YeYYyryv ÄRG: 2850 NA N:R 185. " TORSDAGEN DEN 13 AUGUSTI 1959 ' > Ansvarig utgivare J..B, Bengtsson '.. "Lösnummer: 25 örå EN GETING av otroliga proportioner har fotograten Per- knäppte han just som monstret gick till angrepp mot en . Tror ni man kan lita på fotografens uppgifter i bara . .. SA ”"Gefingarnas inväsion har kulminerat — "Västkusten har varit. värst. utsatt! Skrivaren har förstås inte "undgått att komma. i Kontakt med årets getinginvasion. > Det skall villigt 'erkännas. att konfrontationen kunde.'varit skonsammare — något som "> för övrigt en fläskläpp” och. en: böld-i nacken, vittnar om, Men det är getingår i iår och ' Inge” : Waginder träffat "på. Bilden” | stackars oskyldig sommargäst. det här" speciella: fallet, eller skämtar han hela Sverige vrider: sig under trycket från den gulsvarta, insekten och på sina” "håll: har "ex, i Borås, där a man på lasarettet fått ta emot upp till - 20 fall om dagen. Flera har varit så illa däran att de-fått stanna " kvar på sjukhuset några dagar. - Om 75 stungna Personer, ja, ett tag kom där en 7 ”getingpatient” "greppet ha kulminerat och läng- Nn manträdet " -byggnadslov för" ens — TT " Ängbybadet i ”tjogvis med lögare. : ">. näppeligen innebär någon över- "+ och semesterfirare utmed kusten. | plan för Laholm, som Laholms Än". värre var det en dag. i -Askimbadet "utanför "Göteborg, där . sjukvårdaren fick plåstra Varannan>mintt? Nha måähst skor . tycks inte vara. populära Stonldkat man 2 börjat prata om .. getingepide Poornna ordentliga rognskurar. Ikan "vi våga" hoppas på en 2 stinglös” Djuren har hat Jen "besvärlig sommar, men kan inte ge ' luft åt sina” plågor på "samma . sätt som” sk På Axevalla + Kampen mot den. skri Mgulingen” har varit' intensiv - och "uppfinningsrikedomen har "varit stor för att slippa påhäls- ning.) På 'stranden ' hittade . vi Sen herre iförd en ;så kallad bi ansiktet men i "badbyxor,.;' När vi påpekade att getingen sticks ” kring midjan höll det på att bli panik då 250 badande stacks i "oh en- våldsam | : och: på "benen såg han ytterst rnärmad ut, Varje: bageri i eller” konfektyraffär ' har ; haft getingattack.' I Simrish det i Skåne utrymdes badsträn< "den "sedan getingarna? tuckit Men inte nog med detta. :Ge< tingen har blivit en trafikfara också. I förra veckan hamnade en bilist i diket på Onsalahalvön då han försökte wifta "bort'.en geting och från Norrköping rap- porteras att en kvinnlig bilförare fick tre getingstick på fem mi- nuter och med dunder och brat : hamnade i diket. : Värst i Västsverige - Ju längre nörrut man kommer ju mindre ont har man av plå- gan. I skrivande stund werkar det faktigkt gom om Västsverige har varit och är det mest ut- satta området, ett påstående som raskning - för oss. ”infödingar” Men vid (det här: laget bör an- re fram ,föds ' det. inga arbets- getingar — det är de” som sticks — ock kommer .det bara ett par a -Generälp lan för. Läkolm Byggnadsnämnden i | Laholm ; har haft sammanträde,' Därvid tog man del av den" general- Tidning -vid ett' par, tillfällen haft anledning närmare" beröra! — bland annat i samband med artiklar om Laholms framtida skolplanering. "Nämnden ' god- kände för sin del generalplano- t förslaget... a 4 - Nämnden beviljade vid sam familjshus för chauffören Gösta Nilsson, järnvägstjänstemannen Börje Lindberg och fabrikören Karl A. Jörgensen. Mätningsman Ragnar Bengtsson” fick tillstånd att utföra vissa ändringsarbeten på sin fastighet, Mätningstekni- -”saftglas eller flaskor utställda | "för att ”dränka” inkräktaren. - Getingplågan, var -stor. även. i Skåne till 'skyfallet för 14 dagar sedan sköljde bort krypen. Norr- land" däremot har ett par ;sena |. frostnätter att tacka "för att man slipper” pinan, men i stället rap- porterar man ovanligt gott om travbana i. Värmland blev dock storfavoriten..Tex stungen av er bålgeting och. galopperade bort en säker. seger... Den getingen kostade hästens "Det finns inga belägg getingarna skulle vara giftigare i år än; förr, ' men "folk; verkar, mycket mér-oroliga för följderna än vad som. vanligen är fallet. (Forts. å nästa sida) - . K näred . - "VARJE SKOLBÄRN, inte ba- ra i Sverige, utan troligen i he-" net - Knäred. :Fredsslutet där 1613 mellan Sverige och Dan- - | mark som slutade med att Sve- rige för att återfå den erövrade Älfsborgs fästning måste betala en lösen på 1, miljon: riksdaler specie är ganska väl känt. Det -] Var en väldig summa på den ti-' den och frestade landets ekono- miska krafter intill” bristnings- Eränsen.. Allt detta är som sagt ganska bekant. F. ö. har Knä- red varit fredsplats flera” gånger ' kunnat hålla sig i skinnet, Re-' dan på 1200-talet skall ett freds- "I möte ha ägt ram i Knäred, Men” folk."av 'i. dag frågar intresserar - främlingen” på ett helt annat sätt — det är den "vita kolens” bygd” "och därnäst martid sin "giltighet," en förtju-' väg Åt .det här hållet för en, tid” la, Norden känner wäl till nam- för furstar och kungar, som inte- mindre / efter ” dessa -mer:' eller. mindre" privata affärer, Knäred - — det äger. isynnerhet nu som-' sandeé väcker och Sforstagen. nä=" sedan. Det. måste, erkännasy att. fortsätter « sommarresan genom Sydhalland. ” idyllen: med: de "många kräftverken -sighaturen' ”Charles” kommer i d vad som "sågs av natu I my Vägen uppåt” Knäred, ”Lagastigen ” som 7 iden ' kallades "i forna tider” (den föl jer ju. denna flod); ger ; den vackra + vyer. Förr gick vär gen” Skogaby—Knäred ' backe upp, och "backe 'ner i. ständiga gupp och "därtill. i krökar” och krunielurer. .- Nu :är denna: be- svärliga' ber 5 gpchadalbana. En rak; präkti bada har e- satt den; och det innebär hälf- ten "av. tid mot förr när .man skall till Laholm Y ligt knäreds- borhas egén utsago: För'e:a 10 år "sedan fick man; förbindelse med Mestocka” genom ; en, ny ria och citerar även en del "utlåtanden 7 om: Knäreds- -verken, : DET ÄR r ÅR femtio 8 år r sedan Majenfors kraftstation 7 nvigde utvecklingsperiod även för Knäred och dess närmaste. omgiv. nämligen av kraftverksbyggena vid Kräred, som" därigenom i vidstående artikel. in 'på' dessa — På" bilden ' krafs ta ”kom;att öka i'betydelse," LT-' som, i. början . av. s. Därmöd inleddés: en A kvalilg ning. : Majenlorsbygget”" följdes i kraftverks ”femtioåri iga. histo- detta ;sekel tionen i'Majenfor Sv emellertid väljer när man skall bese knäredsbygden, så bjuder den naturskönhet, An besöker: : de ' många skogsbyarna. sol "är -att likna r I gadalen' med déss ” tegar” och ängsmarker. : Vilket är vackrast i Knäred? Omöjligt att bestäm- ma. Man beundrar idyllerna id Lagan” och : Krokån, tjusas av Valhallas storslagna bergforma- tion, fägnas” av Hallaborg!. ; e, som växt upp. sedan seklets , början då Markarydsbanan : 'blev färdig är den mest" natursköna 7 - plats. berg. invi r idylliska Lagan; Stog.o "och ” 'fäg- Hing vartihat'se vuxit” ut under "senare år. Över- allt” hybyggda” hus: Affärer av olika slag: Pampiga ”kommuna- la”. byggnader. : Givetvis : finns också ett hotell' (Gästgiveri) 'för de > resande, sades det; fanns här inte :mind- re än 11. gästgivare — fast .det broms "och mygg.” 0 | tadetis | hantverkare” ädlordnadé I here a vid tyckte ”apotekarn "gräsmattan 'på utställningsområ ker Per Jangren, som "i" höst gkall tillträda annan, tjänst, be- qyiljades- avsked från den: 3 okt. kning,' :rade 'stadens tecknare till denna tec . .DK-bas gå inspektionsrond över: de utsatta gräsmattorna. I ;balgrunden Lagan och Köpitigelandet som ni ser. . år' sedan påminde vii Laholms. "Tidning för” ett ”pår! Are : dagar sedan. Ordförande" i. städens drätselkammare på den : Lå ekären Egron » Hanson, och:'"hur -: det - var ; den var; apot »” att man gått -rätt illa åt den nyanlagda ådet. Hans klagomål inispire= = z riksdagen. : FR "Någon förteckning & över Bon: .ideståndets ledamöter fanns inte i tryck förrän herr Mårtensson »jår 1937 i ett häfte presenterade Bondeståndets ledamöter. under åren” 1710—1800.-' Ar. 1950: kom "herr Mårtensson ut med ännu en förteckning, åren den gällde 1600—41697. es + den (från 1649 till 1859) "representerade sin landsdel" i' sv ” börjar med Sefwedh Jonsson från, Hwindrup: (Vindrarp) i i Woxtorpa och, slufar med Karl Ifvarsson, den sydhalländske bondehövdingen;” som fö Äl iupvia MÄRTENSSÖN od — bördig från Halland nings räkning "utarbetat "en förteckning över sydhallänningar, som under :två : nd Upieitterna” ni som. vi: här &' presenterar; är hämtade från 'fullmakter,"Riks- dagsacta, "”Allmogens.. besvär, Sverikes. Riksdag, Kammararki- vet och: andra: handlingar: Pro- tokoll saknas för hela 1600-talet och ' samlingen, a ', fullmakter "Mansen hör hemma :Å ”Hörja utanför Hässleholm. De senaste åren - har han inte. haft några dan "1931 försörjer han"sig ge- nom att åka runt i bygderna som skärslipare. Södra Halland och nordvästra Skåne 'är hans egentliga arbetsområde. Under sinä rundor genom bygden bru- kar mannen övernatta 'i Jador och ladugårdar. —” Det möter inget hinder, sade, han till hä- radshövdingen. "Trots att. skär- jet enligt mannens: eget qv påstående ger cirka 10. 000 kro- nor om året och trots låga om- kostnader har den skånske skär- kontakter med sin' hemort. Se- S Den man; som i i måndag. kväll tillgren ett täcke- badhytt vid Riviera i Karups kommun, och som efter an-- :"mälan av ett vittne hittades av polisen, där han låg och ” sov vid stranden, häktades vid en förhandling på Tingshuset ' i Laholm på onsdagskvällen. Mannen har stora besvär med . spriten och skall. genom” länsstyrelsens i K; stianstad för-.- medling beredas plats på alkoholisthem. cykel, sin slipmaskin och "de har blivit- för mycket sprit, och den kostar, sade han. I måndags hade mannen varit hårt berusad, när han kom till Rivieraområdet för att övernatta. filtar men vaknat och frusit.” I en badhytt intill. hade han ge- nom fönstret sett ett täcke. Han tryckte 'in "en 'fönsterruta, tog täcket, svepte det om' sig och somnade igen. 'Ett vittne hade hot fram till”1644 omfattar blott ett, tiotal exemplar — tyvärr”sakriäs de helt eller delvis ä även. vid $se- nare riksdagar. ” Första gången hall repr des -i den” riksdågen var år 1649. - Full- makter från det året finns be- | varade för Höks och Tönnersjö "härader. En växtorpsbo och en enslövsbo blev de första repre- ”sentanterna från det "sydliga Halland, ; Efter. dem "följde" en sx Samhället hary Före ;: sekelskiftet," låter otroligt, För en". sedan; i upptäckte: gästgivaregården”, tävlan "syntes inte HL: "denna ” gång. Ja, änte bära genomresan= > |de komnier' "till .Knäred; många sommargäster” har und : återkon mit, -Bland dessa erinrar vi "098, två” dariska konstnärer, målaren": Lassen, "och ' författaren Anket-Paulsan.: Deras ' gamla klockarekärlek . till bygden 'var , inte att ta miste på; Lassen blev ti'0. m. bofast.” Det har också vanligen" varit danskar som :om somrarna” hittat dit "> "PÅ '30-TALET "blev Knäred ett tag' ganska: omskrivit, och orsaken 'härtill. var: dess ena kyrkklocka," 3 Den tillhörde - äntligen en finsk 'socken, som beställde iden en gång i slutet äv 1500-talet, a Imen genom; en ödets 'skickelse (man " vet ; inte, hur) hamnade den i Knäred, trots åvt det fin- I ska. Ulfsby” så :gärna;'welat haft Knäreds' kyrka uppl des 1853 54, Den är, vacker och ganska .. rymlig — och. det länder .knä- redsboarna: till ;gtor=, de "under ; några: få år orkade med två kyrkobyggen:; På 1840: rättat "av sign; J P) en stor och: präktig: kyrka på platsen, ' så stor sade en ortsbo med lo= kalpatriotisk.. anstrykning i tfo- nen, att den nuvarande ledigt skulle fått. plats inne i den., Men 'den var slarvigt byggd. Så" begav det sig att den skulle in-' vigas (det war år 1849). Kloc- : karen hade just ringt ”första (Forts, ä sid. 5)» (Forts: å nästa sida). sliparen som enda ägodelar sin | kläder han bär på sig. — Det] Han: hade lagt sig på ett par. - sett ” tilltaget "och" a bantad 1a-] ”MAJENFORS VATTENFALL 2: byggare, "band vattenmassor som det såg ut Iinhan kraftverks- na för jämnt femtio är sedan, i "]talet- byggdes (som förut är bec - dd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.