rreveyvYrevYyYrYY LAHOLMS: TIDNING — LT po > Inflation i i VAR. "DEMOKRATI är sela- tivt ny och till 'sina väsentliga . verkningar tämligen” oprövad. Dess målsättning är väl knap- past riktigt-klar. I största al". smänhet är den väl materiell Från den synpunkten bör den; nog också belysas. En genomgående, tendens är . maktcentraliseringen. Hos .re- geringen förläggs den politiska och därmed också den ekono- miska makten. Vår tids kom-' munikationer -har möjliggjort - en centräliserad maktutövning och kontroll, som tidigare varit otänkbar. Ordern från Stock-|" -holm når på några minuter den mest avlägsna plats. - Genom en maximal beskatt- ning disponerar majoritetspar- + tiets regering över en betydan- de del av nationalinkomsten. Om till en början åsyftande en Inkomstutjämning har man nu- mera gått betydligt längre. Man ar , över Ink helt enkelt . därför att man underskattar medborgarnas förmåga, att förvalta sina in- Ikomster. Den centrala admini- strationen anses säkrare. Man beslutar utgifter i stor skala på skilda områden, vilka sedan måste täckas av inkomster, Administrationen .växer i takt med olika . beslut och regle- ringar och därmed tillskapas mängder av nya statstjänster och den arbetar tungt, många gånger utan att den ena han- den vet vad den andra gör. De verkliga ekonomiska följ- derna av alla ingripanden till- sammantagna blir omöjliga att överskåda. ; Brist” på, samord- ning skapar; småningom förutsittninga en; ekono” misk krig... Nn SAMTIDIGT. .VILL det' sys nas som',omi alla'politiska' par; tler äro, nödgadg”utlova' stö ekonomiska” fördelar , för sina väljare « lin: tsarkhällsckonomin kan tåla,” Så småningöm när" växlarna” skall inlösas står en- dast' ett 'urgammalt' medel till buds, Inflation?! Det ledsamma härmed "är -dock' att I huvud- ank vissa kategorler I samhället får betala kulaset. Dot är fram- förallt de med gammalsvenska dygder : behliftade : skötsamma och sparsamma. För visso:är det spararna, förslikringstagar: na m, fl, de som genom livs- långa uppoffringar sökt trygga sin ålderdom och sina 'efter- levande, vilka berövas frukter na'av sitt sparande. De andra, te som Inte gjort dessa uppoff.. ringar, drar däremot fördelars na De gamla visa" ekonomiska reglerna gäller sålunda inte längre, De som är något äldre fick I sin: ungdom ofta inpräg- lut att sparad slant är lika god som förvärvad. Den regeln torde inte ha någon giltighet I dug. Lösen är I stället. Köp allt du kan, gärna på avbetal- ning eller, kredit så långt det går, så gör du en vinst när du skall betala med sämre pengar, Detta något om inflationens väsen, En enskild, företagare får inte handla som staten gör. Han måste alltid rätta mun efter matsäcken, Politikerna däremot arbetar många gånger först tänka på det lekamliga li- IT= statlig regi komsterna efter de- beslutade utgifterna. Följden har blivit skattebördor och inflation. - Ett stabilt "penningvärde. är dock -förutsättningarna för ett ordnat” samhällsliv: Ett /opå- .Jitligt "penningvärde däremot Beautiful st Swralodale, I Love thee <fhe The land it. is set in 2 (cultivate ” Iadale i "har destruktiva verk .på I effektivitet "och moral” Spar- samhetskampanjer i känd 'stil har ingen. inverkan så länge .den > allmänna penningrull- ningen pågår. Från grunden får -vår-- politiskt ekonomiska ; är. av Yorkshire's dalgångar i Pen- nine” ' Chainz Fågelvägen är den den patriotiska balladen. säger. Tar mar däremot en, promenad syn förändras. - ” Betesdar cd När vi läser om bibelns Be- tesda, i vars pelargångar lågo många sjuka, blinda, halta, för- tvinade, en plats av ned, lidan-! de och hjälplöshet, så ligger det nära till hands att fråga sig, om inte hela världen - just nu i mångt och mycket är ett' enda stort Betesda. Hur mycket sjuk- dom och nöd ryms där icke just nu, också sjuka hjärnor, anfrät- ta karaktärer och ' förlamade vil- jor. Och mer än en av mina Jä- sare är säkert själv förtrogen med kors och" börda, vanmakt och hjälplöshet. ”. ' Men Betesda' är inte bara en plats för nöden utan' också en platg för nåden. Där. gick en gång och där går än i dag en förunderlig läkare fram bland allt 'det bittra, tunga och svåra vår Herre Jesus Kristus. » Och han, frågar , ännu .som förr en gång: "Mvill du bliva frisk?” Och där viljans öppna dör Yr finns, där går han In och frälsar och he- lar. - snänåkligt "att där vid dandet, I vår, text var det inför dot "Ickamliga - lidandet som Je- sus, stannade. Han, hade" i'san- ning. hjärta för” all mänsklig nöd- Hur ofta stannade han' Inte hos sjuka ” och' lidande - människor, Han kunde inte annat. Han, den störste barmhärtige samarit, som ått på. denna lidandets jord — han kunde, aldrig gå förbi — Varifrån. kommer. då. lidandet? Ja, säg det, Låt 0Ss i' varje »fall sluta med att 'påstå, att det kbm- mer från "Gud. Gud ' kämpar tvärtom mot lidandet, Och när "Jesus , gick omkring på denna jorden. så sade han icke till de många sjuka; lama, halta, blin= 'da,, tviniäde,'” månadsrasande, därmed är icke sagt att icke Gud har en bestämd avsikt med det lidande, som han tillstädjer — för det har han — och kan ta det i sin hand som ett verk- tyg och som ett medel för din och min fostran, . . ”Vill du bli frisk?” En under- |" lig fråga till en sjuk människa. Och ändå en vis fråga. Ty sä- kert ha många sjukdomar sin grund just i en förvänd vilja, där inga mediciner i världen kan hjälpa, : Människor, som bara ängsligt obseverar sig själva och Av kyrko Ragnar NE Backa församling; so Göteborgs stifts 0 a d spetälska: detta" är Guds vilja» Il. stället botade han dem. — Men |. : girigt vaktar över sina sjuk- domstillstånd, lever inkrökta i sig själva, behöver den frågan! På motsatt sätt, De rättar Iin- av Jesus: ”Vill du bli frisk?”] Behöva. få lsin vilja vänd utåt och uppåt. Behöva få en sann förtröstan på Gud, få en ankar- plats' för sin' oroliga "ande. . Och d till hjälpsam- Det betyder för många " åfervändande hälsa — eller också starkare skuldror att gott uthärda sin egen sjukdoms- börda. , Och . även om lidandet förblir 'en” gåta och ofta ter sig för oss som meningslös — så kan « likväl hen — smärtornas man" IPge oss något, kanske mycket av dess mening, när han får bli centrum i vårt liv. Vi kanske icke få det svar vi vän- tat, Men en gång i evigheten ska vi säkert få se, att det var brott- stycken” av "det stora svaret, av den stora gåtans lösning: - . Betesda!. Där går en förun- derlig. äkare. fram. "Men först värdiga "Att i livet |! och? vunna. av Gud: i övergång till .det "rike, som Gud]! berett, åt dem, som älska honom. — En norsk: prästmä .säde en gång: "Jag har lärt mig, att vi ofta måste" ha :det' svårt för att få det” E gott? » - Ja, du vet nur 'so- len kan. lysa eftér den .Yegntun- ga dagen... Efter förmjukelsens väg till: korset, syndarens väg, väntar”en frid bortom allt: vett: Varken du eller jag behöver 'sä- ga som mannen 1 vår text: ”—- — Jag har” ingen som hjälper mig —--.''" Vi ha en förunder- lig Hjälpare. En förunderlig kare, i. vars hand vi helt få för- tro oss: Han som förlossar oss ifrån alla synder, ifrån döden PREDINOTURER Båstwls kyrka hgm 21 domprost Yngve Ahlberg. Hovs kyrka hgm i m nattvg. Skrif- "tetal av-kh Adrian, predikan av . domprost Yngve Ånlberg Där. efter; kyrkogårdsinvigning av domprosten. Laholm 10 hgm kh Håkansson, Skogahy hgm' inst på gr av re- " Paration. Veinge 13 hgm kh Ljung. Tjärby' 10 hgm kh Ljung: " Mestocka 10 hgm med ”nyförhör komm Nyqvist. "så." Långt ' tillbaka' i' £ teller: "stumpar - No Nå "bil. och följer. floden från Keld, " den högsta byn i dalen, tills vattnet skuggas av de "grå murarna" av Richmond Castle, har man pas- serat 26 milstolpar, Der kurviga backiga-landsvägen och den por- lande föga 'vattenrika men idyl- liska floden - följs: åt "mest hela dalen: : + Skandinaviskt Mä i Yorkshire - Floden; som "gett namn åt da- len; har liksom så' mycket annat häruppe namngivits av nybygga- re från höga Norden. The Swale hade nämligen. i äldre" tid :'ett våldsamt lopp, dansade ' över klipprev, skar 7 > resolut genom raviner och :tog ofta med 'sig stora ” stycken” "stenar, när-den rusade "och brusade' under flod-' tiderna.: Numera är "den dock lugn och: sansad åldern har tagit ut sin rätt — men de stora stenarnå på ömse sidor om den väldiga ' strömfåran. är påmin- nelser omsatt the Swale en gång kunde vara en farlig bekantskap. ”The Swale resheth rather than runneth”, sa en:'beundrare av floden för över 300 år sedan. De skandinaviska invandrarna gav den . namnet ' Swale: för dess snabba lopp. Släktskapen etymo- logiskt med det svenska ”svalla” är -lätt att upptäcka.: En annan Skandinavien-reminscens är' att ”dale” (dal) alltid "användes i Pennine Ohain istället för ”val- ley”. et Det är också lätt att se 'upp- rinnelsen till” namn:"som ' Keld; språkligt sett är ordet "förbundet med: det nordiska. Ptvätta”, dws Thwaite .var.en öppning i sko- gen; en på träd: rentvättad plats. ”Muker” är: släkt! med det engel- ska: ytmåttet ” acre” (något min- dre än'ett' tunnland) 'som i sin tur är förbundet med :det sven- ska åker”. - Ett 'katastroftillbud - Nn En liten idyll i sommarsol och grönska är. ”Thwaite där - den djupt i dalen" ligger : vaggad av de tre bergen Kisdom, Lovely Seat och Great Shunner Fell. Med ett sådant läge:är-den lilla byn till synes "trygg och säker. Det har dock! inte: alltid varit tiden när - i vargarna var "talrika i Pennine Chain kom de "ofta. vintertid i flockar över bergen, strök utmed de fåtaliga - .'bondgårdarna 'och sökte 'stillnad för sin blodtörst. Och så: sent "som ' 1899 var Thwaite just ' genom "sitt läge utsatt för ett olyckstillbud, som kunnat få de olyckligaste konse- kvenser. - Det var i juli. månad och ett häftigt, rikligt regn hade väl- signat bönderna och ' jorden. Men det blev för: mycket av det goda,' säskilt uppe i Great Shunnor. Fell, - (som med sina 2.340 fot över havet är det hög- sta berget i Swaledale och det Laholmare. på englandsresa berättar. om; järde i ordningen. i " Vörkshire). 1 Plötsligt skedde ett utbrott och enorma . vattenmassor, . störtade sig utför Great 'Ash Gill. Folket icen enslig bondgård vid foten av ravinen fick så mycket and- rum, att 'de kunde 'rädda : sig genom = sovrumsfönstref, men huset "var i ruiner, när vattnet så småningom. sjönk undan." : Den otämda: floden förenade sig med den redan överfyllda : ISwale. Isket grep den allt som kom i dess väg: får, höns,'ut- hus, hundar, broar; Allt' sopa- des utför i en yster dans, Vid Hoggarth's ' var som vi nämnt en bondgård” fara' vid Twaite stod en "hal-bys välfärd på spel, Det-sägs att hade vat-' tenmassorna - från det plötsliga utbrottet en julidag 1899”räckt endast 'några . minuter "längre hade "ingenting blivit kvar av Thwaite, Nu inskränkte sig ska- degörelsen. till strömmar av vat- ten "över" de korta 'bygatorna,' några bortsopade . uthus oth trädgårdar närmast 'den egent- farmar-livet och det var Brut n Iperiod i Englands historia, an- "Joch gruvindustrin utvecklades. ”De är. nästan n alla bönder”: det stämmer bättre i dag än det t någonsin" gjort; Förr fanns nä Egen en allvarlig korikurrent ti vorna. - Under '11—1200- -talen, |. som. var en stor kyrkbyggar- |” vändes bly: till takbeläggningen Ungefär 400 år.senare: inföll: en annan »”expansionsperlod, "som |. fortsatte . under. 1700- talet och | början av det följande århund- randet, Men så kom vändpunk- ten. Omkring 1860 kunde spanskt bly, som" .innhöll: silver, köpas billigare. Blyådrorna i: Swale- dale ” dale ; gick djupare: och djupare ned i bergen. . Arbetet fördyrades ch svårigheter med transporterna uppstod. En" efter en jades,. fruvorna igen och : de övergivna '” gårdarna: blev., allt : flera. Flykten, från” gick och - boskapsskötsel: blev ensam herre' på näringstäppan: Att vara bonde I Thwaite' eller någon anran av byarna i Swale- liga strömfåran av Thwaite Beck. "och en ' plötslig.. skräck, - som! Det kusliga årtalet finns inristat i en av stenarna i | bron vid Thwaite, ” Slenmurarnas land. Thiwaite' är en . käraktäristisk by i Swaledale, : både för att den är liten och föratt den som många andra så. plötsligt: dyker fram nedanför backkrönen, vare sig man kommer från Keld eller från den närmaste "staden Hawes i " granndalen” -Wensleydale; Om man "endast ser. till de” grå "och brunsvarta husen kan de' stund- tals ge ett lika" dystert' intryck som ' de vaktande bergen i om- " Inejden, Men det : är 'inte "byns enda ansikte, Thwaite Beck, löv- | träden som kantar. dess stränder och : blomsterrabatterna utanför husen bevarar. idyllen:4-stenbyn. Att "därtill. möta det glada, gäst- fria, även -i. det :strävsammaste arbetet 'förnöjsamma " folket -'är att ha fått fullständiga! bilden av den engelska "byns" ansikte” . Ett nätverk av stenmurar om-= ger , Thwaite, där den” som : en stenmurarna 'ringlar uppför . de djärvt .. stigande och irrar över de" ödsliga hed- murar, som är 300 är, Den stora ”murar” "perioden inföll "dock för ungefär 150-år' sedan; när Par- lamentet , antog: ett; förslag om indelning av jordbruksbygd och "betesmarker," murarna: samma funktion som bonden behöver då och då repar rera de gap, som étt missöde med en traktor eller styrkan hos en vinterstorm åstadkommit. En -stenmur i Yorkshire är egentligen två murar i en; något lutande mot varandra och: sam- hållna av å låsande . stenar. Mellanrummet packas och kilas väl av mindre sten. Om muren. " avslutats pro- pert och '' "snyggt täcks den av en rad fyrkantiga, uppresta s. k. 200 miljoner afrikaner möt [0] miljoner vi vita” TRETTIO SVARTA MOT EN VIT... RHODESUA och NV ASALAND fortforunde erva berett, matinnen år komplicered: med och bäda om & hk, oa jdafrikanska Unionen, vom mar om atark nen forklöreningsröärele. bårt ansatt efter de enande Mk ae deltog I utriderna ov De avarta will mio varkångig lfedrestion åndå skulle ge de sn erslig: b sar 6 slår under av slet vita ”kerretulket”. ba Unionens bersktade raspelitik ledes sammansiötnisgar mellsn vita, afce mera paredoralt statgskick äm grn upplörker på denna sila totalt förmyndarskap, utövat "Unionens" kon järnridån, och ”, som gör. murtoppen lik tänderna i ett sågblad. En ordinär stenmur har en höjd av ungefär 1,6 meter och tjock- leken' är nedtill c:a 70' em och upptill c:a 40 cm: Stretande Juppför gröna ängar och bruna hedmarker '. eller kastande ' sig utför sluttningarna i ien ormande dans — vilket man - vill — styckar de kilometerlånga sten- murarna ' sönder. dalgång" efter dalgång. I osymmetriska gro- teska mönster, som trotsar. all beskrivning, 'spann de gamla murbyggarna ett nät över. land- skapet, ett nät, som idag beund- ras av turisterna, är. minnes- märken över mannakraft och soggrannhet, och alltjämt skiljer gärde från gärde, dvs fullgör sin ursprungliga uppgift, - Flykten från gruvorna Ena av verserna i den redan Thede's Muker and w. ite, : ancient toons, - wa ” For seeing auld w ommin : sold Iwearing They're nearly all farmers. "and live on their own Erounds, ves bank plenty of Poa heyve got överrumplade "både folk. och fä.: utdelning. Den trånga "dalen kan s vissa sädesslag. Slåttern. jättespindel. : i-gropen noggrant |' bevakar vad som händer där det yttersta trådarna löper, dvs där | . markerna... : Murarna” är : mycket : gamla, — närmast byarna finns |” Idag -fyller sten-| de gjort under årtionden. men : dale är "inget: "sötebrödsliv. Det är en daglig möda ofta med liten "användas: endast för höskördar. De gropiga, bränta sluttningarna är omöjliga att'plöja, även 'om sommaren skulle. hinna : fogna |; all- tid en familjearigelägenhet; med full sysselsättning för'den yngste] såväl. som den” äldste." En” stor del av arbetet på bergsängarna utföres av byns" kvinnor. : om] slåttern "gynnas av strålande vär | - der "tycker" dalbi nden,. "att: hans ”baysmaling”. Jen Jä kör. Ofta får han:dock hålla på från juli ' "ändå -fram "till'-slutet av. september I innan de sista hör För en' slättbygdsbo sti faller : ängarna" :så. "kusligt; Pbrarit att han frågår sig hur. traktor dem. Lien! ärfockså ofta. nöd: vändig under. slåttern. ; Ovanför 2 de flesta de komm från. Mor ' inte 1 +: han t sjuttiotalet e han: tänker. på -tid, 5 "borta, På alla, de hi så syskonen: På hemmet, det kära i skogen,” undangömd vrå "den: jorden föräl de ned Den möda de där Jac ida kräfta, getuse och för härd... sjukdom'.c och " de togo för Bekymmer. och" frågor. i denna förgä ngl Så ser han den följde på gårdagens = "Jiftande ”gång Na :Då .Mor oftast' tog sig, Hill na - kyrkan : srt 2 N :var/haly: ry, ssavské vh öe os | en-dag utav Far "och av Mor: ör. allt: vad du ö skar. av i, : andra! : , vi båda på gossen vår or. + De blevo den skönaste : bibel, jen pärla, is har. och" stor. Han sökte ik .sin: lycka-”i världen, så sto ..Men aldrig :den ble d an hoppats; hemmet, ho: Mi och häst; kän hålla balansen'på I « « sluttningarna | -- > « Tråkigheten var: det. särmärke, som präglade" det svenska hovlivet! under Gustav IV' Adolfs dagar och till "det "allra ledsammaste hörde måltiderna, Kungen, som totalt sake nade humor och för sin egen del uppträdde" med. en Värdighet,.. som. - på många håll väckte löje, krävde man ar om 6) fystnad” skulle råda, då ' Hovmännen fick där; andra” utväj under dena prea r hitta på Bar. för att döda tiden långa” serveringen. Nu att på ett av lustslotten en servis, på vars tallri- kar i botten fanns Porträtt av Sve- e en spännände ik man fick lade man handed över figuren och ma- nade viskande sin granne att 'gi; vilken regent man fått framför le a m stav Tv: Adolf, - som snart ri märk a att något "roligt försiggick fnissning — blev mäkta vred, -— Vad är det sig där, borta? Ulrik Gylden H gissningsförmåga på de och med största förklarades för Hans. som vär i görningen, ör JAg förbehåller H e' företar "heter "med Sven ec fran Rö gar, genmäldeé sta stränghet. Prov. Harklan. Underdånighet dig. ges framfarna ki 'un- monarken med s tör- tyckades besinna sera "vreden. i n ken: låtelse, me vit” rödblå'17 ansiktét, "Han ku inte få" fraht ett ord ng dan drottningen". bet och Blog ned. ögone detta. konstrue. |: Uppstod ju en och annan |' : herrarna har för | Topade han till greve Majestät vad |. VN —'Jag'b Gustav -IV Adolf Cup; ha till svar, me- sig i läppen "Nu blev Gyldensto — år a olpe u ö ort; Bökent ” Ett ar; Ppriktis t IK brev Til: g och var nära att förg gå s sig men ba andtodsbölaget. med begäran om” - s Ä 2 av -asfurarisebt s
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.