. tillskott, + .« mt "svenska "kyrkan 'i' Wilmington! för DELAWARE, ”gmaterön, + Specs - En utbyggnad av Vertot Aircraft 8- or 'sington, Pennsylvania, för, tillverk- 'ning av-jetplan ' kommer . att ge - samlingen av svenskminnen i Wil- 'mington, Delaware, ett vä defullt > På Mertols” ind' "stod 65.000, >= i Huset revs ifjol höst, sten för för sten, och skall återuppföras in- till Heliga ' Trefaldighetskyrkan i Wilmington, som byggdes av svens- k is är Ameri- ka nämligen ett hus som någon gång på 1680-talet” började , byggas av den , svenske . kolonisten Andrew Hendrickson, 'vars far, kom till - Nya Sverige omkring år 1640. Bo- laget erbjöd sig att donera huset till någon historisk ' "sammanslutning för flyttning. En tidigare ägare äv fabrik Baldwin L ti ve Works, hade också visat. pietet mot'den gamla byggnaden och lå- tit reparera taket för 'att skydda den mot väder och vind: - "Dr Ester Chilstrom Meixner -vid svenska museet i Philadelphia träd- de I'bräschen för att bevara huset. Hon " intresserade «styrelsen » för projektet och den ställde 3. 000 dollar kas äldsta kyrka, Det kommer -att komplettera de svenskminnen som Delaware, ; stranden av Christinafloden, lilla biflod. till Delaware uppför vilken de svenska skeppen segla de i mars 1638, ligger det av Mil- les huggna Calmare Nyckel-monu- mentet, just vid de klippor där de första svenska kolonisterna steg' i land. Där skansen : Christina ' låg finns nu Christinaparken, där den svenska' och amerikanska flaggan goda, aft vajar' sida vid sida. Kyrkan ligger där intill och när : Andrew Hen” -återuppförts kommer bilden av hur de svenska kolonisterna levde och verkade att redan « finns i dricksons framstå än klarare. ” ' hus. , har : och : il förfogande för rivningen. En; första insamling inbringade 25.000 dolfar, men totalkostnaden för res- beräknas uppgå till vid den 3 Andrew "Hendriökson byggde sitt hus i, sten eftersom det fanns ett stenbrott” på hans : ägor. Arbetet ” började då Andrew stod i begrepp att gifta” sig" med, en dotter" till Mårten: < Mårtensson, son' blev John Morton, en av de senare, Det har två eldstäder, och en lite 'slingrande trappa leder upp till vindsrummen. '. »Dr Ester Chilstrom Meixner be- söker fn Sverige och en av hennes ” uppgifter är att söka få fram tids- trogna möbler och inredningsdetal bindelse med företrädare för Nor- diska..”Muséet och . andra - svenska muséer i och ,utsikterna -förefaller an från svenskt. håll i någon :mi ån. kan hjälpa till. i. ars betet, 4 att försöka "återställa" interi=" ören Ir vad den en gång var > lnyck Bonn-sold< i 3 "Gl lastrålsnde: invä de mörkhyade 'indiska' bruden, "klädd 1 en bjärtfärgad sari | indiska pressen förespår” hemgiftslagen , endast kommer . att medföra ringa omedelbår nytta; Se- hindubröls DN givakt' tillåtes "svar; på tilltal! Det låter; som" ett skämt. men get är. inte desto; mindré sanning:: Då a | president > 7 Eisenhower "inoni kort. skall besöka Bönn ört en tysl sol dat, "stående | . skyldrat" gevär för första gången” i: timma, Från fi strålade tusentals: ljus. Flera Hå hade slaktats och" stekts” och "Pri Topsbordet dignade under, sin börs. da av läckerheter, Ett mösil : spelade och! från när hade släklingarna strömm ' oxkärror; cyklar samt till:fc Plötsligt förstummas. det 'glättiga » sorlet, Brudgummens manliga 'an+ förvanten. kommer, . Barskt:' frågar brudgummens fader:: "Var är: gå vorna? Var är den ' utlovade hej -Igiften?"."Ödmjukt breder. brudens fader ut; stria skatter; Guldz: och! tak | dan N på Uppnå; silversmycken ) åt : br "moder och' systrar, -sidendräkter åt' "fadern och: bröderna, - Och därtill kontanta Pengar och: tetorm mera av den varan, ”Strunt' — - billigt skräp” fopar brudgummens fader 'harmsen 'och slänger ifrån sig de" smycken han; fingrat på, ”Rena strunten, Det är irte nog, Bröllopet kan inte försig- "gå". Stolt skrider brudgummens anförvanter” därifrån. Kvar är en , förgråten brud och en djupt skuld- "satt fader med' eh onyttig hemgift. Sådana scener är den klassiska början eller. slutet. på otaliga: in- «diska filmér. och: romaner. -Kom- mer scenen i början, så lyckas det likväl flickan att lyfta sig ur sin skam och bli lycklig — en utveck- Jing som i verkligheten & är fika sti. skulle lopet 'f "tider har, orts- upp och fastställts av drarna, ; varvid” brudens” fader | mit. Om t'éx den tyske kejsaren else isshand] skrev, att om en "fader verkligen skulle våga stämma en familj som fordrar en alltför stor hemgift, så :skulle' han älta högsta” höjd "därmed att. hans. dotter. aldrig 'mer i livet finge en "man: "The Hindu” påvisade; att det. oaktat alla lag- i skulle "stå : till- räckligt många bakdörrar öppna för brudgummens ' fader" för : att. han ; Känna framtvinga ' en hem- gift enligt sin vilja, Han skulle till exempel under: en: eller anrian fö- revändning' kunna .annullera ”bröl- lopet eller, också 'vore det tillräcki ligt för brudgummen att efter bröl- åa "eller den tyska militärhistorien' tala! Så; i dant Kär nämligen aldrig förekom=. ler 'Adolf Hitler eller någon annany ville tilltala - en" soldat i ledet. så gad person;: överste krigsherrar: el=" ler en officer först kommendera ”lel diga”, varefter soldaten fick tillta= las'och fick svara på tilltalet. Då en utlänning icke kunde" ha” rätt 'att kommendera: s”lediga” ; ansågs "det som självklart och otänkbart: att 'ex' soldat i givakt skulle svara på den ' tyska. frågan diskuterats i. många dagar ; och nätter. "Sedan det blev klart att den amerikanske presidenten skulle besöka Bonn och mottas 'av hedeérs- korbpani vid” flygfältet Köln—Bonn och. också "vid andra tillfällen in- spettera tyska militära enheter, var Ib 3 Antihemgiftslagen dan jotrolig som A lärerna i Västerlandets filmprodukter, Men (kommer scenen emot slutet, då störtar flickan sig 1 floden eller sö- ker tinflykt iett tempel, Inte mer än 2.500 kr - Nu vill Indien, som på andra om- " råden redan banat väg för utveck- ling och framsteg, även råda bot 1 detta speciella fall Parlamentet 7 måste närmast skrida till votering om en lag enligt vilken det skall vara förbjudet att fordra eller ge en större hemgift än 2.000 rupier (ca 2.500 kr). Överträdelser skall bestraffas med sex månaders fän- gelse eller böter på upp till. 5.000 rupier (bortåt 6.000 svenska kr). Liksom alla andra lagar som strävat att modernisera det strängt traditionella indiska samhället, har även — anti-hemgiftslagen = väckt mycken uppståndelse och opposi-| tion, Härvidlag gör sig först och » främst den brännande frågan gäl- lande: Kommer en papperslag att kunna ändra indiernas fast rotade "utgör, tredje av. Nehrus stora reformlagar med vilken han vill lindra hindu-, kvinnornas erbarmliga och av tra- ditionen ,ålagda lott. Som ett förs-- ta steg förbjöd han för tre år se- Därefter fick dött- rarna rätt att ärva sin>far och än- kan erhöll uteslutande förfogande- rätt över” sin mans kvarlåtenskap. sin hustru, På så sätt kunde han nämligen tvinga hennes familj att i efterskott rycka ut med mer gå- vor och pengar än som. glij "de Kawi tav: ” natur. Man ;visste att Eisenhower. så gam= mal general, han är, säkert kommer, att försöka att prata med soldater= na: ”Västtyska försvarsdepartemen= tets experter, ä sådant; kund flygfält; "eller + Parader. «Motvilligt, men tvungna av Eisenhowers "kända nyfikenhet och - mänsklighet, -- per: Såvida den amerikanske gäs-, ten tilltalar en soldat skall soldaten svara, oberoende av att han står i givakt med skyldrat | gevär. och inte fått kommando om ”lediga”. AEP. föreställningar? Nästan hela den X Lå I "BILENS VÄRLD... ANTAL I INVÅNARE PER PERSONBIL " vars i son= : gen." Huset. innehöll först bara ett. rummen: en tillbyggnad gjordes ' jer: för "huset. Hon har varit i för- ' ” måste” en till okdergivning berätti=:. utländske besökarens frågor. I väst försvarsdepartementet ' har "gav den. tyske för- - svarsministern order till sina trup- 5 mellan sina” betesplatser och .Idaglegorna. Man tycker. att. ett I djur nied så lokalbundna' vanor skulle "vara lätt att komma till livs, men att så inte alltid är ' Jfallet, åtminstone "inte. om" det gäller ett visst djur man vill ha tag i, därom är nog många jä- gare ense. - Redan tidigt på sommaren" det regniga året. 1954 hade jag lagt märke till en stor råbock me »| mycket kraftiga horn, som näs- tan varje kväll var tillfinnandes på några mossodlingar en bit ifrån min bostad.: Och' natur- deringar över: om inte de: där hornen. skulle ” passa bra : som prydnad hemma på väggen till- féer och jaktsouvenier, av vilka väl varje jägarhem så småning-' om blir rätt så fullstoppat. Mån- a var också de sommar- och förhöstkvällar "då jag satt nere vid odlingarna 'och studerade min. bocks vanor genom kika- ren. Förutom 'denna bock var det en get med två kid vid si- dan, som också brukade hålla till på odlingarna, och i septem- ber passade en älgfamilj på att våldgästa is havren på en .av åkerlapparna... Sommaren, det år det här. gäller .var ju mer än .]lovligt blöt, så det. var omöjligt att bärga säden på en del sanka åkrar och mossar, och tack va- re detta hade. viltet, dukat bord en .god bit en på vintern." "När det började närma" sig den första oktober och därmed . [första "lovliga dagen: för rådjur, stod fortfarande havren på mer: län halva "den här odlingen: på rot, den" ansågs tillspillogiven och det var meningen att den skulle" plöjas ner ' så fort "det bara äpk att. komma” ut på den sanka "marken med något slag” av dragare och redskap.:Då den | här åkern låg ganska avskilt och utan insyn från vägen som pas- serar, här, kunde det hända att både rådjuren och älgarna var ute. och. repade 'i. havren redan ganska ' tidigt på eftermiddagen. Här skulle' det alltså inte vara någon: konst .. att .. skaffa ” den, åtrådda : troféen... trodde: jag. Det var ju bara till att gå hit den första lovliga kvällen "och knäppa bocken med studsaren, |” så var. den' saken klar. ; Hade, jag. anat hur' mycket ärbete bocken : skulle kosta "mig, hade jag med all säkerhet gett upp försöket att skjuta honom redan från: början? DEN : FÖRSTA ' OKTOBER kom med klart väder och fram emot eftermiddagen kröp kvick- silvret i termometern ner under nollstrecken. Redan. vid femti- den begav. jag mig iväg, utrus- .|tad med kikare och studsaren. Det var bäst att vara ute i god tid, bättre att sitta 'och' vänta på bocken en stund än att kom- ma sedan han redan hade gått ut. Jag tog det inte så försik- tigt när jag gick ner emot.od-' lingen, förresten var det omöj- ligt att gå. tyst i markerna, Överallt fanns små vattenpölar med en tunn isskorpa, och hur försiktigt man än gick, så tram- pade man alltid i någon av dem, ' | med : ett fasligt: krasande och klirrande som följd. I kanten av odlingen finns några smågranar och mitt ibland dessa en stor och präktig stubbe, vilken är precis som avpassad till. den ädla kroppsdel man använder : | till att sitta. på. Här kunde j jag sitta med någorlunda fri. sikt över hela odlingen utan att själv vara, synlig ute från densamma. Just framkommen till "stubben kastade jag en blick ut' emot odlingen och så den' vita ak- terspegeln på ett rådjur, som $ - H ot just de in i den skyddan- de skogen vid den andra sidan. Att det var min bock som pas- sade på att ta sin mats ur sko- lan behövde jag inte länge svä- va i tvivelsmål om. Längst ne- "Ire'i gipen mot en kärrlagg gick den gamla geten och betade, med båda kiden hos sig. 'Trots att jag satt kvar så länge det var en aning skjutljust kom na- turligtvis inte bocken ut mer den kvällen, geten med -: av-. ligtvis hade jag mina små fun-=" sammans med 'en del andra tro-: "pose betraktade" hör | just "den tunna. kläder på mig och fram emot femtiden började det att kännas mer än; behagligt svalt att sitta stilla. : Jag ville dock sitta kvar så länge som möjligt och lyckades också uthärda tills det. var nermörkt,' Strax. efter det att. det börjat skymma på, hörde jag: ett djur inne, i sko- gen, på samma sida adv åkern som jag satt. och jag väntade när "som: helst få 'se ett rådjur, som exponerade, sin grasiösa le- kamén ute' på "åkern. Efter en stund, hörde jag ett djur som nen AV d Aston Peterzon ; 2 bina 5 kom emot. min Plats, följande åkerkanten.' Jag hade -studsaren osäkrad till axeln, för att i hän- delse det var bocken och han kom ' osedd ' inpå' mig, kunna skjuta utan att göra någon rö- rélse som skrämde honom; Den svaga. vind som fanns kom ute ifrån odlingen, så vittringen från mig var jag övertygad om att djuret inte' skulle kunna 'känna. Under oavlätligt repande i hav- fen kom djuret, allt närmare och -efter en stund - visade” sig huvudet 7 på en "älg mellan gra- narna. Det "var 'den gamla kön som "under , betande .. passerade mig på endast åtta meters "håll. Jag 'kunde' tydligt känna den fräna lukten” från henne och varje andetag som hon tog hör- des. När hon var "mitt framför mig fick hon väl något av den fruktade :människolukten i nä- san,' för hon kastade upp huvu- det och: med öronen i lyssnar- plats där jag satt. «gens syn är som bekant” inget 'att "skryta med "och hon observerade mig inte heller; utan. hon fortsatte att: beta, . men” det "märktes att det! "var något, Som oroade hen- ne.; Hon tog bara ett par mun- når! havre-- mellan - ”verje gång hon reste upp huvudet och lyss- nade och "efter" en "kort ' stund gick hon in” skogen vid den andra sidan av” odlingen. Något rådjur : "Visade sig , inte denna kväll. Fes I SÅ GICK DET en vecka” un- der. vilken tillfälle” till jakt inte gavs, och ' "nästa gång jag "fick se bocken 4 var under en stövar- jakt en bit från odlingarna där han brukade gå ut. .Vi hade haft ett par harar på benen un- der dagen utan att komma till skott, det var också ganska blött i markerna ' med. ty åtföljande svårigheter för hunden 'att hål- la sin hare; på benen. Hunden var. hos' oss efter. det att det sista drevet hade ' slutat i” sank äng; där haren antagligen hade skakat hunden av sig ge- nom att bege sig ut i det grun- da vattnet. Vi passade på att få 'oss en kopp kaffe och en rök och. under tiden drog sig hundarna "upp emot. en gran= plantering 'sorå finns här: Hun- den hade inte "varit "borta mer än några. minuter, ” då det: blev ett ilsket påstick, uppe i plante- ringen och drevet gick rakt ut över en myr, där traktens jös- sar "under' drev inte. - gärna; :ger sig ut. Som hunden gärna dri- ver rådjur kortare sträckor, "har de : jag: mina; små. . funderingar om drevdjurets: ärt "och begav mig iväg upp :i: en. höjdsträck- ning, där rådjuren - gärna "går fram när de har hund: efter sig. Efter en kvarts väntan hör- des det välbekanta : dunkandet från, ett rådjur som förflyttar sig snabbt i markerna,” Ungefär. sextio meter ifrån mig passera- de djuret en Hiten kulle, där det stannade . och lyssnade ' efter , hunden. Att det vär storbocken var inget att dra i tvivelsmål, men avståndet var för långt för ett säkert skott med hagel; Med studsaren däremot hade det va- rit hur lätt som helst att" skjuta | bocken, där han stod i silhuett mot: himlen. ”-. i Några dagar sénare kom" den lantbrukare som jag arrenderar jag hade. sett honom gå upp på. kullen" och lyssna efter hunden under förutvarande jakt,. medan lentbrukaren skulle ' taga' min hund "med sig och släppa ho- nom där han hade: sett bocken gå över vägen, Jag skulle na-! turligtvis tagit båda " gevären. med mig, men då jag tyckte att det .var besvärligt att släpa på mer än ett, och då jag ansåg att det skulle gå fint att få ner ho- nom med kula, fick hagelpuff- , ran stanna hemma. Jag hade I precis kommit iordning på pas- set när hunden skrek i, 'och'så gick ” drevet för: fullt: Denna gången kom djuret från motsatt håll mot föregående ' och det dröjde inte länge ' förrän jag "hörde bocken komma. studsande mot mitt pass. Denna gången kom han” längre, ner mot en äng, där det i kanten växer ganska. gott om videbuskar' och naturligtvis "följde - han buskri- dån ända upp i jämnhöjd med mig, varefter han passérade en ton meter ifrån mig. Farten var hög och då jag inte ville riskera ett bukskott höll jag högt, med en hårresande bom 'som följd. Något andra skott hann jag inte. med. Hade jag haft haglan hade det varit oförlåtligt att bomma. på det hållet. DET VAR SOM. om bocken hade känt på sig att jag var ute passande vid betesplatserna, så- väl morgnar som kvällar, fick jag inte äran av att se' honom ! förrän en vecka in i november, Under. 'mellantiden' hade vi inte heller' haft drev .på honom så det är möjligt att han varit ute på :. något : privat strövtåg på mig, hade jag av några ' sura! havrekärvar byggt mig: någon slags ” skjutskärm . mitt ute på placerat min lekamen där och när jag hade suttit där en stund kom en. spetsbock, som de sista kvällarna" hade varit synlig på odlingen, .ut och- började äta. Det skymde på fort nu och jag hade' börjat tro att inte hellér denna kvällen skulle ge något resultat, när den unga bocken kastade upp huvudet och: såg på något strax till höger och |: bakom mig. För säkerhets skull osäkrade jag studsaren, innan jag vände mig omy och se... där stod, verkligen min .bock,' bara trettio meter ifrån mig. Försik-| tigt: " jämkade . jag "geväret till axeln och. klistrade in kornet precis i bogen på bocken. Jag skulle precis till att. krama av skottet, då jag 'tyckte att det var något som' hängde och ding- en lade vid pannan ' på bocken. Ge- väret sänktes en aning och då kunde jag,' trots skummet, se vad: det var, .- Han, höll på att fälla hornen och det ena hängde bara . fast i en hudslamsa; Då det var trofén och inte en. börda segt bockkött jag ville ha tag På, bestämde jag. mig : för - att upphäva” dödsdomen, som han började, och i stället försöka ett skott ' mot spetsbocken, ' Denne gjorde bara ett. jättesprång upp i-luften vid kulans” anslag, och föll. sedan ner stendöd. Vid smällen rusade den gamle boc- ken ;in i skogen och morgonen efter hittade jag hans ena horn, Han: hade tappat det" när han hoppade över gärdsgården som här inhägnar. odlingen, . Även "under" nästkommande sommar kunde man få se stor- bocken när han var ute på klö- 'vervallarna och betade, och det nya " hornparet ' var. Ttninst lika |: (ståtligt som det förra, Detta år var ju ur . skördesynpunkt bättre än det: "föregående och: den knappa grödan kom in'i ladorna utan att få” regn på sig... Det fanns inte några. oslagna fält att invänta rådjuren på och dessa höll -mest till på naturliga beten i 'skogssläntorna. Tillfällena att studera storbocken var inte hel- ler så många, men en dag i mit- jakten” på bland annat de förut ten på oktober mötte Jag honom helt apropå . under en » harjakt, efter hans skalp, ty trots flitigt 1: .- andra "marker. Så en :'kväll satt; jag åter på. min plats” och'för ge: knappäst ' att) ha friare ' skjutfält "runtom jtabellsynpunkt,. skilde al trahenterna. sig 'emelertid. ha .den. målfar= odlingen; I god tid hade jag' hade, haft över sig sedan jakten | ståndare var Hishults -AIS, och matchen slutade, 3—2 i Knä- redg favör. ' Första ' halvleken klarade gästerna hem, men led- de vid pausen med 2—1. ,-' Knäred, , som hade fördel av - hemmaplan, öppnade” starkt, och man liksom kände på sig, att dei hårda - pressen skulle resultera. ' Etter . cirka kom också första målet, inspelat av Ingvar Karlsson, som spela- - de .högerinner-" Gästerna gav e- mellertid . inte” slaget ' förlorat, - Särskilt försvaret spelade reso> lut, och även kedjan: kom fram ” i er del farliga anfall. I tjugon- de minuten. kom också kvitte- , "ringen, "Det var. vi Arne Ols- son som slog bollen i nät: Unge- : fär fem; »minuter före pausen ö- kade Arne Olsson på till 2—1, vilket resultat stod sig halvle- : ken ut, > . Knäred ' satte full fart även” : andra perioden, och efter fem ton minuter gjorde centern Sven, - öppen glänta inte mer än fem-|Erik Svensson 2—2: Knappt fem minuter, före full tid kom Knä- reds segermål; som slogs in: av 'hy Ove Karlsson, — Ett oav- I gjort. resultat hade kanske varit det mest rättvisa. Matchen döm- des av Claes Franzén, Laholm, . tr |Skogabyförlust < : mot:Trönninge I lördagens seriematch mellan , , Trönninge och ' Skogaby vänn > jTrönninge fullt rättvist -med 4" —L1. Genom.” segern tar”'Trön-": ninge.' 'serieledningen, - medan . Skogaby' hjälplöst + ligger fast-. . låst i”tabellens "botten." Första perioden i topp-jumbomötet blev.” iriktigt välspelad, och man kunz 0, -nästan- en - hel serie mellan de båda kon Trönninge ,ligaste kedjan och den största: rutinen, och det var dessa till gångar, som gav hemmalaget en väl tilltagen, seger. Tyvärr var det Skogaby, som började Trön- ninges måltillverkning; Skogabys - vänsterback råkade nämligen ge: hemmalaget «ledningen- genom. N av Ove” Örjansson,' tillhörde lagets. bättre. ZONFINAL LEK besegrade -Ränneslöv: GIE. Laholms idrottsplats första zon finalen 'i' södra Hallands ' poj fotboll; Kontrahenter var La- holms : FK:s &” och: 'Ränneslövs GIF:s, båda pojklag. Laholms FK + vann den jämna: matcten "med ” 1—0.-' Målgörare var Krister Hä- gerström, På lördag möts de bå- da "lagen en andra gång, då på" idrottsplatsen Björkvallen iRän- neslöv, "Skall Ränneslövg' grabs - bar ta igen de förlorade poäng-" det: "Div. rr örapb i "Knäred Hishult "gla '; Kornhult—-Veinge' "807 då han. väl. hade blivit" stött av . drevet” Hållet var. precis lagom” och hagelkärven . satt just: som: den” skulle: i halsen" på honom. Hornen | «: Var. 'glattslipade, rikt. Pärlade. och med förnämliga ro- senkransar, och kunde väl mäta sig, med hornen från skåneslät- jakten har mistat en del av sin spänning, nu. när jag inte har" hoppet, att få möta storbocken,” ' tio minuterg spel . 7 att det ur' + visade .. självmål. "Skogabys mål: gjordes -' som också . .. pelare. : På lördagskvällen spelade på. ie Ränneslöv-—Hasslöv s' "> 319 ,» Skottorp-—Våxtorp ; 00” Snöstorp—Vapnö 7—0 : Ränneslöv:. 1211 0.12 40—17 22 Snöstorp 0 .4 4519 16 Knäred 1-4 39—28.15 Hishult; 3" 4 35—25 13. Skottorp a 3-4 17-—14 13, Veinge : i: 5 17—21 10: - 2 3 1: tens . Kapitalbockar,' ”Men.rådjurs= + vvvevrevveryvrvevivYe Peeter Fet Y REP FEYFT TEPE - Vv rev M Me NM ' , , mat vervevvv H N iq po = I 4 i s va . | 1 i . . br - | - Sås 2 4 ; ick t omnämnda odlingarna av, och 3 JUR. VÄL det av | kommilingar gick ormot lugn! "RÅD. RET än har de' be-|kvar även då jag lämnade min talade om att han 'då han för Kn edsse er i ända lanomå nän, det gäl- plats på stubben. ns en liten stund sedan passerade när e S : i stämdaste van ök som följandet|' Nästa eftermiddag var jag på platsen, hade bocken, som hani: . Hi hult ler Sva de växlar till och från | platsen redan :vid tretiden. Da- visste, att jag var. mycket 'in- över 15) av bestämån På platser där|gen hade varit ljum och behag-'|tresserad 'av, ' gått över. vägen | i pit ik betesplatserna.. onära har de jullig och solen hade visat sig för precis framför - honom: I hast "Efter" en jämn och vis riks | djuren gel "djupt nerslitnå sti- första gången: på flera dagar, |beslutades det att jag skulle gå fr zvälsprrad - ändar unde som 'rege öljaktli j it fö H ig på" ä äre: å söndagen dr Följaktligen. hade jag tagit förjoch ställa mig på det pass där n; S Pp gar,på « vilka de förflyttar "sig |Följaktlige: Jag tag gp sig tillbaka som segrare. Mat- 1. 3
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.