i 1959 ra a Lördagen den 8 august; I - Forts. Dot: r Han förstod att hon int; 2 skriva något annat, ; " tänkte, Landstings kont göR "fick -ett Motsvarande" berättade gen mannen ter | Mm 6 ViNgsmannen, att Rudén v it sin process och kunde ,. vad hon än man och fru Dire lästes i tidningarna att hon Bift sig med en norsk ingenjör, ot Ista flamman | Le | dröja giistorien med Gertrud på ett par år ; ne blev mogen fö r innan Jan- | e, Han h he FIA förr tressen som mi ade fått nya in. AR ! minskade hans drag- » Ning till kvinnorna, Han hade nu s stad - tillsvidare fått sin bo- > skö 1 ygelbyggnaden, Gårdens 8 ötsel och affärer gav honom mänga bekymmer men också glädjeämnen. Och så hade han börjat deltaga & det kommunala livet. I allt flera befattningar kom han att' efterträda lands- tingsman Svensson 'när denne efter hand drog sig tillbaka, Han "hade blivit ordförande och kas- sör i kommunalnämnd och fat- tigvårdsstyrelse och blivit leda- mot av skolstyrelsen fastän han inte hade familj. Men han hade fått en god teoretisk -underbygg- nad "4 - kommunalkunskap . vid folkhögskolan och mycket hade "han lärt sig som tillfälligt biträ- " de till landstingsmannen och ge- nom :studier av dennes koramu- nala handböcker, Och så var han skrivkunnig-och hade. en vacker och tydlig handstil, Det var inte många bland jordbrukarna som hade, det., Visserligen fanns det =, skollärare" som var skrivkarlar, "men bönderna hade mera förtro- ende för” sina "yrkesbröder när det gällde skriverier och allmän- na uppdrag. he Janne kom också med i led- . ningen för. jordbrukets | för- eningsväsende, Det föranledde "deltagande i möten och samman- komster på- andra” orter. Hans - anseende växte och det/'sades, att han kanske kunde bli Svens- v YvYr YYTTTYTTFYT LAHOLNS TIDNING YTrereryv "YYYYTTYTYYTYTTtTTTTTTTYT YYYYTYYYTrYTYTYTYT tinget trots sin d. Han | fö tull väl närmade sig 30-talet, Men det undrades varför han förblev o- gift. Nu när han satt fötterna under eget bord behövde han ju en hustru även av rent praktiska skäl. Man visste ju att han haft kärlig bekantskap med flera och till och med varit förlovad, men fästmön hade dött, Men nu när han så väl behövde en -hustru verkade det som om han inte hade några intressen alls åt det hållet. Hade den där doktorin- nan som det pratades om kollratf bort honom? Eller hade han som det sades lovat den döda fäst- mön att aldrig gifta sig? Hans gamle "vän prosten Läöfroth tog honom en dag i förhör. Prosten undrade . varför han inte gifte sig, Janne svarade undvikande och påminde om att han lovat Viktoria att inte gifta sig med någon annan, > on I— Dumheter! sade. prosten. Hon begärde ju inte något så- dant Iöfte, tvärt om. Men lovade du henne det i stundens upp- rördhet så löser jag' dig nu i i Guds heliga namn från det löf- tet, sade han och lade handen på Jannes huvud. SA Nå, nu var det inte så mycket löftet till Viktoria som var or- saken till'. Jannes ogifta stånd utan snarare att han blivit mera sparsmakad efter umgänget med henne och doktorinnan. Men in> te långt efter samtalet med pros- ten blev han bekarit med en flic- ka som han kom att fästa sig vid. Hon var lärarinna vid en mindre folkskola i Nordanå på "andra sidan ån. Hon hade nyligen fått anställning där. Janne hade va- rit. med om att välja. Visserli- gen hade . han inte sett henne nan hon hade mycket goda be- tyg och prosten hade förordat :|henne. Hon var 26 år. Hon hette Berta Johansson -och.: var bond- dotter. Det tyckte Janne 'var en merit. ' Han : stiftade hennes be- kantskap vid ett möte i prästgår- dena med lärarepersonal o. skol- styrelse med efterföljande. kaffe. rep. : Redan då puffade prosten ktig blick på den nya lärarinnan. -— Vore hon inte något för dig? viskade han. . Men Janne hade redan då Prosten presenterade henne fun- nit ånne tilldragande. Hon var välväxt med en behaglig rund- ning om barm och höft. Ansik- tet var något oregelbundet men hyn var frisk och rödblommig. Hon var lite trubbnäst, hade en fyllig mun o. spelande blå ögon, vittnande om livligt tempera- ment. Hon var lätt att komma även sekreterare i logen och en av de ledande. Hon hade enskilt välkomnat honom kå snart hon fick se honom. Att hon var glad över att ban infunnit sig både hördes och syntes. Hon strålade emot honom med he!a sätt rod- nande och leende ansikte. — Tack för att ni kom! sade hon. Jag hoppas ni ska trivas Det trodde han att han skulle göra. Han kom i samtal med talaren och blev uppmärksam- ra av de äldre medlemmarna. De förstod att det skulle betyda Sea grnUs TRIST US LUISNRITN >cÅ > stor framgång för dem om i Janne inträdde i logen. Han lo- - Av vade ingenting men sade ett han a a >” skulle fundera på saken. Oscar Sjunneson När mötet var slut lagade han - : så att han fick sällskap med rn Berta ett stycke på hemvägen. RUSEBSSUNinoeesArArDoenssDrkerttsarnbrnraesArsrörnene rensar : Deras vägar skildes visserligen enligt föreskriven ritual, försedd" rätt snart men han följde med , med regal och placerad nere vid ; på hennes väg. De hade så myc- dörren som inre vakt, Som log- I till tals med. När de "cyklade | hemåt höll-sig Janne troget vidi; hennes sida så långt vägen va gemensan. Hon var pratsam och munter. Då de skildes och tog varandra' i hand sade han: = ” — Vi ses väl igen någon gång. — Det gör vi nog, trodde hon, Vi kanske träffas på godtemp- larlogen .. för där är jag med. Jag har. varit med den i många år innan jag kom.hit. Kom på söndag, ..då har vi. öppet möte med föredrag och lite. kafferep efteråt. , Mi ON Janne hade hört talas om god- templarna: men han hade inte varit +; intresserad.> av rörelsen, utan. tvärtom liksom många an- dra”haft en viss avog inställning. Han kom i alla: fall till mötet, mest för. att. ånyo råka den nya lärarinnan; :Där var en hel del folk. Janne kände de flesta. Det var mest enkla människor, hant- verkare och lantarbetare med hustrur samt ungdomar av båda könen," En resetalare Adriansson från distriktslogen' höll föredrag om .spritens. fördärvlighet. Och så var det musik och sång. Ber- ta Johansson .:var: med bland sångarna. , Ja: hon ' var till och med deras anförare, Hon spelade et att. tala om att vägen inte äckte till. När de kom fram till "hennes skola gick de tillbaka ett stycke och deras steg blev allt långsammare, Hon var trevlig att språka med. tyckte hen, men han förvånades över henneg ra- dikala åsikter, Hon var politiskt intresserad och var, särskilt upprörd över kvinnornas tillba- kasatta ställning och ofrihet i jämförelse med , männen. Hon ville . ha, kvinnlig rösträtt 'och valbarhet och många andra rät- tigheter som förfäktades av ti- dens kvinnosaksförkämpar. Han hade. inte mycket att invända och- han trodde att utvecklingen så småningom skulle gå åt det hå!l kvinnorna ville, . > nen är godtemplarrörelsen . ha nas jämnställighet 'med männen. mad och hjärtligt hälsad av fle-' — Men när bli» det. när blir det? ivrade hon. Det blir ingen- ting gjort om det inte arbetas för det med kraftiga tag. Män- alldeles för likgiltiga. De måste "väckas, ty det är på dem det beror. Rösträtten är lika vik- tig. som. nykterheten, Men de strävandena kan förenas. Och det e och hans kärestor sida vid sida, Vi är bröder och systrar i logen. Han borde gå med, tyckte hon. ' 1 — Nästa logemöte är on Bor! ton dagar. Då intagas nya med- lemmar, Försök komma då Hen lovade att tähka på sar sken. Men om han blev med så ville han inte ha några uppdrag ; utom möjligen något av de allra ringaste därför att nan hade så mvcket. annat att syssla med. Och han kunde heller inte lova att komma till mötena varje gång. Ja, det lovade hon att framföra ifall han kom med. Och det trodde han att han skulle ; göra. "Han märkte att hon blev glad över det halva löftet. — Ja välkommen då. sade hon j och fryckte varmt hans hand till avsked, Janne blev. intagen i logen : templar eller ordförande funge= rade 'en gammal gråskäggig pen- sionerad £. d. skollärare Aker- "ström. Han var beryktad för sin radikalism och hade haft åt-; i skilliga kontroverser om skola och religion med prosten Löf- roth. Han plägade också upp- träda på stämmor och förfäkta sina idéer men han togs inte riktigt på allvar av bönderna. Åkerström 'medverkade dess- utom nmed- bygdenotiser i en radikal ortstidning som prosten avskydde. > Late Efter mötets slut sökte del- tagarna upp sina cyklar. Janne hjälpte Berta-ått tända hennes karbidlykta och" sedan följdes de åt. När de kom till hennes avtagsväg steg hon av för att säga adjö. Men de fortsatte 'att sepråka en stund. Så sade han:', « — Jag kunde kanske följa me den bit till för att se om lyktan brinner ordentligt. ' = ,. or Hon gjorde ingen invändning. tänkte för mycket på varandra, och de satte. sig åter upp och Det' var så det började. Det åkte widare på hennes väg. Men ; blev sedan en vana att han följ- ; blev inte sagt mycket. 'De de henne hem från logemöten redan var båda något brydda/ och or toch andra tillfällen då de var realiserat. . tanken ' på -kvinnor- ;den / föll - liksom på strö -utan'ute 'tillsammans. ' Och att hon igt sammanhang. De -'tänkte Så sagte seiler skyerne mot vest Så sagte seiler skyerae mot vest Inens blynster blunder I den blat bag Se, salen synker bakom Äsens mg ” Ä or 98 Slöder | ett hav av gyldent byg. Så mildt et marke sveper mark og enger. Se, der hvor salen i sit purpur sank N vn oa €9 Stjerne stråler skjälvende og blan Nu soker foglen stille tl ct ba, ! en hvite klever dufter sig til ro. | Si mildt et morke svoper mark og enger. H Nu svartner Skogen, market stger på mens himlen tender flere sjerner äml, . Jeg står på engen her og ser of sor, : : vor stjernerne blir fler og ler or £er. Så midt et mörke avgper mark og enger. i Jeg vet mik her så satt et hvtlested, ! a hvor natten ånder ut sin dype fred, if. vor sjelen stiger salig mot sin nd a > 08 hjertet får så mange blide bud, Så mildt et mprke SYGper mark og onger, ÅA, jeg vil nynne dig, min sjal, til ro, . du er en fugl, som saker til alt bo, | Jeg aner, natten bringer dig rit bud: 2 « Dit rede er I himlene hos Gud, : : Så mildt et mgrke svpper mark og enger. : soo "J, ANRER-PAULSEN, År J talade om, Det var ingen lång blev försenad väntade hon på iväg till hennes skola. Den var, honom. Det blev han mycket |bara allt för kort, tyckte Janne. | glad åt, , Sedan hjälpte han henne att| Det blev anart sport I socknen ställa in cykeln i vedboden och !att Janne sällskapade med den nya lärarinnan I Nordanå. Sånt ,släcka lyktan.. Och så stod de jr "stund "utanför. hennes dörr spred sig även på den tiden med stor hast trots att de flesta sak- joch språkade, " — Nej, nu får jag nog gå in, | nade telefon, Men ryktet var för sade hon; Tack för sällskapet! | tidigt ute i den mening man lade «Och god natt. La » [1 detta sällskapande, Deraa före - i - Ja godnatt, sade han, Och |hållande höll salg Ulla vidare på SOV gott Foss rn or ' AÅdet rent vänskapliga planet både I ord och gärningar, Men Janne kände eg allt starkare dragen till henne och han tyckte alg märka att hon var honom bes nägen, En dag bod han fru Svensson > moster kallade har henne medan han kallade herr Svensson för farbror = att vid tillfälle bjuda den nya lärarlins nan hem tl!ll Hyllingegårdan, Det ville Yru Svensson gärna, ville”ha hans sällskap det förs]: 0, sov. wo — Detsamma, sade hon och log vackert mot honom. "Det var sedvanliga avskeds- fraser. Men Ingen av dem sov [gatt den, natten , därför: att de i a Å ; sons efterträdare även- i lands- "En: gång varje är, - Riksregalierna utstä Janne isidan och visade med en; - & RUVAR PÅ KUNGLIG SKATT: lIs på Slottet fö t fö- också på deras orgel, t' Hon var SSAVALV. minsta” re Riksdagens öppnande, äger en " högtidlig och ytterst ritualsträng liten ceremoni rum 1: Riksbanken + . på Helgeandsholmen. Fyra allvar: liga herrar ledsagas genom mas- siva dörrar och ekande valv ner . Å bankens tryggaste inre, En sis- ta ståldörr glider mödosamt upp " och man står inför tå fyrkanti- g2 stålskåp. Skåpen har fyra lås. De fyra tar fram varsin' nyckel som passar 1 varsina ' två lås. Skåpdörrarna öppnar sig och vi står inför en storslagen och i sek- Jer trofast bevakad skatt: Riks- Tegalierna, : De s k egentliga regalierna är fem: kronan, spiran, svärdet, äpp- let och nyckeln. Men under tider- » näs lopp här de kungliga makt: i Riksmorskalkämbetet. har lagt fram et förslag om. at låta ställa ut riksregalierna irett sör- skilt rum på Slottet. Det är en märklig och oskattbar somling gnistrande klenoder som'sedan ett, dryg halvsekel sover sin förnrosasömn i — Riksbankens inre, de kunde berätta om bom- bastiskt lysande kröningar, om skumma : pantlånetransaktioner på högsta nivå, om stolta da- ter och ödestimmar ur vår hi- storia... "De vördade ämbe- tena hoppa 'nu att regalierna äntligen ska föras upp ur sin kassavalvsgrav och ställas ut i all sin vördnadsvärda prakt — hela svenska folket till lyster. fir' ska sitta, 1 i Juvelerarna könstaterar att allt sitter där det ska och nu är det dags "för: ceremonimästarna de briljant eller sa=, Geer och Aminoff att träda fram och ur kamm .rrådens hand över- ta de två regalierna samt ansva- ret för desamma. Utanför banken väntar en'kupé dragen ' av två hästar som för ceremonimästar- na raka, vägen till'Slottet. När kungen" så "småningom skrider fram til sin silvertron 1 Rikssa- len ska "kronan och spiran: ligga till höger och vänster om honom ' på två. små bord med hyenden, '. Man kan föreställa sig att maje- ” stätet gärna sneglar på régalier- na ty han lika litet som någon an« ”' nan ser inte mera skymten' av ymh na ts. och na förrän nästa år. Efter kompletterats. Dessutom = finns, Vs . cc i riksdagsöppnandet .. återvänder här en mängd andra hovceremo- dare att' de fyra nycklarna till nämligen regallerna raka.vägen nicha dyrbarheter.' mot far " " skåpen ska vara fördelade på fy- och enligt samma ritual — fast . Och:nu är det dags att presen- tera .de fyra herrarna. :; Ansvaret av. riksregalierna vi- lar sedan århundraden tillbaka på . Kammarkollegiet, vilket det ålig- - . "ger ”att på plats som av Kungl - Maj:t godkännes under fyra lås förvara och vårda rikets regalier och dyrbarheter”. Den närmaste värden av 'regalierna handhas av två kammarråd, Erik Aberg och Ni's Edling och det är alltså des-. : . sat två 'ansvarsmedvetna herrar ra olika personer. 'Kammarräden har varsin, de övriga två är an- förtrodda åt förste advokatfiska- "len samt en förste arkivarie, Sädan är den "fyramannagrupp som nu i all vördnad trängt ner til de kungliga kostharheterna. Ur skåpen tar man fram 'Erik XIV:s kroha och spir. or Och nu utökas sällskapet av hovjuvelerarna Henrik Bolin och Sven Carlman som med lupparna för ögonen hukar sig. över rega- i omvänd ordning — till skatte- gömman i Riksbanken, > Ce Förr 'i "världen följde kammarrå- den själva med regalierna upp till Rikssalen- och det, stod särskilt föreskrivet att råden skulle åka i framsätet medan regalierna skul- le placeras i baksätet. Varför? Jo, kungens krona kun.'e inte, ansäg man, åka baklänges! Men på Carl XV:s tid fanns det ett kammar- råd modell krutgubbe, som tog sig för att själv äka i baksätet lät kröna sig. s « ningsmantel och och -man trodde rent av att' gub- ben skulle få avsked för maje- stätsbrott. Men Carl tog det från den humoristiska sidan och nöjde sig med' att fråga karmmarrådet om orsaken till .”demonstratio- nen”, Herr kammarrådet svara- de prompt: « :, oc vw —- Ers Majestät delar förvisso Kung Oscar den II var ”den.siste av svenske monarker: som Här ses han & full ståt med krona, spira, k' ! Där” deltäger -män och kvinnor på något helt annat än det'de' hi [I ar andra tillbehör. - gracila krona. När kung Erik glf-” Nils försökte pantsätta I Hamburg ge-. har man Inte kunnat enax om rita nom, ett ombud, Pengarna hade förteckningen, därlbland 182 brits Dénna väldiga skatt har alltså te- - gat begravd. i- Rikebanken ända , sedan Oscar II:s dagar, Oscar II ”nomiska skäl avstod från denna . dyrbara procedur. Trots den rin- - '. sätts för måste man då och då se ”T Men nog är det bra tokigt att > dessa dyrgripar ska tigga undan- te sig med Karin Månsdotter. var ” stod han;-ty en”gång då han! ">. - . i dann rt sr + rea ora se ta platsen för dem, Nu föreliggsp on avsett för maken Fredriks emellertid ott komplett > förslag '. statskupp 1756. Pantsättningen, från Riksmarskalksimbetet, ine " "misslyckades : emellertid, :dluman- terna återbördades hem och, ett par av drottningena medhjälpare halshöggs ti förbifarten. Förutom "regallerna finns I skåpen diverse skluderande detaljetade” ritningar och. kalkvler för själ uUtslälle .ningslokalen. Regalleri ka, one ligt förstaget, placeras I set rum ; På Blottet som genom acrafimer. ordensnsalen står 4" förbindelao med Rikssalen, Ombyggnaderna ev rummet — omfattande galler» grindar och" andra ' sikorhetswans ordningar — boräknas gå lösa på 375.000 kronor, Sodan tillkommer den glasmonter 3 vilken regallers na ska placeras, Glawet akall vas =, -ra '"krossäkert”, desnutom åka en beväpnad vakt finnas på post un= der, visningstid. En del av ome , kostnäderna bör rimligen kunna täckas av Inträdesåvgifterna och förnliagsstältarna ir" övertygade om att utställningen: blir en ika publikdragande : attraktion : som Towern I London, Enligt expeti- ben är ' de ' svenska regallern& dyrbarheter" som det hater 1. är vår slste krönte monark ma- dan Gustaf V av inte minst eko- ga slitning som regalierna Ut, över och reparera dem. En sista , översyn av samlingen blev färdig. förra året och kostade 3.500 kro- minst lika sevärda, .. », =; «> Och" vad skulle utställningen begtå av? Man tänker stig ett ur- val av regallerna" och -demwutoiri eventuellt en del avsde krömingas mantlar och NUknande hovbenör « "som finns -1 Livrustkammaren samt på Vitterhets Higtorie- och Antikvitetsakademin./ = vt ee stoppade dit varken sol eller må- ne lyser. 1 England visar. man med stolthet upp sina regaller för landsmän och turister (I Towern). Även de danska motsvarigheter- na är utställda... fr "Tanken att visa de svenska re- Ni samma heder är gam- H gade -sin person i sadeln. Som den 'nv förefinns efter alla stra- och blötts i ett halvsekel, Att des- utgör den li- sa r min uppfattning att värdet bör gå för: guld och juve- ler. Kungen. fann klokast göra så och från den tiden har både kam- marråd och ceremonimästare rätt att om de så önskar färdas i bak- Bätet, " mtese bönor ret nt -Ingen 'dödlig får alltså ännu sä som Jeder öppnandet av regalie BÅDE, Instruktionea kräver vi- kr ä ” we ett a riksregalterna, kronan, spiran och äpptet. Bilden tagen wie € svuta tillfällen då kungliga malktsymbolerna varit utställda, i lierna. De två är 'specialister på öremålen och vet utan och innan MANDA MADAANAAA Hale 4 län; beskåda de sköna tingen i upp till Slottet. Det fräckd tillta- regalieskäpen .men ingen. kan get blev, till en:hel ten skandal, hindra oss att berätta om vad om5 > s som där döljes! «= so ” Regalieförteckningen "' "följande föremål: ' -- "svärd, 1 konungasvärd,. 1: värja, 1 smörjhorn, . I drottningkrona, 1 drottningspira, 3 äpplen, 2 nyck- lar, 1 kronprinskrona, 1 kronprins-- svärd, "1 kronprinsesskrona, 3 « prinskronor, '2 prinsesskronor. . «Erik XIV:s 'krona kan sägas . > kröna samlingen. Den beställdés . till Eriks glansfulla kröning. och ” upptar ett 60-tal ädla stenar av olika 'slag.” Tidigare" trödde man att den var gjord I Antwerpen, men senare forskning har konsta- terat att kronan sammanställts 3 kungakronor, 2 spiror, 2 riks- k ” ginel) tingest av emalj och utfor- " patser och sl ka fullt en grandios anblick. . ! Kung Eriks spira som alltså används än I dag hade från bör-" jan -en stor safir i toppen, men . den trillade all. världens väg un- ger ett. kungligt dopkalas. Den stolte fadern: torde ha stött spi- ran alltför '"triumferande” 1 sals- golvet. Safiren är numera ersatt - med en' emaljerad knopp. De äldsta regalierna är Gustaf Vasas två rikssvärd Det ena är . från 1541, köptes i Augsburg och . ostade "3" gyllene, 15 krytzer”, stora slantar den gången. Den förgyllda — klingan ,är. ytterst konstfärdigt, dekorerad med ets- ”pingar. Det andré rikssvärdet är - äldre , men ursprunget dunkelt. Det är ett präktigt riddarsvärd med blodrand och stötspets, 132,5 em - långt 'och passande för en. drott. att svinga på slagfältet. '- - Kung Eriks fiksäpple är: en or. mad till en joréglob, [där kartan är baklängesvänd på porra håälv- p 1 geografiskt desori- klotet av flen ERS som fått £'g-' av en 'i St hol- ländare, Cornelius , V.. Weiden. - Eriks krona har sedan ”förbätt- rats” av senare monarker. Carl - Johar lät piffa upp den med en "glob med ett lysande briljant- kors och. själva. mössan har bytts Lera gånger. Röster har, höjts för ”att man borde restaurera kronan till dess ursprungliga skick. Pfal- ” zarna tyckte rent ut att den var . för klunsig att bära och använde " ÅA stället Maria . Eleonoraa mara 4 v de sälla. AR AAAAASMDAADAASÄASASSADKNARAA HYCIFSUTTESTYTTTI dén Kungl. beställningen anför- trodd) Vid Karl XI:s kröning bar Gabriel de la Gardie äpplet. men fumlade i sin nervositet så tt a äpplet for 1 golvet och fick en stor bula”.: Dep svarta emaltien- sam då fyllde äpplet hyttes..ut mot den blå som nu finns där. Den vackra drottnisgkronan bar inte mindre än 700 diamanter och av dem snattade på sin tid Lovisa Ulrika 40 stycken som hon AMANDAS ATAKLA uppskärrad ”tt' han fubblade mal; Redan 1908 kronan i golvet. Karl XII råkade för utställningsidén och 1911 till- för sin del tappa den själv I bac-' sattes rent av en kommitté, Men ; ken när han efter kröningen svin-' stort mycket längre har man in- 01 hörde hemma på slottet, så långt - har under. det senare: halvsektet" endast ställte. ut vid vissa speciella tillfällen, bl a vid Gustaf V:s 75- och 90- Arsdagar. Men för den stora alle. mänheten är föremålen lika okän- .da som av Sabas skatter: + € of ok 2 «€ Olav Mark | lä man te kommit. Förslag har stötts har alla, varit ense, men hitintills tilljällen tappad och Jör bg en är oh förblir gamle kung. inge pjäs. > a "Marga gånger reparerad, dj övrigt underkastad skiftande öden, Evrik IV:s krona en charmar krön tForar , "TYYTYTYTYYTYTY TY ! NYTTSYSYVTTY, LAANSASSARMSAAAARAMABADAA ASAAA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.