veereryvyvtyrye YT vYeryevyvYvv vevvyyever i ver rYreyrTttttFfFrer TerYyrerertrrt evrtY TTT Forrest VARRAAAAA rör LAHOLNS TIDNING NÄTSPEL SVR krk VR RED VARFÖR kom han: ej? Om orsaken till den ryske rege-- ringschefens inställda Skan- dinavien-besök "kan . tydligen de svenska partiledarna hålla pår att träta hur länge som helst livligt understödda av en ” stor del av svenska pressen. " Intensiteten i meningsutbytet tyder på, att herrar partichefer anser frågan i. hög grad poli-' tiskt matnyttig eller i varje "fall gjorde det, när man satte igång polemiken.” Den senaste tidens händelser har dock gjort: propagandaeffekten minst. sagt” tvivelaktig för båda de stridan” de parterna. Inte minst Chrus- tjevs egna yttranden i ärendet . har dragit ett löjets skimmer över hela affären. é INTRESSANT: är dock att takttaga dramats olfka ' faser : och de förskjätningar "för att inte säga helomvändningar som en del av våra svenska” politi- "ker har gjort.; tg MH "Det började med, att höger- « och. .folkpartiledarna. motsatte sig en inbjudan till den: ryske statschefen, én'ståndpunkt som de givetvis var i sin fulla rätt. att, inta, I all synnerhet som «man kan anta att de hade en ganska bred opinion - - bakom sig, De applåderade också 1t- rikosminister Undéns klara av- H ståndstagande från Chrustjevs "förslag. om ' Östersjön som ett "fredens hav”, ov ra! SA -KOM ändå beslutet om en inbjudan, Centerpartileda- ren Hedlund stödde 'rege- ringens beslut, dels därför att ' han ansåg ett besök värdefullt som ett led i'vårt lands strä- i vanden att minska spänningen - 1 världen; och- dels får man väl anta; därför att han som , inrikesminister deltagit 1 den : ryska "resan häromåret” och inte gärna kunde motsätta sig en-'svaravisit.” NN "Kampanjen från hö er-' "och / folkpartihåll fortsatte även se- dan inbjudan utfärdats, och så : kom . Chrustjovs återbud med Hjälmaison, Ohlin .och en del. svenska tidningar direkt utp ena a resckarusellen" in- kade som orsak till den « ställda resan! ”- : Nu "tycker man att såväl” de två herrarna som de namngiv- na tidningarna borde varit "nöjda. Det är inte ofta en po- - litisk aktion blir så framgångs- rik, och än -mera' sällsynt är it de som tagit hem segern blir personligt utpekade v de besegrade. 2-2 DOCK TYCKS efter Ur Dixius Hd föl ok I NÅ dagboksanteckningar från 1891 berättar Johan Jönsson Dixius. vi, ett lustigt vittnesmål, som "avlades inför tinget i Tjärby 1846. Han berättar först om den vackra gärdenEvabygget i öst- ligasté "delen" av Laholms socken, - kranka blekhet ha drabbat de två partiledarna, och man bör- jade tvivla på att det inställ- da besöket verkligen var en seger, som ; huvudparten lav svenska folket gladdes med dem över. Det skulle kanske -bli farligt att bära ansvaret ”för vad som kunde följa, med Chrustjevs återbud. - Och.- så tog man fram utrikesministerns tidigare applåderade, tal. Där fanns räddningen ' ur" knipan. Dramats bov — han framställ- "des så nu — var excellensen .Undén. . ” Regeringen å "andra' sidan höll hårt på trovärdigheten i där på de ”tiden'en' av socknens välmående "da Olof ' Jo- hansson, boäde. Dixius fortsät- ter: - . Deni omnärnde "Of blev av Johannes” "Ivarsson. från” Knäreds socken angiyen för brännvinsför- säljning.; Denne erhöll] av lands- fiskalen : -Mothänder 15 kr. för varje 'sädan "angivelse. Som vitt. nen voro inkallade Bengt Elias- son i Kållingahuset, Hans Bengts- son, ”Ekasjö och "soldaten Blom från. Torpa" socken i Småland. Svaranden infann” sig personligen vid rätten "med sin son Jöns bak en” nekade till 'stäm- ryggen, ningens , innehåll. > Landsfiskalen vittesförhör med före- begärde Chrustjevs ord, och st ter Erlander förefaller märk- bart irriterad när. den. ryske "diktatorn nu enligt en press- uppgift ger regeringens bris- tande intresse för besöket en stor del av skulden till att re=. san inte blev av. Denna sista förklaring har givit herrar Hjalmarson! och Ohlin nytt vatten på sin kvarn; soch man kan nog säga att de leder på poäng — tills nästa Chrustjevuttalande 'kommer kanhända från Amerika, där man förbereder vad "Sverige vägrade, en viss spärr för fri- heten att demonstrera mot den höge gästen. : VI BÖR vara stolta över vår ingen 'svensk” ifrågasatta av yttrandefrihet, men nog kunde |'? den friheten bäras bättre än de' ledande politiker gör, som ägnar en hel. sommar åt den- ha ofruktbara strid. Nog har man 'väl viktigare problem att . diskutera även + rötmånadsti-, -mknte; ortinihe'P på | bibeln, .. nn sr IMG > S.J der, nöt Pp Såsom jäv an- märkte Svar att vittnena. skulle förete". kristendomsbevis ' på den grud, att de” kundé hava en falsk mening om edens vikt, och små- länningen kände han icke till. Do. maren '; Dan. Fehrman lämnade emeller id jäven utan avseende. . ; + Bengt Eliasson, är han här? Här hänger jag, blev svaret. Nå, 'Hans, Bengtsson? Jo, när står ja. Nå, soldaten ' Blom? ' Jo, vasäå- säker; Jag. har. gått fyra ml 'i dag” och | "anhåller om dagtrakta- t Jag. är väl:inte din: hös- hällerska,' "svarade ”domären, : du måtte” g ra. bi nen innan du får lönen, ägg; mu” två fingrar på ac. båda, Hansa. an 2 oh soldaten pekade med. grar vid örat som om han skulle" hä” hälsat på en vakthav- g Häradstjänaren, som hetter Johannes, gick emel- lertid' fram och" satte fingrarna i ia Big nu efter som Jag säger fö "re: uppmanade domaren, :«—:; Sex Krukmarknad på Madagåskar Så här pittoreskt formar salg han- deln av lerkrukor 4 Madagaskars huvudatad Tanancrive, där kruka makarna aitter I länga rader med Bina alster framför aig. Som över allt | södern spelar lerkrukorna en viktig roll på Madagaskar för för= + varing av vatten och olja. , BÄST FÖR AFFÄRERNA s Sonen till en känd politiker be- rättar för sin pappa, att han blivit RnNnonsman för en skoltidning. = Och om du tror det eller inte tillfogar han stolt, så har jag re- dan i i dgenser. -— Har du beropat mig? frå. går palltikern bekymrat. Har du oe till kunderna, att jag är din ar, = Är du tokix! Då skulle fördärva hela alfören! jeu MILITÄRT - Fanjunkaren: — Passar uniforms- Jackan? AN — Javisst! anjunkaren: — Pi M Rekeyten: em JA Sar byxorna? anjunkaren: — På lösson och skorna också? sar m Fökryten: — Javist! Rnjunkaren: — Då mås vara nh ren; te ni allt FRAMSTEG Karl Aurnust firar sill silverbröl- lop I kretsen av maka och en 26 årit son. — Ja, så då ä all bättre å lögnare oda är bröllopet än då va på då pojken. VÄRST Prafessorskan (som kommit I delo med en annan prolfezso: — Och vad år först för nu skriker tominstingen inte våra män belräffar, så har min en halv såla mer i förrädiskt. sken. Sådan himmelsk glans och en sådan falsk ljus- källa! Eri: sådan väcker och upp- bygglig fasad och en sådan ful bakgård därbakom det granna utanverket! Alltsedan Kristus vandri ade på jorden har det funnits två system som legat i krig med varann, två + ideal: härskaridealet och tjänar-idealet, Systemet: för att förtjäna och systemet: för" att tjäna, s Mästaren gör ett våldsamt angrepp på det religiösa: här- skaridealet, systemet: för att förtjäna i Matteus' 23 kapitel. Han säger att det systemet har bestigit Moses" stol, d. v, s. den höge rabbinens ämbetsstol, ' :.: Den falska fromhetens -män- niskor, som satt sig på Moses' stol, var bibelsprängda, - Det är i och för sig en tack- nämlig sak, som Mästaren minst av allt kritiserar. Bibelkunskap efterlyses i en tid, då den kun- skapen tycks notera bottenre. kord. Men man blir ingen Moses bara genom att "vara bibel- sprängd. Djävulen är också bibelkunnig. ” Jag kände en man som verk- ligen var påfrestande, lat och opålitlig i arbetet, okamratlig, dömande, snål och självuppta- gen. Men samtidigt höll han styvt på att han var kristen och brukade säga: Se, jag håller mig till min barnalära jag... En av de mest omvända mänai- skor jag råkat — och samtidigt höll han på sin barnalära (!) Hur gick det ihop? Det gick inte alls ihop. Han hörde till dessa männi- skor om vilka aposteln skriver att de ”hava ett sken av guds- fruktan men icke vilja veta av dess kraft”, I stället för att an- vända sin , barnalära som en hjälp I livet med Gud begagnar ma en sköld mot livet Man måste läsa Guds ord i frälsningsavsikt, så att det får | konversationstexikonet än din! röra vid ens hjärta — likavisst far som då har ärende till någon- ting mer än människans förnuft. Först då Skriftens bokstav '1e- vandégöres av Guds ande; blir den , verkligen Guds ord till en människa: Fb tort Den" alska' fromhetens män- niskor ha ett" gemensamt känne- märke: ”De säga men göra icke”, ven De a just systemet: för att. na. Förtjäna salig- heten; förtjäna människors 'be- röm, a vb ass Men Mästaren nöjer sig aldrig med negativ kritik, Hans fräna angrepp mot de andliga fasa- människorna” mynnar ut i en proklamation; av tjänaridealet, systemet:- för: att tjäna, : cs. ” "Den som är störst bland eder, han vare de” andras tjänare”, Jesus har också sågt om sig själv: ”Människosonen har kom- mit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv; till lösen för många”. Talet 'om' att tjäna kan män godkänna ' och understryka - vid högtidliga" tillfällen, .- då - man samlag | för, att : vara storslagna tillsammans... Men eljes är det inte överdrivet många som vill vara” tjänare. Herrar smakar bättre. Och ändå — för att tjäna var vår; Mästarens hela diktan och traktan!? 2" Meningen och målet, A och Oo. Jesu lärljungar får inte sätta sig på Moses" stol, ”I bröder” . 1, ären alla Genom jukhet går vägen till upphöjelse. Icke synas men vara, ” : Sann kristendom måste na- turnödvändigt yttra" sig i offer- glatt - tjänande med de gåvor man fått, Febril tjänst. I dans- ka översättningen av Psalt. 39: 7 heter det: "Endast tomhet är feras hy dska”, En brådska som inte vill veta av tjänande bl tömhet. "Är det kinske därför det finns så mycket tomt fläng ibland oss? Vilken hälsosam frå- ga. Har skall du och jag kunna dagböcker: efter och sex före svarade Bengt och tog sig.en kraftig ”Pprisssnus. — Tyck säger jag! sade Fehrman. yst säger jag! sade" Bengt och h såg på de båda SS "Tyst, sade de allihopa. — Nej, nej, tyst säger "jag, nt rade 'domaren. Ni skolen. läsa ef- ter som jag förestavar eder, fort. satte : han och knackade med snusdosan. i. bordet, Tyst, sade alla tre, Höjande rösten och slogo i. bordet. Behgt tog upp dosan och hade tänkt lägga ännu ett rapp i bordet men soldaten Blom hindrade. honom och sade: det skall gå efter kommando. — Led ut dem allihop sade domaren. Det behövs inte sade soldaten, vi hava varit till gilles förr: — Ja, dee så säkert som min märr har. fyra vida” bakfötter och. en rompa, sa Bengt.” Tyst! "Nu är: det: mid- dag, nu är" sessionen; slut, Fkloc- | kan tre på eftermiddagen instäl- ler sig käranden och svaranden med de tre vittnena vid 5 kronors böter” för, uteblivande då ; käran- den har att styrka bevis om sva- randens jä emot de meranämn- da vittnena, : DOMAREN BJÖD en "stor del av . häradsrättens ledamöter på middag, även prosten Joh. Fran- zén fråri Laholm; som den dagen ”gjort” -tingspredikan.., :' Under middagen "hade domaren - på tal Mothandersmålet..” Mothander ta- lade för prästen att förhöra och lämna bevis om vittnenas frejd och kunskap, vilket prästen lova- de uträtta i -tingsskrivatekamma- ren, "Han I försummade sig” "icke för ' att få sin” -ptlovade / :belöning av landsfiskalen... IN skrivkammaren örsamlade sig största. delen av. middagsper- sonalen,: Prästen :började förhöret med de inkallade vittnena på 'van- ligt: sätt; allt 'medan' han vand- rade. fram 'och tillbaka med långa steg över trägotyvet., Slutligen såg han; dem vitögat. 'Då reste de sig alla tre; ty de Sp att. «deras stund: var kommen. i = Nå min käre: Hans, hur står det till med Din kristendomskun- skap? Jag vill inte döma om "mig själv, sade HH. —':Vi'skall pröva på vad en rätt 'stark tro är, det vet du ju? -— Ja värs. = Men vad är då en svag tro? — Motsatsen, blev svaret. '— Men' om Du nu hade en -svag tro, det jag visser- ligen icke tror att Du har, vad skulle Du då göra? — Jag skulle äta kål, svarade Häns tvärsäkert och h strök sig förnöja 0 om munnen. — Kål, ja. ...- hm: hm... det är "Paulus som säger, det; ja, men det var i "den gamla ti- den; — Nå, skall man läsa kate- kesen? Inget svar. Nå, säg efter Ditt förstånd: 'skall man akta vad en lärare säger? Inget svar. När visa vi bäst vår tacksamhet mot våra lärare? ' Nu brast det "löst för r Bengt: när vi erkänna avsky och avbed- ja dem samt icke, blott av fruk- tan för straff utan av böjelse för det goda fatta ett allvarligt ;be- slut att dem "övergiva; svarade, Bengt med sjungande ton och såg rätt segelglad ut över att ha fått fram så mycket. Domaren och nämnden sågo blinkande på var- andra, — Bra läst men orätt sva. rat, yttrade "prästen. Men för att återgå till vårt första ämne, var- för säger Du: jag tror? — Har jag sagt det det har jag aldrig sagt, försäkrade Bengt. : Du är klen i din kristendoms- kunskap, sade prästen, du måste förkovra dig när 'du sitter i ditt hus, när du går uppå vägen, när du nederlägger dig eller upp- står. ... med vi skola övergå till bibliska” historien. Vet någon av er namnet på någon. av profeter- na? Hans funderade: säg mig, vad heter han nu igen, ' då Bengt, han som var för rätta här i dag, han som hade slått ihjäl knallen ”Jonas vid Genevadsbro”. Ja, rik- tigt, 'så hette profeten, upplyste bli verkliga tjänar-människor? ' Svar: Kristus, tjänarens tjä- nare, måste få tjäna oss, måste få dra oss in I trollkretsen av sin kärlek för att vi i vår tur ska kunna tjäna med glädje. Det är lika sant som det är sagt. ”Den är inte störst som har det största antalet tjänare utan den är störst som tjänar det största antalet”, Mat. 23:1—13 Hans ”segerglad. —'Väd gjorde profeten Jonas sporde prästen: — Han gjörde, "pan låg i skeppet och sov. — Riktigt, men -var .var fisken då han utsprutagel jonas? - På landet: — DET VAR GALANT, fört satte prästen. vad var det då som hände Jonas? Nu Yar både Bengts och Hans tankekraft uttömd och båda go. "-- Han blev-strand: satt,” "svarade soldaten "glatt. ” Nej, det hände honom ett under- verk, sade" prästen, "som ,inte ville förstå något skämt. Men, åter- tog soldaten, jag har hört en an- nan förklaring om Jonas' och "det är att han låg itre "dagar och tre "nätter på ' ett värdshus "kallat Hvalfisken och blev utkastad'när 'han inte: hade 'mer "pengar. kvar. Det. kän. jag. förr tro. ; = Fy, fy, blåste prosterf på och gav "vittnet" en "stel 'plick. Bättre vore att. en 'kvarnsten. vore bun- den om din hals och "du ;sänktes ned i havsens djup. Vik bort och fresta, oss inte. Men prosten: kom naturligtvis att” tänka, på . läran om: syndaförlåtelsen: vad är, av: lösning? Inget svar: > "Vad är avlösning frågade han så att frå- gan lät som ett: kommandoord. — Vaktombyte, svarade solda. ten.: "Ganska riktigt, bekräftade prästen på sätt" och, vis. Det"är den nya människan, som tar: 'vak- ten över "den gamle, "Adam. Men det går." kanske bättre. med en annan fråga: vem var Moses? — En trogen -Herrens: tjänare, som förde! Israels folk-ut ur. Egypten. "Vad gjorde". Moses ' mer? —— ände” upp; en” gjuten” kalv vad. vär det för tavlor ?-—Lagens tävlor. med” "de heliga, budorden, tre. på. andra.i-— Ser ni, jag visste väl att I kunden svara, ansåg prästen. Men säg” mig nu var fanns dens ark — Ja "riktigt, vad fans där, mer i arken? alla tre. fundera” 'p den "saken. Bengt tog sig en kraftig pris snus och bjöd även de andra två under det "att." de försiktigt mumläde namnet: Noak, Då började Bengt: sr och det. fans sallehanda. fåg- lar. . under: himmelen, krälanåde inte kunde leva i "vatten man, och kvinna ett. par; av: "varje: Och tillade: jag önskar, att. jag kun- de leva:i vatten, märkvärdigare har jag aldrig Vv varit med « om vid ting, SN 2 KLOCKAN. HÖRDES. Prästen tog: 'adjö och hur: bprästbetyget lydde får läsaren själv döma. Do. maren var ju närvarande vid för: höret. I den s.k. länsmanskam- maren förelade "domaren vittnena hur de -skulle bära sig åt att av- lägga eden och uppmanade; dem att följa sanningen: ';: Målet påropades, Olof Johans- son fortfor att neka. ' Vittnena framkallades att' avlägga eden, men Hans Bengtsson nekade, — På vad grund, frågade "domaren. — Jo, jag har bytt, sålt och köpt kor och ingen kan si; att jag nar- rat någon ännu utan. alltid talat sanning, — Har du dem här, sa- de domaren, gör nu som jag sä- ger och lägg två" fingrar på bi- beln. Nu gick det bättre än förra gängen och - vittnena "läste "efter. till sista orden på eden. "Då sade Hans! på min. liv och själ har. jag. aldrig sagt, ska det sägas så fär domaren säga det själv. "Hans får bli inne. — Vad kän- ner du till Hans, har du sett Olof sälja brännvin? — Nej, på Eva- bygget "har jag "aldrig varit, ej heller gätt där förbi, När jag va- rit i 'Knärröds socken å köpt fä å gässlingar har jag alltid gatt om getaryggarna. Soldaten Blom: att vid ett tjll- fälla då jag varit 'på ställen och sält tjära, kom jag. händelsevis tillbaka just som folket kom ur kyrkan. Jag hållt vid Per Håkana och betade mina oxar, rätt va de va kom Olof och asa Per Hä. kanssan ned för trappan till vin- den. Orsaken var den att Olofs hustru skulle köpa ärter, de följ- des åt på vinden och kommo över- ens om köpet, Men Olof kom snart till och tog Pelle i foten och asa både han och kärringen ned för trappan. De så jag men sen om eftermiddagen. kom de överens. Per hade ett par svart- -Brinteda stutar och dem gav han ' ola | kärring för ärterna och. jag be- djur på, markén och fänad som |" "Därefter följer de danska statio- "det. att han a hållit å Olésä vittnade Kontraktet och så feck ja etta: traktering. Men Olas Ihust- ru "fick ingenting. då ty hon hade fatt sitt" uppe. på vinden. a —-' Detta är ju ingenting, som hör « till saken, sade domaren, pengt ”Eliassoh får komma in. - — Nu skall jag säga allt vad jag” vet, "sade Bengt ' med” sjung: ande , ton, ;-Det var år 1843, 'då Bärström - nöll skola: te värt: Jo- hanna, -min ' kvinga:ble mä tösen Bengtä, "då "sa folk att Bärström Fjort na, men dä. va bara panitter ä lögn, - Jag Da min "syster, som ”e gift. me Ostins-Lars, "att hålla glötten då hon skälle kristnas, men” hon ville: "inte "för ”Bärström hade gjort.en.: «s Då gick ja till | nänindemanis-Lussen, hön to'se på åa hålla ' glötten,! ä. de € en” ting, som du”här' reda på Jan, e "ingen lögn, å tron i inte meg, 'så om I villen, ska jag ta; tösen hid i mö- ren &å så ska I: få se att tösen e så lik mej :å min släjt te fadders. De svor ja på'1. nämndemans- Janens stuga, å de "hörde du. mä, Jan, 'de é ingen lögn.. "JAN SATT tämligen - miller i skägget och undrade, på hur slu- tet ' skulle" bliva. '— 'Det' hör! ju inte”, till saken, "sade domaren; vv és Vänta, la me snäcka. ud, ja Har berätta om har -mer igen, a Bengt. — ingenting att”. brännvinshandeln 7' '—'Jo,-nu ska ja be ita från punkt te pricka, sa Bengt. Mylla- ' [ren på Evabygget: kom te vårt & så gav Johanna, den mjölkroch så knep 'ja den. för ja skulle lia- / väl gå dit och mala malt o. så tog ja katten i den ena ännen"”o, mal- ten tiden; ändra, på påsen och jag. hade Kattmusik" hela 'väjen för'de e..en dryg. halv, mil te myllän. halv. tunna Tåg; på kvarnen. så gick ja upp te Evabygget” tills på för ett halvt kvarter. invin tätt leda” den tjurgalna Koen te Arvid & så fick ja ett halvt kvarter. Ja tog mej en bra klonk ur:brännvinet å ble ve friskt humör ty.de va en gräl- lande vintör, När ja så kom:te myllareris kvarndamm fick ja ente koén över. Ja:'sto på stocken ”& åro men det hjälpte ente. Då .ga ja koen ett brå 'rapp med käppen, kon ryckte. till så ja kom" På fu- i. dammen; &-koen sprant a - (Forts, å sid. 2 5 FREE ar "Vet ni var Spurn Head? «> Det är namn nå säkert alla känne så värst många kan placera i en hast, De som I lyssnar ofta” + radio kan få höra dem fyra « gånger om; dagen, kl 08, 12: 30; H och - 22150, Rätt, det är exempel -''Trots att vi alla hört dem nämnas oss möda att slå upp dem på kartan. Med tan får ni en lättfattlig bild av de Som en liten hållhake för min-; net kan det vara bra att komma ihåg i vilken ordning serien läses i radion. Först börjar man med de två «engelska Bell Rock .och Spurn Head, som följes av Bor-Kum. Riff utanför ” Tysklands nordsjökust. nerna och med början i Skomvaer "uppe i Lofoten följs sedan den norska och svenska. kusten, Och avslutningsvis de tre platserna i Vänern: Sööl öjan, "Lurö och Gälle udde, ' 1]. Om någon funderar över dået ågot exotiska namnet. Söököjan, så kan vi upplysa att åtminstone i Västergötland "kallar man fg ör ”sö”. Söön skulle då helt bli Fårön. "Vad sedan ”köjan" hat iyder, därom tvistar de lärde, ” H Fyi rvaklarna rapporte, | ! Nästan samtliga de här mn ; Mu på kartan är fyrplatser och le ningarna sköts i allmänhet av tå rn vaktarna. Dessa ringer fyra gå I Ze r md dagen in sina a iakttagelser öjan ligger? Eller Skomfaer, Bor- Kum. Riff, på vädersttationer som läses i sj vappor ten ett fårl!k; ner igen; men 'som kanske inte så ofta, har vi väl sällan gjort hjälp av den här kar= lika statione; as lä, mr till eft 25- tal. olika ”ocniraler sunt om i landet — militära och civila flygfält. — och härifrån ” går upp" : gifterna via teleprintrar till Väder- i När ja kom te myllan var de.sen < 4 lekstjänsten i Stockholm, ” Sc nas Väderuppgifterna från fyrplats” serna omfattar vindriktning ” och vindstyrka I sékundmeter samt spe- ciella / iakttagelser, > av intresse för & Sör derbörd, dimma,” te man också mo mn, man sluta "som kan. vara - Iigheten, men det ” ' ed sedan några Kartans - Väderst en liten tioner är. ba sned min ett : | par årtal: 1 Sverige började. väderleksförutsägelser . ut vädedla 1881. , Och ..premiären' för er] leksrapporter. i radio 192i, det är alltså 35-årsj ji kedde disighet. Förr Jä ve
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.