YE YYTYFTTYYTYYFIFYY rp; YyrryrYTYrY vvervyrevereevY FPP FOTVYFT vv Yr vrvnevRFYFYET VERVA NA | YYrYreeeFyerveveer vesvvereryvetvr ARA ÖN oo or es SAS STYRS ST : riv Na : S ASbÄerfrenerronstnen, : SS . Fastr sr ET N s ln - : - a 2, - ” z TN ne vo . . " N - 4959" mo . os or . or | RK Maa NN | 2 Torsdagen den 6 avgusti-1959 oe : | os eo 2: .- EAHOLMS TIDNING sie die SARA —— IS apar en rik flora av varor... 2 Pr nde Ile lät alt ”hömmagfolda tibriker växte brant” CM Det-är saånnerligen inte lätt att | hemmagjorda” fabriker växte fram komma'på något som inte tillverkas |som svampar efter ett milt som- i Gnosjö. ” St . |marregn. Företagsamheten smit-. :: Den. erfarenheten gjorde också tade av sig och resulterade i en Journali udie som vid ett Ma välbärgad bygd, en trivselns och åhgd "studiebesök som gjorts i då pi Gnosjö tippade : — Ni gör väl ändå trevnadens högborg. inte kyrkklockor här? iHan .bom- made. visst, görs det: Kyrkklockor och dessa har t o m gjort Gne: bekant långt utanför landets grä 'ser. Vid missionsstationer i mör- kästé&:; "Kongo -ringer, kyrkklockor Det började med krinoliner > Gnosjö storkommun- består. av sex tätorter och två nya samhäll. > len är under uppbyggnad, Av dess. 7.000 invånare "är '300 företagare med "egen småindustri och - allt -' som allt sysselsätter den industriel- + la verksamheten 1.100 personer. I" motsats till många andra kommu- ner har Gnosjö med sina goda sys- selsättrningsmöjligheter . inte" be- ene es rt - breda register av | tillverkningsalster som de små fa- brikerna ,' representerar. inrymmer allt, 3 från. kyrkklockor till små glasögon .åt..— höns! Detta med gon” låter. otroligt nä- hövt vidkännas någon folkavtapp- sbä: inget skämt. | ning. Här trivs gammal och ung, . T are när dad Till trivseln har inte minst det go- = Idéng 3 ommer från England, ' där man vid större hönsfarmer använ- | da samarbetet; :franiförallt ' mellan - Er arbetsgivare och — tagare bidragit. . iska tonåringar avreste häromdagen från London för at - . Hllortaga sommarferierna i nordligaste Sverige. Sällskapet. rese sjöledes till Narvik; för att därifrån med tåg bege, sig till si basläger 4 Sverige. Återresan. sker först den 17 september omr under tiden kommer pojkarna att. syssla med geologi och tono- " - der dylika ögonskydd för höns som Småför I har i Gno- ' utsatts för” en slags i S dom, Den" ende svenske tillverka- ren: återfinns i Gnosjö och erhål- ler -inoin kort patent på den 'onek- sjö gamla anor. Redan på 1600- och 1700-talen . började man att sätta igång tillverkning av säljbara va- ' ror och här var inte bara männen ' r fabriken i ; ten hos formstiften.' graft 'och vidare 'studera naturhistoria under ledning av en expert =" ligen mycket orginella tingesten, från, British Museum, Londons borgmästare var nere. vid tåget oc få ahir > ee 1 - önskade lycka till då ungdomarna avreste. Här säger han adjö til Fattigdomen gav impulser | två ynglingar. ' NN Från. Småland härstammar epite- — tet '.smålöretagsamhet och i Gno- sjö här densmåländska småindustri- ens vagga sfått, Här har de många .småindustrierna, vars tusen och en a ukter säljs över hela lan- aktiva, I små stugor satt gnosjöda- mer och sydde prydliga krinoliner : åt dåtida fint folk.- Den verkliga : uppblomstringen , daterar erneller- ” . she RT TA TA . sot en tid sig från detta århundrade och - - rer en Not Rs föregicks av en 50-årsperiod,. då ' ( rå N : A li A d tråddragerierna var den huvudsak- 195 O-ta et : en ad 18 perio H liga företagsformen, Och är i dag » NM ; ” = sem - «SIM 4 7 ma . 3 d man . : oo on or - : inden till ett rikt och utgör tråddragerier och allt va an, .! oe örn ot NH b - k ;.| allsidigt näringsliv. " Och vad som |2Y tråd kan framställa grunden till för:dét svenska lantbruket: |220" sku a sma såsen i rok : Morton Spsvinget doxalt 4) - MA : Uppsvå ef Ben Pra vinning Som Stolta traditoner följs upp : den stenböridna smålandsjorden gav | : Vid : en 'konfrontatii n!. med ' ty" Capade inté'misströsten bland be- | piska : gnosjöindustrier 'fråpperas en a end Sverhliskae' en dessbä . ett | besökaren av. allt: gammalt och ;' tiska, förta BR ite bo 2 rår RE ings av kalkyl SAR "missnöje som 'sig uttryck i en nytt som i lycklig förening "bildar .' ” bruket L huvudsak. ogynnsam art, | mer till stånd torde vara upp- sällan skådad ”företagsamhet,' Fat- | det gedigna sammanhanget. Med .. Z i av I: d u - . pp fö Int j 2 : aa : 7 ; För stora delar av landets jord- enbart. Jordbruket står en självrisk tigdornen blev incitamentet till ak- sällsynt pppfinav gerikedom parad. rr pa AE kan vi av de tio åren en-|upp till 4 procent "av "produk | tiv” för ; det. med sunt förnuft har man förstått - Småländska Läder sysselsätter 2, lida, » rsta etapperna i plånb dnet keraktorisora två som norma- |tionsvärdet, dvs cirka 160 milj kr. | initiativet - blev riktmärket:. Små latt tillvarata alla till buds stående ""' Fan 10 "cv och th börjar plånboken ta form. + .« « kd In, nämligen 1950 och 1953 — det' Vid produktionsnedsättning utöver förstnämnda dock med stor tvekan, | nämnda "belopp skall staten enligt . ) agr lic Sven Hol öm, | avtal iskt . träda emellan :|7 Jordbrukets ' :utredningsinstitut, :1|med : belopp upp till 50. milj kr. en tillbakablick 1-Finanstidningen, ! Skulle större kontant kompensati I övrigt har det ena dåliga skörde- erfordras, skall/frågan härom året avlöst 'det andra, där” torkan |vas av regering och riksdag år 1955 kom att medföra de störs! )l kanna ta förlusterna.” Hur "kommer .slut- ” resultatet I år att ta sig ut? 7, ol Årets . skördeskador : kan , själv« : fallet ännu. inte: överblickas,. Att det rör sig om betydande belopp]: lir dock. tyvärr fullt klart, Situa=|- tionen är mycket växlande, vilket [ naturligtvis försvårar överblicken, Den nederbörd, som fallit, under H Juli månad, har varlt mycket ojämnt STOCKHOLM ('TTspec), ” debelingelser, Efter en eventuell Det årtionde, som nu-lider mot omräkning med ledning av skör- sitt slut, har ifråga om de: klima-] derapporter ' per dn 15 oktober medel. Gamla redskap kan — rätt |jade han vid sidan om. jordbruket utnyttjade — tydligen ha en upp-' tillverka gamla hederliga” smålands- gift. att. fylla även vid ett fram- | börsar. Det? gick bra, ända tills gångsrikt drivet företag anno 1949. Amerikafebern ;-ansatte ; dem: Den Intuitivt undrar. iman” om inte gno- | drev : trion : till. lyckolandet: ”oyer - iv "cn | sjöfabrikörerna i långa stycken ha- | there”. Där. skulle de fortsätta med - ue ! de en del att lära 'sina kolleger -på | sin börstillverkning; Det gick" emel ygnet , '«. "[lertid inte 'så bra som hemma iSmå i tidigare | land.j Yankeerna föredrog 'att/h NE dominerade Gnosjöbilden; har: med f slantarna 7 skramlande”” i" fick oe tiden. väsentligt reducerats. I bör- | och .det gick dåligt med börsät ” jan av. seklet fanns t'ex i Målskög-| rerna. "Ljungberg : stanriade "trots, by. nio. sådana :rörelser. I dag är | allt "20: år. i Amerika; "Und antalet två, Ändå är tråden alltjämt den kom sonen, Axel', på idén'vatt det huvudsakliga råmaterialet inom | sätta igång, börstillverkning i Gno=- deni industriella -verk heten | sjö, Från 1938 till. 1945 jobbaderha; ä i : "| ensam, men sed N kompanjoner. . TAR > ro bar a | 38 liter 'olj a om:d Nå En av de två I Målskog 'som än fördelad, Första omkring den 20 i månåden 'har betydande regn kom- mit I atora delar'av Sydsverige, Detta är för sent för att, rädda - höskörden,' som 'är dålig, Inte heller vårsiden kon räddas, .där denna redan” är ”diflnitivt akadad,, Ännu lir det dock inte senare än att po- talls och rotfrukter kan: återhämtas, Vidare har vi linnu drygt två. må- nader med betydande tillväxtmöj- lgheter på slåtter och betesvallar, aom lir avgörande fr bl a mjölk- produktionen " under "hösten .och som kan förbättra tillgången på grönmassa från vallarna för ensile- Emina, du - | till mitt metspö? vä här väl inte sett ' Den 1 dubbel. beroärkelse sto filmmannen Osson Felles — bruka: Icte bli svarslös i första taget, men härom ' sigtens fick ;han "mjöl & e Yr ring. och torkning till” vinterfoder. Hundratals miljoner kronor kan räddas om vi nu får tlilväckligt med regn. : et « Det är tämligen självklart att konsck F, a av de skördeskadorna I första hand drab- bar jordbrukarna, Vidare drabbas dessa mycket olika, De största för- peisk: herre, som frås gade om inte 'mr :Weltes kunde ordna ett filmjobb åt honom. . '— Vad heter ni? började Welles sitt förhör 20 00 — Tchernitszky-Przymbowchul — Hm,,, Hur stavas det? .: prompt, " s st lusterna under 1950-talet har gällt Mrellansverige. Därom vittnar bl a den ytterst avstringda likviditeten bland : Mälarlandskapens jordbru= kare, I det nuvarande samhället kan emellertid verkningarna Inte munnen”, Han" hade fått besök av” e 11 i »— Med bindestreck, kora svaret i dag försörjer sig 'på tråddrageri är Erik" Pettersson:'I- deri:lilla" an- språkslösa ;, verkståden,. som. han fö övertog av fadern; arbetar han ensam med att galvanisera den. tråd av viiken brodern Fingal' Målmark i sin fabrik. intill" sedan i'sin tur brodern. . Pash ta L Han -/spar härigenom. 10 kro- | nor, om dan i transportkostnader, i . | Några fler kunder än brodern. har | mar "klipper en + | modellerna, variatione; inte Pettersson, vt + « 10 olika artiklar av 900 kg Soran tråd pr dag cc. krokar, spik - ete, ' Före kriget - På "Småländs! lörer, till: grossister. runt om”i lan= det, däribland Svedala och många . stora ; samköpsaffärer.:. Tre a. tillverkar ' minst tio' olika artiklar! fabriker i Gnosjö konkurrera P "pr ; lädervaror av detta slag..D 300 kg tråd per dag och ' materialet för . var Och en att våra rå "I kör han:i en liten dragkärra tilll sina tillverkningsmetod . tråd «7 sa fligen det hastigt svängande moödet,.. | Hos: Fingal Målmark - går de| berättar hr Ljunggren, som, tycker . | emellertid åt massor” av' tråd. Gen- | det är lite för, nyckfullt ibland; Det om brodern får han bara en tredje- | gäller: såväl färg. skin som del av" råmaterialbehovet "täckt. | modeller, :: Iåves! Resten beställer han från Fagersta; | blir stora ock un Sin fabrik driver han tillsammans | skinnet; visat kolissal > Prissfegri med sonen och två anställda. «7. | "|" Av tråden framställer maskinerna | att det ska .vara kalv.:'och get'i "| bl7 a: formstift," tubnycklar, kjol- | stället för det tidi nätshakar, säckbindningstråd, kläd- | ormskinnet' kan' man hå ett rel 8; Det gäll idd 'om, i = Det största problemet egentid gare så Populära ;, åv detta skinn - Y. -| var kjolnätshakarna Målmarks stör-!| som visserligen "tål hågra års vå sta-artikel — 60 milj 'per år. Med tan,' men "innebär ett investering den : ökade bilismen har. emeller- [ kapital "som bebövde inom" en" re= tid efterfrågan på kjolnätshakar av- | lativt kort tidsrymd förra | tagit. Därtill . kommer också det Öm te RN helt isoleras, Jordbruket har gen- om specinlisering och mekanise- ring blivit en stor kund hos olika Industrier och servicenärlngar, Det rör alg om miljardbelopp varje år. UNSODeg a N ot . NT — | evigt nyckfulla kvinnomodet: kvinn-| ">< . ” Enbart I nya maskiner har inves- pf Efter bundra dr: : —— ON liga " cykli föredrar långt , | Bland garna i Gnosju' terats en milj kronor per dag un= der några år 1 följd (1951—1951), Genom olika omständigheter, där akördeskadorna tvivelsutan spelar stog roll, har dessa investeringar nu pressats ned till en nivå som ”lUgger 60 å 70 milj kr lägre per år än under den nämnda perioden. Att denna förändring medfört kännbara verkningar för berörda | vilket - gör -kjolnätshakar .obehöv- har . knappast någon behövt vid. liga, Detta har gjort att produktio. | kännas sysselsättningssvårigheter, nen krympt ner "till 6 milj per år, [| Här" produceras fram "varor, . som ;, Nu utgör formstiften som levereras | de svenska konsumenterna — obe= till gjuterier, och den öglade järn- | roende. av konjunkturväxlingarna tråden de största artiklarna — av — ständigt behöver, 'Hos firman sistnämnda spottar maskinerna fram | Nilsson & Josefsson, som tillverkar : -1150.000 per dag och täcker ändå inte | fjädrar » till turistsängbottnar,: uta a i - ” NE oo rer es ,”a ” vu efterfrågan. a tryckte. emellertid hr Ni De man som för första gången | ten bassäng med hjälp av olika ap-| " I' augusti började borrningen på Liksom sina" kolleger levererar kymmer för framtiden: Nilsson ben . " Ovanstående, bild av ett oljeraffinaderi i Texas ger en föreställning om oljeindustrins gigantiska : omfattning och dess oerhörda betydelse för hela vår civilisation, .. > ” 2 MN : "> Oljeindustrin' kan sägas ha börjat På allvar och i modern mening år 1859 i Amerika, och därför : kan denna mäktiga industri i år fira hundraårsjubileum — huadra år som varit de mest omskakande ”. för hela mänskligheten i modern tid, . . a förde in 'oljan kommersiellt i = - . : industrier och handelsföretag be= M Jan kommersiellt ilparater. Men denna metod visade ' allvar och man nådde ett resultat hr Mål k si i ; H Aa Ja NN Iden var amerik Edwi + a en ae - almark sina produkter till en| —— Utvecklingen ' gå - a oa höver knappast k N vär! v rerikanen Edwin L|isig vara alltför omständlig och gav | av nio met dag. Vid detta |sä i: äri 3 Sår snabbt.0, . ppast påpekas. Delvis är Drake." Vid 40 års ålder blev han | till resultat endast 38 (1) Liter olja | laget hade Drages uppdrogsgivare | kunder st undkrets, däribland det gäller. att hänga med; Om ÅA fe väl nedgången I maskininvesterin- Karna en effekt av andra förhållan- | den än skördekskador, bl a den . ikrympning av fordbruksnäringen om håller på att ske. i k > Även på annat sätt får andra kr kunder alltsedan 1942, då han star- man överhuvt ” tade fabriken. Någon försäljnings- | sätta äriva små - funna organisation att tala om behövs in- te, vilket framförallt betyder en av- sevärd . besparing 'i omkostnader, Den magnetiska apparat, som sorte- rar upp formstiften direkt 'i en av- lång form, är en rationaliseringsåt- gärd som sparat in en kvinnlig ar- än Sjukdom tvungen "att | per dag, Det måste därför annat|lagt ut 2.500 dollars utan att se till kondukia arbete som järnvägs- till om man skulle komma upp till; någon olia, varför det kom order ondu tör, Under tiden han höll |bättre kvantiteter. Han satte någ-|från bolaget att Dreke skulle. be- fan är erg na sin hälsa sändes Ta män i arbete att gräva en källa | tala räkningarna och så sluta upp : Tilisville1 Perinsylsa unia för 2 Hl In Pär pokca detta jrislyckades med borrandet, Men innan Drake . oh | Sestöt han att borra i marken på nåddes av detta meddelande hade äv den Omalung år Skador Tyska skådespel, flildeoarde | 23 fedgnarntod a utnyttja de;|samma sätt som de män som bor-' han borrat för ytterligare 500 .dot- :ommer ett FÅ . a alfa en skick- hålla på till den 27 sti. Då ha- sl å å dar - nat delvis kompense- mjte nig med brittiske aktören Da= a Överste”. Drake, som han:kalla- lig borrare gjorde att arbetet mås- de man nått 20.8 tetér ned Lina betekraft. on Or imark kan akad - medel, För året | vid Cameron, Men tate genast — I 1e> Kick omedelbart till verket ite inställas till vå 1859, då DS - 27 nen och med vr unde prodyktio- gäller att den så kallade fyra» |ty Cameron är fortfarande gift med | Han bade 'en'bri ie uthildarns varen » då Dra= (ken. «cc nen och med en årsomsättning av ande 1 300.000 kr — driva sitt företag med | d | a ke anställd, ed — "Uncle Bill” | När Uncle Billy Smith följ :procentsreglen akall tillämpas i|3kddespelersken Shirley Cameron. | men en av hans kvalifikati som var Ci ärver nspekterog Y Smith få Mr och mrs Cemeron hor börjat att han var innehavare av sir fik or fÖmith som var villig att åfa sig)dag inspekterade borrhålet 'upp-|e minimal arbetsstyrka, modifierad form, En prognos har ij fanns Nn her a . ar oa Val siften. Efter'en tid beslöt Dra- | täckte hi. det fc ja i rö upprättats av kalkylsakki = skiltmässoförberedelserna. - Så nu | till ä ij i ; Sn ten RI det olja I rö- er förenat men KART Noppas Hildegarde på vi ätmin= | syt änn bocted Färden til Penn- . ke att driva ner ett 152 em rör till iret, Han rusade utom sig av. glädje Äng mala sköre > stone till ul TR dragselvaras oc < altså inte, upp-|bergsrunden och borra inuti rö! in på, Tilusvilles gator och skrek: öre i reseutlägg. ret. Denna första princip öppnande ; Olja! Oljaf et es : Det nyckfulla modet nt På Småländska Läser. berättar | . NN Året därpå pröridd FNS a! / o" - chefen för fabriken, Axel Ljung- . ens - a metoder dRÅ få fram olja: pra vägen för en metod som sedan skul-] Därmed hade han gett signalen berg, hur det kom sig att han bör. de vidareutvecklas och so:n ännu | till inledandet av en DY era ch if- jade jobba med läder. Far var bon- - 4 + - Van ler : a p ” - — — = ett | — - |de, och med två andra bönder bör DE FLESTA OCIUBÄSTA ORTSNYHETERNA FINNER. NI 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.