Vu Y vyr? Lä vreevvevvv yrverveervevvvevYeFr vv ! ” My Fyvve rv ren veten w L Yrvedagen "den 10 juli 1959 —LT "DEN 4 JULI 1959 - LT | Organisationsmedvetet sn .. trädgårdsfolk > Inom den svenska trädgårdmä- sÅngen ser man med oro på den handelspolitiska ' utvecklingen I Väst-Europa. Näringen: har som bekant, bl a till följd av den nya» + betydand åSrigh Centerpartiet har all anledning att även framgent hålla detta område under noggranna uppsikt Den politiska uppgiften blir att tillse att inga stenar läggs i vä- gen för den utveckling/ som på Ikets eget initiativ ar- Man fruktar att den kommande utvecklingen skall rycka undan grunden för denna del av den nuvarande näringsutövningen. För att stärka näringens ställ- ning ' och möjligheter bedrivs emellestid ett målmedvetet orga- nisationsarbete. Detta har bl a ta- gt sig uttryck I den au riksbe- kanta — försäljningsföreningen I Hä sing Auketonsförsäli: remål för stora förändringar, kon- staterar SD:s Pariskorrespondent Sven Aurén: ningsprocess som hela Fi : genomgår för närvarande" en an- betar sig fram alltmer. ” Paris nya ansikte . Den franska huvudstaden är fö- Det rör sig om samma anpass- => Ipirektör son? -| raskt (Forts. fr sid 1)” eller rättare sagt postamente. u- tanför "sid" fabrik; nämligen som bronsbyst. Den bysten avtäck- tes för ett år sedan, när Bror Färe fyllde de 70. Då liksom all- tid verkade ,han outslitligt vital Det är han också i dag, men tydligen har han funnit tiden vara inne för att pensionera sig från det företag, han själv byggt upp under snart 40 år. , När han "började 1920 var me- tallverkstaden blott en småindu- stri: som sysselsatte ett tiotal man. Men. det dröjde inte länge förrän Bror. Färe grep till stor- släggan.' Sedan dess har expan- sionen förtsatt ? oavbruten takt ända in på senare år. Visst var det i bland gått oroande rykten om Färekoncernen, men de har de ats " genom nya tiden. De-. gen därstädes har visat sig vara elt gott grepp når det gäller att lar av staden byter kläder. De nya kläderna till den mod är överraskande och och det finns de, som på- Zntad, fas trödgå ingens salufö- tings- och distributionsproblem. Förra året bildades = ELF:s trödgårdsnämnd. I denna ingår står, att snittet är amerikanskt. I själva verket är det nyfranskt. Det djärva krafttag. "Ledande i Europa. . ” Nordiska armaturfabriker AB är efter sammanslagningen med Färekoncernen i Sibbhult en av Europas ledande inom armatur- b ; med . omkring 2,200 representsnter för samtliga fack-|' utgör resultat av de franska arki- a k ö om en d inom världsarkitekturen. ställda : och sju fabriker på liga organisationer Inom den yr- kesmäniga trädgårdsodlingen. Genom trädgårdsnämnen har od- larna fått ett rep Ivt cen- Deras djärvhet och företagsamhet är anmärkningsvärd. | Aurén nämner som exempel ut- 1 vid Rond Point tralt organ som kan tillvarata hela näringens intressen, En av närlngens svagheter har tidigare sägts vara uppsplittiingen på I och för salg välmotiverade och z då. lutnå atäll; de la Défence I förlängningen av Champs Elysées, "världens största byggnad som endast har tre stöd mot nya NATO-palatset intill Boulog- k marken”, vidare — det samt den 185 meter höga för "olika kategorler specialodla- 10, Den svagheten bör kunna ell- mineras genom trädgårdsnämn- dens tilkomst. —, skyskrapa som -skall byggas vid Care Montparnasse. ska kvarterskaféet, genomgår en Men också ”le bistro”, det frans- När man från centerhåll för några år sedan förde fram kravet tlon, Allt fler bistroer omvandlas till de italiensk Vt om på en restilution av b k med medel Inom trödgårdsnäringen, möälltos man av stor akepsis. Av dem som var avogt Inställda be- kafferobotar, plast på diskar och bord, skrangliga barstolar, skrän- maskin, som vrålar de sista gram- rna, elektrisk 1 tecknades tanken på en för hela rat, Alltfler bistroer slår igen för att något halvår senare fresta med en helt amerlkaniserad Interiör, Till och med på den traditionsomsusa- de numera en anackbar, som glittrar av nickel och välpolerade Pers- ' näringen gemensam användning av dosan medol närmast som be- fängd, Även om det Inte skedde utan atrid, drevs dock saken Igo- nom I riksdagon, a Efter beslut acnast av. årets rikadag användes nu benalnak Rue Salntes-Påres finns det tomedlen till forskning och för- söksverkaamhet, Ull allmän uppe lysningsverksamhet och till orga nisatlonsarbete Inom ” näringen. Inte minat för den alstnämnda uppgiften bohöva medel, I Skå- ne har genomförts en omfattani de underabkning, genom vilken man fålt fram tillförlitliga atatla- ka uppgifter om näringen. Medel har nu avsatta för en undorsök- ning 3 Stockholmatrakten. Det materia] som man erhåller vid dessa undersökningar bör vara till god hjälp nkre det gäller att bilda väl avvägda och utformade för- säljningsforeningar. — Planer på sådana finns på ett flertal håll I landet, För Öland och Kalmars området har for övrigt helt nyll- gen bildats. ny ekonomisk träds gårdsodlareförening . Ur centersynpunkt är organs satlonsaträvandena inom = träds gårdanäringen glädjande. Partls et har onvelet, bl a I tulltaxes frågan och 3 bensinskattefrågan, arbetat för näringens berkttigade Intrasen, Men del har också bos tonats att det enskilda Initlativ, som utgör. näringens drivkraft, |Y måste kombineras med samfällda d ses, som alltid ligger några häst- längder före I amerikanlsering, öpp- nades nyllgen huvudstadens första "Drug Store”, Den heter så även på frunska, Nomnot lyser på långt håll . Därlnne finner man ett apotek om- , gärdat | By "tidningsklosker, 'suve-" nirstånd och kaffebar,Parlsarna skger "dryggstår”". Men parlsroman= tikern knyter näven. fickan och munmlar:.att man verkligen skulle behöva uppleva detta! En ”Drug Store" på Champa Elysées! = + tillägger Aurén: sträcka allt rishlmlen — det kommer fortfa. rande att finna osannolika kvarter där Ingenting förändrats vader ett ackeol,, Inte ena människorna. Tv- sentals smutsiga bistroer må för- vandla sig till. bacillfrig snackbas. - rer = kaféern» »v den gamla ty- pen och med den gamla stämnin- Ken kommer Inte att utrotas för denna . överdådiga bandning av vackert och fult, av modernt och efterblivet, av rikt och fattigt som : utgör den verkliga hemligheten hos dess dragningskraft. Hur man kan: som inte ändrar sig är stadens tant! bredat k Och på Champs Ely- skilda håll i landet. AB Färe har tidigare varit dess värsta konkurrent. men genom uppgå- endet. i Nordiska armaturfabri- ker når denna senare industri markant dominians på den in- hemska, marknaden. . . . - Arbetarna - vid Färekoncernen underrättades 'på onsdagen av - dir, Bror Färe om att.denne sålt "I samtliga sina fabriker, Det bety- der att över 600 anställda bytt arbetsgivare; Detta gäller även pressgjutériet i Lönnsboda, som sysselsätter 15? man och motor- fabriken i Osby som har 30 an- ställdak SfE oe So Fru Lily" Färe, ordförande 'i let till" ätt överlåtelsen hemlig- hållits så länge endast varit det att inga-av de anställda skulle behöva oroa sig. . '— Allt detta har skett till al. las" bästa. säger hon.' Ina som helst 'permitteringar : blir följ- den, I stället tror jag förr på yt- térligare "utveckling och expan. stort "med Invånställninsar som följd. Vi ha» lämnat vårt före- tag I så goda händer com äver huvud tager kan ske. Det hän- der minsann inte var dad i vårt land "att. man slår samman två ledande koncerner inom 'er bransch utan att detta resulte- var I att den ena kvaddar der andra; Meningen är nu att båds Men hav tröst, par ker! ik nå ul a två skall växa sig starka genom åendet: och — gemensam! na ak Pp m fler fingrar mot Pa- en skull. Paris kom er att förbll : ara säker på det? Därför att vad Inuvuer &h > organiaations- strévanden, Sårkilt färskvarus prodtucentens komplicerade pro- blem | samband med salulvring eh dutribution bar tat för en stan ordning. RR hos dess männskohav, Med andra ord: den svindlande omfattningen ' av den uppgift som reformataresna £elt lg In på Au likrikta Paris kräver inte ett sekel utan sekler. ”- sa EN MUSEALT ' Karlbergsamtt ikastollskola in vd Btuckhalm) var för några vo feniet medan värlteng förnäaura Museum om Man får tro soma av so humörfriska kasettorea peut Kormile hatalugen på sanmlngats BA ÖVRAA Tar därdelva iliger och Inne Naltartk, men kanske Inte rik. tet Uoränbg vid BÄtmare för: Tanke, KU atiekpror vad men kunde få bv på Miwet Ytsar för. Jade: 11 Corstaka kautea avi. KVA Be Alksander td stores $ tvestam Ir ue Våfydatla Sporra Byttjal vil det farter Pprångel Vig Kurgsratt 3» Sat sen av FULds evård Angurvas Met dr Klorkjårnet Fat Mroktrigg tung danska 3, Nåpevurna rike borste Byltjet på Ka och Lä Aelena. 0) Lasentus pa Ti Ne Bra sum Prat ang Quhat I han VU Med 50 Ba bt ar Nosrke urk. På KA av del äpple son or Rv gar ål Kva, Ia Talivit fansen på astra Ugdrast ID FA bit av oniane Wivkraka 3? deruskhenag BRunLAl ärve BpanE bit av den stege som Jakod såg I drömmen. 131 En lagg till den tunna, varu! Noack pressade den första druvan. 16) Skälen, varur Erik IV drack, den förgiftade Ärtsoppan, 18) Något av det avå. vel som trgnate över Sodom och Gomorra. 18: Midgåntsormian' > vn kvarterflaska 19) Det tär som lårjungarna anvärde vt det stora fiskafänget. 201 Dra tegel sten) varmed Jod torkade ag med 1 ögoren, 21) Drottning Marga- frihag kjrteleåck, varat! hoa I riter stoppade unlonsakten, un- skrteckrat av svvRska, darsja Och fvrska TÄRL IN De Ls som Magnus Ladutis satte far dur ake hata 21 Etävkharat vart Hormeéte sag doppas, då has såter baden 20, En Bräns ur konung Davkis harpa 23) Anna kruubogen, varmed Simman sog UN de 1000 Nlatker. 26) Ham. tepet, varmed Märvkbaunen bo se bed från måsen 27) VAYptisat wdeder på butetj 20 Lovvt, som dura INvacker Rin fade till arken, 29, Fixvelie fan Paratacg, rena, 13: Axreta för SUTVESDR I FÅR os yvigt 2833 10 Ka fom frans YvtTkuga snvln kunna kasta sig ut på världs- marknaden för att öppna nya givande marknader, . Kvarstår som kersult. -Hur st t vill, vijate avslöja, fortsätter fru Färe. Endast så mycket kar sägas, att familjen avvecklar samtliga” sina -ekonomiska enga- gemangÄnnu är intet bestäm" "av familjemedlem. marna skall "kvarstå i det nya ret 10 utörer det att div. Fä- framåt kommer" att fungera som konsult i detta. Av- vecklingen har inte skett utan personliga ekonomiska unpoff- ringar "från vår familj. Vi har fåft atsärta fonder för arbetar- "a och för tjänstemännens pen- slonér.u, ” : > Famlljen Färe kommer fort- sältningsvis att bo kvar i Sibb- null i den” Kerrgård " man äger där, och Bror Färe kommer li- kaledes art fortsätta sitt enda kvarvarande företag, Strandho- tellet V Mellbystrand, som han est Triver söm en” hobby, "Fader Gunnar” I Blirekyrkor » DA blev psom väntat gor tilt- stutnine tär kvyrkoherda Gunrar Pasor tang, Osäy, under sin kol. Phineas Borste kv korna I Väktl 3 Karun och Torckar, I Toretov Vr praktiskt farert varendy stt Nas USPlaren och en stor de? av Uraaktee dår tizjon!fes av bit. Aeter "Faler Gunnar” har en särsk kd förrmåsa ant fånga frira åNSrarvg ltirease Och rummets helg kun så Inte hint att det skrattat TÅN fru Ar hära räljerande och banvoistska . framstålteing. De aTvarsskd snöa lagick I hans tin kunseise trfliade kanske prat skårför så myvket biltre Isam- hagen til hane ptftelse ”Cratia Dee tulee” far Öva et PRYEReE Värkett fenaltat I VU Ka TuP DMI kr. 19 bre och I Tortinr SS eteler, Carrey 3 är & öre, familjebolaget, omtalar, att skär | några erin”ingar olycka, sm" arbetsh Transport med "militär bevakning under storstrejken i Stockholr » > I år har ett halvt sekel gått se- dan Sverige hemsöktes av den s k storstrejken, som bl a medförde att tusentals svenskar emigrerade till USA för”att där söka sin utkomst. I denna artikel ger Bertil Hanzon kring den sociala ningsställen, särskilt för de strej- kande arbetarnas barn, = Storstrejkens vardag har litterärt skildrats av "bland andra Fredrik Ström och Maria Sandels m fl. I stort sett gick allt lugnt till Vid de . möten. som: anordnades hölls Hmänbildande. föredrag och dis- nebar. ot in- Arbetskonflikterna var legio un- der vårt sekels första decennium, Redan 1902, samma år som Svens- ka Arbetsgivareföreningen bilda- des (LO hade tillkommit fyra år tidigare) utbröt en allvarlig kon- flikt vid Separator och under 1903 följa en. rad lönestrider landet runt och sammalunda var förhål- landena usder de följande åren. kussioner i fackliga, politiska. och kooperativa frågor. Och även nyk- ta-betsfrågan : var. naturligtvis på t2peten — under hela strejktiden rådde förbud mot försäljning av al- koholhaltiga drycker, vilket förbud i vissa fall var utsträckt även till "viner", zom det heter i Landssek- retariatets rapport till Fackför- eningsinternationalen. . - Samma rapport ger också besked sysslolösa. tt 100.000 icke organiserade,” '- Landsorganisationens bestod : under . storstreksåret ningar kallades "fackföreningsrörelsens - Thorberg. sig omöjligen kunna accepiera ar- betarnas krav på högre löner och sände den 14 juli till LO ett ulti- matum, Konflikterna skulle lösas på företagarnas villkor — annars allmän lockout i två etapper, den 26 juli och den 2 augusti, då sam- manlagt 163.000 arbetare skulle bli LO svarade då med storstrejk av alla" till: Landsorganisationen.an- slutna arbetare. Strejken började den 4 augusti och påbudet .om ar-, betsnedläggelse , följdes ' utan. in- vändning av hundratusentals arbe- tare landet runt, av dem omkring "styrelse Herman Lindqvist, Arvid Thorberg, Ernst Söderberg, Arvid Björklund, Janne - Jönsson, « Charles Lindley och Anders Sjöstedt, I somliga tid- » dessa ) män generali- tet", Främst i strålkastarljuset stod Herman Lindqvist, LO:s ordföran- de' och hans närmaste man Arvii Strejken fick allt större omfatt- 1909 kom den dittills våldsam- |om, att man höll konserter, tcater- maste kraftmätni; + Svenska | för ällni . 1 ivlir , Arbetsgivareföreningen -"”Srklarade | gymnastik- och idrottsuppvisningar för att förströ de strejkande och att i många fall strejkutskotten därvid. också ombesörjt materiella förfriskningar, . Do . — Storstridens ödeläggande verk- ningar på samhället och närings- livet föranledde,. söm det heter, slutligen både organisationer" och enskilda: att begära medling. 'Den 19 augusti hade statens förliknings- man Allan Cederborg- hos regerin=- gen hemställt. om "medling . vilken hemställan dock icke 'bifallits. Han | rådde då LO att klyva 'striden, d v s fortsätta kampen, med” endast hos Svenska '- Arhetsgivareföreningen anställda” medlemmar; ” En ”sådan klyvning företogs: också, och den 1 september återupptog 100.000 man arbetet, bland dem typograferna, ...Pen 12 september tillsatte rege- ringen "äntligen en. medlingskom- mission, Förhandlingar påbörjades mén drog ut pårtiden. Någon for- mell "uppgörelse. kom, aldrig till stånd, men Jockouterna hävdes ef- ter hand, de sista dock först 1910. Och det har:därför med fog sagts » fatt den stora kampen rann ut i av sanden, «oc . I storstrejkens kölvatten följde Melvin Bergman: sen 42 stand Det liberala: tänkandets | aa, Enligt. Locke, — och: E” bh his- toriker har karaktäriserat John Locke, liksom - Milton, som puri- tansk socialfilosof. Men samtidigt -|kan man. med rätta kalla Locke för upplysningstidens ' kanske största filosof. Detta är lärorikt. Från kon- servat'vt håll har man alltid kland- rat puritanisry och folkväckelse för att de genom sitt predikande av frihet banat väg för sekulariserin- gen. Man har glömt att ”sekulari- seringen” skulle ha kommit, även utan väckelsen, men där detta sam- band saknas har folkrörelser och ning och den 9 augusti gick även typograferna med i sympatistrejk. Trots arbetsnedläggelsen utkom åt- skilliga tidningar i mindre, format och LO utgav för övrigt en egen daglig tidning, Svaret, som utkom från den 10 augusti I 28 dagar. Hela augusti fortsatte storstrej- ken utan nämnvärd avmattning” Det var från början avsett att stor- strejken skulle föras utan: några strejkunderstöd, : Men man hade inte tänkt sig att den skulle bli så långvarig. Många arbetare hade bli- vit ekonomiskt efter under tidigare arbetskonflikter och under arbets- löshetstiden 1907—1908 hade man haft en i krärkni många efterspel i ferm av många hårda domar — bl afför majestäts- brott. För ett föredrag i Stockholm, lär kungen klandrats för att han inte under den stora arbetsstriden varit den gode fadern för sitt folk, samhällsutveckling gått vid sidan om den kristna bekännelsen. Jäm- förelse mellan engelsk och tyxk socialism har ofta kunnat anställas utifrån'denna utgångspunkt. SS John Locke : (1632—1704) och hans filosofi är ett utmärkt exem- pel på den oerhörda roll de natur- vetenskapliga upptäckterna . spelat för: filosofien, också 'på det sociala och politiska området, På samma sätt som under det sista' århund- radet även sociala och. politiska förhållanden” skärskådats i ljuset av den darwinska utvecklingsläran, på. samma. sätt utövade. Newtons fysik ett bestämmande inflytande på = upplysningstidens tänkande, Den av honom formulerade tyngd- lagen, enligt vilken alla föremål i universum attraherade (drog till sig) eller repellerade (stötte ifrån sig) varandra, sades gälla t o m politiken, där det blev en "uppgift att mot varandra balansera de mot- satta tendenserna. fet : , I sin hänförelse för friheten är denne det liberala tänkandets kan- ske: största namn en typisk: puri- tan. Puritan är han också i sin starka tro på det kallelsegivna ar- betets roll i det mänskliga sam- hället, Milton verkade, innan ännu det av den nya medelklassen upp- burna parlamentariska styrelsesät- tet erövrat England, medan Locke var med om att bygga upp det från grunden, Då den siste företrädaren för det kungliga enväldet, Jakob II, år 1688 störtades, gav Locke i sina skrifter — främst i Two trea- ties of gowernment — ett teoretiskt försvar för detta steg, Locke ägna- de. mycken ' tid 'åt att söka fast- ställa gränserna' för den mänskliga 1. ! kunskapen, och detta skedde inte 'nånst för att kunna skilja verkligt arbete från det onyttiga och sken- bara, Både tänkande och kuriskaps- sökande var kallade att utföra ett nyttigt arbete, +: + sa tl Detta resonemang banade i hög grad vägen för upplysningens nyt- tighetsdyrkan. Att denna har dju- på rötter i engelsk kalvinism är lätt. att konstatera. I sitt upphö- jande av det mänskliga förståndet och den mänskliga viljan till auk- toriteter och drivkrafter också i andliga frågor förberedde den kal- vinska puritanismen på ett avgö- rande sätt upplysningens genom- brott. Denna hämtade materialet till formande: av sin åskådning ur han påstods vara, ådömdes Social- demokratiska lomsförbundet. agitator Einar Ljungberg 5 1/2 må- ba den samtida, framgångsrika natur- k men till sin anda ge- naders ik äk och 8 månaders straffarbete. För liknan- de brott redaktören ,och ansvarige utgivaren för tidningen Viljan i Östersund till 18 månaders straff- arbete, som dock nedsattes till 8. nomträngdes den av kalvinismens egenartade kallelseetik, - Man kan med rätta söga, att Locke i sitt tänkande kom att för- ena det puritanska England: med lysni Frankrike. Han blev Många iald: kratiska tid- i dömdes till fängelse och i den ordinarie arbetstiden ned till 40 procent Hjälp gavs därför dem som hade det allra värst ställt och den 12 augusti gjordes en bör- lan med understöd. En icke ringa hjälp erhöll också de strejkande från allmänheten och även ut- ländska arbetare bistod — de tyska med över 1 miljon kronor. Nöd- hjälpen utgick med få undantag i form av från de k böter. För uppvigling o a. För ett "upplopp" i Norberg den 4 aug dömdes en gruvarbetare till 2 -1/2 års fängelse. ” : När storstrejken sent omsider var avvecklad stod 26.000 arbeta- re utan arbete. Många erhöll ald- rig nytt arbete och tvangs därför att emigrera. De emigrerade både till Nordamerika och Sydamerika. tiva butikerna. På många platser anordnade utskotten också bespis- Utvandri ökade sålunda från 80925 personer år 1908 till 18.014 1903 och under 1910 års fyra första hasse Hur länge? Jecke 2 39 153. er T Schiaberg i Sunds ys Nissa som någon kallat honom ”den för den engelsk-franska lysni - pir d sn ” ifte minst i detta: är han typiskt: liberal — borde staten. ha så liten makt som möjligt: ”Om människor : kunde leva fredligt ' tillsammans skriver han, skulle det inte finnas några behov av styresmän och po=: litiker. Samtliga organ har endast tillkommit för att i denna värld: skydda människan från andra mä niskörs fräckhet och våld." I Också i ett annat' avseende" ut> oo övade Lockes sociala tänkande” ett” mycket stort” inflytande på efter" i I världen. Han ville: nämligen upp= : 4 dela statsmakter. i tre delar: em ä lagstiftande, en” verkställande och. > en skyddande makt. Den viktigaste . sv dem var den lagstiftande, som representerade folket självt, ”stats= ; maktens källa.” Dennå' indelning förebådar Montesquieus; berömda indelning, vilken som bekant spe= vs lade en viktig roll vid tillkoms= | ten av vår egen regeringsform 1809, . "Detta är”, . skriver: Preserved Smith, ”kontentan av de grundsat-= RR ser, som snart skulle kommå att bli, de amerikanska 'och 'engelska libe-. ralernas evangelium. och ”utgångs= ou punkten för många:' franska teori= er.” Som ingen annan före sig har Locke lyckats utforma den mäktiga medelklassens politiska ideal: dess - önskan att begränsa kungamakten utan 'att hamna 'i, någon” massans diktatur. ', SS . a Under' de' sista åren av sitt liv =, sysslade" Locke nästan uteslutan='. : de med” uppfostringsfrågor. I sin om psykologi. — som också utövat ett, - i oerhört inflytande på" samtid och eftervärld — gick han ut ifrån att . - ; våra kunskaper; Int& var medfödda .. ig utan helt och hållet ' esultat av. erfarenhet, ' Människans själ var vid födelsen en ”tabula rasa" (tom tav="! la), varpå erfarenheten skrev ned sina erfarenheter En sådan: upp-, fattning måste självklart ge mycket stor: plats. åt uppfostran,: åt tron ; på den sokratiska övertygelsen, att '';, det rätta handlandet kom: med den". - riktiga insikten, IT Na t Lexikon för en var » av dr IVAR EK... ” Pentagon kallas en byggnad utanför . Washington” i" USA ken alla 'de amerikanska försvars grenarnas” överorganisationer har ' samlats. B$ägnaden, som uppfördes : 1 början av 1940-talet, är världens' största till” golvytans störlek, Pen= tagon' har "visserligen 'bara, sams manlagt' sex. våningar," två' under över ett 'område som har 'en'om=-' krets av. tre och en halv kildmeter; ' Byggnaden är: till ytinnehållet' tra byggnad, Empire State Building i' New York, fast den ändå har inte mindre än 82 våningar höjden." Pentagon — "som betyder fem hörningen — består av en samlin av fem femhörniga byggnader; Den yttersta femsidiga "byggnaden har sidor' söm : är sjuhundra "meter långa, orhsluter ett torg. Korridorerna iv den yttersta huslängan är omkring ' I sitt sociala tänkande bestämmes han både av sin puritanska frihets- tre kil ter långa, i den innersta omkring en och en halv kilome= ter, Den sammanlagda längden på. iver och sin bekännelse till samti- da naturvetenskap. . Det är utan vidare klart att Loc- ke skulle komma att vända sin kritik . mot Hobbes, Han menade, att människan 1 sitt naturtillstånd icke, som Hobbes påstått, levat i ett tillstånd av krig utan t ett till- stånd av fred, god vilja och spon- tan hjälpsamhet. Det existerade med andra ord ett socialt tillstånd, en social samlevnad, innan denna samlevnad lett till upprättandet av ett socialt kontrakt, Människan äg- de tre naturliga rättigheter: liv, frihet och äganderätt, Det är första gången dessa ”naturliga rittighe- ter”, som spelat en så oerhörd roll inte minst i Amerika, möter oss. Staten var tillkommen för att skydda medborgaren $ dessa riät- tigheter. Individen och hans rätt ställdes $ centrum av den sociala j månader lämnade 8099 svenskar, | till stor del arbetare, landet, Storstrejken vållade också, fram- kom det scnare, arbetarröre'sen ett! stort avbräck. Faktum är, att LN:s medlemstal, som vid årsskiftet 190:/1908 utgjorde 185226 Minrka. des under 1909 till 168059. Under bägge foljande åren sicnk med. lemsantalet ytierlizsre och utgjor. de 1911 blott 79 526. H Först 121? började det CH I stiga. er sakta En sydhallänning kan inte gär na v korridorer 'i Pentagon är omkring trettio mil! Men så använ. der också kontorsbuden och ordo=- nanserna cyklar 1 korridorerna för ärenden på någotsånär normal tid, . I byggnaden arbetar 32.000 per«' soner, Parkeringsplats som från början rymde 12.000 bilar, men som nu rä ter årliga nödvändiga utbyggnader. lar. id ke inte så allmänt förre kung, Gustav som kronpring Det är kansi bekant att vår den femte, ; hav, och de upptäckten svensk första der Cet att - är dei? Ja Bertil Hanzyg I kungen keslämdae i Usgoket — 10geulen.s ara utan Laholms tt nam Nansens ärd ' - re Polarfärd med polarfarty- Yar, emellert; Upptäckte och p, ans närmaste ombord, Otto 5 man, befälhavaren verdrup, 'som ”gjör= under en av hans esna expeditioner med Fram, ' Det finns en, svensk, en enda » Som inté får -besöka varken €ller "andra kammaren un- session där pågår. Vem + alldeles riktigt, det är eler för att vararännu KRA ant och fyra över jord, men är byggt": den innersta, alltså den fems"” te byggnaden, har fern:sidor som -: är trehundra meter långa. Dessa |: Utanför byggnaden finns en. | gånger så stor som jordens högsta ''- in au att kunna komma fram med sina” ” rymmer inte mindre än 16.000 bis sx -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.