"YYYTTYTTYTFITYFFET TY FEY YFTYFtFYTtYTTETV v YYvTYTYY TP eYr TY YA YYYY TY YIT rY TT er YT YT T YT FFF Y FY TTT OrT YYT LAHOLMS TIDNNG — YrYYTT Evighetens skatter. I den gamla allhel ipsal- Av biskop Nils Bolander, Lund. rande nåden, det levande hoppet och bi k men som följt så många hem- ett pay rader som klingar märk- värdigt främmande i nutidsmän- niskang öron: - I himmelen, i himmelen vad sälla utan tal! Av änglarna och helgonen vad glans i ärans sal! Min själ skall bliva dessa lik, av evighetens skatter rik, hos Herren Sebaot”. ”Av evighetens skatter rik” = vad är nu det för ett verk- lighetsfrämmande tal, menar de flesta, Allt det där med evighe- ten räknar inte så värst många av oss med i praktiken. Vi'har alldeles nog med detta jordiska. . Av timlighetens skatter rik — det kan duga. Det vore något att sjunga "om. .En hög visa, en dråplig drapa. Människan" är. ju född skatt- grävare och skattsamlare. Mästaren: från Nasaret har heller aldrig utslungat' något a- natema "över 'mäniskans 'skatt- samlarbehov. Men han är ange- lägen om att ge din och min skattsamlarlust .+ den rätta in- riktningen, så att vi blir skatt- . samlare för himmelriket, "Det är livsviktigt för oss. ”Ty där din "skatt är, där kommer ock ditt hjärta att vara” . + För allt i världen, kära' skatt- såmlarsjälar, ”samlen eder icke skattter på 'jörden; där mott och mal ' förstöra, och där tjuvar bryta sig in och stjäla”; | » Av limlighetens skatter. rik — " en' ganska bedräglig'och flyktig rikedom, "Vad det ä : deriks — (gull”,, : gäller” Kingos ord; om det: > ra "”jorderiks. gull =! . », stoft. är och mull”. öre . Förgängliga skatter —' och'o- roand VTP Get RN Jay; hur skulle: de: kunna! vara ahnat' än ' orosstiftare, "när ' tju- varna ligger, på lur' i alla hörn, bl, a "en. kvartett. mästertjuvar som, heter; Sjukdomen Åldran” är för 'slags' ”jor- . likafullt 3 det, Tiden och Döden; . i . Men .jordeskatternas. farligaste 3 egenskap är i alla fall deny att de'har en sådan benägenhet för a att uppsluka, berglaga en män- q niska: oa : a : "Då kan det inträ människan! blir. hänsynslös ”öch skoningslös och slagen 'med- blindelse, Och apostelns beskriv- n ning ' kan tillämpas på henne: : evangelium . ; Gudsg , egen' avbilds, härlighet”. | ”Av evighetens skatter rik” — det är något helt annat.” | När det gäller de skatterna skall 'din och min skattsamlar- drift riktigt få blomma ut. från ””Samlen eder skatter i him- melen, där mott och mal icke förstöra, och : där inga tjuvar bryta sig in och stjäla” . «. Ingen behöver leva i okunnig- het om vilka de himmelska skatterna är. De är inte en ka- pitalanhopning av goda gärnin- gar som vi utför här på jorden för att Vill äventyrs få ' nytta av dem i evigheten", vo Kristus, den korsfäste och upp- ståndne, ”ty i honom finnas vis- domens och kunskapens alla skatter fördolda”. - De utgörs av den helige An- - gångna till den sista vilan, finns | fa, attyden | ipets ande, i vilken vi ropar ”Abba! Fader!” - Dessa kostbara skatter står alltid till vårt förfogande. De är evigt desamma liksom Jesus Kristus är densamme, En him- melsk rikedom -— ja, ”men den- Ina skatt hava vi i lerkärl”. Bi- belns lerkärl, brödsbrytelsens forftighet, Men trons öga blän- das av dess prakt, : ”Ögat är kroppens lykta. Om nu ditt öga är friskt, så får he- la din kropp ljus”. Om själens öga, din och min öppenhet och mottaglighet för Gud, är friskt, 'då upplyses sjä- lens värd äv' ljuset från Guds ord, + >> ” i Vårt andliga öga' blir friskt, då den levande Frälsaren får smörja det med trons ögonsal- va. - Vi ler åt den enfaldige man, som sökte sin borttappade 2- krona vid gatlyktan, där det var! ljust, fast han visste att han tappat den på annat håll, och ändå finns det så gott om för- ståndigt folk som bär sig lika dumt .åt när det gäller andliga ting. De letar efter sin borttap- pade barnatro på orätt ställe. Den skall sökas'där den tappa- des. . . Du . förlorade den i din bi- bel — sök den då också i bi- beln, : : : I bönen, som du slutade med — "sök den då på' nytt i bönen. I gudstjänsten — sök den där igen. NOTA | ' ”Av evighetens skatter rik" den : svindlande . rikedomen kan bli din. Det är ditt livs u- tan ' jämförelse 'största erbjudan- LOS fora ”. Vallberga. biograf oa . Ber söndag kl..8 ?De :4 Jaglö- sa”; En pang-pang-film som , man vill ha' den, fylld av humor 6 spännin; Barnförbjuden. . Våxtorps blograf ger "söndag, kl.. 20 ”Liane, djungelflickåi d rion '"Michäel och Hardy” Krygi Det. är historien "om en kvinnlig Tarzan, vilken" uppträder 'så' som vår Herré”$skapat henne, Filmen bjuder: på mycket av intresse och den .har även blivit: en..stor.pub- likframgångiv BarntiMåten. - Fa nm 2 lKR rt : I "Tlishults biograf ' ger ,söndag:” kl. . 8. ”Damen i svärt”:- med : Anita "Björk och Karl-Arne Holmsten i huvudrol lerna. Filmen är inspelad. efter Folke Mellvigs. Hillman-serie och är den första svenska thrillern i Hitchocks , toppklass. Barnförbj. Tagerhults biograf "ger söndag kl. ”8..flygfilmen ”Ett plan skall landa” med Jack Hawkins. 'En rafflande ' engelsk film Barntillåten. ” te . Knäreds biograf : . ger i morgon söndag ”Maria på Kvarngården” med Viveca Lind- fors, Edvin Adolphson, Irma Christesson och Ake Grönberg i huvudrollerna. Svensk film av verkligt valör. Det.hettar i sce- nerna och bilderna jagar varand- ra febrilt. Publiken var fången och gripen, heter det i pressen, Barnförbjuden. böt Om någonting är ägnat att ga- rantera människan en mänsklig tillvaro, torde det"vara den kun- des , verk i människohjärtarna genom Ordet och sakramenten, skapsbefrämjande, 'kulturskapan- de nyfikenheten: . av trons gåva, den rättfärdiggö- Lektor Bror Forsman. ”sisk byggnadsstil... cs sn J Ä | waii fö ; möta den stän- NYA HOTELL VÄXER upp på Hawaii för att mö n stä digt stigande turistströmmen. Ovan ses entrén till Waikikian Hotel i Honolulu, Liksom många nya byggnader i Hawaii kom”. binerar detta hotell modern -arkitektur med gammal- palyne-= ' bar att'den mycket väl kan tävla "derbara öden” utkomm En av de bästa karakteristiker av Carl Grimberg som någonsin gjorts, man. I sina ”Minnen” berättar han, att han 1908 förtsta gången råkade Carl ; Grimberg "på "en middag hos ”hövdingen” dvs "Norstedts- Författaren, som lät våra etik har, Carl, Ked Laurin. till upphovs- Historikern Carl Grimberg. — ”Är inte Sveriges historia så under. ' med Robinson Crusoe?” — Den . "som yttrat detta är Carl Grimberg, vars verk ”Svenska folkets un-. er i höst i ny upplaga. - berättelser om dessa bragder kan få barnaögon att tindra”. oo Det är om dessa bragåcer och om mycket annat; om hela vår långa historia under dess dramatiska ske- den men också i dess vardag som Carl Grimberg berättar i Svenssa Folkets' Underba Va bekanta och ofta citerade är en hel del märken av gammalt datun, märken i väder och vind, och efter dem spår man och käa- ner £g ganska söker, SAmtidigt som man kanske ställer sig en aning tvivlande på Väder!ekstjänstens Prognoser eller "radion" som folk säger "mest. "I går spådde radion regn, här kom inte en droppe”, och alla tänkbara variationer på detta och liknande terra hör man ju of ta Lördagen den 3 september 1830 — ON Gamla märken i väder och vind. Fil Dr' Sten Asklöf saränga en alomkirna, ”kämvapen” ligger I var sm men arm TOmen sr denne artikel kr . å N s e nn i SINA AR oj ta gera få RSA ne ande foo Person på tm. sen har den blekaste aning oc vd måsta bite hår inskrånka oe tull en kärna är i det sammanhänger lv fa or kemmend, åsna av de ola ålen ”spå väder”, det är det inte kännlga "mande och lättast gena många som drar sig för! N A Att helt privat förutsäga vädret bändvila molatepper von och stundom med stor säkerhet är, ven SR sEnMarTn kan pe driva verkligen möjligt, men då skall fråm över ey Flest klarblå hima man vara synnerligen väl förtrogen mel är ett slag farkmaln, Cumyus och vind och främst därom, att de över radio givna förutsägelserna inte slår in, kan nog ibland från men det Sar sin rot och sitt upp- hov i en ofullständig kännedom om de krafter och de naturskådespel, som har sitt säte och sin scen i jordens lufthav. Detta kan närmast ' ut! liknas vid en häxkittel med inne- håll av åtskilliga ämnen i gasform av olika slag och art, av olika spe- cifik vikt, temperatur och tryck, samt av vattenånga och vatten- droppar, av is- och snökristaller, stoft och damm, i vilket allt gigan- tiska krafter tjänstgör som omrö- rarspak. Det märkliga med jordens atmo- sfär är inte, att den nu och då le- vererar oss en del oväder, utan snarare att väderleken och klima- tet är så pass drägliga, att vi kan stå ut, där vi befinner oss på luft- havets botten och till och -med er och annan gång utan reservation måste erkänna, att "nu är det verkligen vackert väder”: En ofull- ständig kännedom" om den prak- tiska — meteorologiens maskineri, dess instrumentering och arbets. metoder samt resultatens. egentliga innebörd, bidrar i ej ringa mån till det förakt och den misstro, som man alltför ofta möter- på tal om "väderleksprognoser, I detta Allt detta dagliga tal om väder der alla omständigheter inte vara' viss synpunkt vara rätt bezripligt, | chefen, G,B'A' Holm, Grimberg,den, gången” en. 33-årig man,” verkade,. säger Carl Laurin, närmast som en åybakad "student '— , idrotts- -manhang måste också” med skärpa framhållas, att man 'på Vädérleks- "tjänsten" inte ””spåp"] ” förutsäges på grundval: med sina ”märken”, de kan ju un- lus humills, N Näckertväderssmnd sa Nänhera så många, Dessutom bör man NOR man ser dem så kr der vac Jlänre under några tiotal av år uppmärk-!| gort De bildar Ör verken vu. samt, oförtrutet och ödmjukt ha förmiddagarna gen gnat sig åt studiet av molnhim« varmluft. Utgår ohm Ilens fenomen, med alvar oc lens enda niolnslag | d Thim= osviklig energi och vetmirighet, utan dag, Mot kvällen uppta or gr Mel | förutfattade omdömen, fört nog- försvinner, lämnande ep a NN ar nteckningar och — hållit tetalt molnfri kvällshimmer oc 6 "A Över havet är den dagliga gån. gen å dessa molns upptrudande ola la en annan, De bildas längre fram På dagen, mot eftermiddagstimmara. na. De är där vanligast om höss ten, Om dagstemperaturen över land . en sådan där vacker sommardag med vita molntappar blir ovanligt Mppstiganse Den "säkraste grundval på vilken man kan bygga sin privata väder- leksförutsägelse, utan att förfoga över uppgifier om den rådande vä- derteken och läget inom meleoro- logiens viktigaste .elementer över ett väsentligt område omkring den ort där man befinner sig, det är att ingående studera molnhimlens fö-|ys. ö I reteelser. Så alldeles ätt tillgång. hög, är vatvi förutsättnins & är emellertid icke denna utväg. Mon ett skdant går Över på er m man betänker, att vi på våra timmar, och det förändrar i regel väderstationer rör oss med inte 7 mindre än ett fyrtiotal olika moln- mm undantar konka erkkatypen förmer, inser man utan vidare, att luften kännes sva! och rer på ut deta Fndjam har ett betydande I angenlimt sätt, när ovädret dragit mtäng. Långt tillbaka i tiden har| förbi eller dött ut över orten där vi man i en del kulturländ:r räknat befinner oas, a ” nd ojämförligt mycket större! De karakteristiska ånkväderss da och va inE än det nyssnämn- | molnen är lätt Igenkännliga genom NA Jår ohc a gnella molnat- | sin imponerande massa, Om vI får - - pp ocks sin utförligare | se skyn I denna dräkt, kr .det Itt "m ett större antal. Åv rent|att förutsiga vädret; Med atörsta praktiska skäl har man emeliertid likhet är ett värmeåskväd, i i den dagliga väderlekstj och | antågand me bryt de internationella « väderlekstetes= I dot ut, Dagen her Ju varit sadiYler Fragen, måst be Änsa "antalet I den "uppåtetigande.. varma. luften Moln som ger fon LT0 ngar. | bong RNE AVD I höjden, Pv I; en. meteorölogisk . po KA: förut så vita vackra molnläpparna . a ; manatallg — ologisk. + handbok, | har liksom bakat ihop lett dog a ns I av - indiska "veten- | ka molninassor, som nu förberadér .hört omfi de .observ biten; livspigg, ”Han' började 1908 ut höra hans 'spänstiga steg i ker- först och. främåt det geniala . angla- get att låta 'våra stora män: fåsta- la själva. Vi fick höra: Gustav Va- säs egna ord, vi fick känna histori- sanning "realism 'i undervisningen, Det är den "andliga friskheten hos författaren” -'som gjort 'att Carl Grimberg vunnit en.stor, en myc- ket stor, rättvir och viktig seger”. ”Är inte Sveriges historia så un- la med Robinson Crusoe? Är icke ”vikingatågen, :! Engelbrekts . bana. iGustav Adolfs: kamp för tankefri- heten, karolinernas saga med epi- logen i Sibirien — är icke allt detta fullt ut lika spännande? Den som på Norstedts, och 'det' var Hrevligt | e | sådan som jag en. som: en verklighet. : Här ' var i Iderbar'att den 'mycket väl kan täv- iförnekar det, han har icke sett hur rför att hän hade så. ofantligt ro- | ligt när hah 'skrev: Uta När, jag skriver detta; ser' jag Carl: Grimberg .framför- mig: sådan i ”. kände" honom möt slutet av. hans liv: én högrést: men av en ' väldig arbetsbörda en :smula böjd -gestalt, "lutad över kataloglå- dorna. inne på Kungliga Bibliote- ket i: Stockholmy, febril tusiastiskt letade efter. nu littera tur. som skulle kunna' ge' starkare liv och färg åt det som han skulle komma "att skriva, Ed re Jag kommer ihåg en scen det sis- ta året han' levde, "en scen som ut- rial över den' väderlek: som ' råder i vårt lands vidsträckta och vitt ikil- da, områden närmaste. tiden: förut, Dessutom är förutsägelserna run= dade på underrättelser om" vVäder- leksläget från 'ett stort antal 'me- teorologiska stationer i de; Svårt ' b' fjärde. århundradet skådespeleta huvudakt. 4 e Kr, möter man följande 'änteck> | detta slag 'kän. sträck : ao kenotn PRE I SST | atmosfören I höjdled frårs några' få . + "Tre "till antalet är de. molnslag, | hundra” meter över Jordytan typ från vilka regn faller utan. avbrott | till : I I a r Her . | Bex—Ålta ' tusen njet . under, sjuttio dagar, Åttio .till; an> |atundom Kndå' högra, Dir hyssr talet är de från vilka obetydlig ne- | dess översta ”pattier. "tll Iskrästallér derbörd faller, och sextio är deras | och bildar en vit tämligen, Vät olj- land närlij; de kulturländ Nem som helst kan spå väd . Inom vissa. vetenskaper änser och "kapabel till verksamhet, un- i och slutledni Ie- ke minst är detta fallet i fråga "om väder och vind! Inom andra ormrå- den medger , man i' allmänhet sin förmåga, 'inom' kirurgien ”,och pelade- sig : på, Nc dts., Grim- > | berg satt inne i chefsrummet. och talade med sedvanlig iver om sina planer och om vad han' just hade för händer — han "höll på att skri- vä 'ett ansnitt av Rysslands histo- ria, Någon ' frågade: ”Kan det där verkligen" vara roligt?” "= ”Ack”, svarade Grimberg med ett lyckligt leende, -”alla tider, alla epoker är i grund och botten lika roliga” — lika fängslande, menade han, lika givande, lika spännande. "7 " Grimberg var den historiske tek- nikern som ville omsätta 'sitt kun- nande och vetande i enlighet med sitt djupt mänskliga psyke. Ingen- ting är, menade hah; mänskliga- re än historien, den är nämligen | berättelsen, om ” människan .- själv. Han talade en-gång om de tids- atomfysiken att nu, nämna ett par exempel. Man. möter mycket sällan, om ens någonsin till lands, en ined- människa som utan att vara läka- re anser sig kunna ”ta en blind- tarm”. Och ytterst få åta sig att vares ord, ”inte bara återuppliva utan också återuppleva historien”, Ingenting kan, sade han. sig, vara mera angeläget än historien, genom den lär vi nämligen känna oss själ- va — förutsatt att den skildras så som den har rätt till: som något i högsta grad levande, som något som angår oss i nästan lika hög grad som våra dagliga tidningars telegram och ledare och reportage nytta och nöje, undervisning . och derhållning. Underhållningsmo- åldrar som- kligheten. arbetat sig igenom" — uttrycket avspeglar hans starka sinne för den mänskliga tragedin såväl som den mänskliga komedin, hans ambition att, föratt mentet var det för honom inte minst viktiga ”Huvudsaken” skrev han en gång till mig, "är att det andliga gästabud som vi skall bjuda på, gör använda en stor fransk historieskri- läsaren glad, god och tacksam”, - mången, ehuru lekman, : sakkunnig . Grimbergs stora mål var att förena |, '] att ni hade ett: behov att anförtro er, att få kontakt med honom — helt enkelt ' ville väcka. hans in- tresse på.:vad sätt det vara månde. Meh gå nu inte.och oroa! er — försök förlåta 'er själv: Båda de sa- ker ni nämner är ingenting hår- resande" och” ingenting 'som andra skulle upptå så ”Ua som. ni'själv tror och 'som :er måake gör troligt: Vi lever dock'i ett modernt sam- hälle. där .en' kvinna inte fördöms även "om hon haft andra upplevel- ser före äktenskapet. Det andra är en: ren "bagatell: som de flesia: barr gör sig:'skyldiga till. Oftast som en undermedveten" protest -mot : bris- ide ömhet: och förståelse från föräldrarnas sida. I ert ställe skull; jag helt enkelt ta' tjuren vid hor- nen. — jag skulle i ett > lämplig: ögonblick - berätta all 5 för mina anhöriga. Jag är säker på at de> skulle uppta det på: rätt sätt Att fela är mänskligt — det gör v. alla, ,på det:ena eller andra sät- tet. ' Öch 'alla är inte lika omogna som er make, 'Hans reaktion är ganska : typisk: han känner: under- medvetna samvetskval för sina egna svagheter — och gör då allt för ati finna värre fel hos er.” Vad skils- mässa beträffar så bör ni tala med en "jurist eller med -Rättshjälpen som kan lämna sakliga besked om underhåll etc. Skriv igen och tala . om hur det går. Det intresserar mig - Ja, en 8 k.åskväderamösgn, över/det egentliga molnet, . i ok = tor åt. skogen, . för hek skulle. - resa bort sedan, : Någon annan ' hann jag Inte heller besöka un- s . der tiden, då kunde Jag komma" "för sent tillbaka, AW ”växla" en timme är som att växla en tla. Sedan det br gjort, är den borta, Tid . är ; pengar, , mest . förlorade - Pengar ve" on Loa : ' — Men Jag gick 'ut för'att an» . dag" några djupa andetag, medun jag väntade: Djupandning |. ir stärka självförtroendet, och + dant behövs när man träffar al - där riktigt stora direktörer. Jag' var tillbaka I god tld. Då hude Den Store redan kommit och det lyste rött utonför dörren, Han var upptagen av besök, Jag fick vänta, Jag fick. vänta i en halv- timme, Där gick en annan kund jag skulle besöka åt skogen, Elx ter ytterligare 35 minuter räknade jag ut att jag förlorat ytterliga- re en femtilapp Tid är pengar... tal, som tillika ' med :sol- sken.” Me Not ry "ce Tid är pengar t sade min ' vän Tiburtius, och han vet vad ' han falar om för han är försälja=« re, åtminstone så där en smula vid sidan om. Han har en upp- bygglig erfarenhet av att några precis rätt använda minuter kan betyda flera tior. Det är nämligen en dy; vara han säljer. Och han har ex bitter erfarenhet. av att han -till exempel genom att ut- trycka sig en smula opsykologiskt just i det & k psykologiska ögon= blicket kan förorsaka" sig lika många tior I förlust.” Och han har en obehaglig känsla av att han bokstavligt talat förlorar pen- gar så fort han tar igen sig någ- ra minuter, ja för varje minut han vilar sig, sover, roar sig eller ” över huvud taget inte säljer... På £å sätt förtjänar han några tior per dag men förlorar flera hund- ra.., Stackars Tiburtius! , - os — En särskild stark känsla av att förlora pengar har jag, när jag sitter och väntar på företrä- de hos en direktör, som bara Jå- > ter mig vänta, vänta .. Ni vet, -. det finns olika sorters direktörer. ”Den öppna dörrens direktörer”, som alltid är glada och vänliga och som det bara är att stiga in dan du väl kommit in? — Vänta får ni höra! Jag fick vänta... Det hördes muntra skratt och högljutt pladder, som, inte alls lät affärsmässigt, Inne frön direktörsrummet.” Och jag hade inget annat att göra än att sitta Pilarna visar de bh iatiska pathet kornas (och ”folkgerillans”) anfallsriktningar. y vn Peking --anklagor É -F USA för agression i Laos, "trots att kom mycket. Med hjärtlig hä ”Gallie”.. . : - suckade med om 3 - hade jag bestämt tid me: - [dan där jycke klockan 14.90 Kloc- till. M de ff »JAMAT” och meditera över at. tid är , av typen , bas för pengar och att folk borde visa en ett arbetsgärg” om jag så får ut« = smula hänsyn ..« er a trycka mig. Man blir. glad och Nå? or - uppmuntrad när man träffar dem, även om det inte blir någon af- fär av. Och så finns det de där strama högtidliga direktörerna, som skyddar sin prestige bakom ' en. väl. tillsh dörr, bevakad av. en sekreterare. De har alltid, både i och utom arbetet, på sig en särskild soignerad ”direktörs- min”, så ingen ska kunna missta £ig” på deras samhällsställning. Och så är de fremför allt mycket svåranträlfbara. Hos sådana mås- . te man bestämma sig i förväg genom sekreteraren, '. ” Nå, det är ju rationelt, så vet man att man blir mottagen, näs man kommer på bestämd tid! ”— Var" inte, så säker på det! Tibvrtius. "= Häromdsn . - > . — Jo, äntligen öppnades dör« ren och ett stojande sällskap klev ut. Jag klev in. Direktören 5. stirrade bögdraget .och med en,” örolämpad min på mig och und. rade vad det var frågan om, J. talade om mitt ärende och påpe- klockan 1400. ”Men klockan är: snart fara nu”, svarade direktö-. ren, och jag aka på ett viktigt sammanträde nu. Kom tillbaka ery annan dag! ”at, men...”, försökta jag protestera. ”Hör' Ni inte St jag säger”, röt direktören. "Ja; har inte tid med er nu!” /. > Tiburtius 'gjorde en konstpaus., — Nå, sa han ingenting mera? = : — Jo, han sa också, medan han körde ut mig och slog igen dör- ren efter sig: "Jag upprepar att jag inte har tid mer RA ”Dirextöl rin: inie att tid är pengar? Tänk än- bets skull. ”DIreECORE PIE SPE. då om folk kunde lära sig att ta meddelade sekreteraren. . "Kom = €2 smula hänryn!" ällhaka om 20 minuter” Om tjugo 'minuter skulle jag vara hos en - annan- kund, så där gick nigra" xan” 13.55 var jag där för säker- det... : Camilly s - »— Men det gick väl bättre åe= > se 4 kade att jag fått tid hos honom = 7 > — Ja, tänk om de ändå kunde ts
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.