| veevreeiryvt tetveversberntetet sb Syenn rm ref Fryryv YT et Fredagen den 14 august! 1959 valjevägen; 'som är så här vack SYDLÄNDSK GRÖNSKA £' Laholm kunde: man kalla den här bilden. Det är boningshuset vid Josses trädgårdsmästeri vid Kon- ert dekorerat av olika. ängväter : rödbeta och så potatisen för- ""låter vara med i-'köksträdgår- . dens "växtföljd. år efter år — .' trots' att den tar stor plats och " har' primörens arom och frisk- sagts - r "öch' ””kolonister” frukter. +. > / närmar sig skördetid även; för 'de "heininaodlade rotfrukter-]' na — morot och palsternack, stås. , Potatisen, som : vi ' envist sällan shinher växa sig mogen. Vi hinner helt enkelt äta upp " potatisknölarna, medan de ännu het 'kvar. a Kanske Potatisodling av det format, "”som "köksträdgården tillåter; har sitt främsta försvar just i detta, att man kan gå ut se " : Fry - ner ” älkärdens > produkter > kall nogle stor "nog; garan- Radio & El: affären : Ejik i J ohansson 7 I Tel, 59 Kyäred | terad av E Elektro Skandia . "Att konservera är för många. tillgång: . ”"Herikonsulent Anna-Lisa 1 berg har skrivit en längre. upp- 'sats om hemfrysen. Denna upp: sats utgavs i. Hushållningssäll- skapens förbunds 'småskriftserie, och vi'skall här citera några vik- tiga avsnitt "ur "nämnda "skrift. : Hemkonsulent Lyberg skriver: > För lanthushållen och för dem” som fiskar, jagar eller har egen trädgård är en hemfrys av myc- för. dem" som: vill' öchi-kan köpa bevar. ir "livsmedlen så överlägset attide med. få jindantag ä är fullt ELECT 315 lit. LELeCTRT ROLUX. typ TIOO-' frysskåp ov 5 LUX «sv . Storlekar FRYSBOXAR av AB ELEKTRO HELIOS välkända fabrikat ständigt i lager, 150, . 220, 365 och 555 liter. |Pry rysen- öskattbar tillgång | för de' svenska hushållen Det är "dågs att. konservera: — som kan utvinnas i trädgården,” till h kommer att utgöra ett värdefullt" tillskott till köpta livsmedel. . som att ”frysa in”. I hemfrysen' har husmor fått en .oskattbar: ket' stor" betydelse, liksom "även |: tt bevara de produkter, och vinter, - då. de husmödrar . numera detsamma den tid och det arbete söm andra konserveringsmetoder . tar. Man kan med lätthet taga tillvara de få nytta och: :glädje av dem un- der lång tid. sn fe . Mej även stadshushållen: - — både”storat och små — kan. .ha mycken nytta och glädje av en egen frys. ; i karet vå Seriematlaga dl na våror 1 parti Djupfrysningek 7 "I ga portioner och på så sätt avse- "| värt, förenkla den' dagliga mat- -|ningen, Trots att hushållsarbetet 1 sätt fd bättre” "I kökens hafurliga och allt. bättre ” påtaglig vationålisering & av. måt- ” lagninge Man ; -kan rationalisera. hus- hållsarbetet | genom att laga stora kvantiteter av en rätt, frysa dett” i "förpackningar med lagom mån- lagningen, Detsamma gäller bak- tidigare underlättats på: många genom vatten. och avlopp fast”. inredning, - bättre spisar, kylskåp m m, — har vi saknat möjlighet att rationalise- ra a tarbetet genom seriematlag- ning för längre tid än någon vec- ka I tåg Djupfrysningen trol- lar bor tidsbegränsningen; Man kan hu planera och seriematlaga utan tanke på förvaringssvårig- heter. Hemfrysen är:den pussel- bit, sot vi hittills saknat för att tiktigt effektivt kunna utnyttja utrustning;:. och nå "en verkligt rå å Betalar det sig att he egen frys? : Hur mycket skall man djup- frysa eller laga för att det skall Iöna sig att ha egen frys? Var går insen? Dessa frågor ställes, ofta'av dem som funderar på att. köpa" egen frys.- Natur- ligtvis skulle. man kunna göra ekonomiska typkalkyler - "över vinsten . att kunna tänja ut an-« vändningen - "av egna Produkter över hela: året, över” tidsvinsten vid seriematlagning, över rabat- ten vid storköp av industriellt ot TRÄDGÅRDSODLARNA egna produkterna så ätt man kan |" bol a och plocka: "delikatesser direkt 'bå "matbordet. : "Men. — "det måste - tilläggas här — sedan vi fick. plastpåsen till emballage, kan även -stor- odlingens färskpotatis behålla sin aptitretande - fräschör ända tills den hamnar på middagsbor- det. 'Om plastpåsarna bör dock sägas, att de är i "svagaste laget. Skulle de bli mycket dyraré i framställning 'om de kom upp i nästa hållfasthetsklass”? ee SER i DENNA : KRÖNIKA "skall handla om sådant, som möjligen kan intressera de ;sydhalländska trädgårdsvännerna, Vi skall inte uppehålla ' med : svårsmält : fack- kunskap i er augustivarma od- largärning, men vi skall,' innan det". bliv bortglömt, fråga er: vi menar då hobbyodllare modell 'villaträdgårdsägare ' — ökar aktiviteten. Vårens. och -försommarens enyisa arbete i täppa - + och "köksträdgård har följts” av den period, som skall ge — ”blomsterprakt, bär: och . — Hur kom ni till rätta. med torkan, när den var som svårast i: somras? Jaså, ni hörde till dem, som var ute i trädgården och skvätte på litet vatten, di ni tyckte det behövdes bäst. Vattnet är faktiskt en vikti- gare faktor än till och med . Jorden. när det. gäller växtode av tistlar som just nu fröar av vara värdar för sjukdomar och ling. Det går utmärkt att odla: de läckraste köksväxter i död: sand, bara man tillför växterna en väl komponerad blandning växtnäring och — vatten, « När: vi. råkar in i en tork- period som nu i somras, oroar vi oss-ofta,i onödan '— kanske inte . minst sydhallänningarna, som lever .i ett landskap med under : normala år ganska hög nederbörd. : Följden blir. gärna, att man . tar till vattenkanna eller trädgårdens' ”vattenkanon” alltför . snart. Varje torr och solhet "Idag offrar: man "några liter vatten för att. duscha "sina skyddslingar i trädgårdssängar och blomsterrabatter. Den tak- tikén är felaktig — den ger inget gott resultat...” I . BÖRJAN -av en torkperiod gör man klokt i att vänta med konstgjord” bevattning. Man. vet ju, inte. hur långvarig och hur besvärlig torkan blir. ;. Kanske ligger det ett regnvått lågtryck på lur nånstans inte alltför långt | » oc & (Forts. ä nästa sida) . tborta; Och har man trädgårds- jorden i fin form innebär det ingen större fara, även om tor- kan skulle bli någon eller” någ- ra veckor gammal, Vv . Genom att, hålla jorden la- gom luckrad — i god konditi- on, vid lämplig porositet, kal- Ia det vad ni vill — kan man "nämligen i jorden ”lagra” vat- ten från överskotisperioder (exempelvis ”eftervintern med "dess smältvatten). De fina po- rer, som alltid finns i lagom lucker jord verkar som kapil- lärkärl. De suger upp 'regn- vatten ' och grundvatten .. och har förmågan att hålla detta vatten kvar en längre tid. Där har växterna en mycket vär- defull reserv när regnet ute- blir. . Rs SKULLE TORKAN trots allt bli besvärande och trädgårdens växter komma i en svår situa- tion, är det naturligtvis på sin r plats att man ger tillskottsvat-: ten på konstlad väg. Därvid är "emellertid att märka, att be- vattningen skall vara riklig — en lätt dusch är mer till skada VID. LERGROPEN | i Laholm hittade vi den här täta ”rabatten”. sig för fullt. Inte nog med att '; sådana” här. ogräskolonier förökar sig genom frösättning, de kan skadeinsekter, som så småning-” om ger sig på även de växter, som finns i Intfbggande, trädgår- . dar och planteringar. H än. till. 'nytta.” "Vid upprepade ; lätta övervattningar lockas näm- ligen: växternas rötter upp mot det översta, fuktiga jordlagret, där de löper betydligt större risker: att. skadas genom stark solvärme. Nej, skall man vatt- na, skall' man vattna" ordentligt -— och med naturliga intervaller; Här bör kanske påpekas, att den ' ”rotblöta”, : vi + brukar längta efter i torktider, sedan gammalt är. benämningen på ett regn, som ger: eirka "30 mm. : Det blir 30 liter vatten på varje kvadratmeter träd- gårdsland. Där, bästa träd- gårdsvänner, har ni ”receptet”. , M RK et VET NI förresten, hur Hal- land ligger till i nederbördssta- tistiken? Mycket fin: placering, kan vi tala om ;—, vårt land- skap redovisar rent” av:de hög- sta . nederbördstalen” för "landets utpräglade + jordbruksområden. Under en 'statistikperiod på fem år. under 1950-talet Kom "man, fram till: att årsnederbörden i Halland var "819 mm, medan dens” lägsta priser. Amerikanskt Tecumsehaggre- -' gaf; på. toppen när det gäller | kvalitet och Användes av de flesta frys- boxfabriker, Isolering av förstklassigt testat material. Ytterhöljet - av: dubbeldeka- perad emaljlackerad stål-plåt. FÖRSÄKRINGSBEEV & å Kr. 1 . "åå Kr: 1. | och spara ändå flera hundra kronor genom alt f ” köpa ELEKTRO-IWOS garantiboxar I till markna- tillförlitlighet. - djupfrysningsteknikens om"- . mers i Göteborg. + - "viceorganisation står till Er : ; tjänst, At 4 Iwo djupfrysningsboxar är: konstruerade i överensstäm-. melse med forskningen. och kylteknikens senaste rön på råde. : Provåd vid" Kyltekniska Iné stitutionen, Tekniska -Hög-; skolan, Stockholm och Chal-" SERVICE. En. nyutbyggd ser- - + sor . > 250: — för 61 H Gäller ett år förl 500:-- för 65 H ey, -driftsavbrott. Are GARANTI: 5 års "skriftlig garanti för aggregat, —. . ve : -1:års skriftlig garanti för yttre o. inre box, | ' relä och termostat. - SE Kd ov för omg. Frysboxar finnis i läger: . leverans. - - än "landets torraste dordbruks- - områden. ner " Fastän de här återgivna ne- derbördssiffrorna: gäller. 'måna- derna april till och med novem- ber vill vi trycka på; att en stor del av nämnda nederbörd kom2 mer under en årstid, då den inte effektivt kan utnyttjas av växterna. Detta gäller hela lan- det." Statistiken .-visar. nämligen med stor tydlighet, att sensom- maren och hösten är betydligt våtare än månaderna april, maj och juni — just de , månader, under vilka . våra kulturväxter är istort: behov av vatten - för att få en god start. : NÄR MAN TALAR c om väx- ternas vattenförsörjning ligger det nära till" hands att komma in "på kapitlet om. ogräs; och ogräsens skadeverkningar. Alla Ogräs ä nämligen stora vätten- tjuvar. H - Den Tegel Håller, som Säger, att ju. mindre ogräs man har 'i en gröda desto mera vatten står till grödans: förfogande, . Älvsborgs - södra länsdel (hus- hållningssällskapets :: område) vi har. hört . annars mycket kunniga trädgårdsodlare — och |: "höver utrymme! jorden 'och i luften, det. behöver. vatten och M växtnärin: säl . a Om allt ' detta konkurrerar . O£räset med våra, kultiverade : et växter, och. då ogräsen: näs- 3 tan und gslöst är = mera anpassande till kli: - mat och växtplats — än kul- ' turväxterna, skulle det bli re- : - - Na missväxten så småningom, . om inte odlaren ' helhjärtad insats för att hålla, efter ogräset, , VAD SEDAN rör påståendet om de ”ofarligare” ogräsens be- tydelse som -”skyddsväxter” . vill vi' anföra: En planta, . som får växa i ogräsfri, väl beärbetad och näringsrik "jord får kraft att motstå' väder. och vind. ” Att ogräset skulle” skydda mot av= dunstning är: horribelt. att på- stå.” Inte: nog "med att. »Ogräset för "sitt välbefinnandes skull . ”pumpar” jorden” På vatten; som rätteligen sknlle tagits' upp av kulturväxten, Liksom ändra 7 > växter ”svettas” äv | även Ogräsen, tionen (så lys en gör ogräsen av. mängder vatten. till — en vik" Genom transpirati der facktermen) 3 med betydande Och en detalj ene gjorde en +: : uppmätte 813 och Kristianstads je andra odlare. med för den de- län 663 mm? I /södr. "Sveriges len — påstå, att. ett ”lättare” nederbördsfattigaste 'ömråden ogräs inte skulle göra nån ska-s kom man under samm. statistis<=, da där det växer. De har: till ka" period - fram - till ett neder-, och med påstått, att ett:sådant bördstal, ” som .t Kalmar-: "södra" Ogräs kunde "verka som : något länsdel (även där hushållnines- ! slägs Skydd: för späda plantor i sällskavets område). vär. så lågt -— som skydd -mot blåst och av | som 509 och i Östergötland län dunstning. Sådana” påståenden 3, 548 mm. - Bottenrekor skrevs 7 vittnar meta oni ”förlitande till tig det etalj. "Riklig förekomst av / rsvårar "bekämpningen 0 är. och skadedjur; vädgårds-' och " KYL- och FRYSKOMBINATION > Storlek: Kyl 155 lit; Frys. 155 lit, vs . FRYSSKAP 0. er Storlek: 250 kt; NT Fry semballage av alla slag. si övrigt outnytt- < £ eMer liknande & 0 s ' Vi garantera .£od service. | Bing och wvi "lämna närmare informationer. rea IK för Uppsala län, som för - den traditionerna än om kunskap, : Fåden se . till att. dessa hålls MN 2 statistiska ” Perioden redovisade Det förhåller sig i verkligheten: fria. från Ogräs, Tyvärr är det: Hallands" Skogsä ureföre N fd : 'ett genomsnittligt nederbörälstal” så, att ogräset i ett trädgårds. |” > ofta” så = det finns goda | g eni ng | N - på 505 nim. ;regn per års." i |land eller i fältodlingen - inte |: exempel bland annat i i Laholm SN oe Maskinav delningen . - > Kronqvist: El firm Om vi fortfarande +: när! :80 konkurrerar med de odlade väx ll att” just dessa. områden får . Halmstad. Tel. 18630 o. 16504, so - q a mm som: en ordentlig" otblöta, I terna enbart när det gället jor. : Växa igen "och därigenom bli . NK EG te "Tel Edenberga 22240 Ränneslör re kommer "vi fram : till, att -vårt. dens fuktighet. 'Ogräset behöver |. vad” man" för kulturväxt So SG FS" SS VU | ; |] landskap! varje , år -får Jämnt "liksom 'de odlade” Växterna. Vv al skull. måste kalla farli OPNAS ”. ” ' . - . - 21 tio ”rotblötor” mera hederbörd ; vi kallar ”Hivsvum?” I det ber]. toj Ohärdar.”, sa smit- . 5 SN rö | " . , : sh | | : - N | 2 ” S för dal. ds FT TSTIVESET YN An ä, V - ” . rd tmmttnaama a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.