D | = ” vara underhållsfri 1 hundratals ha . enligt "åklagaren varit en (Forts. å nästa sida) |Markaryd som tjänsteman vid j den nya uppfin= | = ++;s =. plå för samhället. : > därvarande postkontor där han år. Nu erbjuder den nya uppfi verklig -: plåga . : j till dess ningen KOPPARSPONT mö det Stämningsyrkandet omfattade = sedan stannade pensioa. i tnyttja de 5 i avgick m - - heter att era a koppar- inte” mindre än 11 åtalspunkter i AR Hjalmar Thorsjö har för all- i Nisterlalet , ö "+. >, [rörande ynglingens körsätt, vil- tid skrivit sitt namn i Marka- : För det första kan blåttjock? ket ett flertal gånger inneburit 3 ryds historia 'och då främst ge- 'nedbringas tll ungefär 1 a för trafikolyckor: nom sitt pionjärarbete som bv dig tare tjocklek eller till ca fara för trafikoly en hombygdsvårdare och fruktodla- av tidigar ilket medför en pris- |. En del sade han sig ej min- re och även som allmogespele- 0,20 mm, vi v ca 75 proc." Förlnas och somliga av domarens Redan från ungdomen ha- reducering erfordras för monta- i frågor besvarades med en axel- de I han lärt sig vad den stora an d ast en hantverkegrupp, | ryckning. Slutligen. hade yng- 'hembygdskärleken betyder och fä iv tckare: i stället för lingen med sitt fordon fastnat : under sina år i främmande län. nämligen, re två hantverksgrup- jen poliskontroll, varvid det be- der hade denna hembygdskär- som Hdigare två snickare res. |fanns att vissa ändringar före- lek mognat. 1922 gick han till bla ts gare ev murare för tak- tagits på mopeden så latt denna verket och tillsammans med nå- "plåts! NH ltså .även i arbets- lyar jämställd med en lätt mo- gra likasinnade bildades då Sö- | hänaor He vsevärd rationa-|torcykel Åtalet kom därför att dra Sunnerbo hembygds- och Tomma se a - + | innefatta även olovlig körning fornminnesförening, som var en a isen ng, dra möjligheter med- och brott imot vägtrafikförord- av de första hembygdssamman- "föl Sa den nya unpfinningen, I ningen. De flesta av gärningar< slutningarna + Småland och som öljer: den ns el kan rämnas | na torde ybglingen ha utfört för talltfort lever kvar under nam- följander exempe a latt. förarga ordningsmalsten i net Markarydsortens Hembygds- ARA. . 237 t ället. Häradsrätten dömde shtadtf” ia br Från . början var hr ' Bräderna, som tidigare kunnat | samhället. . - ishult, |] förening. Dn - i GÅ : i omkring li till 57x2 dagsböter, | Herr Agne Bengtsson, Hishult, jö intendent och styrelse- på jakt h e Re . > Ievereras I huvudsak & nu obe- Särjämte mopedens cylinder, Som | med maka Marianne. född Bengts en i föreningen och 19251- över inte komma: hem ptan ”byte . Här en. nytagen, bild från , let 4 m längder, oo Y 2 an mm Fagerl . jedamot re > arg änd i - - Å - + HAR ETT stycke Jopparn ot oar hindrat levereras i vilka Jäng-] tagits i ag av polisen förver: son. MSF do Br tr. Markaryd) blev han ordförande, en befatt St Clemens gränd i Lahol vill säga med mycket tull Svanliga : & sid. 3)... | kades till kronan, . : - : te - - plåt klädda hrädor a de. on oc (Forts a | . . : ; dimensioner - : SA . : : | 4” - ma FRE PEN it i on NEUE At i oe mu NN N:R 191. ARG. 28, - 7 >. EN EXTERIÖRBILD från före illverki'rgen av: textiler > På marknaden? Blaud årra i denna artikel," .: , ' Kopparsponts stora: fabrikskomplex i Genevad. : Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm --LT:s-nya telenummer: detta - sockerfabriken och — vilka produkter skall i fram- . : tiden ”göra reklam” för! den sydhalländska industriorten ute t den frågan skall vi ge svar på re detta Textilverken -— ' numera ” Produktionen,. ” som : kommer” nen vid Genevadsindustrierna att medföra ett helt nytt: inslag kommer att bliva tillverkning av - av: utökade möjlighefer när det|s. k.. KOPPARSPONT. Denna . . "gäller byggnadssystemen, : köm- I produkt är avsedd till utvändig l mer att bestå av två grunper, såväl "yttertak Den enä-produkt'onen benäm- som väggar och kommer såsom nes KOPPARSPONT och” be- tidigare: nämnts att produceras ino "står till sin huvudsak av brä- huvudsak - i automatmaskiner "der, som på. automatmaskirer | med inriktning på exportmark-=' nr kommer att beläggas med en|naden men även för den ichem-; yta av koppar resp. aluminium — det senare i olka färger och till viss del även galvani- serad plastbebandlad plåt. Den- na produktion kommer att upp- - taga 2/3 av det till ca 17.000 "kvm . golvyta uppgående fab- rikskomplexet och .berälnas ä- - ven få en omfattande export "Den återstående tredjedelen av fabriken kommer att användas " för framställning av TRI-TER- MO-produkter, vilka" är basera- de på nva uppfinningar avseen- ”de metallfasader och vilka mye- ket troligt kan onödiggöra den tidigare importen av, tyska och schweiziska fasader, som t. ex. ägt rum för de nya höghusen vid . Sveavägen i Stockholm; » Noa "> Den ' största. produktionsgre- Iska avsättningen. liga sågade bräder av såväl fur. m lång arbetsoperation belägges koppar eller aluminium, . vilket ger. Även galvaniserad plastbe- lagd plåt kan användas. + Samtliga material att medan däremot den galvanisera- med hänsyn till' rostproblemen ytor... | ot Eftersom de färdiga bräderna, som föras ut på marknaden, har samma egenskaper som vanli- "ga spontade bräder, kan de monteras och spikas av vanliga snickare, men de annars nöd- vändiga plåtslagarna eller mu- rarna för påläggning av plåt el- : ler taktegel blir här överflödi- ga, sa sr 4 '”Råmaterialet utgöres av van- N som gran, vilka under en ca 100 . med "en" 'underhållsfri yta 'av '! senare är behandlat i olika fär- : av: såväl.” koppar som aluminium kommer ” garanteras - underhållsfria, - : de, plåten icke kan garanteras ' vid plåtens kanter och ev. klipp- Nya genevadsindustrin suger upp fristäld ar veg AN AB Industrin i Genevad med färska nyheter '. inriktar sig helt på byggnad i Genevads ”industrisamhälle kommer att få nytt liv, när N et AB Kopparspont omkring årsskiftet kör igång med den nya - produktionen." Förr sammanställdes Genevads namn med, Ze BAR Ra TRI TERMO-profilen, som enligt mångas : > SSÖRSDAGEN DEN 20 AUGUSTI 1959 d : Redaktionen 10300 - Annons 2- Ansvarig utgivare J. B. Bengtsson exp. T1241 Fe > Fann lokalerna i Genevad ens > mest av en tillfällighet N För några dagar sedan kunde Laholms Tidning med-, dela, att regeringen beviljat AB Kopparspont den begärda lånegarantin på 800.000 kr. och därmed var det klart för att industrihjulen åter skall börja rulla i Genevad efter att ha'stått stilla i tre år. Tydligen hade industrichefen, bygg- " mästare Eric Sigfrid Persson, varit säker På sin sak, för : | redan har det levererats maskiner för 800.000 kr, till Genevad, SS - or :. Att. den nya fabrikationen - verkligen är något att bygga på förstår man bl. a. av det : faktum, att byggmästare Pers- : Son investerat 3,5 "miljoner i bo företaget, varav c:a 2 miljoner 1 egna pengar, :ces n I går hade byggmästare Pers- son inbjudit till en första Press- konferens vilken han för övrigt lovade skulle följas av en varje dits länsarbetsdirektör kommunens representanter m, fl. De togs emot på planen framför att få igång nya fabrikationer. Men under tiden hade han ge- nom intensiv forskning fått fram nya . tillverkningsdetaljer, endast väntade på det fabriks- mässiga igångsättandet. Tidigare hade han måst föra över viss MN NT "> |fabrikation till utlandet, där det M varit lättare att få fram kapital, sbr anschen . ”Pfter tre års forskning hade Da a vo. emellertid Kopparspont och Tri ” "Termo . kommit. fram, och då gällde det att få en lämplig in- dustrilokal. Man hade sökt från Luleå och Östersund i norr ge- ' nom hela wårt land för att, finna ”..en lämplig lokal, och hr Persson häpnade över hur många tomma fabriker; däribland många nästan ; "> nya, det finns i-vårt: land, .. - - Långt, om länge hade han — mer av en tillfällighet — kom- mit” till: Genevad. Han trodde :'> inte mycket på denna anlägg- . ning — gamla sockerfabriker hade han: sett. många -och de " brukade inte påssa.. Han var den e:a hundrade spekulanten som tittade på lokalerna , men vetskraft år. Till densamma hade inbju- ” Elmér, '. fabriken, där hr Persson fram-.. höll hur svårt det i byggnads- ' restriktionernas.. tidevarv varit . r som DIREKTÖR Eric Sigfr, Persson lantbrukare Axel Månsson och På Orrocberg, hade mycke tt 1 Varandra om under besöket på fabriken. 2 mycket an la med kommunalfullmäktigoa "ondt, "blev nära 400 ror > JAG LÄSTE i Laholms fTid- ning en liten artikel av fröken Ebba . Edqvist ' om : gamla ; släk- tingar med ovanligt hög levnads- ålder. Jag vill här nämna en släkt, värs fyra systrar uppnådde en sammanlagd livslängd 'av 2380 år — det blir ett medeltal på 95 år. "Dessa systrar. var, min mormor Cristina i Våxtorps socken, som, dog yngst Stackarp i (Pernilla), i Här år, Nilla i Eket då hon dog' och 'Sissela 1 Hishult blev 99,5 år gammal. De tre först- nämnda 'hade både 'kropps=- och -: själskrafler i" behåll ända 'in' i det sista och, var. i, arbete tills" " Fyra systrar i vid 87. års' ålder. Syster Palla”? häckarlev,.96-zsesA BA MINA hrostrat var kända Tr nära 88 år, oa , vk - södra Halland o 4 s år tillsammans ' : VV » frisk (och kry : vid tiotiden på .. kvällen, låg morgonen därefter . död 1-sin säng, Om Nilla, som : Jag aldrig har sett då hon bodde långt borta, berätlus att hon vid bordet sagt att.hon mådde illa, Hon dog 1 famnen på, den, som . skulle hjälpa henne till” singen. Alla. dossa Are systrar dog av hjärtslag, Sissela” divemot avled "I ålderdomssvaghet då hon vårs : dades av en anhörig I Krogshult, " som riktiga -Arbotsmänniskor, som » arbetade och stod 4'In I dvt sivin ". Betecknande för, deras lyrine och inställning är elt, svar; som Pulla vid 95 års: klder gav en anhörig, "då hon vid tioblden en, vInterkvätl. livstråden .: klipptes /av- på . elt "i'vid. den sparsamma belysningen ' = TE kommer att' uppfattning få stor betydelse inom byggnadsbranschen. Förklaring till profilen ont , 2 , En, annan stor fördel är att man nu kan tillgodogöra sig av finns: i artikelns text. mot båstadpojke En springpojke från Båstad, ännu ej 16 år gammal, var vid dsrätten i Ängelholm i går LE koppar. En plåtslagare kan ire- gel av praktiska skäl ej använ” .da sig av mindre tjocklekar än - 0,65 mm, trots att 110 'av denna tjocklek kan vara nog för att åtalad för att han vid olika till- fällen framfört moped inom Bå- stads köping i strid mot gällan- de trafikföreskrifter. .Ynglingen Vallbergabil > var illa ute "En "stor lastbil "tillhörande Valiberga = lantmannaförening . så fort han fick se dem, fann e (Forts, ä'sid. 5) > ögonblick. Mormor stod och rörde i”, grytan, 'då - hon plötsligt seg-; nade? ned död, Palla, som. var . hade -bråttom - vid »sin bandväv, ' ; Besökaren menade då,. att hon. 80 år fyller på fredag f. post- tjänstemannen, uppfinnaren och hembygisvåndaren Hjalmar Thorsjö, Markaryd, Han är född i -. Ingelstad-Nöbbeled, ' Östra Torsås socken. Vid åtta årg ål- der blev jubilaren faderlös och han fick därför tidigt lära att klara sig på egen hand, Han fick lära ' till. "skomakare och kom som utlärd sådan till Gemla och därifrån kom han till Malmö och ' Köpenhamn och 'namnade slutligen i London där han un- der ett par års tid var skomaka- re, Under uppväxtåren fick han KAR Men . så har. han: själv: gjort: inhäl ödtorfti- Å an ik. | endast inhämta : den nö olycka vid Grums köping ära gaste skolutbildningen men un- Karlstad. Bilen blev trängd vid der sta vistelse i London deltog - itigt i ivilliga bild- ett möte och kom därvid för han itigt i det frivilliga bi nära vägkanten, som gav vika. Det tunga ekipaget rutschade utför en ganska brant slänt och ter till hemlandet och: då fick han anställning som br2vbärare i Malmö och 1912 kom Han till ningsarbetet. 1903 vände han å-1- ning som han innehade till. för] omkring 10 år sedan då han på grund 'av åldersskäl drog sig (Forta, å nästa sida). . usd: gård och under en lång följd av år var han ordförande och den ledande kraften i Markarydsor= tillbaka, "Jubilaren var under hela tiden mycket verksam och insamlade egenhändigt omkring 3,000 olika föremål. Som hem- bygdsman deltog han även i fle- ra spelmansstämmor och gjorde värdefulla ” uppteckningar - av folkmusik; Han har tilldelats Hazeliusmedaljen för sitt arbe- te inom "hembygdsvården och i många år togs även hans kun-' skaper i tjänst av länets hem- bygdsförbund-' Do : " FRUKTODLINGEN är en an- nan av'jubilarens stora intres- tens. — . trädgårdsodlavt venfngg,: Han. "gjorde många fntressanta experiment med ympningar' av, olika slag m.m, och genom fös: redrag och annan propaganda: . har . han . kraftigt bidragit till? fruktodlingens främjande I byg«: den. För sitt arbete inom frukt. odlingen har han erhållit: Kro=, nobergg läns” nushållningssill= skäps diplom och Sveriges Po- mologiska förenings plakett. . Jubilaren har emellertid ögt förmåzan att koppla av och det." ta har skett vid någon av Mar- (Forts. A sid. 5) sen. 1918 anlade han sin träd- At
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.