vvvrtvrärv fYyvrveevYreYYTYV vervevpereYrrevtYTeTrerfeePeryvvY TYPYYT MNarkkartering i hemträdgården: | något för Hallands hobbyodlare kommit från Halland. Vårt!” ven vv i JORDBRUKARNA- Kar under saknar ej intresserade markkartan - aktuell. — ' En gott resultat, nöjer sig inte med att känna djurbesättningen en- dast som kollektiv. - Han vill ha klara siffror på varje indi- vids produktionsförmåga. Det- NI får de sorter Nr Fyll I” nedanståern sknd den GU oss, rann? ” Odlingsanvisni nlndnlog. « Brogatan a m— -— . TILL W WEIBULL AR, Brogatan 6, Halmstad Sänd pr NAMN snvnvres ADRESS susse POSTADRESS '. äte beställ dessa nu när tillgAngen ot 4 ” Kollektion PD: färger Går bra att driva till jul. > Vi. sänder gär Stind mit. omgående s,uvssven st kollektion nr 8 å kr, 5:— H + » samt grata årets lökkatolog jämte BLOMMOR för ALLA! : Nu är rätta tiden att plantera” I HYACINTER och TULPANER ” för blomning till jul! ”, Välkommen in och hämta vår lökkatalog och studera närmare de sorter Ni är intresserad av! Snart är det dags att plantera hlomsterlökar I trädgården — är god, så är ni säker om att «ok Ni önskar, N st. preparerade hyacinter i olika Kollektion 10: '-nnchåner 6 - . avd MH extra prima ” " preparerade hyacintlökar 1 6 färger . för drivning till jul, Trevlig pre-” + > sentkartong. Kr. nm : > sa lg ts oh s ratar 190. Julsortiment " a + . . Kollektion 18:.-i ass. '. > står av 3 preparergde hynacinter 1. + folika färger, 5 st. röda jultulpaner.” ver "Dessa lökar låter sig villigt drivas - AU blom AE fult nde kupong loch : omgående leves; ng bifogas varjo HALMSTAD. sas; a Sober lon:: "nr 10 å kr. 7: ” nr 18 å kr. 5:75 odlingsanvisning. aa buss, järnväg, post mot efterkrav, + =. ” Aelet som alla t jordbeu Utmärkande för ed dröaf slet nya mycket uj ppmärksamnade höst: sven yr Ra FAN TEE SN HAANS nu t marknaden få : | | ÅN FÅ FT t avlastande och strå. / wa hittills erbjudits det el, SE Starke är dessutom mye h. ; hårdich. mognad, i: wu mjuldag; Så Starke I höst Starke bar i lursåk överträ Svale med &0 å medelial av 6v vedelral av FW officiella a < SM FIRULS ORIGINAG - » E 3 < Lär mve om ; käntkutaleg? | Vestill utråde emgirude, Starke orkilles enda fila | LANDSKRONA ONHN8-—te 20 i ' SKÄNNDGE | Namnsnrop k . BJERTORP Tråvad 201 jå utomor- hk ypperlig" bh go BEeR argroning, grtvvisteus oc och skörda mer nästa år. I Banco med 6,7 9, och + savat Odia med 9,7 7G försa, att genom nykartering hålla . husdjursman, som vill nå ett” PÅ DENNA jordbrukssida ta gäller kanske i första hand komm har, vid ett flertal tillfällen = nöt! satursbe I inställ framhållits = markkarteringens 'da på: mjölkproduktion, men nytta och nödvändigh av strävandi latt genom. indi- viduell kontroll få en klar upp- fattning.om de djur, som byg- ger upp det producerande kol- Jektivet, gör sig starkt gällan- de även 'vid andra inriktning- ar — inom fjäderfäskötseln till exempel” ; (gallringen - bland värphönsen. är 'i en rationellt '-: skött besättning mycket hård), inom hästaveln, vid pälsdjurs- födning' o.-s. v. — Jorden är - individ med individens ' möjlignet ' att ut- vecklas. För att jordbrukaren eller trädgårdsodlaren med rät- > ta medel skall kunna stimulera i jorden till bättre skördar, -må- ste han” känna dess samman- sättning ”och ”des3 innehåll av tillgänglig ,;/ växtnäring. ' Det finns egentligen bara én möj- "lighet att inhämta denna kun- skap om jorden. Det är att ge- nom kemisk analys få dess till- stånd ”kartlagt.” +. - DESSA : >. JORDANALYSER utföres vid de lantbrukskemi- ska >kontrollstationerna eller - på, privata laboratorier. Jord- proven tas i regel av någon "tjänsteman från hushållnings- : sällskapet, söm i samband med provtagningen även kan göra sig en uppfattning: om de för- härskande, jordarterna inom sitt. provtagningsområde. ” Om provtagning och analys och vil- "ka priser dessa tjänster betin- . gar; lämnar hushållningssällska pet. besked, På 'nushållnings- sällskapen finns också specia- "lister, 'som hjälper till att tolka laboratöriernas "analysresultat. : Vid .en. vanlig jordanalys ; brukar. «man — fastställa "pro- vVens innehåll av växtnärings- ämnena - kalium, fosfor och "”kaleiuin."”” Genom det'senare provet", — "kalceiumprovet — , får -mån även ett tal för jor- dens, surhetsgrad, ”vad man mera populärt kallar jardens pH-värde. : ” . JORDBRUKARNA har län- "ge insett markkarteringens sto- ra värde, och särskilt under ef- terkrigsåren har hushållnings- sällskapen och ' de kemiska kontrollstationerna utfört en .,.omfattande ” markkartering på gårdarna,' Däremot har det va- " rit sällsynt, att man låtit jord- 1ånalysen , omfatta ' även villa- och hemträdgårdarna, Kanske har de människor, som sysslar med hobbyodling, varit dåligt orienterade om möjligheterna att få trädgårdsjorden analyse- rad, kanske har de tyckt, att -arbetet ,med' provtagningar och Iaboratorieköntroll verkat allt- för omständigt för en hobby- odling av blygsamt format. , En sådan inställning är e- mellertid inte förnuftig. Slå i- hop alla svenska hemträdgår- dar: och de dagsverken, man där utför varje år. Ni kommer fram till en svindlande stor a- real och "ett imponeranda od- lingsarbete' En så kraftfull in- sats måste ge ett gott resultat. Det vore ett svårt bakslag för våra -hemträdgårdsodlare, om arbetsresultstet skulle bli säm- re bara av den anledni trädgårdsodlare- Den, som bor i Laholm eller på annat håll i södra Halland, vet tvärtom, att deras antal är stort. Det är mycket -troligt, . att hushåll- ningssällskapet har ”markkar- teringskunder” att hämta även 50-talet översvämmats , av all- sköns . broschyrer, foldrar: och reklamtryek från industrier och försäljare, som förstått att”hål- la sig framme;:här det moderna svenska: jordbruket: byggts «upp. Av trycksakerna nar en del kun- nat ge" jordbrukarna , värdefulla " ] upplysningar, andra har: varit av tationell. plöjning tt Det tidsödande arbetet: med —€ Vid stenpå! 14 ». ryggar - och slutfåror bort. ' : plogkropparna = individuellt faller. ig a " + ' och. återgår i arbe nom backnin, . d spak" re till väns. I kroppar och . S Med, en "lä växlas" från [Ng LAHTMANNA - . Tel. Vallberg a 23260 växel aan me mm remmen ERE . . ee : l 2 Laxfisket i: södra Ralland => LiR Kr a orm Cd var bondens: goda binäring” | LAXFISKET VAR PA'sin j. erkännas, att den mesta Halm- tid en' viktig näring i södra |-stadslaxen kommer från. La- Halland. Lagan har alltid varit] - holm och Falkenberg 7, 2 +: / ett av -laxarnas älsklingstills |] fi ces CA : håll, och fångsten av den läckra” U ÖV ädelfisken ” var-" en naturlig) > ng < binäring bland annät för jord-) ' (Forts, fr. si H bruket här nere. Så var det', 0, CC MfA lar Trea till exempel i århundraden på . bruket eller: det litterära Kungsgården i Laholm. Just tet lidande. "Nu är emellertid den . gårdens laxfiskerätt var gården - en , gammal. släktgård, förresten :rikssak redan ' på och Jag ville inte bli den, som drottning Christinas ' tid bröt en lång brukningstradition. Kungsgårdens arrendator "och ' Däremot har jag tänkt mig ett Laholms borgare kom nämli- helt annat arbetsprogram än det gen ihop sig 'om laxfisket i traditionella, Jag finner det ra- i Lagan. . . . tionellt, att lägga igen allra stör- "När Lagans vattensystem bör- sta delen "av arealen till. goda jade bindas för att -tjäna- som nat urbeten och på dem hålla ett kraftkälla för stora delar av Större antal betesdjur från går- södra . Sverige ' tog "Jaxfiskets' Ja som är sämre lottade just historia slut för.södra Hallands när det gäller sådana betesmar- del, och regi blev en gam- ker: Denna inriktning ger helt att,'de inte känner sin träd- gårdsjord så väl som de bor- > de: Det är därför på sin plats, att man propagerar för mark- karteringen även ute bland hobbyodlarna. Slår- dessa sig samman kvartervis eller på an- nat . lämpligt sätt bör själva provtagningen kunna ordnas på ett smidigt och ur kostnadssyn- punkt fullt acceptabelt sätt. DET HAR faktiskt förekom- mit att en större sammanslut- ning hobbyodlare låtit mark- kartera sina täppor. Koloni- öreningarna i Kalmar u på hösten 1953 åt h hållningar mal fin näringsgren fattigare. naturligt gårdsägaren mera fri- Ersättning blev. den numera” "id — jag får den chans, jag ti- riksbel laxodli . jdigarer knappast haft, att skri- traktion) . och - kraftindustrin ""2rhalvåreE Vintertid drygar med sina imponerande anlägg- Jag ut kassan med skogsarbete ningar. i Laholm, Karsefors,|?Y Något slag — jag har gått fy- Skogaby, Knäred och Majen- ra praktikår i. skogen och Syss- fors. > SN lat en hel'del med mätning och aptering. | pet Laxfiskets tid är emellertid bus na inte bortglömd i Lagastaden] REDAN ' NÄR . debutboken och dess grannbygder. Allt- ligger - på - bokhandelsdiskarna jämt är de tre laxarna vår har Sven' Martinson nästa sa- stads symbol och kommer så gobok på gång. Kontraktet "med att vara — det är alltså La-|förlaget är redan skrivet, gamti- sällskapet och den kemiska i Jöpköv: trott. att jordanalysera kolonilotter- na tet genomfördes till "kolonisternas” stora beliten- het, och vi antar, att analyser- na varit till god hjälp vid träd. gårdsarbetet de ste å "I rorna har: man all anledning trö på" det "riya: Weibulls<vetet. Den "nya" sörten komme: säkert, att. fältodlas..i.:stor, omfattning": re- "Tfundétingar” på Lagaholm (en fin turistat- |"? under en stor del av som- |” - iringa eller intet värde.: :Jord- brukarna har med tiden lärt sig att kritiskt sortera dessa färg- glada : gruppkorsband. . Många får gå från postboxen direkt till papperskorgen, ' andra” ägnas uppmärksamhet. Till den senare kategorien hör otvivelaktigt årsböckerna och katalogerna från våra stora utsädesfirmor. Dessa årsböcker innehåller i re- gel förutom redogörelserna, för årets nyheter och årets priser även: fackartiklar av företagens forskare, : ”' : NL -En sådan uppläggning har års- böckerna från Weibulls. ' Just i dagarna har: Weibulls höstedi- tion utkommit, Största utrym- met ägnas. där bolagets nya giv vad ” gäller. höstvete, Weibulls Original Starke. Det är num- mersorten . W.-. 14410, som nu fått ett namn — .den 'har. varit med i de officiella försöken "un- der 4-årsperioden' 1955—58, Den” har. alltså ” fått sin Yduvning”, och": sorten. . visar sig ha stora I möjligheter att. konkurrera med tidigare: populära höstvetesorter- Med ' stor ' tillfredsställelse kan bolaget "sammanfatta: :”Av , här framlagda: -'. sammanställningar framgår," att Starke "varit: övri= ga sorter (jämförelsesorterna) mycket överlägsen såväl; i. vå "återgivna: försökssiff-' "HÖSTPLÖJNINGEN'ä och vi tänkte bidra med några är: vanligt lanc et i "man" plöjer även. sådana' jordar, som kunde :”såbäddas”. utan. en' plöjning. Så är. fallet med :po- under” växtperioden + och "vid upptagningen, ; luckrar' r ett behov "att plöja” för” nästa gröda: i ”växtföljden,.' Ett hastigt ekonomiskt "överslag' gep', också, vid handen, att om; man” ett | handelsgödselmedel.... tatisjorden. "En "potatisgröda och | fr den jordbearbetning, den kräver tri enda år lät bli att plöja hälften |] tet” kan: kostnadsberäknas' till cirka. 70 kronor per hektar — skulle mån kunna spara så där 5 till. 6 miljoner kronor. Pengar, som mer än wäl 'skulle "behövas '' både i själva jordbruket och inom dess forskningsdetalj. . Fd i sn NÄR MAN TALAR om höst- plöjningen ligger det nära” till hands" att nämna några ord om handelsgödseln';"öch' dess. an=" - vändning i, vårt land. Södra Hal- land intar en given plats i ”den svenska handelsgödslingens hi- storia”. Det var på Skottorp man '' första gången: i: vårt land. an- vände" guano — spillning ' från sjöfågel: — för att sätta sprätt. på grödorna. Guanon' är visser- ligen ' naturgödsel; ; men" - dess brytning: och. försäljning V har varit anledningen till att: man kallat just guanon för vårt förstå n Guanon ' började intressera på allvar om-. kring 1850. 4 | den till användning”redan några år tidigare, Vid samma tid fann - man, att. grödan” tyckte om -en gödsling med benmjöl, som mån | ' utvann ur skelettdelar och slakt- avfall. "Dessa gödselsorter följdes” av kalisaltér, som kom till större, avivändning omkring; år” 1870, (1905) "började mat gå”in. även . har: is torrsubbstansen. cent". x 'och 70,8 procent, kali my Mo svarandessiffrar för. torysträ 0,8,' 0,1; och> 0,1 ' pro 5; pro; kväve; "0,2" procent” fosfor män, I regel. föreställer sig,” att, torvströ är, något" elldeles extra i :gödselväg. Torvstr v n met;;embllertid '.de . ; 4 | våra nyttigt” att'ta Vard på och | » | Här är. det faktiskt! mera "sällan | använda som "' strömedel. i Löv, innehåller, nämligen , en' hel: del - "sekelskiftet: . pr nt.sDetia” ” sista verkar litet misstänkt; då . , kom- > 7 kväve,':1,0 - procent" i torrsub- S stånsen.: Dessutori' ger löv efter ganska kor r av landets: potatisareal — :arbe” Passar relativt stenfria åkrar. Vid steopåkörning slår plo- " gen upp genom s. k. knäleda- utlösning och återgår genom lyftning och sänkning med, . far falmstad,"kan man nämligén | en. sådan, bok ha många tent ”Här (i Halmstad) fångas en | medla. Martinso del af den lax, som under Hah Ac. ar n är. nämligen en naturmänniska,; som känner aren ALtionen i Kalmar har emel- gifver| det vilda och de vilda bättre än - Halmstad ett namn, vilket i|de flesta. — Martinson är alltså Jertid inte vad vi vet följ its av fera. Mycket "ljus” har i lik- nande agrikulturella frågor MAA MAA ANAMMA. läckergomarnas tycke intager|På väg — skall vi ställa in oss ett stort och aktat rum, San-|På den första romanen? ningen till ära måste det dock : Åss s zoologiska , kunskaper 'att för- ; holm, som är: ”laxastan” när digt sont förlaget studerar Mar. |. > . brdraoliska lyften allt k omkring. Store-!tinsons manus; till en d . & Bekvämt placerade vevar som bror Halmstad erkände det re- ; bok, som' lär handla om bävrar] — utan besvär nås från trak' dan 1866. I det årets Svenska| och andra "intressanta" djur. | .- > tres förarplats 00-000 Familj-Journal, som gavs ut|Känner vi Martinson rätt bör| .: 9 Rymlig mellan plozkropparna ' — lättare balmnedplöjning nee FEL Laholm 100 25, 10425, 10465. . Separata skum. Ställkar topp äc + traktorer. 5 ohika, Plogkroppar mellan utbytba; kan använd Överumsstål i elar'garanterar hög slit ka och lång livslängd Begär ou exemplar uv vårt. Prospekal >. YA FC RENING tid. en hygglig ull .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.