch ökade såväl omsättning : som bruttovinst och nettovinst och - utgjorde 1958 163,5 (+ 7 proc), 18,2 i (+' 16 proc) resp 52 (+ 14: rot) milj. Beslutad utdelning. har oför- ändrat upptagits till 4,0-milj. I löner till industriarbetare utbetalades 1958 42,9 milj mot 42,7 milj 1957. ' Redogörelsen för branschen glas- industri slutligen grundar sig på. . uppgifter från 33 företag. Omsätt-" i ning och bruttovinst' belöpte sig 1958 till 119,4 resp 7,8 milj, medan motsvarande belopp 1957 utgojrde H 111,9 och : 7,4 milj. Omsättningen ökade således med cirka 7 proc och bruttovinsten med cirka 6 proc. Re- dovisad vinst och beslutad utdel- ning minskade med 16 resp 9 pro= cent till 1,4 resp 0,7 milj. Antal an= ställda industriarbetare sjönk från ' 4.214 'år 1957 till 4.156 år 1958, un= der det att lönerna steg. med 4 .pro- cent till 38,2 milj kr. STOCKHOLM (TT-Spec) = « a” ' Många familjer väljer lägennets- stoflek' "slentrianmässigt utan ; utt Due riktigt ha klart för sig hur relativt billig en "större bostad är. Detia å hör samman med, 'mensr tidskrif. ten Byggnadsindustrin; att ett hus=- hålls ekonomiska . handlande. ofta mer. eller. mindre: automatiskt ' föl- jer, vissa - allmänna - normer . och ova » Behovet av en: kad upplysning om lägenhetstyper : och kostnader: ' ' tycks "vara" stort, : Genom ' saklig z cerar di ivt en b k- samhet, som omfattar bostäder, ny: pplysning från skilda håll — frå pressen, - studiecirklar, personalen vid de bostadsfö R lande fega s förorter och t 0 m nya arabisk a bo- stadskvarter. Nee a : od Misär bland invandrarna 0 s v — bör man kunna få en tveksam familjefar 'att överväga si na konsumtionsvanor. Han skall då . Störst är befolkningsökni i staden Oran, som år 1954 -bara hade 1.025.000 européerna. vistas i Algeriet talskrivna i moderlandi '|. Minskad emigration till Frankrike Den ' franska rapporten: konstate- rar att befolkningsökningen , bland araberna sedan 1954 varit mindre än under tidigare år. Detta är anmärk- ningsvärt, då de algeriska" arabernas massutvandring till Frankrike lika- ledes har minskat, Ar 1958 var an- talet utvandrare för första ' gången sedan krigets slut mindre än anta-' a Åervändand minst 400.000 soldater som är man-' 140.000 invånare, men nu inom 'stads- området 'har mer än 300.000 invåna- re, : till. största delen nyinvandrade araber, som lämnat byarna och sökt trygghet och arbetstillfällen i staden. Oran ligger omgiven av” områden som ' står - under ” upprorsmänners kontroll. De "nyinvandrade araber- na: lever" ofta .i yttersta nödläge, Myndigheterna "är inte i stånd att skaffa nya - arbetstillfällen åd alla som varit utsatta för upprorsarméns repressalier och därför föredrog att flytta till staden, Trots befolknings- ökningen i städerna har landsorts- let från Frankrike åter ara- ber. Medan 'det under år 1958 flyttat bara 49.000 araber till Frankrike, har mer än, 60.000 i moderlandet 'syssel- satta araber återvänt till hemlandet, Under de fyra åren sedan krigets början har 300.000 araber lämnat by- arna och bosatt sig i de av terrorn mindre berörda städerna. Den natur= liga inre vandringen från landsorten till städerna har; därigenom ytterli- gare intensifierats. Av- Politiska och trygghetsskäl, och inte bara på 'grund av den "pågå > industrialiseri ökat, un- der de senaste fyra 'åren på flera håll med upp till 25 procent. Totalt bor nu 2.700.000 araber i landsorts- kommunerna,” cc : "Rysk. 'sensation . .korsning mellan" ko och älgtjur. Moshk i gen som lockar massor av arabiska berättade på mån- dagen för sina lyssnare om den säll- arbetare, växer städ, i i besvärande takt, Huvud samma förbindel mellsn en ”vil- Alger har nu mer-än 800.000 "in- vånare mot knappt 600.000 vid års- skiftet 1954—55, I Alger växer nya fabriker och . verkstäder "upp som måste finnas en utveckling, konsten måste bli annorlunda. Då frågar jag: "Tänk om vi sångåre skulle hitta på ett nytt sätt att sjunga på, något sätt som lät annorlunda, 4 ex sj, i halsen Gånt förekommir tyvärr. fast det inte är avsiktligt" — tror Ni att det skulle godkännas av de kräsna kritikerna? En del är förstås förtjus- ta i den halsiga klangen hos en te- hor — en typiskt nordisk stämma! Men den övervägande "delen skulie ej godtaga det. Jag kommer aldrig tt bli bj äl NN ; i bjuden til den konstnären DE FLESTA OCH BÄSTA ÖRTSN 4 ” ko och en älg och om av deras bel k om naturens under, Den ovanliga, nästan fantatiska 1 dan vid en liten by 4tanför Mosk- va, omtalade radion... cc - En junidag då en vallpojke skulle föra hem boskapen saknades en ko. Han letade, men: kunde inte finna den. Inte heller nästa dag kom kon tillrätta. od Men så, en vecka senare, fick han plötsligt syn på kon. I sällskap hade den en kalv, en mycket ovanlig kalv. Någonting liknande hade ald- Hela byn gick man ur huse beskåda undret. Man erinrade sig då att just den för att kon många ginser gelt sig av på få dessa att händelsen inträffade för två år se- 2 rig förut" skådats i dessa" trakter, | ä början tänkt sig. - . - Många har kanske valt en'alltz för liten lägenhet just på gränd, av"? att de inte haft klart för sig' den =? relativt. ringa konsumtionsändring : som behövs för att man skall få os råd att välja en större lägenhet, - För cirka 350-400 kr mera ' per år: kan man i stället för en 2 runs ach kökslägenhet välja en 3-rums mara, För endast "1 (en) kr ökad - boendekostnad per dag får således familjen "ett räm till med allt vad at innebär av ökad trivsel i hemz et. - mov mo s N - Mycket vore vunnet om bostad. debatten” mer ville uppehålla: sig” vid dessa frågor. Större bostad betyder ökad trivsel. för familjen och verkar.' även ' till samhällets ; bästa genom att'undanröja en rad” sociala olägenheter, Värdet av sak= lig upplysning i dessa frågor frama står klart mot bakgrunden 'av' att vensk 58 "konsum för cirka 2,6 miljärder - kr tobsj vin och "spritdrycker; Gör "tanke experimentet att 1 (en) Procent av denna konsumtion, härrör från, fa miljer,.som på grund Av bristande unskap anmält sig till” en ”för trång bostad" och' att man kunde .' . - Minska denna . sin halpure nyttiga , konsumtion nn älften! Detta skulle ge .0,01x0,5x. .- : 13 milj, mMmotsvaran= som betalar merhy. 0. familjer, Mo Br de ett belopp ran för 30.00 en skog, En älg Kade då Hans ect äl vid fl fällen också setts' beta till era tills "7 . en vanlig kraftigare, ezen hand och tillbringet natten i 4 YHETERNA FINNER. NI I.LAHOLMS TIDNING: 0 Naturens under — så kallar u dessa små kalvar. ' . Ne
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.