"+" LAHOLMS TIDNING sen so 4 Enn äringstystolog skrev en dag, fo> att svamp är god och näringsrik mat. Det. är ett nöje: att plocka den,: och man får på köpet en ' härlig skogspromenad, ' "Jag beslöt plocka" svamp. ' De vanligaste "sorterna kände : jag till från svampböcker:- Karl: «Johan, kantareller, taggsvamp; . fjällskivling m fl. Men man skall "infe bara "plocka svamp. Kommer : , man hem med korgen full, så skall expertisen tillfrågas, : KR — Vi kan frysa in svam en och ha den" till juldagarna, impen ch «= Det kan vi, sa jag, Men sma- ka på .den ska vi väl i alla fall, man ska väl känna på att det är ; svamptid, Nu ska vi se häri... i "Kajsas kokbok - brukar - kunna « Ze svear, då det gäller. mat, - Man . tager, om man så haver,.. Och - även den här gången var hon bra, den gamla Kajsa, Jag, fick veta : allt om svampstuvning.” Frun gick till 'haridelsboden .' efter 'ihgre=” dienserna. För mig gällde "det att skaffa 'grundmaterialet: minst en liter' färsksvamp, En litér? Nog skulle j jag skaffa hem. till en 're- jäl svampstuvning alltid ... oc En stor korg letades fram. Gar- s deroben ” inveäterades” . för en s 'skogspromenad. Där ska man ju: vara lätt "men Starkt. och. ända- å klädd. Män får också Så be- Å : Utrustad, pr cykel på väg: psko= mig alltså för att | | man även veta hur man skall bä- ra sig åt med den; Alltså borde tänka på utscendet, om man skul- - I svampskogen ! avstånd. Det var synnerligen ir- riterande, men en vildmarksmän- niska... Inte ska man ge upp för några små flugor. Men topp rasande kan man bli, det är inte mer än "mänskilgt, Man begagnar : 20 + » Stark medicin N Från. Afrika berättas: - En bonde, Blanket Gälwa, har fått lära sig att man inte ostraf- fat blandar gammal trolldom med moderna uppfinningar. ” . Gullwas öxe var sjuk, och av medicinmannen fick han rå- det att koka en stock som den- na hade hittat, och ge oxen sop- pan. . Gulwa lydde rådet med re- sultat att hans ,hus störtade flitigt svenska språket, men” kan- ske inte på ett sätt som skulle till- talat” litteraturprofessorerna,' Nå- väl, i sällskap med stingande flu- gor kan man inte vara estet. ” Svamp? Ja, hur blev” det med den? Ännu hade det inte synts ens en flugsvamp och långt min- dre någon Djävulssopp, fast de g'tiigaste ju "brukar komma först." Alltsammans fick skyllas på torkan, Nåja, ännu skulle man inte ge upp. En vildmarksmän- niska brukar ju inte låta sig ned- ' + slås av motgångar. ;" nn » Här. var det ett område med halvuppväxt granskog, Torra gre- nar satt ända ned till marken, därinne var det mörkt och dys- tert. Intet annat att göra än att kämpa "sig . igenom,' ty därinne brukar det växa fingersvamp. Det hade vännen” Gustaf sagt, och han Jjuger. bara” när. han. berättar. hi- istorier. Annars blev det ju in- . genting med dem... «i . Det blev att kämpa sig fram. Ansiktet och händerna" blev ful. Ja med revor, och värre: var det, då det blev en lång reva i skjor- tan, Men äntligen tog granskogen : slut och den härliga bokskogen tog åter vid. Skönt att ha slagit, sig igenom, synd bara, att där inte fanns en endaste liten fingers svamp. Trots värmen. kunde d te i "gen, "Upptäckte. senare- att jag «0: tglömt locken, men skogen är ju > "tidlös... ved Nå v— Ska ' försöka, sa jag. 'Kvin- nor har nu' alltid så "många för- :maningar, De har 'ännu ”inte lärt "sig att Ven man klarar” sig i. valla väder ;. . Varmt var, det, men. en, sport a man får inte fästa . sig vid en så dan bagatell som att svetten flö. å dej, 3a N ta kallt k as. - " Man blir trött av att irra oms kring så ' där utan att finna en endaste liten: kantarell. Vilket är torkans skull, men man blir trött i alla fall; Här var ju ett'stort härligt . bokträd med en präktig . skugga inunder.” Och mossa på marken, mjuk som en skinnfäll..' . Aaaah, det var skönt att få vila : ett slag! Vad har man för att man sliter "ut sig i onödan? En'vildi , marksmänniska skall väl inte ba> ra irra omkring i naturen, skall dar" neråt ryggen.” Äntligen var > väl vila och njuta av den också, +] vx jag, framme vid skogen, .där det enligt : uppgift skulle - finnas: Ä. dana bra svampställen;” Jag göm= ”de cykeln i dikeskanten och bör- . jade” pri menaden in i djupa sko- varit” varmt. som i.en. "bastu" Spå ländsvägen, så. påmin=> "de temperåturer” här inne i stilla ;bakugn: - Jag" gick framåtlhitad "och speja-- "ide runt varje tuva. En "vildmarks-. "människa ” har ögonen” med, sig. Ingenting får undgå honoi "har väl läst Hans Lidråan : " Förbaskade 'trädrot! Fann mig. - san, medan det i pannan efter kon- ”frontation med en sten Sakta väx- - te fram en praktfull. bulå,, Nåja, en vildmarksmänniska | fårv var: be- redd på allt., . Så var det flugorna. -. ren M » Små och ettriga samlades , de = ill en- stor och ilsket sjungande &värm, som surrade runt mitt hö- vud Under ideliga angrepp. Jag "måste skära en lövruska och slå Tunt för att hålla angripa Det 4 finns ej 104, som iu än botten » > hinner, ditt vatten ryser "ej, meri evigt" > - i brinner, ditt namn jag vet: kö : och är -— barim= det klingar skön " härtighet. CA "Adlersparre; H Vd Ci 5 miljoner är blinda' De blindas världskongress £ Rom kan inte avsluta sina överläggnin- gar förrän den 30 juli, så många oe problem ochså intressanta rappor- ter har framlagts där. Kongressen omfattar de blindas' representanter från 84 länder och värden är de iblindas förening 1 Italien resp ita-! Man” > "plötsligt ligga framstupa i mos- - . " Nu ska man sitta en liten stun - i och vila," sen ska man köra hem till gumman och dricka kaffe. Det ska bli gott... ce ”— Det började : kännas, kallt, och jäg frös om ryggen: Vaknai + de. till och kom” småningom 'un-? "”derfind med var jag var. Solen > höll på ått'gå ner, och 'skyrinin- ”heten" under träden mest, om "en ; gen :smög sig sakta ' fram mel- "Jan. stammarna, , "Kvickt. kom jag "på benen, Nu gällde" det, att, fin- na vägen hem, innan det blev "alldelds mörkt, "7 '+- När jag äntligen kom herd, var frugan alldeles ängslig och hade just tänkt: efterlysa "mig i:radio. Var har du svampkorgen? I >» — Svampkorgen, .; : den.. glöm- de jag visst under den stora. bo- ken, där jag vilade ett slag. Men " det gjorde ingenting, för där var ingenting i den. Inte en endaste . liten kantarell. Ingenting. - ” . -— Har du sovit i skogen? Och som-du ser ut! Milda makter .. " Nästa "dag köpte jag en burk " konserverad svamp. Ty svamp är ” gott. "Fritz Bengtsson DÅ Lå | I : lienska staten, I en rapport som till- kännåagavs , 'vid kongressen påpe- ades att i de länder 'där statistis- ka uppgifter var tillgängliga och där ma nu: finns "9,5 'miljoner : blinda, vartill möjligen ' måste. räknas. yt- övriga länderna. ' Av de blinda är 660.000 barn under 12 år. Av dem år bara omkring 40.000 delta i un-= dervisningen. il blindskolor. . Earl och expressbud Bit "expressbud med ungefär 150 kronor i veckan som blivit earl tervände häromdagen till sitt gamz la "arbete, fortfarande : earl men fortfararide också expressbud. Den; egendom i Skottland, vilken han ärvde efter sin faders död, för en 'månad sedan, omfattade en | gång i tiden nära: 150.000 hektar, två slott 'samt två herrgårdsbygg- med 100 rum. Po tär i jag kom till Skottland, be- rättar den nye earlen, besökte ' jag omedelbart min faders advokater. De uppgav ätt det skulle dröja ett bra "tag innan 'de kan” "säga hur mycket jag skulle ärva. Efter att ha erfarit detta återvän- de den nye earlen till sitt 'arbte som. expressbud 'i London. Under de senaste sju åren har han "haft ett flertal skiftande: arbeten bl 'a såsom bartender och "säckpipblåsare i en vaudeville, "Sedan "han för '16 år sedan bröt med sin far har han don; 7 bars - till en endaste liten svamp, inte |”- de blindas föreningar är verksam- |' :erligare flera miljoner blinda i de|- och han "själv förutom skador på ögonen fick ett finger avslitet. '". 7 Polisens undersökningar vi- sade att stocken hade varit en stång dynamit. FE örtroli ga stunder Svar till ”Ge”. At man skulle få fem kronor om mån. finner ett ord som ej står upptaget i Sven- ska Akademiens: Ordlista har. jag aldrig hört talas om, Det e: för övrigt massor av ord = nerhet provinsialismer” oci — som av olika skäl inte är med. tagna. Er sagesmari måtte" vara of- fer för 'en missuppfattning ' eller också har han velat skämta med er, Med hjärtlig älsning. i STvå ftvistande töser”, Naturligtvis . stör "det sömnen om man” får” månsken eller -morgonsol direkt i ögonen." Likaså är det nog sant; att, man : kan > få rynkor :om man ligger; i- alltför ljust sovrum — helt: enkelt av- den' orsaken att mån; automatiskt kniper ihop ögo- nen mot ljuset, Å andra 'sidan kan det vara en smaksak om man före- drar” ljusa rullgardiner eller 'mör- ka,' huvudsaken är att ljuset-inte alltför brutalt faller en i ansiktet. Många känner sig instängda i mör- a rum och hör man till ”sjuso- varna”. är" det givetvis lättare att vakna om runwmet inte är kol vart, Till”sist får väl var och 'en expe- rimentera ut vilket som passar ve- derbörande bäst, ' Allra : lyckligast är förstås om man inte vänjer sig | benhårt .vid det ena eller. det and- ra utan;kan anpassa sig efter för- hållandenåa; ' Med hjärtlig hälsning. er 0 Gal lie” "Hänsyn hemma -: En” män : ett samtal, ickade hon, och jag | har alltid” varit hänsynåfull ) mot dd = och trott dej.” — Var "ska v vi slå O5S ner, frågade svalfar, då 'de efter den långa resan satte sig på en telefon- tråd vid landsvägen. . — Det får du bestämma, far. Du hittar nog en bra plats, Folk bru- kar vara glada för 038. Finn bara en vrå under någon takfot. > — Se,” där ligger ett stort rött tegelhus. Var det inte något? — '— Nej, det är för oroligt, Där |” springer så många stojande” barn. .— Det är inte så underligt, för det är byns” skola; Men våd säjer du om det stora, långa- huset där borta — med gårdsplats och stor trädgård? "7; ov: ä — Det är ju. gästgivare ården; vi kunde ju bo i stallet, Nej, förres- ten," då blir vi bara väckta mitt i natten, om det. kommer 'en resan- de "med 'häst och vagn 'eller bil, Det-är'spektakel och dålig luft, Nej, jag" kunde "tänka "mej "att bo på ett litet mera avsides ich idylliskt Du är kinkig, mor, och så sä- jer du, ändå att jag ska bestämma alltsammans. : Men. var - gång jag kommer med ett förslag, s . '.— Låt nu bli att vara sur, far 1lil- Det är alltid mannen som be- stämmer såna där saker. Men frun ska naturligtvis vara med på det Det är hon som ska ligga och ru- va, så; hon bör, få ett. Nitet rr med i laget.: . == Eller ett stort. Fö all del; så säj då hur du vill ha det! +" ;—; Jag" vill allra helst bo under | takfoten på en liten bondgård: hos enkla människor, De sätter ;värde på oss och gläder, sig åt Oss ska helst vara , ett: korsvirkeshus med halmtak, med "stockrosor ' upp Ev] '& smula avsides, "'.; + — Det kunde: au ha sagt med N detsamma; Då vet jag var viska Claes Adam Ehrengranat. var en av sin samtids ypperligaste” före- trädare för ridkonsten, Han upp- höjdes år 1814 till stallmästare och direktör för Flyinge kungliga stu- teri £ Skåne. Då han gick till rid- huset för att ge lektioner blev den annars -muntra och frispråkiga äd- lingen helt tvärt mörk som ett åsk- moln, barsk och hård. Der klang- fulla stämman blev sträv och lik- nade stundom ett kungslejons ry- tande. Han glömde vem det var han instruerade. Personen betydde in- tet. Men iisamma mån som hanan- såg att. lärjungen » var begåvad blev. han. mer pockånde i: sina fordringar och gav stundom, sina tillrättavisningar med ridpiskan. i En gång 'red dåvarande kron- prins Oscar. — sedermera Oscar, I de som vanligt vem hans höge lärjunge 'var och lät plötsligt vid ett tillfälle ridpiskan ”ge ett nyp” bott I en Hvårimslägenhet" i bon åt de furstliga ridbyxorna, så att dessa sprack Prinsen bleknade av harm och smärta, ös Men van som han var alt behärska — för honom, Ehrengranat. glöm- |. höll in' hösten.4 sig, ”Ttinade "han iniö ett visade endast blessyfen. för. ståll! mästaren. Ehrengranat lät sig icke bekomma , utan yttrade lungt:. — Aj, aj, jag mente förstås Elise = (stoets namn). Och sedan kommen- derade han med rytande röst :- — Avancez kort galopp! ee PIERPRAT) ” bo: "Kom 'ska du få se. Där ligger d oväntat. Det var den' gamla histo= 3 bondgården Ina 'sig ett annat” ställe ' att bo på. 4 varje fall inte för” svalorna. -— arbetå garnityret till a cigarr- >. en svensk "legitimerad , läkare ” NM > ”Optimise”, -I ning " Förse frågorsa med lämplig . I signatur och uppgiv helst ålder och kön. Det är givet att envara "anonymitet obrottsligt bevaras, Märk breven DOKTORN SVA- RAR och sänd - dem till redak< tionen. ; Jnder denna rubrik besvarar kostnadsfritt medicinska, frågor : > från läsekretsen; : ”Beträttande” rådgiv= |” huset '— ja, pånden andra sidan av dammen. =: — Du säjer något, Det ser into alls så dumt ut, =". . "+ — Nej, inte" sant? Och det brukar vara gott om mygg där. det finns vatten — stillastående vatten. Så det måste vara den idealiska plat- sen, Det tror jag också, far. Och människorha ser” s Illa ut. Vi tar. den! : ” Och så började de, bygga ett fint bo av lera, sand och spott. Manrien och" hustrun i huset var lyckliga över sina nya hyresgäster, ”— Nu först är det ett sa mannen, , Och i. den” k tigt hus! Et OMS ner," ansiktslyttningar och dylikt |. hänvisar. jag till Plastikkirurgisk expertis,: vilken. Ni kan komma i kontakt med i Lund, Göteborg, Upp- sala "och" Stockholm. Jag hänvisar till läkarförteckningen,. rusvsot ”Undrande Kina”. "Jag anser inte att: det finns någon anledning för Er att vara sexuellt avhållsam eller åvstå från kallbad etc mer än högst en månad efter Er skrapning. Några större risker sl ulle :det heller inte ä rkortade - denna H vå, Språguts fru”. Jag vet t inte var- ör -Edra läkare lägger in Er på |. sjukhus för behandling. "Jag vet heller. inte varför Ni skulle läggas in på "sjukhus för behandling och Br, varför: Just / skulle htiden följde de. "med allt som hände i svalboet, ka -— Titta, nu har" honan lagt ägg! Titta,” nu ligger hon” och ruvar! u har ungarna kommit utur äg- gen!” A, så söta "de "är! Nu 'får svalparet brått med att ylla gapen på de” små "störätarna! = "Nej se, tion! Jay en” sån underbar, = br d ” ett par. år gladde. sig "ivålorna åt att om somrarna” bo" hos” det snälla bondparet. Och" "pal t' gladde sig i lika hög grad . höver ver ” Men” så hände något 4alldeles rien med morbrodern i! Amerika, som dog och efterlämnade eri måssa dollar. Och" vårt snälla" bondpar, som inte "alls kände” morbrodern, blev” plötsligt mycket rikt — och så vär det lilla korsvirkeshuset” inst. e längre fint nog., Därför låg: det där," då” svalorna. denn vår. kom flygande, en flott” "villa" i stället för 4 r är inte alls en vi vill i alla fall. bo hos de snälla människorna. Det är 'synd att göra dem: besvikna... Och så började "de bygga ' boet 'urider taket. De” häde |" än dock inte byggt rätt länge, fö mannen kom ut ur huset. ;. "in Se" där, "utropade, "han, "ska "vi nu hä vårt fina hus grisat till med] svalbon och allt” det som följer 'med! tog han en Häng? st de boet. s = Nej, nej, Jat blit pep svalörna och + flög runt". omkring, huset; Vi är ju era gamla "vänner! hojen - Men: det hjälpte” inte, Mannen hade blivit en riktig retlig knark; som inte tålde 'minsta lilla fläck på sitt hus, Därför måste svalorna fin- Men olyckan' var ju inte "så 'stor år Tj Men för det. äkta paret Tr en "ifyktsloka I i | Florida åter- fann: en man, sina -löständer. som han'.vid ett besök dan - glömt på Värden hade under "tiden låtit oms. I | kroppsvikt, > vilket . torde vara -en trevligt n + .|som det var: förut, så svalfar:: Mi . |.man i människans historia som, vår Toumbärlig, . Han hette ' Adam ' och H levde, någon väs £ av "Er tydligen slldelse för höga |. väsentlig orsak till alla Edra besvär, värken i, benen, : underlivsbesvären Ösv. Jag tror att de råd Ni sanno- likt fått av Eder doktor att försöka ha en restriktiv diet ärvdet värde- | fullaste och när. Ni lärt, Er hålla vikten på en rimlig nivå kan man tänka sig att, om då besvären, kvar- står, "ånyo ta ställning till en even- tuell behandling. Några plastiska operationer ”äv' tjocka "ben förekom- mer praktiskt taget aldrig i sådana fall som, i.Ert. Huruvida det hela beror på en ä ba SKRIVET TUI sist Iäser man: "Favoritförs fattare på shorts senaste mote- nytt i USA”. a Det låter förbryllande. Men man får veta att "I det diskret randa= de plagget utgöres nämligen rän. derna av tryckrader i form av uta valda citat från populära författas res verk”, Sprider sig detta mode, så är det kanske bara en tidsfråga, när Vi även här hemma får. beskåda "våra damer klädda i dekorativa kärleksnoveller och slikt. Har man turen att få sitta mitt emol en sådan dam 'på tiget, så kan man . givetvis inte avhålla sig från att vv "studera henne närmare, Och när man läst hela novellen utom den . del hon sitter på, så får. hon väl "finna sig i att man i all vänlighet N . ber henne resa sig, så att man får reda på om de älskande får vare andra I slutet, - ” (Celto 1 Expressen] Livet består uu stor del av att göra det man inte vill, >. . An Easiman) a "Ingen mänsklig varolse kan 'rås da "över" kärleken, och Ingen är dold at att bevara ther” förlora len, (gong? Sand) ! : ”Mäarig mera, une något. så dant upprepas som Friedrich -gels på sin tid så förgstarkt skilo Nos drat: En” trött : och” deprimerad ' NM I arbetare återvänder hem från sitt - "jobb. Han kliver ån I sitt trista, ostädade, hemska bo,” där. man "saknar den allra minsta, "komfort, v Han ' dricker ; för att" ålminstohe '. "för några "timmar , glömma” livets förnedring, Under' sådana förhåla ; ”Tandén får det inte att fördöma . en alkohollst,, Fördömas "skall de , som gjort arbetåren sådan". ne : "en tjeckisk” emellertid en ' visa skillnad mellån' den alkoho- ”Niserade "arbetare" Engels "beskrev . och många av våra dagars But« . blocksarbetare, eftersom "en" oro= ning vågar 'jag naturligtvis inte yttra, mig' om, men det torde väl Edrä "läkare ha "undersökt och av allt att dömå»ej: funnit "vara 'orsas ken Hill. Er fetma. ; i ee ce ! : Em a gjorde” vid. ett tillfälle, en studire- sa LS "Algeriet," T'jeep anlände; han av. franska: rämlingstöglor ett. fort I öknen och zick ur, Po: te . brydde "sig ej. om hä ”"generalen peka vackra" stjärnor på” axelklaffarna |; om: shan? "inte ; borde "1 legionen ööökommer inte stjä nor 'som' 'gradbeteckning.; Legion ligt: intresse stjärnorna ; först, "på: den ena'axelklaffen, sedan på den ändra. Slutligen sken. han upp, såg > Enligt" välinformerade”. jöutnalis- |" Herter: kom Chru itjovs: återbud till: paradigel. innan; han, jaga- Dany Fes äves” a Gamle garvade. författaren «! So- merset. Maugham, nyligen intervju- adjå svensk radio, har; äggare, som. Kan .sedan” mee år. , personligen .:god -vän med. |" Vilket .: föranledde - f tande, domsord: . : En vänskap som är "grundad igt "mycket soli- Cstormaklernas gen Taler | a, le hu ; k denga, .somrhar; omkring /på lent= AE ren; stödde sig på sitt "gevär, böjde" sig fram och, granskad med mått- | ter i Geneve. har anierikanske.: ut- M "mängd mä "börs ' Jar sinn arbeten på morgonen, fyl« "Ia till randen”, Engels arbelnro , "ville. bara glömma några kvällse , timmar; den nuvarande vill, tyda "ligen glömma hela'dygnet.” En normalt, bygget sandhed les sr 4 ver Uregelen 17-18, höst, : Tslelden” dacnge v Sven Tumba” : Johsnåson - 'eplatderig "och: säger ,I'hej alla: kul - männigkor”; Han drar folk. . «sr Lennart "Nacka" iSkoglund res . Ber: runt och gör klacksparkar >. 7 som ' slog. en tnänniska i. blod 4 New. :Xork,, Också han. en: publiks Hy ; " Människorna, har uttänkt tusen +; sätt+; att x plåga". varandra - men Joappt: ett havs dussin, att. roa : ” Forskarna +” Firmingdate tror ' att, den” normala, växttiden” kan rhinskas med minst fre fjärdedelar om grönsakerna får, tillträde till månen,” bl a därför : att; ens ko måndag” är fjorton gånger läng- ”jorddag”. Man beråk« ' "nar att människan däruppe" kom= "mer att behöva "minst 3.000 kalo- ier per dag. Den' idealiska" mån- grönskan "skall kunna gro 'blixt- >gnabbt, och 'vara motståndskraftig imot den kosmiska strålningen. Nå- "gon" dylik mångrönsak, som i sig tsjälv innehåller det mesta en re- senär kan behövå, har inte for- ” skarna lyckats: frambringa änni, ?men mr Hyman Steln 4 Farming= "dale' nämner korn, jordnötter, £0= 2 jabönor. eller sallad 4 so! Jemelien inhan; AEA OT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.