formerar ren on - N ververvet vevrvvY vewtyvetvYeYYI YFTE YFTE YFTE TV FERSIIEIEEEEICIIEEA ryver feyve FY vv Ve NK VE ST PO ; Yrrrere vv st a 7? LAHOLMS TIDNING. vyvevivvrveeYeYyrevYFYTVUPY PV Én "bekväm reskappa kun se ut som'den. till vänster: o Den är i svart-vitt storrutigt ylle, har mycket frånstående krage, . 3A4-långa ärmar ock knöpps fram, med tre stora -knappar. Modellskaparen är Guy La- roche, — Praktisk är också klänningen. och jackan i rosa ylle från Pierre Balmain. Den raka klänningen är 'ärmlös under den klassiska jackan med stora, slug och två västfickor. Slagen, framkanterna och ficke , locken är garnerude méd 'vitt ylle” Knäppningen' består av'fyrta slejfar på insidan. — Den snygga en= :. Ya-lång. kappa i beige. tjock tweed med stor fyrkantig krage ' och treknapps-] knäppning i samma material, .Ruk dubbelknäppt jacka med fyrkantig Tingning och liten ? krage, Farlänga ärmar och fyra västfickor. Kjolen ärrak, aws- bild.) semblen till höger kommer från Jean. Patou. rr ND ren Kavregryn är den | Hattiges. man- del brukar det sägas, Men inte tyc- ker vi att det är alldeles rätt, För havregryn i kakor och tårtor är”så gott, "att de' bakverken minsann inte skämg' för sig 1 de festligaste säll- skap; Vi bakar dem inte'därför att ' havregrynen är så. mycket - billiga-' re. än-mandel utan därför att vi 'tyes ker om dess mustiga smak, Och här | har u recopted: neka » Havrétärla ' "Is z amör eller margarin, 2 dl hav: regeyn, K4—L1 dl socker, 5 rivna bittermandlar, 2 dl vetemjöl. «+ Fyllning: 2 dl vispad grädde, 1 sk "vaniljsocker, Kolusås: 1 1/2 a gräddmjölk, i a socker, 1 msk smör eller margarin, 1 msk sirap, 1 msk kakao, mandel. ' . Arbeta samman degen på bordet; . Tag undan lite mjöl till utbaknin- gen, Låt degen'stå kallt en stund, Kavla bedan ut: den till tre bottnar , av en desserttallriks storlek. Grädda Bjud på Dupnys' drömmur och rens kafferep. Tårtan är den härliga havretårtan t till sommar | FITTA nin dem vå smord plåt i i medelvarm ugn (180 grader) cirka 15 min, - Blanda alla' ingredienserna till så. sen i 'en' kastrull, och koka” så Isäsen blir simmig. Låt den kallna: "+ «Lägg ihop bottnarna på ett fat med den: vispade vaniljgrädden -emellan. Bred kolasåsen över.. . Garnera" med skållad mandel, gärna också, med nå- gra blå eller, gröna druvor, Servera tårtan; till kaffe eller, som "efterrät | Dienys är mmar (60 st)” 250. & lätt brynt smör eller maår- garin, 1 1/2-2 dl'socker;. 5' dl havre- gryn, 1 dl vetemjöl, '1/2 dl. potatis- mjöl, 2 tsk hjorthornssalt,; : | niljsocker, «. . sätt havregrynen och båda mjölsor- terna blandade med"hjorthornssältet och vaniljsocker, Låt degen 'stå kallt |: en stund före utbakningen. Rulla -ut degen till 'små bollar och: grädda 1 dem i svag ungsvärme (d50—115 der) i 20—25 min. också god som eftern ätt. Det blir gott Om olja ännu. :-. några decennier . " STOCKHOLM (TT-Spec) Oljeproduktionen var i slutet av 19358 klart på väg uppåt, Enligt Chase Manhattan Bank i'New York kan man vänta en årlig produk- tionsökning It den fria världen på ilket skul- 6 proc fram till år 1967, le innebära att utvi "I med sömninedel ä är noz bra i i besvär= . Dängart på "def. «| som ändå inte BKotar. > "för en god” sömn är'en ordentlig ma- .|.drass; ett brå; täcke; och en bra hu= : [det är inte nödvändigt att sova”för fräscha och ' Vackra at Men det är. inte? alla som, kan sova även mn de te. .stoj på KÖ sig: sömnmedel. "Det där liga fall; men ändå sin ra ” tabletter. eler ge och använd. inte fler Ni bör inte. vänja den sortens medicin organismen vi nästa artikel 'skall 'ni få några små"råd, gom talar om hur man ”får en naturlig sömn, -och” ”se nare skal vi: dessitom tala om av- slappning: Den första förutsättningen udkudde. Det; slåter kanske banalt, men inte. ”desio .miridre syndas det ofta mot denna regel. . "Madrassén får inte vara för mjuk och inte heller för hård, Och 'den får, inte ha antagit ”Modell häng« natta”. då cket , skall vara lätt och kudden inte för varm. .Slutli bör |Födelsekontroll segrar i. USA = | USA -— Guds: eget land; 'God's Såväl katoliker som ansåg kb k äns- N noma emot, own country, som na själva .gärna Kallar det — har ” man -alltid hållit hårt på skilsmäs- san' mellan stat och kyrka: Religio= nen :skall vara den enskilde med- borgarens privatsak. Men Ameri- ka är inte blott. de obegränsadé möjligheternas utan” också - para- doxernas förlovade land. Just där- för att stat och kyrka är skilda åt har de kyrkliga samfunden ett häpnadsväckande stort : inflytandé | över, den offentliga moralen: Kyr- välorgani och de har möjligheter att påverka inte blot politiker och domstolar utan också film, litteratur och press. Detta är anledningen till att ame- »ikanerna av så många européer nses som bigotta och pryda, Men inte desto" mindre är de mycket mer realistiska och förnuftiga än man skulle tro. : En av dem som först påvisade denna amerikanernas realistiska i in- ällni var i George Gallup i en djärv under- sökning på 1930-talet. : Mr Gallup påvisade i denna att en överväldi- gande majoritet av folket önskade ipplysning om könssjukd och deras bekämpande. Denna ma- joritet var villig att tillstyrka en ändamålsenlig lagstiftning i denna riktning. Det kom som en skakan- de överraskning för - tidningarna och lagstiftarna, som av ”moralis- ka" hänsyn intill dess fullständigt bannlyst varje hänsyftning på ett så ”omoraliskt”. ämne. Men sedan dess har man,så sakta blivit allt djärvare och det visar sig mer och mer att amerikanerna faktiskt ' är klokare än sina officiella moralis- ter, Å ” Ett bevis härf för är den stora” so- ciologiska undersökning om födel- sekontrollen och dess inflytande på befolkningstillväxten, som nu före- tagits iv de amerikanska sociolo- gerna ,F Freedman; P K Whelpton och. A C Campbell. 'Undersöknin- gen har givit högst anmärknings- värda resultat, Den har, nämligen tydligt ådagalagt, att amerikanerna är betydligt mer rationellt inrik- tade än , befolkningen i de flesta europeiska länder. I USA har fö delsekontrolten under en enda ge- neration blivit så allmänt accépte- rad, att den kommer att på ett av- görande . sätt ' bestämma" befolk- nhingstillväxten inte enbart på läng« re sikt utan också” under: en" rela= tivt kort utvecklingsperiod. SEN. = 7 . "Kvinnligt verklighetssinni . Undersökningen omfattade" 2,19 äkta. par, De hade, utvalts så "att man fick ett representativt genom- snitt "av den vita befolkningen i USA, : Vad som i första "hand Överras- kade de tre sociologerna var att de fick sina frågor besvarade mycket lättare än 'de från början vågat hoppas, Inte ens en fjärdedels proc | av de 2.713 kvinnor — alla i ål- dern 18—39'.år.—' som undersök- "ningen avsåg, hade något emot att tala om vilka graviditetslörebyg- gande åtgärder som de' praktisera= de: Däremot .var det många' som vägrade att svara på frågan om -fa- miljens inkomster, :. > 2 13 barn, ..| ännu inte varit. gifta i fem år vän- "tare och önskade att få flera barn .Jersatts med ny lagstiftning? K ning riktig under. sakligt berätti- gade förhållanden. Men 73 proc av protestanterna och blott'33 proc av katolikerna menade att födelsekon- troll .var försvarlig under alla för- hållanden, . Den katolska kyrkans. officiella |: inställning är 'som: bekant den' att Flera barn "bland de. förmögnå > Propagandan” > A-och O inom”. trofikväsendet STOCKHOLM (TTspec) foner om atik- - Ofta vid diskussio "ull den dåliga om de hade en god utbildning (col- lege), medan kvinnor med Jägre skolutbildning räknade med färre barn, En undersökning i Indiana- polis år 1940' visade, att det'fanns Ber'. barnrika familjer bland de högre inkomsttagarna än bland de lägre. . Denna nya tendens har hållit sig sedan” dess, De som har största an- ”konstgjord” ' födel kh r oll - är syndig, ” a ef or Födelseköntroll efter andra barnet Allt som allt visade det sig att 92 proc av föräldrar med barn, som varit gifta 10 år eller längre an- vände en eller annan form för att förebygga tillökning i familjen. De flesta par som inte använde såda- na metoder kunde av en eller an- nan anledning inte få några barn. Och 83 proc av de fruktsamma pa- ren -började använda sig av kon- trollmetoder först efter det: de övertygat sig om sin förmåga att få barn. Många börjar sin ”famil- jeplanläggning” -först sedan de fått ett eller två barn, och 89 proc av alla par brukade förebyggande me- toder efter att barnet nummer två anlänt, :- s till, att'se pti t på tillvaron och framtiden får å2 fles- ta barnen, - Av stor betydelse för fomiljepla- neringens utbredning är de. sociala kontakterna, När man får veta att många andra praktiserar, den 'gör man lätt på samma sätt, Om 'det eljest funnits en viss skillnad mel- lan katoliker och protestanter ifrå- a vägår, Säkert är standarden på vår: ärd sin fulla den argumenteringan vi respekt, men enbart m katorsnde har vi ingalunda någon möjlighet att minska på trafikolyc= kornas omfattning. Och" äve om stalsmakterna intoge en mycket ge= nerös hållning till väganslagen bety: der det många års intensiv byggna och underhåll av våfa' vägar innan' man kan räkna ' med en markant standardförbättring, ir tan Hur bör” vi "då Handla 4 "vårt ut ” gångsläge? Tidskriften Vägmästaren hävdar för sin del åsikten att propa= gandan bör sättas i allra främsta ru; met, Men det skall 'vara en.propa= ganda som ger vägfararen värdefuls la tips: "reportage i tidningar, radio ga om åtgärder mot h skap försvinner denna om hustrun haft minst fem år förvärvsarbete efter äktenskapets ingående, Nu finner hon på grund av de sociala kon- takter hon 'gjort ”tillräckligt all- varliga grunder” för att med gott samvete kunna göra det som and- ra gör. rn. , | Födelsekontroll ä även j underutvecklade länder och i: som upp vägarnas beskaffenhet, ger elemens" tära råd och minnesregler inför bils : färden. Då stora svarta. rubrikerna, som trafiken slukar, är vi inte på något sätt betjänta av, Skrämselpropagan-+ sultat, Vi betjänas absolut inte av fikintensiteten främst regleras av ändiga ökning. Det ' Undersökningarna "visar med + Undersökningen visar att famil- andra” ord att födelsekontroll och i ; effektivitet i hög familjeplanläggning praktiseras av in beror, på dess all ut- praktiskt taget alla dem som anser att familjen är tillräckligt stor, De ger också vid handen att de flesta håller före att familjen bör vara förhållandevis «liten. I genomsnitt räknar ' protestantiska ,par med 2,9 födelser och katolska med 3,4, Och om det verkligen gick efter pla- nerna skulle de allra flesta ameri- bredning. Ursprungligen - krävde en dveter sådan ing en viss insats, Den förutsatte nämli- gen en viss intelligens och disci- plin och de möjligheter — läkares]. råd 0 d — som de mera välbärga- de hade tillgång tilll Men i dag krävs ingen särskild insats eller gynnsamma omständigheter för att kontroll d. skall bli kända kanska familjerna i fi id ha Systematisk födelsekontroll här och ' accepterade i en folkgrupp. Kraven blir mindre ju mera fa- sålunda blivit ett di de drag breder ut sig. -: under de båda sista gonerationer- na; Det var de socialt och ekono- Här öppnar sig ett mycket vid- sträckt perspektiv. Man :ser ju of- ta kt på befolkningstill- sig och främst då till alla 4 de mindre säkra förarna: . Hat . Lämplig och ”riktig” propaganda 2 ofta vintertid ha inträffat på en sträc- ka där väger” helt sakhat sandnings- sand och att föraren då troligen ' överraskats. och förloraf. herraväldet över sin bil vid exempelvis ett mö- miskt bäst ställda gr som började med denna kontroll: ' folk med göd utbildning, fria yrkesut- övare av olika slag, 'högre in= komsttagare överhtvud och tjäns-. temän inom” handel och industri, Folk som hade det sämre ställt ha- de däremot flera barn och förökade sig mest, Ännu för en generation sedan. fruktade man- att detta ;i' längden skulle få -ett .ogynnsamt inflytande på fördelningen av be- ärftliga sk växten i de underutvecklade län- derna, då man tvivlar på att födel- sekontroll kan : vinna "utbredning där. Men de amerikanska erfaren- heterna visar att familjeplanering och förebyggande åtgärder mot ha- vandeskap inte behöver vara något privilegium för "de högre social- grupperna. ' 'Befolkningstillväxten behöver därför inte stiga i ökat tempo, inte ens i Asien och Afrika. Föd antal kan bli ett ut-' : Men under senare år och i var- je fall efter 1940. har utvecklingen blivit en annan, Unga kvinnor som tryck för en befolknings mer eter mindre” rationella bedömning ,: dess egen situation och livschan= ser: - Dr Helmuth 'Gottschalk - rä glas av "p " STOCKHOLM (IT-spec) Socialstyrelsen har gjort en enkät bland socialvårdskonsulenterna an- gående nya lagen om socialhjälp och därvid bl a riktat frågan: Kan man tala om en ny anida i kommunerna efter det att gamla fattigvårdslagen i Hallands samt Gö- De ikanskå kvi "vet nämligen, att familjeplanering; som är den accepterade amerikanska termen, ' praktiseras av de -: flesta människor, Det är något så vanligt att det faktiskt inte tillhör” privat- livets , hemligheter. " Annorlunda förhåller det sig med inkomsten: den ä med den socia- det vara frisk luft i sovrummet, meg öppet fönster, så ni vaknar av kyla om ni äntligen skulle ha somnat. Om allt detta” är: som : det skall vara är det bara ni själv kvar — och er skall vi se på nästa gång. ve i och alltså med visshet” kända råa: jereserverna uppgick vid 1958 års Islut enligt tidskriften Oi and Gas Journal till 37,8 miljarder ton, kon- stateras i AB Svenskå Shells års rapport för 1958. Vid årets slut fanrs däremot en oljereserv som skulle räcka i 42 år vid oförändrad konsumtion, Försörjningsläget kan 1; ohållbart när man betänker att konsumtionen beräknas öka så snabbt som nämnts. Men man får Inte glömma bort att inte heller den. Om man därtill: lägger Sov- jetsfärens utvinning får man en Produktionssiffra på ca 1.500 milj ton för världen i dess helhet anna 1967." — Denna väldiga Produk- tionsökning kommer att ställa sto- ra krav på världens råoliereserver Kumnmer de att råcka tills De genom borrning L. då når 1.350 milj ton I denna del av värls vude rverna kan väntas förbli oför- ändrade. I själva verket är det så att utvinningen ännu inte under något år varit större än det sam- tidiga tillskottet av reserver under året, Reserverna har ”Sländigt ' ökat trots den stigande förbrukningen. Oijeveserveas” äkni ing 1958 var 'ca 1.5 miljarder ten, - 2 letar” ständigt efter olja över hela världen. Enligt nyligen gjorda be- räkningar finns ca "100 miljarder ton, råolja att feta efter utöver de kända reserverna " och dessutom enbart Si Kanadas - oljesand lika mycket råolja som de för närva= rande kända reserverna '— ca 40 miljarder ton! Tekniken har dock ännu inte nått så långt att utvin- ning av råolja ur denna sand är ekonomiskt möjlig. I. USA finne oljeskiffer ur vilken ca 220 mil. jarder ton råolja med tiden troli« 'sen kommer att kunna utvinnas, Av dessa fakta drar man inom oljeindustrin slutsatsen att det in- te är någon fisk att oljan skall ta slut under vårt århundrade. Oljan beräknas svara för större delen av världens ökande energibehov fram till 2.000-talet då atomkraften "tor= de ha utvecklats till en "verkligt Den internationel!s licinde tria red vigdes till griftero Presta. verna fördes av kommissionär Sigtr, Carlsson, Knäred och lant. brukare Johan Svensson, Evahyg. got. Akten började med att orza. nisten ” spelade "När jag skall lämna värkten” av Bach, Kor- traktsprost Eriksson höll grilte tal samt förrättado jordfästning en. Efter denna följde begravs ningsmässa med antifonier. in sist. sjöng organisten . "Jag är främling” av Lorentz och då kis- tan utbars spelades sorgemusix av Chopin. Vid graven läste om | systerdotter, fru Erodin, Putsa red, verser och en brorson, lant- brukare Hilmer Jönsson, Puts. red, talade til den börtgångets minne, Officianten läste en bör betydande energikälla och ' kan komma til! oljans hjälp. och Anisont sjöcgs "När jag stä- tar. mina dagar”. De sörjandes tacz för hedersbevisningen fram- fördes av ”lantbrukare - Boj je Svensson, - Putsered, Vackra blom- Mor prydde bären och dessutom märktes gåvor till Knäreds blora- sterfond. ne NN la ”prestigen,' med duglighet, tur och" framgång och "när det. gäller sådana saker vill många inte låta andra få veta hur man har det. > Få röster mot barnbegränsning . »- Att man var så öppenhjärtig när det gällde frågan om barnbegräns- ning tyder på en långt mera realis- tisk inställning till problemet än den officiella moralen medger. Vid undersökningen använde man 'om- växlande: uttrycken ”familjebe- gränsning” och: ”kontraception” i stället, för ”åtgärder: till förebyg- gande av havandeskap)” 'en term som vissa” religiösa grupper inte tycker om, Familjebegränsninigen” avsåg de olika metoder som an- vänds för att undvika 'h desk .Jmed i den nya given, Tanken; på k Ining :. börjar | b feborgs och Bohus län G Sjöbäck, | Göteborg, svarar att det väl närmast förhåller sig 'så att åren närmast före den nya lagens "tillkomst kän- netecknats av framsteg, inom” den kommunala socialvården, I de stör- re kommunerna har han inte sett någon skillnad i handhavandet av den. Frågan är om inte vissa mindre dsk 1 med ängd ekonomi" får” det svårare" att följa en. dy. anda? för ett lån å å 5 000 ke mot en inteck- ning i en fastighet. Det hör till his- trien att socialnämnden” av: stads- 11 fått" bemyndi de att. intill ett belopp av 15.000 kr teckna borgen « på" lån. , Socialnämndens tveksamhet i det berörda fallet be- rodde på att man var rädd för att fallet skulle bli prejudicerande, Det behövde emellertid inte befaras, då särskilda ' omständigheter förelåg. Samma kommun hade tidigare teck- nat borgen för- ett lån. å 6,430 kr, även detta avseende hjälp att klara skulder på ett eget hem. I det sist- nämnda fallet gällde det en från- skild fru med barn som efter skils- mässan fått behålla fastigheten och inte :kunde"' ordna : lånen, Social nämnden kommer nu att begära ett en ny tränga sig fram. "so soc. on. På fråga om socialnämnderna föll |: jer lagens anvisningar att. vid be- hov utöver obligatorisk hjälp även lämna s k frivillig hjälp svarar kon-. sulenten, att han inte har sig bekant att kommunernas fullmäktige angi- vit några grunder. enligt. vilka fri- villig hjälp skall meddelas — bort- sett från fecknändet av. borgen” å lån - utan socialnämnderna gått från fall till fall, I tveksamma ären- den' rådfrågas ' konsulenten — synnerhet från såll or digande att teckna ytterligare bor, gen: e - Då det synes för ekomina atts soci- alt. oskolade nämndledamöter pra- tar "bredvid mun : har den: frågan ställts, huruvida bestämmelserna om sekretess rörande vad som förel - , Likåledes händer inte sällan "un= der våren och ' tjällossningen dikes- körningar orsakade av 'att bilisten I het i vägbanan som han ämnat väl ja eller tvärbromsa fö: : ka en. bilförare - helt enkelt'"måste- Dvs han måste vara beredd på att . han' under vinterkörning . hastigt , kan komma In på en 'sträcka av vä" gen där all sandningssanden är bort= som alla vägar kan få enstaka men. svåra skador som. inträffar kanske bara under ett kort: ögonblick " på | natten: . Det händer att bilister, som råkar . ut för skador under förutsättningar som relaterats i' sistnämnda exem- pel, begär ersättning' av staten och att vägmästarna blir. utsatta för kri- tik, Att vägmästaren skall stå till. svars för hur bilarna rattas på hans vägar måste betecknas som endast löjeväckande, Alla som färdas på vå- ra .vägar skall känna till att en ska= da i vägbanan kan uppstå plötsligt och att en' viss: tid alltid måste för. ' flyta, innan skadan är upptäckt och tillsedd . eller innan varningsmärke kommit upp. Det får vägfararen ald-' rig glömma, " första hand, och vi bör "erfelkti Se > ra den då. det' gäller. att förebygga trafikolyckorna. Det skall "vara fråga om en rättfram, läro rik. pplysning, gärna. i Populärt hällen form? . Fernandel blir. - Don Quijoto "Mike "Todd lanérade före. sin död en kolossalfilm om "Don Quis: med detta kon= / basunerar ut. har. "många dödsoffer ' da kan tvärtom ha motverkande re= .' dessa ideliga jämförelsetal med fjol« -: årssiffror och rekordår. Vi måste all: tid ha i minnet att den starka, tra=' | är också till den kategorin som pro« ' d li skall vända Hur gå till väga för att göra pro=> pagandan lämplig och sådan den bör" ” vara? Vi skall ta några exempel 3 Rapporter vid dödskörningar uppges . hög fårt plötsligt upptäckt en ojämn= ' känna ' till .—och. bli" upplyst om, AN” isdagen 'den 7.fuli 1959. om tex ir De båda exemplen ä är Sktiserade för ” att belysa ett. par. förhållanden, vil= VI blåst och att man särskilt vid Häls öTå «| lossning får räkna med att så gott: . ji jote' ried Fernandel i titelrollen, en Han förbrukade. flera hundra tusen dollar innan "ens den första bilden 7 kunde tas. Efter Todds tragiska död - ansåg - hans. arvingar : och vänner. 7 iellt.inte var säk=. ' att filmen fi mer i ärenden hos socialnämnderna rörande enskilda" personers förhål- landen ”är otillfredsställande. Kon- sulent 'Sjöbeck-, m var, att. man ma längre. Såvitt jag förstår, sä- ger han, 'är' socialnämndens 'proto- såsom avhållsamhet , under längre perioder, avbrutet samlag, undvi- kande av samlag under ”den farli- ga tiden”, kemiska medel, pessar etc, - a Endast 5 procent var ing för lån till olika ändamål. "vär i de större städé koll offentliga handlingar som vem rad och uppgav projektet. ;Nu skall en ung fransman, 32-årige Claude . Cohen, "realisera "Mike. Todds' pla- , ner. . Under 'regiledning av. Chris- tian-Jaque kommer han ätt inspela en film om "riddaten av den' Sörg= Nga: skepnaden” med -Fernandel i titelrollen. "För rollen ' som” Sancho som helst kan få insyn i.' Endast 554 i ärenden arigående'so- praxis långt: före 5ocfalhjälpslagens Däremot förek det ganska ' sporadiskt '' med borgen i landskommunerna, Därför blev jag säger k cialhjälp som rör. personliga förhål- landen får inte utlämnas förrän, ef- ter ett visst antal år. Nu praktise- | rar” många -.socialnämnder ute på: emot varie form för barnbegräns- hing. Till och med bland katoli- kerna var endast 13 proc av kvin- 4 Det var ju pv som tänkte sikerhetsbältel CNE A. verraskad nyligen; då jag besökte en liten kommun i Halland på 1 895 personer, och erfor, att dsbygden alltjämt den att i nämndens protokoll rörande ett so- |. cialhjälpsfall ta in rubb och stubb, den där tecknat borgen på ett lån å 7.500 kr 'som en familj behövde. för att klara av skulder på ett egna- hemsbygge. Ibland kan viss tvek. samhet uppstå i en kommun... Så- lunda blev konsulenten för kort tid sedan tillfrågad av socialnämnden i en mindre stad:i Bohuslän, huruvi- da secialnämnden i ett aktuellt fall hade bef het att teckna borgen sidenten inte är bjuden till bröllo- pet, (TT -— Reuter). d v 8 sökand namn, förhållanden, + moraliska vär desätt- ningar etc. - ' Frankrikes president: general de Gaulle har låtit fråga prins Albert och prinsessan Paola vad de vill ha i bröllopspresent.. Presenten kom- mer troligen för sent eftersom pre- ska störstaden Johannesburg ' som på sitt högra lillfinger, hade' en modern vigselring. Ringen satt trångt och fast, och kunde inte tas: från apan. Djuret hår därför: förts. till Veterinärhögskolan' där ringen =. operativt skall avlägsnas. Då kan= '. ske, gnan "kan identifiera Firigéna ägare, - Panza " har ' fransmannen Francis - Blanche engagerats, - ' Tagningarna börjar strax efter nyår i Spanien, i byn Ja Mancha, som enligt Cer= vantes” romån: var ; riddarens "hem= ort, - Ana” med Utgsäkring: Inte. långt från: den” sydafrikans fångades häromdagen. en'-stor' saba En i sydhallänning kan inte gärna” vara utan I Laholms: | Tidning,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.