YYYFYTYFYFYETYY VTT TF FTOr aa nt YYYYYYYYYYYTYYYYTYTYYYYTHFYYTYT HY TY TEE PEN TT TTT YA AAA AAA AYT YT RFLYYT TY YT met TY YT TTT "är blå + med kutlriga. vit Era stackmoln. Då och då: brusar en vindpust. 1 lövskogen. Fast ef. t - . termiddagssolen brinner gul över, "den sörmländska nejden, är Iurten "tunn och kyligt klar, Det:har på en "enda gång blivit brittsommar, I hagarnas björkar glänser fläc- kar: av, ljust "guld. Rönnen står där, dignande av sång bärmassor, ”Ssom man inte sett gnista I har, .. - Kernä på åratal. Slår gamla mår- > > ken in, ' kommer det alltså bli en ”"Tejäl ' vinter, På hyggena: inåt skogen mognar som bäst lingonen; . och det "förefaller vara "mycket a gott om dem, Även: blåbären (i ' Synnerhet de'svarta:”skomakar- "- bären”) myllrar på sina håll, fast de hunnit bli i blötaste laget. Och ute på gärdena står sädesskylarna i långa rader. Allt andas. i det j blonda: ljuset mognad | dan, "Fast solen inte ännu på 1 nge skall tangera skogstopparna 'i "Väster, . har ringduvorna "börjat sträcka inåt sina sovplataer.. De - kommer flockvis, på stor höjd och vo "a meå skarp fart: Mot stackmolnen avtecknar sig vingarna sidengrå, Så hörs plötsligt ett gällt snattranh- de Änne I en hage: det går som i ett slags drev över björkarna och "Över. aspatnas. ännu- klargröna kronor: En rovfågelsskepnad « sing- "lar sförbls eskorterad av” några uppretade'snöskator, Först-en god bit bort avbryts förföljandet, Det blir tyst och stilla, så när son- på det avlägsna vinandet från duves- Ta kadrarnas vingar." Allt av grön- »ska,. isen: blomning och liv, som rymmes Inom nejden, tycks veta, be ”att'sommaren lider mot sin -afton. Det som om värje 'blad, varje. K 801 friden i omättliga lungor. : ..I slänten av en kulle, bevuxen av'stora, vackra h - "Brevet NON — I går fick'jag ett brev från en herre; som hotade att skjuta .mig om jag inte lät hans” fru vara i fred; — Det är tyvärn omöjligt," Han glömde sätta ut sitt” "namn, 5 > /”SOMMAR I JYLLAND” . Vid Vendsyssal - Na ÖNSTRUP I AUG Limfjorden toppar” av Nord- jylland, . På . kartan ser man den danska nordkalotten som en topp- luva — Skagen är själva tofsen på luvan, Detta landskap heter Vend- H syssel,, amtsstad Hjörring — ”Dan- marks” .kedeligaste,' By”, heter det r, ben tar två rådjur. Det är en get och ett kid. De hällena gen. Ja, k bjuder nog det större intresset, lyser 1 det starka ljuset nästan : eldröda, -- Uppe 1 hasselgrönskan flammar det också rött: där skör--' dar ekorrar nötter. Det” är mest ungekorrar, som hoppande genom gräset 1 gläntorha ovanför tagit sig hitut från skogen. Nedanför är gä med sina : och gula stubb. Nu hörs en vagn bullra nånstans i närheten; hovar dunkar mot en träbro; människo." röster genljuder I' den brittsom- martunna' - luften. Geten > lyfter Kuvudet på den långa, ranka hal- sen, "vrider på öronen, skummar . av vinden med näsborrarna,. Så sneddar hon uppför. slänten med - kidet tätt efter sig. Djuren är så gängliga och så lustigt låga 1 ri. set, De' skjuter fram -som några slags :eldfiskar' genom vass, Över gläntorna går det 1. långa atuda,- Vid skogskanten är ett brett dike, Med frambenen hårt böjda flyger de över det och in bland buskar- na, Stannar I en träskartad mark med odonris och högt gräs, : Småningom kommer skymning- en; och den faller hastigt nu mot Sommarens slut.'' Några. änder sträcker över skogen, vårtbltarna gnider igång sin hektiska musik. Uppe vid ”Jordbro” går en gräva ling ur sitt. gryt, En stor galt, re« dan tung och fet av' årets gröda, : Så" slocknar dagen bort; Natten kommer med sitt dunkel, sina dri-” vande, skyar och sin fullmåne En ny fruktodlar förening - "i Halland, Några. för fruktodlingen intres- serade personer i Tölö socken ha- de. till i - fredags sammankallat fruktodlare i Tölö. och närgränsan- .de ' socknar +till ett möte i Hede [skolhus för dryftandet av fråga om att de oljeförande lagren I i Sahara= öknen ligger på omkring 3 kilome= ters djup? ; con + I det stora oljeområdet vid Hassi Messard i Sahara måste man där- "för "använda borrtorn av jättelika ++ dimensioner, Man räknar med att!” - $ detta område, som är 1,500 kvkm, £unna utvinna inte mindre än 500, nilj ton. olja... ;&r Bal "Reservation fö "Hon inåtter vara hemskt trev= å lig, Alla "människor "talar: väl" om or vid mötet nå 3 -d mästare .L -C Lorentzon: ett: in- av en fruk e- ning. lärsträdgårde- tressant ' föredrag om fruktodlare- föreningens betydelse. .-. - Till styrelse för den nya” före- "Tningen valdes direktör Erik Corin, > fordf folkskollärare R- Forsén, lantbrukare »F Zachrisson, . Asslöv och Axel Johansson, Hvarla, Förse frågorwa .med lämplig : "signatur och uppgiv helst ålder - och kön: Det är givet att envars ' ' ligt bevaras, Det "är. ”Wyckligtvis inte över” allt;i världen som rasmotsättningarna tar sig så otrevliga uttryck som i Ame- rikas: Little; Rock. Den här. bilden kommer från Leopoldville 1 Belgi- - ska Kongo och visar hur vita barn + Hr svarta kamrater att simma,” Märk breven DOKTORN SVA- ' RAR och sänd dem till redale= H -tionen, H : Under denna rubrik besvarar en” svensk legitimerad läkare + kostnadsfritt medicinska frågor, ls från läsekretsen. ”SAnghan poctoris sd Jag föreslår att Ni på ett sympatiskt, vänligt 'och ej påträngande sätt nalkas Er gran- ne och försiktigt 'utröner huruvi- .|da hans hosta är av en sådan art, att den innebär en risk för Er, För ta har mindre besvär av ta, än han själv. har. häns hos- ett uttryck, som man använder för att: beteckna" allmänt en mer eller mindre "omfattande hastigt ' insät- tande förändring av cirkulationen | inom, ett område i hjärnan. Sclero- sig'disseminata är en organisk nerv- sjukdom, - ofta med :; förlamningar och . känselrubbningar .. som jd.. Haemiplegi betyder, halvsidig- lamning, Liquor. avser i allmänhet Fyggmärgsvätska, | lege + "Ledsen flicka” Nibehöver inte lvära rädd för att gaser från magen a djuren -j I koer” övrigt får man väl anse, att Ni of-|. "Undrande? "Cerebral insult är |: inte minst den ganska färska 'sta- alltså fiske="och hamnstad. öfiskarna nytta gärna Hirtshals goda hamn, landar sina fångster här och. går in när det blir för hårt väder ute på Fla- dengrundet.” - Hirtshals hamn: är den enda riktiga, isfria . hamnen ' på Jyl- landskusten " mellan Esbjerg : och Skagen och det är på hamnen och fisket och fiskförädlingsindustrin som staden vuxit upp. Dess sven- ska sjömanskyrka är sevärd, van- ligt --smakfull.. Den . till kyrkan knutne ” sjömansprästen. "är. så att säga trekantig,. han skall. handha | sjömanssjälavården också i Skagen och i Egersund, Norge. Ä < Men. inte bara nyttans och mö- dans svenskar, har upptäckt Vend- sysselskustens '.företräden. Antalet svenska semesterfirare som befol- kar de många sandstrånderha funti om kusten är "stort, och i i växande, Svenska bilar är nu” på sommaren lika vanliga : 'på :Vendsyssels. vägar som danska = och näst efter kom- mer de tyska, "På många sommar- pensionatsgårdar "kan man se att flertalet bilar är S och D märkta; någon enstaka N. "Tyskarna ' drar stor fördel av sin valutas hårdhet och 'den” svenska kronan. har. ju också värde i förhållande HT den danska, Åtskilliga saker — fram- förallt ost, ägg och fisk '— köps fördelaktigt i D: k' med sven- gen, den Hirtshals, en pendang" till Ska- |” ”.:Kanadensiske rtocksångar. Poul iden ser: vi Little Gerhard SR : -med Lill-Babs svenske kollega Little. Gerhard och : Babs, då han besökte Europefilms ateljé t v och sittande vid pienot: Paul Anki i | svartklädda på b Anka. bakom sig. sx ISKANOR "OCH FÅLSTERBO är i våra dagar mest" kända som tu- ristcentra,' där man kan träffa folk från ' hela 7 landet," Man" kan ' där njuta av en egenartad natur, salta bad och”en'. härlig” bådstrand. Att ibland "kunde pj personer,” Sillfisket sköttes uteslu. tande av den 'danskå befolkningen, medan. köpmännen” så gott”. som al-| lesamman > val Läiga tvillingstäderna en gång varit ett viktigt ?: handelscentrum; > > tänker man' knappast. på, Men städerna har' haft: en storhetstid, 'som 'sam- manhängde med det rika sillfisket, Från 1100-talet och fram. till 1500- talet berättas att sillen stod så pac- kad" utanför kusterna att man, inte behövde använda nät för att fåhga por' i-båtarna.' Säkerligen var der trevligt att vara med på ett så gi- vande fiske! Men fisket blev ”rik- tigt lönande först i' och 'med att man fick ordnat "en försäljningsor- isation, och de som ställde om ska pengar och i Nordjylland är det nog ganska mycket billigare i största "allmänhet. än i och kring ö vi i - 7 den, var de hanseatiska: köpmän- denna tid till Danmark.;; in Falsterbo I ter. för. stora in- ' Lökken är väl den mest trek terade badplatsen Å Nordjylland A delvis "om ternationella, : marknader, ' iskånes marknad > där . man "sålde. dels Apelviken, men. 1 len är sändlig. Den är farbar och tillåten med bil, ända till Blokhus, en an- nan 'stor sommarort nära två mil bort. , Vattnet : i. Jammerbugt ' är mycket salt, 'mycket : friskt, "men blåser det så är det svårt att klara sig i de hårda brämningarna.- Vatt- net blir "då en ;såndvälling "som den 'ätanför halvön fiskade” sillen och dels handelsvaror av olika slag, Varuutbytet skedde. mellan Öster- Ik; ådet + och. d: och man : kan: säga att' halvön vid denna tid var ett Centrum; i norra Europas = SILLFISKET VAR. "SEDAN u minnes tider, ay betydelse. för, de omkri in- piskar "som. vatten är: inte : ällnäcmelsevis så salt, men det" är: i stället "oändligt utsläppt olja, ” 'söm är en verklig plåga fö r ”badgästerna vid Det. finns en östsida på Vens- | syssel — javäl, 'men den är tama- | re, och 'skall man! ägna. sig åt Kattegatt, 'så är det notoriskt att sidan. "Men ”Vendsyssel fan också” "ett inland som inte saknar intresse, ett |. jordbruksland, där: avhästningen icke fortskridit ., så . långt. som i Sverige. Här är. lätt jord, : vilket kanske 'till. en del; förklarar i att hästen ännu i. stor omfattning kan nyttjas som dragare och då är att-säga att den förhärskande "häs- | ten är "norrbagge”, den lilla blacka |: pigga 'fjordhästen. Denne trevlige |: krabat ger liv åt ängarna, där han | betar i sällskap med ”grässende |: ”. Dänskärna är lidelsefullt in- tresserade" för djuravel. Sådana ”dyrskuer” som varje sommar eta- | bleras' bl a i Hjörring är stora folkevenemang. ; . Det : märks ', att lantbruk och kreatursavel är vik- tiga ting för hela befolkningen. Hjörrlings” — förnämstå | offentliga d vånare, ” men . sin stora” betydelsé fick. det först "med, Hansäns: upp- komst, Detta förbund av: handels- städer i norra och. nordvästra Eué ropa. behärskade under medeltiden så gott som all handel i norra Eu- fort hänseköpmännen. an- lände7 till Skanör och :Falsterbo I blev skånesillen', en internationell sökt sådan. , Hansan : kunde också anskaffa det för :sillens konserve- ring nödvändiga: saltet, "och, därför sillen och sälja den." nd :Fiskeperioden räckte från augusti till - oktober; och "under denna -tid dem”utan kunde "ösa den med :sko- MN nen,' Skåne hörde som bekant vid i Under 1500-talet var Skanörs och 15 | : | funnits ett betydande vägnät, I res handelsyara och en. mycket efter- | blev. det ' lönande både att: fånga | öv massa kvinnor, hade" arbete 'med att rensa och" saltå" ner sillen, Detta" skeddé i från hansestädernå medförda tun- nor. Man kan således här tala om I; en hel industri: Avfallet från rens- denna: or; ganisation som lib att mycket god i F Och det. var säkerligen nödvändigt, då så mycket folk samlades av, grupperna. fick' slå "sig ner: på"bes stämda, . utanför "de. båda "städerna belägna”. områden, ! vilkas. gränser]: var utstakad k och för rar, har sorgtiden. förkortats avsevärt, känslosak. Forgband på : slaget." "Med hjärtlig pgå ti 40—50, ö00 | > 1de' i vanlig: bemärkelse, torde: lön "[ej. kunna utkrävas, 4 bo I önhostre” Förr gick m man sorg- ett helt år efter föräldrar och |: räl men på senare tid När gamle kungen dog bar således vårt "nuvarande kungapar endast sorg -i- fyra månader, Det. finns till med människor som endast är | " Man har berättat o "na spelat upp deras grammofon och sagt om | säckplpor.: - ” musik: på att här är « typisk syditaliensk folkmusik, fört > mig ut i byarna ' och utan krus s - fått fram instrument .och folk som i kunde berätta om säckpipor. ,Och . ” ; hela tiden har. man med en bes. klagande” huvudskakning” sagt alt : här spelas aldrig säckpipa annat - än till julen, herdarne som kap H könsten ligger nu rånga Ummars "5 oc JR upp i bergen ned sina djur SN omedelbart efteråt återgår till van- liga. kläder. 'Det- blir till - sist -en . Å ena sidah ”sörjer man inte.med kläderna”. — å den andra bör man ju inte väcka anstöt, Men går en sonhustru sorgklädd tre må- nadér och sedan: övergår till neu- tralä inte alltför grälla färger, kan det "anses fullt korrekt, 'På dräkt eller kappa bär ni-ännu' någon tid = PGallier nder denna. rubrik esvaras äv nidiska: frågor av allmänt Antresse mot en ersättning av 2 kr i Hrisnär- k "ingående elier enskilt rvar, betingar ett något högre arvode, : Alla: brev! adresseras till - Hallands "Nyheters Tturidiska: : avdelning, ' Norrmalma- torg + Stockholm. - FRÅGA. i är "två: makar som har. gjort ett inbördes - testamente, bevittnat.” av; två :ojäviga och « av Vil . sti de -— för den fina lädersächets kar le man ju använda till annat undep . . den långa mellansäsongen", > et , Oktav: ” alt man för 40—50 år sen när man hörde den ha” lilla, fina” stads namn alltid ” kom att tänka på Kråkvinkel. Det fanns en uråldrig” liten -Kråkvind - s kelpjäs som" hette ”En natt i Fas co cc. ' kenberg”, "Värtevigå.. -.amatörsälla skap måsle spela den och så blev, - Falkenberg den verkliga 'hålan” i "Tanidet, precis som Vimmerby g ges nom” roman det, så kvitlar de + för TV vet alla,” " vilken pärla 71" 'det" halländska ” ”.kustbandet Falkenberg mn det. att ålerse Bro; Sveriges Ponle tt Vecchio, .” och? "konstatera hur 2 "skickligt "män Jagt? den nd - bron vid'sidan: ev den för att in.d . innehåll att den 'efterl ska sitta i orubbat, bl, Sedan: blir det | bröstarvingarna” -som får dela. bo- a li g ädla. brofil et. B öras el= höver ler går. det att: det ligger hemma I if säkert" fö; H: rätt aävt taga lön; när hon hos fästmannen + och sköter : ; hushållet, då: det ej varit något avtal öm lön, ch" för: hur. lång: tid gr Ovban kan är ” här ej synes vara fråga om ett .anställningsförhållan- $i det lovligt att låta skakning, av sängkläder ske genom fer :fönster .på nedre boer åt ga- "kan riskera bötes- SAR Luz 'Marinb "Zuluaga la Co lömbia "har fått sitt porträtt på sitt. lands frimärke; Hon poserar |. 1. baddräkt ;'.och är. den första |, 1 Pris” 1: världen som, fått" äran. | k vid ' 23 år, grälar ' två: gånger. pl Vv med 'sih nah: lever | > fem år långre' än hän; går:3,027 gånger ' på: bio och" telelo rår under "sin "livstid tillsarmåne 3 år 8 må ader, 2 vetkor ch om : "Man straff om ' brott” mot. av vilka avgift. till .danska. kronan fick |; =. betalas: Fisket bedrevs av. folk från 12 -: Hel . Ahus, |: Kalundborg,. Arhus” ov samt - turligtvis : även från Skanör "och Falsterbo! På marknadsområdet har 'nans ekonomiska tätlghele Had skulle tillse, att de mångahanda pår; gör blev, indrivna. till 'statskas= ar under gel har de olika k år dena . avgränsats 'av' vägar. ' På" sitt område hade köpmännen ordnat 'si- 'na” bodplatser:'längs gatorna,' -BO- 1. . darna' var byggda, av trä och. mera sällan i korsvirke. Köpmännen Lför= vär ade" sillen ute vid stranden av fiskarna, varefter den fördes till de olika områdena; rensades och: sal-- tades i tunnor. Sedan: var den” sände egna fogdar, 'som skölle. till- varata köpmännens intressen” gent-- emot" de” 'kängliga : be var det ett rörligt liv i: sysk derna. Då möttes köpmän från sti- derna" kring Östersjön "som också från Nordsjöns städer. Dessa sena- re" "kallades ”omlandsfarate, efter- som "de: måste segla. omkring Jyl land” och ' genom Öresund” på. fär. |5 Pode dere gemensamma angelä” h -För de. religiö; fanns flera kyrkor, "uppförda i Skar hör -och Falsterbo: en, ännu, kvar- derna. till :och från -skå kna- derna. 'Sillmarknaderna växte .un- der: 1200-talet ut ill stora vary- |: "Tvenne Tepresentantör "för kun? var "på halv= mässor,” "där östersjölå varor, byttes: ut mot de västeurö- ön, ' dessa ämbetsmän ' var: fogden |+ gjälk . För :dem' uppfördes peiska” kö I synnerhet klädet spelade en:;vik- tig roll, man ville gärna: skaffa, sg vackra kläder då som nu.: ; "MAN BERÄKNAR, att anlalet av tvenne fasta” borgär,: den" ena "vid Skanör, den :andra vid. Falsterbo. Fogden var befälhavare på 'de. bå- da slotten "och & jens . slällfö-. : Lalldeles.: Fisket "började också” få | uppsving i Nordsjön, dit sillen sam "| strörhmarna. Från 1400-talels bör- SITT: STÖRSTA OMFÅNG: nåd- de skånemarknaderha: under Sal och 1300-talen.. Mot :1300-tale:s slut började” nordsjöstäderna:' "att i allt mindre. .utsträckning låta represen-. i Och "slutligen uteblev! de lades på ' grund. av: undervattens- jan? övertogs" handeln: :pästan helt: av: Falsterbo, .där- sillmarknade; ännu fortsatte i över 200 år. Vid: 1500-talets "början "inträdde tillbakägången : 1: Hansäris -/makt- ällning, och vid århundradets slut ägde: denna endast "en skugga... av in forna. storhet; vilket, resultel Jr frkolkdenns Ing: Mai grep en på bar gär: Ing en'lägenket. där. fan. hits; För! pengarna :. köpte :-hafi :eh ”skåpvagn för. transport av vårtor i amue Alfreton,' med fick, häro dagen "en -uppmaning: av reg ringen att "bättre": 'vårda ' "sin oe mangårdsbygghad ; "från 1400: ta fors let. En del av fåket är borta och | > a han ' odlar" wmater' 4 festsalen von "och " bönor 1: fängelsehålån. ;;C |. : 'svarader ”Felet'är Oliver Cron-, ls, som k de' i; att" 'miste sin Betydelse "Är 1606 gjorde kung Christian IV-slut på dess "haridels- privilegier i Skåne, "Syskonstäder- näs storhetstfd 4 vars "slut, och. "andra Nuvarande : Sverige t 1225 i Falsterbo: Dei pionjärerna”, "nn tiongskrivelser, sl p ssident Eisoj« hower,. Nikita, Chrusjtjoov, Harald MacMillan, president de, Gaulle..och, andra ledande ”persofillghetet. för”. att [tillkännage sin. exlstens:; I bi il förklaras föreningens, syfte vara: att 4 | åstadkomma ett” garvar! änt Iintroduxd, 4-4 ;inellån - alla dem”, som änbér alt: resor med ' dskepp inte bara är ved" eller". träkol. Den” fyren! tändes” "första: 1843, reträdare: på området, han vakade skulptur' är en jättelik” + upprest utanför residenset. ' Platssökning .: oe Du fordrar ovanligt hög lön för en pojke som inte har 'den ringaste erfarenhet. . "Den platssökande: — Nå, men är inte. arbetet ;svårare för mej, när jag inte vet hur jag skall sköta det? Jag bara frågar. : Kr fördärvar' Er andedräkt, men "det är givet att födan, t ex vitlök ofta sätter 'sin prägel på 'andedräkten, ånfektioner I tonsillernar ., / "i (AV marknadét 1 je möjliga” utan också nödvändiga om välstån Dålig andedräkt kan också bero på ! SPA hADANAAAAAA- vo FRYVTTTYTTEV TYVETTFTTTYTTTYVYSVVYTTT Ah ABAD. | U EPT VIFT EITE TI TEGETITVTTISVETEESIIVYTVNN AMA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.