verevveyryYyvyvyev YTyvvyFYvtv or . vYyryyvr vervevevre ee ryvyetYyTT —- HA en: 21: augusti "1959 Fredagen d <> För södra: Ava > "INTE UTAN glädje ser eri fö- re detta ölänning, att de” laholm- ska |trädgårdsägarna förälskat" sig i 'ölandstoken”, prydnads- busken med den härliga gröns- .' kan och de många gula blöm- mortria., Hur många: namn har - inte denna "prydliga buske Här” - borta — från solöga till smör- blommebuske. .. , Ölandstok, är'- det rätta namnet, och de Iaholm- . - . are, som inte är riktigt säkra på > vilken-buske,-vi menar, kan titta närmare, på en av bilderna till ; Id i "den här krönikan? knäppt vid ret och Gotlands kalkrika mar-" ker av de tacksammaste prydnads- : växter man kan odla i sin. träd-|' = gård — den är oöm, uthärdar torka' och blommar med över- flödande vänlighet hela somma-” fen, vo Sie EG . "Trots 'ålla "dessa positiva drag kan 'ölandstoken ställa" till med allvarliga bekymmer — där den förekommer I vilt tillstånd. Vid . en ' Jordbrukaredag : 1: Ölands Skogsby 1955 fick vi stoff till.en artikel som upprörde alla Ölands naturvårdare (nästan » alla' ”ö- ländska . maturvårdark” "bor "på fastlandet förresten). , 'v NA vid jordbrukaredagen'i fråga » undrade nämligen en ötändsk lantbrukare — en kunnig' och : framåtsträvande yrkesman — |: om det inte var möjligt att" med Vi: behöver. mera: : . kvalitetspotatis STOCKHOLM (TTspec) ” a Reklamutgifterna för : svensk kvalitelspotatis är direkt bortkas- tade, om” ej) tillräckliga kvantite: ter sådan. potatis finns att -tillg förklarar ledamöterna av matpota; .tisutredningen, direktör Egon Ner gellus,. "Hälsingborg och disponent |: Kjell, Rosenqvist; > Stockhplm;” i] en' reservatlon' till den skrivelse utredningen tillställt regeringen. ' i Den primära frågan för att' sa de problem, som, sammanhänger. med utredningens uppdrag är en- ligt deras' mening att' få fram. en odling av kvalitetspotatis inom'lan-=" det, tillräckligt stor för att inom det möjligas ram garantera tillgång på svensk "matpotatis för" konsumtio- - nena behov. Denna målsättning: har ännu inte helt nåtts, anser de, + - I ” «+ Informations- och ' upplysnings- «verksamheten måste därför säger de, främst ta sikte på en samord- ning efter enhetliga: linjer. i syfte att stlmulera odlarna till en yt- terligare intensifiering av det kva- " ltetsförbättrande arbetet, Denna Verksamhet måste haturligtvis in- rikta sig på de grupper odlare, som ännu ej fått UPP ögonen för sakens betydelse, —. > I) Vid bedömningen av de konsu- mon söpysande åtgärderna måste man räkna med att dessa ej tillräcklig effekt så länge Jälngdå €j kan tillgodose de skärpta kraven på kvalitet, - Bestämmelserna" för SMAK-kvalitet Prima är enligt re- servanternas mening f n utforma- de så, att de ej ger konsumenter- na tillfredsställande ' garantier för att erhålla kvalitetspotatis, Detta förhållande inverkar dicekt hind- rande på arbetet att få producen- terna "att hårt ej) ra si Uitetsarbetet, . SOA Si I kvar Ansvaret för Konsum Tingen bör också I sista vila ett från odlare och intressen fristående organ och lad ligen då Statens institut för kon- sumentlrågor, säger Teservanterna vidare; De förutsätter nämligen att VPplysningsverksamhet om kva- itetspotatis j konsumentinstitit, regi har bättre möjligheter att eli minera de påtagliga tisker, 'som hänger samman med de nuvaran- - de bestämmelserna för kvalitet pris ma än om Upplysningsverksamhe. ten skall drivas i SMAK:s regi och därvid grunda sig på nu gällande föreskrifter En reklamkampanj måste för att ge åsyftat resultat entupplys- hand på- nas krav på kvalitet: än vad hittills Flervant den här en gång i tiden ':- vandrat dit från Sibiriens tund- :; raområden. :Ölandstoken är en: ' på . de "tusentals. ölandstokar, som breder ut sig över alvarets . stora betesmarker” och -'där- : med "minskar gårdarnas natur. "liga förutsättningar för ung djursuppfödning. =; ca Ne i Flera andra lantbrukare hade den vackra ölandstoken, som de ansåg finnas i' tillräckligt antal , +ä rd ÖLÄNDSKT I LAHOLM. .. Ett .den platta som hk ”öländsk” MÅ ar öländsk på mindre värdefulla alvarmari ker; — Nu blev det emellertid ibte ' någor aktion mot tokens öländska : invasion; "men. lant- Erukarens stillsamma, fråga. låg till grund för många och bitvis riktigt heta 'diskussioner' den hösten, Ölandstoken är nämligen en av Ölånds-många turistattrak- tioner -— och turistattraktioner- na är man rädd om på solens och vindarnäs ö. ., EA . VARJE : TRÄDGÅRDSÄGA- RE vill””ha en ram runt sin trädgård, en hägnad av något slag. Denna hägnad har ofta va- Hallands | E syrenhortensiané dium. Den .växer vid parktrappan "mellan serveringen och flickornas scoutstuga. älp av kemiska medel ta död: | . 4 trädgård vid Banstigen. Inté neg med att: prydnadsbusken är - i årdsvänner .” kn Taholm "stadspark är verkligen värd ett närmare stu- cd bland annät haft till uppgift att, trädgården gör sig. fortfarande skydda från insyn. Under senare | påminda, även: om de täta. häc-- år har detta kompakta skydd |karna blivit mindre "populära 'mot- yttervärlden. gärna ersatts | under' senare år, Man. har i den v: nättare "växter, "blommande I yngsta : .”bo-byggare-generatio- buskar, (biydnadshäcker), ro- |nens”. hemträdgård gärna krymt . |senrabatter, eller enkla kantväx- |sommarr ; ter — för det mesta 'i, kombiha- |”farailjens hörna”, skydd samma ”fientliga” inställning till tion med något, lågt .staket. Den- | åt äv, de allt vanligare, va: rrummets "rymd till en ha typ av-”inramning” kan med |torna,' av. spaljeernas: storbladi- I fördel: studeras :i' Laholms - $ on cr kröner :staketstolpen -är av, äkta .. stt kalkste; : S - eps los 2 byggarkvarter”, särskilt ' vissa delär av>”Altona-området. : i Trädgårdsarkitekterna har un- der "många år. arbetat för att göra, trädgården . till . familjens "$tora, och. luftiga sommarrum, Man här menat att de täta häc- karna = tuktade eller yviga spelar mindre roll — ökar den- na "rumsvérkan. Häckarna blir helt "enkelt sommarrummets ' Väggar, som stänger ut omvärl- "dens jäkt, frafikens buller och dammet, från stadsgata . och landsväg- Ft AA "STRÄVÄNDENA att nå rum- rit en hög och tät häck, som mets lugn och trygghet även i Preciserats, understryker de | båda > .$ "SÄBKDDSBEREDNING $ -RADRENSNING; '8. STUBBKULTIVERING NAF "Tel Laholm 10025, 10423 torharv: en helårsredskap | - ”ny- | ga klätterväxter eller a hårda svindar- bör stoppas innar: t”halv- väggar” är glas, > I. SÖDRA . HALLAND, ett i färgad plast och ”slättland, "där" vindarna har stort spelrum, '" har ' 'häckarna : runt trädgårdstäpporna. ' även ... fått tjäna som vindskydd. Envisa och cken planterad även för. att. tjäna som. vindskydd bör man '.välja sådana häckväxter, som effektivt kl: var "Uppgiften: Det hår, sydhalläniningarra :tyd- svarit spå det klara med '— den tillsammans med' hägtornet allra överst på listan över för- träffliga ”läväxter. Vi' kan tala om, att oxeln' trivs" bra även i torr och mager jord — rnan be- höver med andra ord inte kos- ta på den så mycket för att den skall växa och trivas och fylla sin uppgift som ”vindfångare.” : På Ugerups fi ksgård utan- för Kristianstad, där man un- der många år haft försok med läplanteringar och läväxter, fick vi vid ett studiebesök hä om året den här lärdomen, för- medlad av jordbrukskonsulent Bengt Rättzén: — Gran är ep sämre läväxt, poppel är på gott och ont. Men oxel och hagtorn . vågar vi hålla på — de har de egenskaper, vi vill ha hos full- "goda läväxter.. "= Co Vvs : ALLA blomstervänliga .lahol- mare borde någon av” de närma- ste dagarna göra en avstickare till: "Laholms stadspark -för "att njuta '-—' för det första av: det sommarsvala lugnet under” allt- jämt '.fullövade » bokar, för: det andra åv hortensians 'grönvita mer sa. Means ger för Vid parktrappan mellan ute- blomsterprakt, 'som snart köm-]:. alt övergå i svagt, svagt ro- En NE den : vite: mannen kom till I Amerika, fann han," att majs "odlades av indianerna på. vitt: skil- "da områden, Majsens historia före Yen tidpunkten är emellertid: höljd. i dunkel, De talrika indianska my- terna kastar inte mycket ljus över problemet, men varje myt fastslår betydelsen av och den höga åldern hos majsen "på den: amerikanska] kontinenten. .De myter, som försö- ker ge: en förklaring till åkerbru- kets k sysslar all med - majsen. En" berättelse ' från Quichestammen i Guatemala be- rättar, att några gudar och ,guda- Miknande män kom till landet men blev missbelåtna med: levnadsför- 'hållandena och beslöt: att: höja stammen ur vad de tyckte var rena barbariet. Efter .en allvarlig övér- läggning sändes fyra av stammens hövdingar till ett avlägset land för att samla nya kunskaper, De åter« vände' med ”ax.-av gul majs och vit” och /' detta tillskott fill dieten ta resa 1492,' att 'majs "odlades på Kuba, och: sedan ; kom” liknande uppgifter i ' rask" följd från andra delar av den nyupptäckta konti- nenten.' ; NS FR ' Majsen 'anses”vara ett i högsta grad specialiserat gräs. Under 'år- hundräden har det, varit beroende av människan och både omformats av henne och hållits, vid liv, Nå- gon' vild majs är icke känd och det troliga är väl, att människar föräd- lat detta sädesslag på samma sätt som alla andra, och detta skedde för så länge sedan, att vi nu inte kan reda 'ut omvandlingens histo- ria öch teknik, Majsen är emeller- tid släkt med en del vilda gräs, som växer '£' Mellan-Amerika och ' i sydvästra " Mexiko. Ett av dessa gräs, Euchlaere, hybridiserar lätt med majs. böt ed Då majsen var en' huvudbe- ståndsdel av indianernas föda, för- står man, att "den 'spelade en framträdande roll" också i. deras k h ko Säd För indianerna var majsen inte ' endast: en leverantör av födoäm- nen. Blad ock stjälke kar användes till " taktöskning! och bultades tll fiber 7.” för Vävning'av mattor o & yr. Stjälkarna” kokades öch avkoket ” indunstades till' sirap! Kornet och R ,H I. - hela 'kolvarna ' ställdes" efter skulle ;t' framställa > ”alköhoihalttga -Majséh "lämrlade ett oms. ' tyckt öl, ehicha. Enligt säghen Täms nade f ö en gud;'som besökte: en . mexikansk iindianstam, nio "recept på hur det skulle framställas, >. »;' Majskornet användes numera till ' a stor del som djurföda, men majs= mjölet spelar alltjämt 'en betyde!= sefull roll för den amerikanska bez folkningen. För övrigt begagnar sig - stärkelseindustrin i stor utsträck—. ' ning av majs och genom att: jäsa stärkelse : med: > en. mikroorga= nism, : Clostridium -ocetobytyriam sl lösni del : eit : blev sedan, den mest b lsefulla - födan, I en annan Quiche-berättel- se, är majsen.. livets andedräkt, Människan ' skapades av jord och var livlös, men genom majsen blev hon kött och blod. un ” I en berättelse från en sydame- rikansk indianstam, Canaries, om- talas att-två bröder lyckades und- komma . syndafloden ' genom att klättra upp på ett berg i Ecuador, När vattnet sjönk undan, vand- rade de nedför berget för att söka "föda. Två papegojor kom då fly- gande och "matade de uthungrade männen,.: En" av fåglarna infånga=- "ide dem hur den. skulle odlas och >. blev för dessa tjänster av indianer= na förklarad :moder. + Navaj de först lärde känna majsen,' jos-indianerna , berättar, a .en majskolv från sina fjädrar. + ter om, honom”? växte pu : bönor och i fotspåren" ski por. och Kolumbus omtalar k.; den avbil- dades ofta med en majskolv i han- den, och även vid de flestå religiö- sa" ceremonier, 'spelade majsen en framträdande roll... cs, ort Ett otal sorter "har uppkommit under tidernas lopp.Dessa' sortér grupperar sig i sju typer, vilka alla var kända redan innan europeerna kom till ' Amerika, ' Avkastningen hos de olika sorterna har' visserli- fernissor, + 5 ec oo. Majskolvarna - användes till pi por, som bränsle och som råmateri=; al för pottaskeindustrin, Aw? stjäl: karna framställes - alltjämt sirap,; ”men 'huvudintresset har under se- nare år knutits till. framställning av papper och 'isoleringsplattor äv majskolvar. Enbart i staten Iowa. har för några år sedan produktio="' . gen ökats väsentligt under de se- naste 400 åren, men någon ny 'des "och "förvandlades då till en” kvinna, Hon gav männen majs, lär- : :vartill..den skulle användas samt : som ett' slags stam= . då i en" kalkonhöna kom ' flygande från | . morgonstjärnan» och . skakade. loss” p "+: Från Nordamerika berättas, -att.' iden Store Anden kom till. jorden och gjorde en lång vandring, och : överallt där han gick spirade nytti- : ga växter upp. Till högertöck'väns- > grupp har inte skapats av de vita. Fr stuga : blommar just u Fett praktexemplar av den så kall lade syrenhortensian (Hydran- kög är den och blomrikedomen är helt! överväldigande, NH Syrenhortensi "har. denna växt fått heta därför; att 'dess gea peniculata). Mer än mans” |: rädgårdar! uppgöres. ” " SLaholm.” ES sc PERSSONS el. nen av fuktfri. halmmassa beräk« nats till lågt räknat 10.000.000 ton; : To ov S Wahlström. utföres. : Föslag till -nyanläggning S TRÄDGÅRD : 10994 o blommor ' mycket på er,, Om syrenklasar : hortensians blomsterklasar. är emellertid när i | växtplatsen är välvald och iriv= seln god mycket :större än: sy- renens, Ii snuva NE ; Den trädgårdsägare, som efter besöket "i: Laholms stadspark, beslutar sig för: att införliva den- na -riktbl de r- buske”, med ' växtmaterialet - i den egna täppan, skall veta, att krav på holms trädgårdar och planterin- gar mycket vanligare rododen- dron — den vill: ha ,kalkfattig humusrik och ganska fuktig jord. I en trädgård med väl till. tagen yta borde hortensian inte saknas, Bland annat av den an- ledningen, att den blommar som vackrast då de flesta andra bus- kar: för ..länge sedan. blommat Över, «a före More 9... "NÄR VI.HÄLLER på att' ge tips. om särskilt sevärda blom- ster., i: "Laholm, ;: skall: vi inte glömma en av årets nyheter. i Ifvarssons' Trädgård, ' Många la- holmska :: . blomstervänner' "och tillfälliga laholmsgäster 'har. de senaste veckorna ,vid "besöket + den :lilla- parken. ägnat--särs d växten :i denna lilla rabatt är en klart röd. canna; en:'absolut nyhet i serveringen: och flickscouternas Lahol lanteringar, ":.. Den bl | Handelsbolaget 10465. ALLA AADAAA DAN Östra "Karup; I lund. "ett - närmare : studium — och - titta gärna på bladen också. Även de är en glädje för ögat subtropiska områden, I har .cännan länge varit en upp- skattad " inomhusblomma, -'men att". den : kan trivas och trivas gott även utomhus visar de ex- vackert i 'hortensian . har; ungefär samma | äxtplats som den i La- |. sannerligen ', värd |, ;Cahnan ären, tropisk växt 1 finns i + Amerikas" tropiska och |: vårt land | / emplar,... som - nu: blommar så | Passar relativt stenfria åkrar. Vid. stenpåkörning slår plo- gen upp genom s. k. knäleds- ""Iyftning och "sänkning med. hydrauliska lyften. orns förarplats; . > Rymlig mellan plogkro < lältare halmnedp " Ifvarssons ”minnes- Äss: .. kvalitetsplog' tlösving och, återgår genom 9 Bekvämt placerade vevar'som ' ">. utan besvär nås. från trak. :-' LANTANR Tr rist . Separata skum. Ställbar top traktor 5 olika, "semellan utby inse tbytba Vv plogkroppar ka användas Överumöstål. - och skiv P som Passar a : Begär ört txemplar av prospekt! 3
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.