Te jordbrukskollektiv: h' de sydost 1: BANOEMS" TIDNINGS. 0 s ! 7 3 "Bulgarien talar» delning? - bland böndernä ; F de" egendomslösa andfördelningen: gen. det Sydösteuropeiska hi "Östtyskland "under ren, efter "1945," under "den rysk. 'ockupationen, ör 'ska'o Din ”and- ra agtartev xt i o skland; ' försiggår CCS av produktions='och 'egendomstörhal, liksom kommunisterna :i' Ungern; R "öden "tredje: Agrarrevolutionen Pp bi tländerna, n en betydelsefutt: förändring: landen inom jordbruket. Det” rusitjov som;,' därmed ”tillerkänns Sanuna rang 'med Lenin och vin FN >... innebärande”, totalt örstatligande av. kollektivjordbru- ken, deras sammanslagning till" jät- telika statliga storgods : kring"! stä- der. som: också skulle ha industri. er, och där all skillnad mellan bön- der och:industriarbetare skullé ha upphört. Inom” kollektivjordbruket är de enskilda jordbrukarnas ägan- derätt: principiellt kvar, Kollekti- ål ": "inleddes: j en ii vets har rätt att håll; Svjetunidnen:. av: Stalin år 1931; sig med egna djur och: har t-o 'm De Avirevolutionen: böndetnäs ägd | var : sin egen > täppa. Avlöningen överförda. gårdårna: tvi gades' in itsker i form av ”andelar",'motsvar- o Kollektivise- ringen: har i de sydosteuropeiska länderna följt i ;den”storå agtarre- +. formens! spår. efter) få "år. Sedan : 1948—1950 har. jordbrukets kollek.' " lviséring stått på alla folkdemokrar- Jiska: och kommunististkontrollera-. dé"regeringar: var olika, båd a DÅn' "tredje; agratrevo utionen” "har uppfunnits av; Chrusjtjov re. dan under Stalins levnadstid, Det + ifrån kontrollerade ande dels arbetsprestationerria 'men också .de i kollektivjordbruket in- bragta ägodelarna. ANt' detta: ville Chrusjtjov "avskaffa redan? för 10 år sedan, Hans stora' reform :miss- lyckades' emellertid und. = 1950..ta- let."+ Men : Chrusjtjov - har aldrig uppgivit "hoppet att kunna avskaf- få de sista resterna av äganderättig- 1 heterna inom Jordbruket "och kvä- tbefolkningens > han: va” att "producera "för: eget behov”och! förfoga. över" jordbruksprodukter- ha om: också inom'snäva och ovan- Eränser, 1 os, » Chrusjtiov' drömde: under: mån. ga: år: om” sina. ”jordbruksstäder”, Han : var. dock först i: vintras, vid ryska kommunistpartiets 21:a kon- Eress, mäktig ' nog 'att få inleda den tredje :. agrarrevolutionen”.' ”Jordbrukskollektivens- 'h i . ivar bara” tuten .som då ”skyddade . Chrusjtjov' från att bli ”Hkvidérad”, '- Sovjets nuvarande herr 1” ligen? åren a 1. ägandesystem, -. rklarade Chrusjtjov” vid.; kongresser för. ett halvt år sedan, skall sammansmäl- | täs med" medborgarnas övriga kol- lektivt ägda ' rikedomar. och : bilda dandet. av ,”agropolis” . I skuggan gv då ganska :omfat- ' tande nedjusteringarna på de. stora utländska börserna”; "har, även " « Stockholms-börsen". ' väder den i det i nya kommunistiska gt med -21:a k kongressen "uppmanades: de: euro- Peiska satellitländerna att noggrant följå . den ryska . utvecklingen på jordbrukets. område. och genomfö- ra: parallella. åtgärder 'i sina resp. länder... oe SIV RN er 2 Samtidi gångna veckan fått,vidkä för- , luster.t Orsaken "till" Kursfallen i k, som jär de” största..; 3 år, är utan tvékan' det för . reståtnde "stofpolitiska” mötet, .som kan tänkas leda” till” en allmän av- bj Å eler j "svärsbudgeten' och mindre beställ- ningar "till" krigsindustrien, , Ned- "skall" jordbru- karna få'sina löner i pengar, precis timlöner och ackordslöner; och' ins te längre”andelar som'i jordbruks kollektivén! Under år 1958 gjordes ansträngningar ' i” enlighet : med der, Man måste påskynda kollekti- . gången: på” Londonbörsen - har: ej . varit" så" kraftig och tendensen" är - åter svagt uppåtriktad. I Västtysk- "> land ”har man ej haft" känning. av dämpningarna och under: tiden suls timo '1958” till 'den' 10 .dennes här Affärsvärldens generalindex/ stigit kunna övergå - till ”agrarstäder";' I Bara Polen vägrade att följa med strönimen, ' Vid''tidén av den 21: procent av jordbruksarealen kol- med 68,3 proe”—; $ iff. > ra för vår börs är 343 proc, , ' - ” Affärerna bar mattats i takt med kurserna. och endast en' dag övér- steg" avsluten i aktier 1' milj kr, "Det kan kanske :förefalla som om käursläget" trots” den nu inträffade > avmattningen skulle". vara 'tämli- gen fast, men i själva verket torde den alltjämt : höga" nivån - vara : "bräcklig: Exeröpel härpå är att det . för några dagar sedan kom en sälj- » örder'till bästa kurs för en' mindre . " post i Cellulosa, som: genast sjönk "hela 17:kr. Det som. till "stor del håller" aktiekurserna, uppe är inte « bara inflationsrädslan utan'i lika hög grad, realisationsvinstbeskatt- ningen. ' Det "borde vara aktiernas inneboende värde, 2 "std fre a "11 st nya årstoppar har dock no- terats (samtliga under veckans för- "sta hälft), av .vilka märkes Hus- -Gvarna 157, SKF B fria 359, dito >. bundna, 260 samt Borås Wäfveri "138, Totalt . sett har inget papper Uppjusterats . under. rapporiperio- den. ; Av "verkstäderna. har, L' M Ericsson tappat 3:50 till 72:50, Elec- trolux -B.4 kr, till 220,' Aeroplan Tkr till 205 och slutligen .kr. till 131, Separator B noteras oförändrat i 320 köpare och - > SKF. Bifria har endast förlorat 1 kr till 356, 3 ra « Förlusterna: däremot :' större bland skogsföretagens aktier, :'... .; Sålunda: ligger : Cellulosa.. 15 :k lägre i 380, Billerud är en tla säm- rei 345 "och. Uddeholm. noteras 6 . kr: lägre i 264'kr, Bankerna har nedjusterats endast I å'2 kr, Näm- "NY > nas:kan, att högsta. effektiva för- räntningen ;' visar: ..Gunnebo pref ned 6,1 proc: och lägsta Ahlén & Holm med Le'prog, 7 ketos oc " Obligationsmarknaden' är lugn — dock -inregistreras' en stram , ten- "dens beträffande” premielånen. Av I "de 13 premieobligationslån som f n noteras ligger 7 över 50 kr och ”':1959:orna är. efter dragningen den "3 dennes redan uppe 1 51:70 betalt: ' kanske t hela världen, Nu har itar i Tjeckoslovakien och Albanien var, 60 procent i Rumänien, 49 proc: i Ungern och 46 procent i Östtyski länd.” 1: Polen "var kollektivjord- brukens andel vid årets början ba- ra 13 procent. mr ll Bakom 'dagens' stora utrikespoli- tiska" händelser. försigår . endjup. gående: inre. omorganisering, både inom" Sovjetunionens > och. sa-' tellitländernas” " jordbrukssektorer. Chrusjtjovs planer syftar utan tvi- vel" på ytterligare maktkoncentra- tion hos de styrande, Detta'trots talet om" admini; i decen- de" intressemotsättningar' som I som -industriarbetare;- De: skall -få |: Chrusjtjovs order i alla satellitlän- |" v för att sedan |: bildandet ” av lå partikongressen” i Moskva. var 92 lektiviserad i Bulgarien; 80 procent |; + med strejker :” ;x - eller lockout : STOCKHOLM (TTspec) ».1 sambånd 'med storstrejkamin- net' 1909 har framskymtat "eri un- "Idran huruvida inte de öppna 'stri- . j derna överlevt sig själva. Man har kunnat hänvisa till statistiken över. 'jantalet genom arbetskonflikter för- lorade arbetsdagar, erinrar 'Signa- lens "' ansvarige, redaktör .. Henry Kjellvard, Den statistiken visar som bekant: att det i ökad utsträckning blivit praxis -att hellre föredra en mager. förlikning än en fet process. Strejker och lockouter: börjar: bli allt -sällsyntare; Även om konflikt varsel: utfärdas ”och' även om: förs hanälingarria. många gånger stra: dar " "tillhör > det. nästan! säll. syntheterna. att. man inte i sista stund .på ett eller annat-sätt lye= kas : komma”, till. överenskommelse, Av LO:s'snart. 11/2 miljo med. lemmar : berörder: 11955 3.095". av konflikter.” AT 1958 var s 1957 var:den” 185 och (Den sistäämnda:” öga” siffran för. klaras av konflikteckningiav för. säkringar; varför undantagen: för bl a. de s erfarenheter, ot: litet "som 'en öpj ågonsin”" brukar den. brittiska” tryc- kerikonflikten” ”/ nyligen parterna" . .1 svenska vår mening den"öppna' striden stå till” buds: som, 'ett' ult; - en sista utväg, > "Vi kommer nämligen aldrig : måste ” enligt se måste ; råda i; ett land: och u der ett system "där. den "ena, pårs ten äger; "produktionsmedlen, : låte vara om ' det. är . staten, "och : den andra parten 'endast kan "bjuda nt sin arbetskraft, för vilken den gil vetvis vill ha högsta möjliga betal- ning. Medan omvänt den.som anli- tar denna arbetskraft vill ha lägs- ta möjliga pris på densamma; Mera invecklat är i grund oi h botten i te problemet, :. i Djonkarna'skall moderniseras sr äns ss a Det ser ut söm in de gamla toreska djonki Pelki. Am diohot tralisering, vilken visserligen sker inom den industriella sektorn och syftar på att öka de lokala indu- striledarnas "ansvar och "initiativ, dock alltid under de" centrala myn- digheternas direkta kontroll, - Jordbruken blir ”; a ik? ” Enligt;. Chrusjtjovs teorier” skall jordbruket - förvandlas till en:del av ett kommunistiskt ' samhälle". Det får I kommunismen inte finnas skillnader mellan industriarbetare och jordbrukare," varken - rörande levnadsstandarden- -. eller , arbets- villkoren ' och . avlöningssystemet. Chrusjtjov. tror att jordbruket kan förvandlas till ”stora industriföre- att försvi gF na | har nämligen beslutat att dena åld- riga: fiskebåtstyp . skall: modernise- ras eller. ev utbytas mot en mera tidsenlig, standardmodell. Fiskarna blir säkert allt annat än glada, Re- dan i fjol.ådrog sig myndigheterna. deras ovilja, då man påbjöd att fis- karna skulte bo i land och inte om- bord på djonkarna som seden varit i frö rhundraden. .. je vn GENS NTF-MANING ot tag”, till ”". ål; iker”, = De : stora :,experimenten inom jordbruket har först under de se- naste månaderna kommit gång; Om deras framtid är det för tidigt att yttra : sig. Dock' i så lienska "riksbanken föreslagit en nedbantning. De bruna 10.000-lire- sedlarna,. de gröna 5.000-liresedlar- na de mindre men ändock stora och Chrusjtjovs anda: och enligt hans planer kan knappast ske utan svå- righeter. Chrusjtjov spelar på det sociala och ekonomiska 'planet: lik- som ' på utrikespolitikens område med stord insatser. «4. toret Jättesedlar bantas ned ” : Vilken italienrésenär var inte för- vånad då han för första gången ha- de att brottas med de jättelika tar lienska sedlarna, som man inte kun- de få plats med i plånboken. Lire- sedlarna't är ' de största .i Europa, smutsiga 1.000-liresedli får ame- åh . dolk . Sedle på 500 lire skall försvinna redan un- der nästa år och skall helt ersättas med mynt av sarhma värde. De nya sedlarna" väntas dock inte komma i omlopp förrän någon gång under "år 1961, Samtidigt föreslår riksban=- ken - att: trycka 50.000-liresedlar. Allmänt och få er är emellertid ganska tveksamma in- för .sedlar. med så. stort nominellt värde, då de anses kunna bidra till att främja inflationistiska tenden= ser och motverka allmänhetens för- troende till, den italienska valutans i |. MARK MARKARYDS:BYGD Laholms Tidnings lokalredaktion: G vi : "> Redaktör: Sven B, —A tiv Markaryd, Villagatan Jönsson. Fel 10150, - - Konfirmation... > : » Årets. sista konfirmandgrup; blev i tördags konfirmerade i Mar karyds - kyrka inför en stor me- nighet. Konfirmanderna har un- dervisats av komminister Wiktor Magnusson: och i söndags fick ungdomarna . för. första. gången deltaga i HEN. -. va Medelnederbörden i "Kronobergs ” under juni uppgick endast till 37 "meddelar Väderlekstsä, | valfestligheterna i - J Ängelholmsflicka ”Miss F agerhult” tablsgas vr or or ' En”söt och rä icka' Ängelholm, 17-öriga Sylvia Pers omröstning bland som företogs vid de Skånes Fager- hult och där det gällde att utse den till 60 mm, a årets k a licka. Arrangör Detta motsvarar blott 62 proc. av för festligheterna var Fagerhults . ående n 1- I idrott: g och fröken Pers- mängden. .. Återväxten på betesval- ar var 'dålig på grund av torkan, Tapporteras det, «= soc com a Hinneryds bygdegärd' inför sitt . förverkligande. .: a a «: Den länge planerade bygdegår- dex' i Hinneryds kyrkby kommer nu att byggas under höstens och vinterns lopp. Tomten" är klar; köpt. av Hinneryds- pastorat, Rit. ningarna .är' också klara. Rege- -ringen' har" beviljat lån: med 60.000 - kronor. Traryds: köping - har för. flera år sedan beviljat 30.000: > kronor. .: Dessutom . finns tecknade andelar. I dagarna har bygdegårdsföreningen därtill. fått en välkommen ; donation. . Hem- han' Algot Gustafsson, Hamra Sö- dergärd,' har skänkt 2.000 kronor. Kostnaden > är : beräknad ' till 120.000 : kronor." Byggnaden" får sin plats vid Buskhults vägskäl 1 Hinneryds "kyrkby. + -: Kn ' KRONOBERGARNA BöR :'. UT: SKÄMMASN : "ev ; ”Soffliggarpartiet” ; var representerat vid fjolårets and- rakammarval.” Enligt statistiska centralbyråns bearbetning: av ma- terialet från: valet'.var. det inte mindre : än : 508,000 män. : och 620,000 kvinnor, som underlät att begagna sin rösträtt. Naturligt- vis "fanns .det många, som hade verkligt förhinder,, men valskol- karna var säkerligen flera, t..o. m.. flera än vid 1936 års väl. ': I Kronobergs läns valkrets var det. drygt” 26,000 röstberättigade, som” inte: röstade -— ' 11,989 : män och"14,124 kvinnor '—,' om. vilkas politiska" hemvist . man" alltså ingenting vet och vilkas infiytan- de på rikspolitiken därmed blivit -| lika.-med "noll, . De” nämnda siff- rorna. motsvarar drygt 21 proc. av” den'- manliga t valmanskåren och c:a 2614 ' proc. !av den kvinn- liga: Valdeltagandet var också här ett. bland de. svagaste i hela berättigade infann sig vid valur- terna. 'att rösta pr. post, . :Ljungbygruppen fet < Traryd B—Ryssby. IF -; 1 « Älmhult. B—Hallaryd : . Ljungby B-Timsfors ,' Virestad—Hamneda Hinneryd--Eneryda N 9 9 9 29 "9 9 9 9 9 =) Sunnerbogruppen > Markaryd B-—Råstorp «2. 3—3 702 603 513 504 405 315 225 207 207 . Hinneryd. B-Göteryd Malmö Kreaturs> och |: ; köttmarknad.: ee ss0o. De - Tillförseln = till Malmö krea- turs- " och . köttmarknad under veckan -11—17 augusti. uppgick till 63 'storboskap (därav 7 tju- rar), 5 kalvar och 1 häst, Han- deln var" fast och samtliga Jjur såldes, kö Nn Priset "höjdes för kor, extra prima samt klass 1 och 2 med 5 öre pr kg; kvigor och stutar samtliga klasser, med 5 öre per kg, tjurar' samtliga klasser. med 5 öre pr kg samt svin, slakteri- svin: under: 75 kg"och .75—100 kg med ' 5 öre, 100—110 kg och över' 110 kg med. 3 öre, suggor med 5 öre per kg... > CC | Övriga ' priser blev oföränd- radea. =E eten mö "Ändrade noteringar: ". >" Kor: ex. - pr. 220, kl 1 yngre fullt" feta 205—210, kl 2 äldre fullt feta 165—170... | Kvigor och stutar: ex.' pr 265, kl 1 fullt feta; köttiga 255—260, kl 2 mindre feta 240—245, kl 3 magra 225—230. > >” 2 : Tjurar: ex, pr 255, kl 1 235— ;| 240, kl 2,220—230.. ss : Svin: slaktérisvin under ,75 kg 190, 75—100 kg 251, 100—110 kg 241, över 110 kg 231, suggor fe- ta 197, mindre feta 179. mansägaren' och” sergeanten Jo-” stärkt j4 landet: inte fullt "34 av de röst-|' norna . eller ' begagnade möjlighe- . son kröntes av föreningens ord- förande Hasse Simonsson. Detta skedde -under högtidliga och so- personer, vilket var nytt Publik- rekorå på Junexvallen. Man räk- vill. säga minst 3.000 Personer, åsåg . dét stora- karnevalståget genom samhället; ". "yu SN » Festligheterna blev mycket lyc- kade, men så bjöd även årets ka- valkad på det hittills största pro- grammet på Junexvallen. Valet av -årets karnevalsflicka tilldrog sig. givetvis: stor, uppmärksam- het. Som pris fick fröken Persson mottaga en av. Junex skänkt dräkt, ävensom minnespris' av idrottsföreni: Dylika mi priser tilldelades . även - hennes medtävlare, de fem andra flickor- nasec sett att utfärdernas. tid ännu inte är förbi.- Laholm gästades nämligen .: av Kinnareds Röda- korskrets som först 'hälsade på poliokolonin Lagalund + Mellby strand" där. man även tittade på Laholms 7 Rödakorskårs "bered- skausstuga ' vid stranden; Under ciceronskap av sparbankskamre? Folke'. Willstrand. gjorde -man så en liten rundvandring i staden, Son; avgick med segern vid den | allmänheten, |: stora karne- Fk tenna” former i närvaro av 1.500 |; nar”med -att' dubbla antalet, det |' > Stal" Farok Tuta Mystiken "kring de på" tisdagen" att sex' s anchiAmons grav, de 23.000 föremål - förbannelse vila. Den v men det legendariska farograven , "7 Två" små HM plosionsartad brand i På tisdagen; En'stor del av : Ladugården" och en stör: ek som. saknas, Över några av la. "verkliga dyrgripen . är, : Amons guldspira värderad till 13 milj, Den anklaga: Lek med eld hotade samhälle ikars ovarsämhet inéd eld i dag) N ar nehumons. spira? Å 3300-ådga ”klenodeinh.' som' för- svunnit från" Kairo-museet' tätnar, Vi des niuseimä å Sserligen uppdagades” än. stulit guldtackor., ur. Tuti, för sig bara om, en bråkdel av demasägs. as faraos ha stulit. De sex musel- på guldtackor ur den.” orsakade: en' ex-' Marieholms bruk utanför Värnamo bruk tadshet hällets bh 1: ”gelse' var "nära att antänddas ' liksom brukets herrgård. SM onomibyggnad blev: emellertid” .” lågornas:'rov, (Värnamo gt vår TRE Rekryter ver "(Forts ffs lyst mare tundersökning fann rekty= terna. tillssin: stora häpnad två pojkar liggande ovanför skjut- vallen". i farlig närhet av. kul- fången, + där- | soldaternas kulor borrade. sig”in Pojkarna hade utrustat sig till vilka användes diabolokulor. Den ene av pojkarna lyckades smita men kamraten fick mån tag i och han fördes till polisen, Han”uppgav att man' endast rilé= "vapen rakt upp'i luften re. att både han"':nck 16' år varför dé har löv att inneha" sina vapen, Kris minalpolisen'.skall så snårt mari får tag i'den andre pojken öven höra" "honom: bland annat kel träffande”. innehavet. av, luftpi- stolen: Ingendera människa" ”på tros a någondera'. sidan” "träffade; Länsåde,. sog + (Forts. fr. sid. 1)... > rades; att dessa stulits ur en bil oa 4 "nere i Skåne, Bilen tillhörde en varbergsbo och de båda portföl- jerna ” hade ': innehållit - en+ del sprit, och' choklad” samt kläder, De senare ' fanns kvar. medan spriten och chokladen: var t talt försvunnen,” med luftpistoler tilll, > ;| kunde sy ihop de'19 skinnen, 7 stämmande. + mh ve En äldre nian 7” . cyklade på tisdagsförmidda en omkull på Daggarps lid och Sken dade sig. Han togs. om hand av Passagerarna i en efterföljande tysk bil och fördes i taxi till. Laholms sjukstuga, : el vn ERE I ONSl ÄKTA INDIANTAÄLT: 7 Det" tar 'ett Ar att bygga en skyskrapa men det Kan-ta tig ” år att få ett äkta.indlantält rest; ; Man. skullé, ha ett: äkta'-buffel. > hudstält till Pipestones. national park'4 Minhesota. Tyvärr visade + dét sig så svårt alt fö tag: d en Lä indian som" kunde: göra: tältet ty i - det togitio år, :.. > N Lloyd, Abelsson, historiker vid Xx nationalparken, köm . underfund ' med att indlanerna. slutade" ati göra buffelhudstut för 1 runt tal 4 ett sekel sedan, Det var ratios :'. . nellare : ock + bekvämare "att; ay & tälten av tyg, .: ina. vol lag Så; småningom" flek. man dock i tag 1 ett gammalt indlanpar som - NATURÉNS FIENDER: > + -.Flodhäst med: stekta: bahaner) ' : vinbladssallad, marmelad på krom blad av. rosor. delger TA » Detta är den lunoh som franålka, naturskyddsföreningen' -- nyliger satte 1 sig, När flodhästen ätite upp, hölls ett tal, i vilket det het- [g te-att människan: är. naturens" 7 värsta fiende. ,.< t sor , Om; deh. arma" flodhästen kun» - nat hade: den .säkert' nickat in«'> sIl:öre:pr: [d «. STOCKHOLM (TT-Spec) .:> "Den slutna fattigvården, arbets- inrättningen, eller ”Suset' som den populärt kallades, rymde åldringar, barn, 'sinnesslöa, alkoholister. och ” allehanda 'asociala' och kriminella element, vilka i stor utsträckning var. sammanblandade — , och det kelt att man skulle tåligt bida slu- tet och. undergivet” utstå vad som” bjöds 1 denna jämmerdal. Och de överordnade skulle" betraktas som; Herrens redskap ' för. luttring och" förberedelse, Srem Huruvida: Föll i ljande av den gamle vv och k = Weber. rel de historia blev förvisso ingen lens. hög- skola is VD ns se - Alla "som kunde skulle arbeta 'med > trädgårdsskötsel; jordbruk, olika hantverk, vedhuggeri ete. Di- komv.att uppfattas på, det viset är. nog diskutabelt, Han hade en sen äfton i. november 1918: inställt en person" på inrättningen och sam=- äffade utanför 'den stängda 'rektören och. arbetsfö hade tantiem på-allt som produce- rades och såldes, och därför var så porten med 'en' genomfrusen kvin=. na, vars kläder var:'som is. Hon. och hennes minderåriga barn bod- mycket som . möjligt av ådet uppodlat,: Direktören uppbar '10 procent och föreståndaren 5 proc på vad som såldes, och det inbrin- gade stora summor; De, som kunde arbeta bra, var mycket 'uppskatta- de och önskades välkomna åter när de skrev ut sig, Det var mest alko- - holister, som rekreerade sig när de var söndersupna, samt en del va- 'gabonder, som alltid kom på hös- tarna och stannade över vintern”. Så tedde. sig svensk fattigvård (benämningen socialvård 'var själv- fallet okänd) ett gott stycke in på detta : århundrade, Det" är konsu+ lent Axel Sjöhagen, som. Svensk socialvårdstidning "refererar. en av kyrkoherde Isberg i Malmö år 1911 publicerad skrift .med titeln: ”Hur kunna de fattiga ha det'i Malmö?” Skriften blottar, - säger konsulent Sjöhagen, "de hemskaste saker "om hur. illa fattiga och sjuka männi- skor, barn och gamla behandlades ännu vid den tiden. Det skedde än- då i en stad på. framåtgående. och med en vaken och upplyst opinion som redan: hade ganska avsevärt : inflytande i de kommunala repre= -sentationerna.: "7 o,.es ot z SA PrICEROT var självfal 1et hård, Olika bestraffoingsformer örekom av -vilka den för ”hjonen" värsta torde ha varit att bli inlåst på sinnessjukavdelning. ta | ' ”Vården” fick ingenting kosta ' Den så kallade vård som bestods "de totalt utblottade på den tiden fick ingenting kosta. Det kunde rö- rå sig om 11 öre per dag och un: derstödstagare, '- . sn ' På Suset kunde ingenting sägas "vara av högre standard, och det de som husvilla i'inrättningen, och hon försörjde familjen som tvät=" terska ute i' staden. » Ytterporten öppnades efter klockan 9 på kväl- - len bara en gång.i timmen, och nu hade hon kommit för sert, Strax kom direktörer, och hon hade bett' honom öppna, men han hade bryskt slagit igen porten mitt framför när san på henne och sagt att "här. ska vara ordning och reda”, Och så gick han hjärtlöst in i sin stora och var=. ma våning utan att bry sig om den gråtande . och "av. köld .. buttrande kvinnan... ru ” : Mäsonnd män med diktatorisk” + makt". De ; De tillsyningsmännen - över den na "fattigvården - i staden var suveräner inom . resp. distrikt, En sådan. tillsyningsman ; fordrade t.ex att de gamla skulle niga eller buga -och uppge sitt nämn. samt vackert 'be om sitt understöd var- je gång de kom, Då en gammal gumma dristade sig säga att ”nu har" jag väl varit här så många gånger 'att'n4 borde jag vara känhd”' blev .hon omedelbart i brysk ton avvisad.” En annan gammal gumma, som hade dåliga ber, fick en re- kvisition på” koks. Då hon frågade hur. hon skulle få hem koksen blev svaret: ”Låna en kärra”, När hon sedan tillade att hon inte skulle förmå klara transporten rev. till syningsmannen utan ' vidare sönder lappen och slängde den i pappers- korgen med orden: ”Jaså: Ni vill inte ha det”. Och så var den saken or ” Fillsynings Å Eisenhower och ryske Aiäneschefen Chrusjtjov har fått war nu heller inte Fat- igdomen ansågs nä som : vförvällad eller som vedergäll- ir egna eller ändrasg' synder, och' man: borde lida :vad-.ens gär- ningar var värda i förhoppning om . kompensation i en kommande till- var sin jättestor: bukett vita. rosor :I'46 år har Samuel'Jonasson- Trätälja sysslat mycket'med att ' tälja de trevligaste och vackraste - saker i'trä, Han är född 1 Norra .: Össjö; Redan i 14-årsåldern bör= jade hamn titta in' till:de ganila ' - träslöjdare, som då fanns t His. hult. Han' blev" intresserad av hur "dessa med enkla "redskap trollade fram vackra skålar och. ' arinåt och började själv försöka. , Med detta fick Kan en' sådan framgång att han alltjämt "håller - på meddet, Ffa - Över: fyrtio år har han suttit i.ssin. lilla stuga intill vigen "mellan Laholm -- och Hishult. -' just; där 'Komhult 'och" Norra .: Össjö möts. Här ' tittar: man ih för. att mötas av den'stillsam- me och gemytlige mannen, Han visar så: gärna: sina konstföre=. mål» och: när Hallandsfilkmen kom till för några år. sédan' var | givetvis. Samuel Trätälja. som "den. siste ' av.'sin 'stam också ; med på ctt hörn. - ters. Samuel är en fantastiskt dåk= tig yrkesman och med eiBand=" kniv och en vanlig kniv trollar > in fram skålar, skopor och än= nat. Både som prydnad. på ett bord, till at lägga jeg och. frukter i har han gjort massor av. sköpor, som via Halländska hemslöjden vandrat ut över he= la "världen. Men även sädessko- por, och ”grisaskopor” gör han till traktens många RE äve nom Hemslöjden är stör=- stå kunden. Många modeller har . han -gjort upp, själv, andra här . han fått ritningar på av hom- slöjden. Björk och al är den nu vudsakliga råvaran Mest ieve= reras skoporna och skålarna trä” vita men i vissa fall. också" bit- sade och fernissades. . . Samuel Jonasson hör inte 5 . em, . som . gör väsen: av .sig. ungt och. stilla sitter han på sin bänk och täljer och trivs gott med sin tillvaro- Han är en snäll och sympatisk man utan ä Han representerar det pe från Danska fongdolsat E Köpenharan- NR a "Rosorna är av en” art som bär namnet ”Peace”,' ”Blommor. kän- verkligd. hantverket, ett hant= " verk, som nu är i utdöende men , ner inga gränser” står det. på ” waro. Synen på livet var helt en- adresskorten. (TT — RB): - ' > som var givande och trevligt. |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.