vrevevreveevYyYvePrevV FFYEF PEPE Teef YyreyppRe TF ETT OR AN RN V TT trifvetnvere vevetevereverver - röteeet eve te ERK LO REERR ÄR ERRA a ” LAHOLMS TIDNING. — Måndagen den 13 fult 1950 2 7 DEN 13. PÅ HARPSUND gav stats. ministern nyligen middag, för > bl. a. högerns, folkpartiets och centerpartiets — ledare : samt gruppledarna i kamrarna. När politikens spetsar så här mitt i sommarvärmen träffar sam- man; får man rätt gärna den uppfattningen att politiska av- göranden = äro för handen. Statsministern har emellertid skyndat att genom TF. T. förkla- . ra att middagen ifråga var av helt ' privat, karaktär och att några sådana frågor inte 'be- handlades.” ör le H Man får väl antaga att så varit fallet vid detta "festliga tillfälle men att + stället upp- takten : är : gjord till en snar ” fruktbärande diskussion på he- : la det politiska fältet: "+= 2. Samtalsämnen bör inte sak- nas, Överväldigande te,sig för . visso + redan -uppgifterna för den ' näfmaste framtiden,' Lika". fjärran som någonsin ligger ut- rikegpolitiskt sett -någon sä- kerhet. Tvärtom har på denna front en tillspetsning skett un- der senaste månaderna, Även kring våra egna knutar smy- ' ger sig otryggheten. Fram trä- der nya' ekonomiska statsbild- ningar, som på längre sikt kan vålla avbräck för oss ifråga om : väntas. ci export, sysselsättning och Jev- nadsstandard. Kanske iter, sig konjunkturerna. just. nu rela- > tivt hyggliga. Redan i höst kan "den" bilden ' vara annorlunda. Även" om "det i första hand är näringslivets sak att ordna av- sättningen av våra produkter, så har det dock visat sig att samhällets aktiva stöd är nöd- vändigt. en Samhällsapparateri " ' sväller alltjämt. För stat, landsting och ] tenderar fi a att försämras. En sådan ut- veckling. kan knappast fortgå. Skall reformarbetet fortsättas erfordras därför en genomgå- - ende 'sanering.. Samtidigt fram- ställes' på olika områden krav på ' nya - resurser. ' Skolorna, sjukvården," ' vetenskapen, den tekniska forskningen," social- och kriminalvården -m. fl; krä- va sålundr 'stora' ytterligare anslag :för snar upprustning. Utan 'vidare går den 'ekvatio- nen inte ihop. Näringslivet — grundvalen för finansieringen JULI 1959. ropar samtidigt på kapital, som |- inte finns tillgängligt.” Trots uppenbar > politisk splittring och spekulation "i > valteknik ' vågar " man hoppas ” att nödvändigheten kommer att tvinga fram en samförstånds- ket påpassad person. Folkopi- . nionen ined en stark press som stöd ser noga till att han inte gör nisra Ideologiska, moraliska eller anilra, kanske fullt mänskliga, fel- , si2a. Då får han gå, och överlämna s'n syssla till någon annan person . son inte har några fläckar-på sitt M rykte, Kravet på' en hög moralisk halt hos den som representerar sto- . hälet är'stor. En diplomat kan in= : te längra' låta maktspråk/ tala för vä : Räknat efter historiska mått har « det tillståndet inte" varat .52 - kvar” mycket längre, ett till mäs- mans med lämpliga mutor hjälpte dem ”att hålla statens roder i sin för :att. en .minister fann det klo- kast för att själv få sitta kvar och "utöka sin makt och privata förn i ”genhet. Så det är inte så underligt att yrkespolitikerna i folkmedve- tandet betraktades som ganska sus- pekta figurer. nits. andan! Metternich, den österrikiske stats- mannen som för hundra år sedan som satt spår på hela den västliga världens historia. Det relativa till- stånd av fred som präglade Europa under fernichs "långa ' tid: som SA fa Bindrivna am fiblehelikopter den ' amerikanska d. Fa $ kl politiker har han helt fått äran av: med sin 'stora personliga charm och det lyckades han som regel alltid att skapa fredliga kompromisser vid de kritiska tillfällen då krigis- ka konflikter syntes oundvikliga. - +,s-- Då Österrike var Europas . » ledande stormakt + + "> namn var 'Klemens Wenzel Nepo- ruk Lothar 'von Metternich; furs- te'av M. -Winneburg — tillhörde en förnäm släkt, och genom sina förbindelser i de'högåta, kretsarna kom han mycket snart in på den politiska banan. Är 1801 — han” var då bara 28 år gammal — blev han Österrikes! minister i Dresden "och sedan gjorde han en mycket snabb karriär och blev så småningom ut- yrkespolitiker är en myc- ra folkgrupper i det- moderna: sam " . art hålla sig kvar vid den feta kött- a' som statskassan förr - kunde a för en maktlysten egoist. - =. -> länge. Forna tiders politiker nyc- I kelställningar kunde "ofta hålla sig - terskap' drivet intrigerande tillsam- . hand.- Det' finns. många exempel i 4 historien på krig som utlösts bara - Undantag . har naturligtvis, fun- | > Och ett av dessa undantag var avled efter er diplomatisk karriär sin skicklighet vid förhandlingsbor- - . | svårt att leva som han lärde och i | Den 40-åriga fredens marx 2 Se I Furst Metternich - Den österrikiske statsmannen var han som. var skapare av det europeiska balanssystemet efter . de napoleonska krigen, och som faktiskt bevarade freden i 'som avled för 100 år sedan, Det fyrtio år. lade lärosatsen, att man i diploma- tin i möjligaste mån skall undvika allt trassel och i äktenskapet värje skymt: av skandal. Men han hade förhållandet till "kvinnor utom hans äktenskap var det: ofta snudd på skandal. EV fe en I sin ”Donaurapsodi". har Elsä Björkman-Goldschmidt 'ägnat stort utrymme åt Metternichs romantis- ka eskapader, och hon 'skriver bland med tiden" alltmera ohöljd - själv- överskattning. . ” "'-”Den perfckte lögnaren” l . Det sägs att en målare alltid fill en del ger: en. bild. av sig själv i de :porträtt' han målar;.i det 'som en människa säger' om en; annan ligger också en del av, hennes eget jag, och Metternichs .ord om ,Tal- leyrand' innesluter en, god karaxte- ristik av honom sj n sieur Talleyrand måst man" skilja mellan” den "moraliska ” människan och -:den litiska”, - skrev; han. annat att' hans franska förbi började tidigt. Redan som. student förälskade han' sig i en fransk emi- grant — ett svärmeri som varade [han skulle,inte kunna; vara” den ”Talleyrand skulle; inte ha: blivit, han är, om han vore. moralisk. ÅA andra sidan” är han” framför allt "I mellan -jersey och Hereford.:I. ut- -" linverkan, på kvaliteten. undersöks. N 4 " För rekreation men i första band . vid Plönninge Lanimannaskolas sommarkurs dan på ett par dagars besök i Dömd a a ch svenskt jordbru ENN ad det ol inell utrustning och boska både vad det gäller odling, mask sel. Om den intressanta och trevliga r eleverna. Pte Rx io Den första kontakten med ket att Dånmark int '- danskt jordbruk fick vi på Trolles- I 5 minde” på Själland. Det är en stat- | lig försöksgård för husdjur, som drivs tillsammans med en annan gård, Faurholm, och .de omfattar tillsammans 550 hektar' Nötkrea- turstk på. Trollesmind består av 120 låglandskor samt 20 jerseykor.: . « et of . För att få fram bra slaktdjur ef- ter jersey-rasen håller. man på med korsningsförsök dels ”mellån . jer- sey och'Aberdeen-Angus och dels fordringsförsök .med svin här man kommit under 2,5 fe/kg tillväxt- järntillförselns betydelse fö : nen isamt 'utfodringsförsök :med höns, varvid de olika fodermedelns Sjöbottensgård med frö v + och lökodling "Nästa färdmål var Lammefjord, där ' man 'invallat ett område på ca 11.000 hektar. Och så besöktes Hagesholm, en gård :som ligger på gammal sjöbotten. Gården drivs kreaturslöst och har en omfattande fröodling av hundäxing samt grön- saksodling och odling av blomster- lökar. De senare som finns på 50 lav gårdens 340 hektar exporteras till stor. del till USA. ”Grödan” konstbevattnas och får en konst- gödselgiva på ca 1.400 kg/ha, Skör- den av lökarna sker för hand, vil- ket "förklarar att det” finns :' ett hundratal anställda på gården. De övriga grödorna var -också' mycket vackra, trots att det inte regnat på ungefär två månader. Detta "På Hagesholm besågs också går- dens svinhus, där man kan läsa den vackert tänkta. devisen. Här i hu- set man beakta må, att 'de värnlösa ejslå”, CF fat Sr dr - Efter - en - färd "över ; Faarevejle, förbi "den 121--meter höga"sanddy- nen ' Vejehöj. och "över Sanslev— Jyderup kom vi. till. Höngs lant- bruksskola, "där 'vi 'övernatfade. ningeelever gjord intressant danmarksresa ganska ' backigt och omväxlander , Grödan. var vacker på. de flesta "ställen, mexi vi" såg också torkskä- dor lite varstans, ” jyllands "Husmandsskole 4. Vindig hann vi besöka en gemytlig dans! småbrukare, husmand - Svend Pe. dersen, Här fick vi. ett imponeran . de bevis, för vad danskt” jordbruk kan producera, På sina 4,5 hektar, på Askov. Hä ligger "världens näst. I dessa försök fick vi tillfälle att” gen annan ersättning ä lh 0 för studier var arton elever : - a för någon vecka se="- k, Visst finns. det likheter - . också stora olikheter É pasköt- resan. berättar här: en av men om vi, trott, utan egentligen, är: v . | 3 så Innan vi gick till sängs på har hr Pedersen isex kor, sex— =: resultat, | sju suggor och 45-—50-gödsvin per år, och djuren 'utfodras enbarl med ::- hemmaproducérat foder, Han hade. . cirka en fjärdedel av arealen i be=2 " tor, och det är ganska titmärkande. för danskt jordbruk att så stor. del av arealen användes 'till odling av rotfrukter. : NH a ” Försöksstation från 1895 "+... Nästa dags första besök gjorde. > vi på den berömda försöksstationen :. . äldsta gödslingsförsök,' startat 1895. .: jämföra grödan på ogödslade par-. celler och sådana som fått' enbart konstgödsel och 'enbart stallgöd- sel, och det visade sig att de konst- : gödslade parcellerna var bäst. Det. fanns också: försök” rörande hu- mussättningen - vid normal väx! : följd, och. vid;enbart: stråsäd och - träda. För att "Kunna studera ;göd- « - selmedelns förflyttning i jorden vid bearbetning” ahvändes radioaktiva isotoper av fosfor. | gårdar ligger så att en större och ; en mindre” gård finns ganska nära” | varandra. v För : dessa; två .gårda finns 'en "assistent, :Driften "på. eh vo demonstrationsgård planlägges" en konsulent, och ägaren.. får i att gården blir skött på 'ett rä Världens ”förnta furi ; i ST ST dn Skolan är, helt "privatägd "och 'fi- | nansieras . av -skoljordbruket, som infö h ” 3 me La ss f- mitarren oc ST rikesminister. i Österrike, som” vid i tre år, Om hans förhållande till politiker och tionellt ' sätt. Lantbrukarna i trak erades pe «i digheter på Djurgården 4 Stockhobm. , i - ONNSrAi rn - Free EV den , tiden "var. Europas ledande | Napoleons "syster ”Cafolmé Mörat, med system romfattar-21-hektar« Man:har' en; in- |D, ” . H ; EN ON . oe stormakt, «00 od of ;. ”fsedermera drottning av' Neapel, el-'. Talleyrand tensiv' djurskötsel .med.,både -kvi Xx utfodringen'skall ordnas.-- |. An | Är , ”n Tillsammans med Talleyrand' var | ler. till; hertiginnan d' Abrante's,|tids! största : diplemater, var; båda tr eRh 0 hönsorg ” Att,| dessa. gårdar " utnyttjas” för? Dödsolyckorna . Tefatsbilder + ich-(den ' som" BA var lika rent och fritt från beräk- Euröpas mest perfekta :-lögnare, prövningsstation” och... hönspröv. sitt” syfte - bevisas av -att det. hade Na ' undor 1958 enligt den översikt som . "Into mindre än 81.400 olyckor In- i USA-hem ökar träffade, 1; de kansk var ”ten'svindel :;. "I KÖPENHAMN (IT > RBJ.| 7 Tidni BT, som på onsdagen hemmen tefnllatr sänts Ut av oly äkiings- publicerade, de' sensationella föto= gralier som två "unga ornitologer bolagen t USA, Var tionde olyckt medförde dödsfall, Av 8.735 var näz ra 3.000 barn och 3.850 mödrar, | Modan alffran för dödsolyckor: i trafikon = den håller gig omkring 40.000 om året I USA — visat en liten tillbakagång har dödsolyckor- na I "hemmets lugna vrå” ökat, Av översikten framgår alt öknin- gen 1 första hand får tillskrivas oförstånd, 'när det gäller att hand- akas med alla de nya elektriska ap- Parater som blivit allt vanligare i USA-hemmen, Amatörmässiga för- sök att rephrera aladdar till och detaljer Hradio- och TV-apparater, av NN t-kalfokolka.. m m har blivit en ny livsfara för de okunniga. Elektriska hårtork- ningsapparater använda I badkar är typexempel på tillfällen då det in- te behövs mycket för att det hela skall sluta med en olycka, sägs det I kommentarerna kring stati- stiken, NM es Liks: Sverige tar i USA för- giltningar genom: att någon som- nar från en brinnande tigarrett många liv; Det är den "mänskliga faktorn som: fäller utslaget även 4 teknikons tidevarv, Stränga för- hållningsregler tjänar ingenting till om teknikens nytillskott behand- , Ifrån Köpenh Påstod sig ha ta=' git äv ett ”flygande tefat”, måste i dag. konstatéra "att det varit fråga” om en ren svindel, ”Brottslingarna” avlade tidigt på morgonen en be- kännelse att tefatet' var hur hem-" magjort som helst två vanliga plasttallrikar som limmats ihop och: utrustats med genomskurna tennis- bollar som skulle ge intryck av ett ”landningsställ”, =. Den "Innan avslöjandet nu kommit ha. de de båda gynnarna, en studerande ' och en elektriker, lyckats föra he=' la landet bakom ljuset, de hade fått publicitet I radio och TV och till ' och med signerat en försäkran ”på heder och samvete” att deras upp="' gifter och bilder var autentiska, Elektronmusik ''- ur klocktornet ”' . vt « vo i Hälsingborg et HÄLSINGBORG (TT). Vv. > Turister och givetvis' också häl. singborgarna själva kan antagligen. snar? glädja sig åt ett klockspel i Hälsingborgs rådhus. På torsdagen provspelades på initiativ av turist. föreni n och med stadsfullmä led. las med grovt oförstå Goda' vänner na som intr de . åhörare. en amerikansk: anläggning som bygger på att ljudet från en= dast decimeterstora stavar av klock. metall förstärks på elktronisk väg så att effekten blir densamma som hos gjutna klockor vilka i det här faltet skulle ha vägt 150.000 kg. sttysklands medbor- gare nr 55.000.000 banden Mun tar inte fel på det goda nära skuepshivkalendet some mider mellan de kär bida — den Ulla glcien och hennes katt, em korthårig blä vstäct. i statistiska kontor meddelar att un= i dets sammanlagda befolkning [1043.200 var hemmahörande I Saar. [området och 2217.300 i Västberlin, il samma emnråden var vid slutet Västtyska I förbundsrepvilikens der denna vecka väntas Västtyska lands, Västberlins och Saar-onnå. sera S5-miljonerstrecket. Den 31 mars uppgick Västtysklands te folkningsantal till HIHI0, varav a år s bara 464 miljoner bo- , Mlta Östtysklandg befolkni ä "omkring I milj mindre än den var sil kriestutet, Således har Östa : tyskland förlorat hela sin naturliga I befalkningsökning och en del av A0 MÄNtliga substans. Västtyck. ; land är vid sidan om Sovjetunio- nen Europas folkrikaste land Wienkongressen, "där kungar och diplomater från hela Europa sökte .skapa reda'i:det kaos som Napo- leons krig ställt till med. De resul- tat som nåddes har man ofta kriti- serat Metternich för, Han var kon- servativ och gjorde allt för att få de gamla gränserna i Europa åter- ställda samtidigt som han strävade efter en, maktbalans' mellan stater- na, vilket skulle ha en avskräckan- »de inverkan på'den som eventu- ellt tänkte” börja ett anfallskrig. Det har. sagts att Metternich inte trodde - på. Europas framtid, han trodde bara på att det skulle gå att uppskjuta de förödande" krig och revolutioner som sedan följt. Kri- tiken förefaller inte att vara sär- skilt befogad; om en man kan ska- pa fred under sin egen livstid bör de senare generationernas dumhe- ter inte. läggas honom till last, Lika stort intresse som Metter- nich "hade för politiken lika stor var hans lidelse för vackra kvin- nor. Det finns ett uttryck som sä- ger att han gifte sig med tre ös- terrikiskor, svärmade' för tre fran- syskor och älskade tre ryskor; Då det gäller hans giftermål är det alldeles riktigt att han var gift tre : gånger. och med österrikiska kvin- nor. Hans första äktenskap var ett Yesonemangsparti med en ung kvin- na av furstesläkt, liksom han själv. Hon' var vacker, hon var rik och hennes' släkt hade'stort inflytande, tre saker som var mycket värde- fulla för en man som skulle göra en politisk karriär. - : Sedan hans första hustru dött ha- de han redan skapat sig en så. fast P3sition i den krets, som. bestäm- mer världens öden, så att han in behövde tänka På sin karriär han gifte sig nästa gång. Det var en ung flicka av enklare adel — An- toinette van Leyham — som blev hans hustru. Metternich förklarade att det kostade honom mer divlo- matisk möda än många stalsaffärer att vina henne, Ef'er bara ett års lIvekligt äktenskap deg hon i harn- säng sedan hon gett livet åt en 'son. - Metternich sörjde henne djupt men gifte sig åter efter en tid med en cantesse Zichy-Ferraris, trettiotvå yngre än han själv. Äktenska- - Pet blev trots en del besvärlighe- ter mycket gott, ot De erotiska skandalernas man Det påstås att Meileumch prög- ter, som nu föreligga. minst : i det borgerliga lägret har man anledning till besin- ning Nog kan man där utan Inte allt för många snedblickar på tur och övergav dem ra intressen, -Iken i pofön ning är ovisst, det torde dock vara ganska 'säkert att också hans lätt- antändliga hjärta var engagerat, ' " Av' de tre ryskor som spelat en större roll i Metternichs liv var den 7 första prinsessan Catharina Pavlovna Bagration som han för- älskade sig i under sin ministertid i Dresden. .Hon födde 'honom' en dotter som han alltid visade stort intresse för, Den andra ryskan var hertiginnan av Sagan" och" dessa båda ryskor tycks aldrig ha upp- hört att älska . Metternich, Själv var han dock av en flyktigare na- snart för and-. Den kvinna han skulle komma att ge sin största kärlek, kanske -den verkligaste . och mest djupgående som han förmådde ge en kvinna, var den tredje ryskan, furstinnan Dorothea Lieven. Hon var inte di- lång hals satt ett smalt. ansikte med. markerade drag, omgivet av ett vackert luftigt ljust hår,- hon verkade förnämt blek och blase- rad — tills hon råkade Metternich och deras intressen möttes i en allt- mera växande 'sinnenas berusning. De träffades vid olika k och resor och under -mellantiden uppstod en omfattande korrespon- dens, där de 'delgav varandra allt mellan himmel-och jord. ”Din själ din och min böjelse är densamma som din, ty vårt sinnelag är det- samma”, skrev den förälskade Met- ternich i ett brev. =. : | Men Ryssland och Österrike gick skilda vägar och Metternich för- blev sin politik trogen, den blev alltmer det altare på vilket han offrade allt annat. Furstinnan Lie- vens varma -: känslor vändes i hat; med den hatets styrka som bottnar i kärlek angrep hon sin forne äls- kare och offentliggjorde deras brevhemligheter. Metternich upp- levde här sitt livs största missräk- ning och efter denna händelse”ver- kar han slutnare och mera hän- synslös i sin politik: har den kos- tat honom ett så högt Pris, så mås- te den'också lyckas på alla punkter — men han gjorde inte något för- sök att hämnas, Till hans sympa- tiska egenskaper hörde att han a'd- rig kände nigot agg till sina fien- der eler före detta vänner .— vaf- en etter priva"ivet. "lösning inför de bistra realite-' rekt någon skönhet; på en alltför N är min själ, liksom min tanke är |: men båda var' förankrade i en tro- hetens" fasta” punkt; Talléyrands hette .:Frankrike', och : Metternichs hette !:huset vy, Habsburg; idet:; band honom vid ett snävare system som med tiden gjorde honom allt mer intolerant ' möt. nya idéer" i samhällets utveckling." . . Han kände sig ' som" europé. "Och det som tillsk ovärderlig ” fö skaffade Europa ett a ra fyrtio års fred och jämvil -. Som yrkéspolifiker och mäs var Metternich'en av :de mest hel- |: gjutna :karaktärerna , under” förra århundradet. ' Även. om mycket av vad 'han gjorde kan tyckas moral liskt förkastligt” så' är” det: män 'av hans kvalitet :som- förmått ge den 'de korta peiroder av fre förekommit, '.: É EN De västtyska Volkswagen-fabri- kerna tillverkade i fjol sammanlagt 553.399 fordon ' och ' behöll” därmed sin plats som Västtysklands främs- ta bilproducent; framgår det av fö- reétagets årsberättelse, 315.717 'for- don exporterades ' varav : ungefär hälften till USA, (TT—Reuter) ++ - ningsstation.: - mindre mek; Jylland. Det Vårt första besök di är iserat än sve där, vi med Danmarks yngsta lantbruksskola; startad 1957. kt Eller avfärden från Höng Kom , vi.till Halskov, '| tog foss: "över . Stora. Bält till F Med bussen åkte vi sedan rakt'över Fyn till : Middelfart, där-vi besåg Föreningen ' Nordens: slott' Hinds- gavl med. sina 1700-talsbyggnader. Via Lilla Bältbron kom'vi så till . färja Fyn. tens” Redskapspröve i. Bygholm utanför Horsens. Det var ett myc- ket intressant besök och vi fick en inblick i hur provning "av maskiner det lönar behäver. varit ca tusen :besökare på Nöre- mose förra ' året. Detta' är främst” en. demonstrationsgård "för - nöf- kreatursskötsel, och den a kon: ' s på gården hade förra året produ- cerat .389 kg 'smörfett. Man. hade” ” > också : gjort" en. jämförelse mellan - två kör, där den, ena fick kraftf der och den andra bara grovfoder. Därvid visade 'det, sig. att den ko som fått ' kraftfoder. betalade sitt ”” grovfoder ' med 43 öre, per, fodet- enhet, medan den 'andra endast be: talade 18,5 öre per. foderenhet för ' grovlodret, Detta, visar tydligt att => sig att ge korn vad de” Efter detta" intressanta besök åki och 'redskap går till. Det danska jordbruket är inte så mekaniserat som” det svenska, vilket exempel- vis belyses av att ca' åttio proc av Danmarks jordbrukare fortfaran- sprider, konstgödseln för hand! +." Inte så slätt som vi trodde” 7 " Sedan blev det turistfärd genom mellersta ' Jylland, och "blsa hade vi tillfälle att beundra den hänfö- rande utsikten från Himmelsbjerg. Under den här rundturen fick vi också ytterligare förstärkt intrycs "Polisen lyfter en 44. ställé i marken under e, tikansta samhälle. Tio elkokolstarka drycker br d. H 150 poliser de!tog i Tasden. vilker P. gallons tunaa med di g ul ni d n; Hane och Goring, des, Ior ön 2 mv. upplopnen för afrikaner, fi var en fölid | hade vi besökt Roskilde Zoologisk- have ' rande svenska "med att husdjuren .domin Plönninge. ” > särskilt fäst sig i min och prydligt det är. och av äldre dat xeshusen detta förtog inte na” danska" vå te "wi: till: Dalums--lantbruks- och mejeriskola vid : Odense; .' där + vi övernattade, FNS En blomma till de, danska Men vi' skulle; te a jordbruk, och nästa. dag besökte vi... Trelleborg” Volde:'på Själlard. Det är lämningar från ett stridsläger .. där vikingarna samlades .innan de gav.sig ut på sina härjningståg. Sö- vr dan blev! det åter studier, Midt- själland lokala = svinförsöksstation. Den är. ganska lik de svenska, men den drivs av slakteriföreningen på orten. Därefter :åkte vi till” Assen. - bjerggård, som är ett...medelstort +: danskt jordbruk. Där har: man gan- ska omfattande” fröodlingar: av vit. klöver och:ängsgröe,: men ÅA övrig drivs gården på. traditionellt. sät ' Vi övernattade" på ett Vvandrar- hem” i Lyngby, men" dessförinnan ' a j . domkyrka, '' är Danmarks kohungar”ligger bet ravda. Sista dägen tittade vi på logis / och: på -lantbräkss tställningen på Bellahöj. Den sist- ämnda var.gan.ska lik: motsva ” Undantag för et tid för oss”att vän Ett intryck från Panmark . som = net är hur rent” aderna på landsbygden" är låga . di um;, och korsvir- är ganska ”vanliga. Men "38 Inte intrycket att de är. : aka väl underhållna, - : nt an. sak som bidrog till att gör: resa till en trevlig dito var de be " trå reck . Till "hans Osjnipatiska hörde en ". ec or sedan. <P." = Teve ade 20 safir a AX män och knin... + | övers; där arna ' CC nästan: i - innehav av + no 0 ER EG H där vi”åren to / : - - TA illegal likor. en > a Lienwue, vi'åkte var de perma. : ” 3 - så Sa di i ördel 5 UR R. YNNAR Don öda lr Ro t lla - le taktiska fördelarna för det I ANDRAS BRUNNAR får vidare intresse och lo... : «one Ne egna partiet åst en| Den ungdom som aktivt & in i en > bilemmas | "DET oGRIPAA samverkan. | Sagerad i: föreningsarbarip I. LT" har varit att fnaP Problemet | gy PET OGRIPBARA | Mån . - "> I mindre risk fö Ingsarbetet löper Tr varit att föreningslivet ä to . Suck från äldre: dam på bio 4 ilann ha iljäre vänta På i-|missbruk och url, alkohol-|KUNN2É nå mer än en mmgp.ic|der',reklamvisöingen. Få 210 Un: nitiativ härtill > får OCh kriminalitet... Den |3V Ungdomen. . ; om Minor från nästa veckas pi, ScEnor en " värdefull träning? intel. + tid är det' nästa veckam: ”AN-/ E L-n. minst för samhälleliga värv) Den « Ragnar Lung, a i - veck. fin film kommer» ;. 0: som en å
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.