4 LT-fotografen blev glatt överraskad, - när han på mån dagen gick förbi charkuterist”Bruro Jönssons trädgård mitt - ;emot posten i Laholm, I' den jönssonska trädgården” växte - : nämligen ett. äppleträd av,sortén Cox Orange, och det märk-' "värdiga med detta träd var, att det stod i blom.: Det-bar' "+ visserligen inte. så många: vita blomster . som "under mera; Sådana omställningar, - från något invant och till något nytt, brukar vara förenade med vissa initialsvårigheter. Detta omdöme gäller inte endast om övergång från manuell -betjäning och till automation vid telestationer, Det har giltighet i lika hög grad på samhällets övriga områden, där dylika - omställni 1 Men folsägningarna färre | - redan efter. första veckan "Den 27 september kommer Laholms teleområde att - automatiseras. Som "en förberedelse härför skall abonnen- ..terna numera begära de nya: sifferkombinationerna. Detta ' system har varit i funktion sedan knappt en vecka tillbaka. Vad är det främst som vållat besvärligheter? Kand Nummerändringarna är av två. slag; dels- ändringar som är regelbundna, dels o- regelbundna, Vid de regel. bundna ' ändringarna har man 1 Laholm lagt till siffrorna 10 till de gamla numren. De' o- d In na inne- till stånd. =. oo. ». Laholms Tidning har vänt sig till. föreståndaren för, telesta- tionen i Laholm, fru Nimark, för att få svar på frågan: — Har det nya systemet medfört. några komplikationer? N oo Naturligtvis är det tie be- svärligt, innan abonnenterna blir vanda vid de nya numren. Men "det. hade vi räknat ; med "från "var de” : . normal, blomningstid, men'för att vara” i auj början...” Erfarenheterna -' från övergång till automatisering vid andra "stationer gjorde. a oss för- beredda. . " ; "Var och 1 EN AV: DE Sydhallsnningsr « Ich T under. en. lång följd ' år mycket verksam i i en rad skilda off landsti som tta 3 fgurirade i "Läholms "Nya Tidnings spalter, ikern Karl Ifvarsson från - Ränneslöv. Han var 4 413 rikd. I.'förtroend man, DÅ: OM VÅREN 1880 friherre Louis De Geer, efter det han försök til den partielh lösning av : försvarsfrågan strandat på andr. kamrmarens fasta motstånd, ställ: de sin portfölj som statsminister" till, , konungens förfogande; och då : greve Arvid, Posse "mottog uppdraget : att: bilda. den. nya. ministären, gick där. ett tal från man till man, att en: svensk f "bonde för första gången skulle kallas att taga' säte. i ko ungens : under ' nästan : hela - tiden från det nya' represéntationsskickets' trädande i verksamhet varit dem. andra kammarens, ledande I man, - — ledamoten' av' nämnda kams.” mare från Höks :härad i Hal” "+ Jand, herr Karl Ifvarsson. Men" det stannäde' -vid blotta : rykten. Karl” Hvarsson” var: ej "ledamot av konungens statsråd. Om detta berott på enskilda be- tänkligheter från hans sida eller om planen stött på andra okän" da hinder, det vet wi icke. Men "visst är, att den rnan, som trots kong]. maj:ts nådiga rangrulla och allt vad 'därmed står i sam- manhang i vårt med , rang och "granna titlar så' rikligen välsig- nade land: kunnat på : allvar komma i fråga att intaga en sådan plats, han är icke någon obetydande personlighet; — han - måste i sanning vara en av sitt lands mest betydande män: ” Nog av — Karl Ivarsson före- i drog att från vice talmansplat- sen i andra kammaren fortfa- -rande leda! denna "kammares flertal. Och med all säkerhet har Shan från den platsen gjort sitt land och folk: långt' mera både " gagn' oc hheder,' än om han låtit förmå sig att taga emot en plats i statsrådet; innan hans tid var / Solder' de de sistförflutna femton åren! har hans namn stått in- | "skrivet på nästan varje Mn vårt '. Jands politiska historia. Vad? an under den tiden ve erkat och ute , rättat, det borde vä vara bekant r man; och e dor ka kan i la bändelser 7 e; MNT 100 år sedan köm Carl. Ifvarsson' in i gamla Bonde- partiet, där han senare: blev den” .store ledaren, bondehövding kal- lad: Om Carl Ifvarsson och hans förtjänster som ' politiker handlar : denna artikel, . : rynimas om den. trånga | ramen av "en tidningsartikel. Här alltså blott . några knapphändiga an- tydningar. - Representationsreformen var genomförd, och förtj 0. 's.'v.: Från en av tidningarna från s år 1884 har vi hämtat denria artikel om den kände e sydhallänningen, bondehövding kallad. ve : mannapartiet, Till en början var det för många' ej klart vad det förde i skölden. Men sedan 1871 r bär däremot helt nya siffer- kombinationer, . Och det är främst dessa ; nummer, som blivit besvärliga för abonnen- terna, - a Något tips för allmänheten att bättre komma tillrätta med Pro- blemet? : '— Ja, enklaste sättet att = vänja sig. vid .den.”nya' ordningen är att.se efter. i telefonkatalogen och där förvissa sig om det nya numtiet. Gjorde ' varje' abonnent det till en "vana, blir övergången till. 'automatiseringen smidig. säger fru Nimark, : Och erfarenheterna efter knappt en vecka? -. "— Redan -har vi märkt, hur abonnenterna | "säkerligen 'de ' kombinationerna gamla har! varit, slutar fru Ni- De värltade initialsvårigheter- na har-under den hittills av- verkade övergångsperioden så- lunda inte uteblivit: Många har frågat sig, om. det är nödvän- digt att använda de nya siffer- års båda händelserika riksdagar söndrat wut en del. tvivelaktiga element; och från den tiden stod partiet med sin uppgift rent och " klart 'för "vem som ville och kunde se. Det låg snart i öppen dag, att skåltalens och den glada festpolitikens tid "var förbi, 'att -det tunga. strävsamma arbetet med lösningen av nya uppgifter tagit sin början. Med ett ord — : realpolitikens tid var inne. Och i den politiken. var Karl Ifvarsson . mästare. Under. de sista - ståndsriksdagarna var det | andra män, som hade samtidens |' öra, Minnena av 1884 och 'stu- dentmötena levde då ännu kvar och . spred ' sitt "skimmer över den döende ståndsförfattningens sista dagar. Men Karl Ifvarsson teg och bidade 'sin tid. Han kän- de väl med sig att. den dag skulle komma. Men ej var det många, som anade det då. Hans :lnamn nämndes väl alltid med aktning såsom” namnet” på en 4 febern glödde ännu kvar i sin- nena, 'då den första riksdagen under det nya statsskicket sam- manträdde. De förtjusta 'fun-' no allting väl beställt i denna den bästa av. världar, och hon- pades,' att.” vårt - politiska liv skulle glida fram som”en dans på rosor. under den bästa" "av ministärer. | MEN: DET: "GICK hän. som när man slutat en roman av det gamla / slaget. När de älskande lyckligt . och väl. fått : varandra och läsaren tagit avsked av dem vid bröllöpskonfekten, måste han ovillkorligen" undra j—, ifall han eljest tänkte så långt — vad i all världen de sedan e taga | Sig, till hela långa livét "igenom, så gick det till sist även här i den” nya "riksdagen. En vacker dag började" man' helt förvånad se på varandra och, undra, om man- egentligen” ej hade annat att göra, än sitta här. och vänta på det tusenåriga riket. vDå bildades det första. Jandt- | nitisk och d men det nämndes icke bland de främsta. = - Men nu var hans tid kommen. De gamla namnen från ståndens dagar sköts i skuggan, och "den I: tyste hallänningen. stod där så- som « det äkta och sanna, ut- trycket för vad Sveriges poli- tiskt vakna allmoge 'känner och tänker.. Därav hans hemlighets- fulla makt över sinnena, som gör sig så tydligt förnimbar, då kammarens ledamöter från alla sidor flocka sig kring hans plats, på det intet ord av det lågmälta, stillfärdiga talet med dess obe- veklien logik måtte gå förlorat. MAN FINNER med sig, att vem det än är som utför tan- karna, så är det dock han som tänker dem. Handen må tillhöra män med. mera lysande namn och: ställning, men det är dock han, som är huvudet; Därav ock der över” alt beskrivning gående hälskhet, som han fått röna från motsidans män. Slagorden mate- (Forts. å sid. 4) representant |. kombinati na, innan de tek- niska 'förutsättningarna' finns. - Skulle det gått lika bra med en ändring direkt den 27 sep- : (Forts. å sid. 4Y: är stora vid skördearbete av det Vete på Andersfält brann «= on '— Skördetröskan slog eld Fyra tunnland vete på halm avbrändes i går förmi "en skördetröska som slog eld, och på några minuter stod ' det stora vetefältet i lågor. man snabbt släcka med en DET FYRA TUNNLAND stora fältet blev svärtbränt och dött på några korta minuter. Det inträffade visar, att br andr iskerna ta slag, rot och ett par tunnland vete- ddag på Andersfält, Det var , Kring skördetröskan lyckades skumsläckare, men elden hann : | ..under tiden ripa kring sig, varför 1 ren | forna ,y Plönningeelever "på västgötaresa Lärare och elever vid Plöna ninge lanthushållsskola företog under den gångna veckan en studieresa till Småland och Väss tergöt L En rad anläggningar och sevärdheter besoktea, och mn blev både rolig och läros Det hela började På onsdagsmors gonen, då avresan skeddo från Plönninge, Först gick färden östera ut till Småland. 1 Anderstorp bea FåRs Haganyls plastfabrik, där gäse terna ?! fick följa tillverkningen av PMastkoppar, trappricken och myc= ket annat. Det gavs även tillfalte till inköp, vilket flitigt utnyttjades, Längs knagglla växar I Kind rullade bussen sedan mot Borås, där Algots konfeklionsfabrik blev nästa sludieobjekt. Som kontrast till dexs massproduktion besåg - man ock»å Hemslöjden I Borås, vars utatöllning präglades nv god smak och yrkega skicklighet, - ÅA Resan fortsnttea norrut, och nästa hållplats var Fåginvika glasbruk, där man främst tillverkar kenitsk= tekniskt glas, Att så hur glarblåsas ren formade den glödando massun till exempelvis en fuska var syn nerligen Intressant, men åskådarna stannade likväl inte länge I hyttuna hetta, Kosan ställdes å stället till Skara, där bl a domkyrkan bosåye, Första dagen avslutades med bes sök vid Brunsbo lanthushållsskola, | Efter ;ylsningen bjöds ylsterna på kaffe nere” blah 1: källnrvalven på den ården, "vilken > har vara lika självklara. som ' de NN "Elden! som utbröt" t i'ett "fält några : hundra” meter” norr I om Andersfälts gård spred sig snabbt upp - mot .'Tönnersa,' där. den hotade de” närbelägna” försöks- odlingarna! Brandkåren lyckades dock få. elden under kontroll innån den nådde Tönnersa, Vär- det av det brunna kan uppskat- munala realskola har hållit sam- manträde, och därvid förordna- des följande: lärare" för läsåret 1959—1960: i språk fil, mag, UL la Larsson, Hishult och Kerstin Envik, Lund,:i biologi, geografi|'. och fysik fil.lic; Berit Hansen och fill. mag. Samuel Hansen, i kristendom kyrkoherde, Ingemar Lindstam, i matematik folkskol- |. lärare Martin Rahm och Evert Håk i teckning folkskol- lärare Bertil Petersson, i 'gym- Laholms städsbiblioek a har fått ny påfyllning. TEK — dit konstnären Olof" Stambergs trevliga konstsmide ' hälsar välkommen -— har fått : ny påfyllning i sitt redan digra = bokförråd. I juni månad fick man i avdelningen för skön- MUtteratur 64 nya arbeten, bland annat Giertz” .”Stengrunden” "och. den halländska . författa- rinnan : Astrid Petterssons - 10 LAHOLMS STADSBIBLIO- ' matik och utländsk skönbtte- ratur ökades på med 6 nya verk. Laholms Tidning följer upp - stadsbibliotekets arbete bl a. genom att återge -för- teckningar över'de nyförvärv; som står till bokvännernas för- fogande. I dag gäller förteck- ningen just juni månads för- värv, och den återfinnes på sidan 4 i dagens tidning: Vi till nyfö ”Ingri Vallpiga”, "facklitteratur. vår nyförvärven under. juni jämnt etthundra till: antalet, och klassen 'dra- J . i den takt böckerna blir kata” .Javsked ned pension från den 1 tas till omkring 2.000 kronor, la Gunnarsson, Strömsnäsbruk, i slöjd slöjdlärarna Arne Mår- tensson och Agnes Pålsson samt i musik kantor Adolf ”Adgård. - Tomla anor och tilltulade både I rare, och "elever, p' va sc os > Följande dag , ställdes kosan ” ull :Varnhem, där 'man besig "klosture kyrkan samt, textilkonstnärinsnan:' Agda Österhorga. nteljé'”Tre bic« | kar", Med den största glistvärlighet visade; korislinärinnan' sina förnäma | lige alster symt sitt vackra hem och dess trädgård; - Mera hantverk uv hög 'kvulftet” bjödy vid Rörstrohde porslinsfabrik i Lidköping; TRexan gick sedan vidare mot väster, och I Trollhättan 'villa rexen!gorna le vetvis se de berömda sluss Längs Göta älv forlsalte bussen Ki dan mot Göteborg, som nåddes framåt kvällen — ulldelos lagom för ett besök på Lisehorg, Det blev sen trevlig avslutning på den glvun« (Forts. å sid. 4) | de studieresan. " utsågs bland 15 sökande hr : mästare. vid samrealskolan. . Vaktmästaren vid samrealsko-- lan .Sven Svensson beviljades september. Till ny vaktmästare utsågs bland 15 sökande Åke Enered, Laholm, E. o. adjunkt Kerstin" Altgård + beviljades tjänstledighet under hösttermi- nen 1959, till vikarie förordnades fil. mag. Karl Äke, Nilsson, Sku- rup- Till extra lärare. vid sam- realskolans handelstekniska "linje förordnad Lennart Enegren, Göteborg, och pastorsadj. Ola” "Larsson förord- nades som timlärare i kristen- domskunskap. Till bibliotekarie under läsåret 1959—60 förordna- des adj.r Ragnar Algård, La- Laholms skolkök avslutade i går | Sommarkurserna i skolköket för fortsättningsskolorna i La- holm och Laholms landskom> mun avslutades på måndagen. Kurserna har omfattat vardera 215 timmar under sju veckor, och ptingosen elever har del- tagit ' undervisningen, som letts av v skolkökslärarinnan Siv Karlsson och stud. Bodil. John- som. > oc - Nå; ågra dagar. före avslutningen var elevernas mammor inbjud- na till kaffekalas. i folkskolans måltidslokal med” läckra ' och goda - kakor. Frö Siv Karlsson hälsade välkommen 'och redogjorde för vad eleverna lärt. sig. Rektor Carl Carlsson; Ahla, framförde skolornas tack till lärarna, och skolköket hembakade |- åke Encred.- ny. "vaktmästare. vid samrealskolan i i Laholm ' Vid Laholms skolstyrelses gårdagssammantride under on grdfrndekaD av bokhandelsmedhjälpare AN. Göranson Ake Encered, Laholm, tin vakt- , holm. Folkskollärare Viola Stein= hausen beviljades tjänstledighet höstterminen 1959,' vill vikarie "> tVorts, & sid. 4) INGEMAR INGVARSSON, Laholmsgrabben, som gjort cn dträlande karriär som tennis- spelare och spelat sig in 1 sven» ska landslaget, gästar - sin hem- stad i kväll, då ban möter gamla tennisstjärnan Torsten Johansson fru Beriha Andreasson talade logiserade på biblioteket. på mammornas vägnar, : i en match på Laholms tennisbana, RT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.