LRRRSU NUR Or ERT MVA Tvyv Ytyrre YFFreryv YYYYFVTYTYT VY " YYFTYYTITYFETYVYEY YT YYFYTTYYTTTYYTFFEFA, fä =? oktober” ochett "rykte, vilket sä< | ges. emanera "från kanslihuset; gör gällande att” ;regeringen redan vid, ner ggn fram Törslag till ' om: ättningsskatt.” Därmed "skulle": 4 att" tala: pugilistspråk, "de." för hår a baridagerna” sättas på rei dan? inledningsvis, : : Frågan : om: hur de gapande hålen i i hr Strängs bud Skall >- kunna : fyllas: bli Bespa migsutredningen; s | "digt "debatterade förslag berör som ” siktar till 5 "saneting” av komman de. budgetårs” finanser, "Man" kan alltså- "koppla" bort” "dessa" ”bespa= ringsförslag ur: den 'aktutlla bil. . den, såvida man inte anser. dem : I användbara som några slagå by” « tesobjekt i : den -' förestående disk nom 'statsfi na” mellan.” regetingen och opposi- tionsledarna. ” - Vad kommer. då att hända om regeringen lägger fram proposi" . tion om en tre- eller fyraprocen- tig omsättningsskatt i: riksdags= : starten? Det, blir troligen en re- issdebatt "om statsfi i allmänhet och denna skatt i syn- nerhet då”. "propositionen remitte-- ras till - "utskottsbehandling. Då först får man en klar uppfattning - om den aktuella parlamentariska - situationen. Kommunisterna mås= te för närvarande betrak som amp om. omsen, såvida, : kommunisterna är neutrala och inte utnyttjar sina sju röster i H Karärarna för att stödja” .oppos tionen i "enlighet med” den kom> munistiska övertygelsen, att kon. sumenterna "inte; bör, drabbas av, låtit f » tera med regeringen om hur” en! Y. omsättningsskatt bör utformas. är: ryktet: om; att. propositionen är å, att han & är villig diskuz" Je "bestämda! data i vår alma- nacka.” Män: trots .detta - tämligen "självklara" förhållande, är det dessa som sallmählnast är: kä da. som tast Mer på "tal. Liknande" förhållande jet; är nog riktigt" att. må- "nen i Fåstädkömmer.: ett ''ebb-' och odfenomen.É I atmosfären liknande kriv till riksdi 'sam-.. las ' riktigt, förefaller chanserna. till. diskussioner, mellan hrr Er- ander och” Hagberg. relativt små, Och frågan. är om hr Erlander har, den minsta, Tust härtill, Vi: skulle knappast tro att så är fal- låt,” Statsministern: tar: väl heller inte kommunistledarens .”hot” så särskilt. "allvarligt, Han vet att kommunisterna är vana vid att vända kappan: efter vinden, Skul- le de rösta mot en s k arbetarre- gering i en fråga, som avgör den- na regerings vara eller inte vata, ” sätter de ett.slagträ i händerna' på , socialdemokraterna. vid 1960 års. andrakammarval, .som skulle' skunna bli ytterst kusligt för kommunisterna. Det troliga är alltså att regeringen Erlander klarar en riksdagsvotering om” ättningsskatt med I ternas röststöd, : ' Det tråkiga ur demokratisk " synpunkt vid en sådan utgång av' en dragkamp" i riksdagen är, att K framstår som en brickan i spelet om omsen. Kom- munistledaren hr Hilding Hagberg har offentligt förklarat, - att kom- munisterna inte är tilltalade av : en 'omsättningsskatt' som drabbar konsumenterna ' hårt. Det; gör utan tvekan. en sådan "skatt av - . traditiohell "typ. "Skulle hr Hag- a dunkla resonemang” betyda "från " kommunisterna ' fallér frågan i andra kammaren, ty där - "har... -socialdemokraterna -« endast 110 röster, sedan talmannens röst . räknats -borty mot. 15 för de tre - demokratiska" oppositionspartier- ” na. Därtill kommer de fem kom- : na rösta med mäktig faktor i: inrikespolitiken, Detta försummar de i så fall sä- kerligen inte att tala om i kom- ; mande " valrörelser. Varför 'skall de vänsterorienterade socialister. jaldemok less växlingar . är "mindre, ä någon. känd faktor." " i ” Bland almanacksmärkena'- är det dock” några "få som verkligen har ett visst fog för sig, men" det 'be- ror då rpå; att' dessa inte 'är knutna | Hi n. enda, dag. utantill en längre följd äv "dagar... Ex > ”adventssnö — regn i fruntimmersveckan — varmt och fuktigt, ' ögelväder,. i rötmå- . naden.""Dessa väderleksmärken slå "in ned”Stor sannolikhet åtminsto- .né ”någön”'gång under. de avgivna tidsperiodernå! vägs : SI Bondepraktikan. förekommer ett mycket tl antal -väderleksmär- ken. Här är "inte möjligt. att när- mare gå in på dess omfattande sysé tem ä väderregler, Endast ett Par ex; "Är iwle:c — Alfton och Iwle- -Natt » 4 klara, : "Föruthan Rega och Väder, - tag NTvplaR er aterna när de når samma resultat i riks- dagen "genom "att rösta kommu- nistiskt, och därtill kanske t pm får chansen påverka regeringens kurs' åtminstone en äning ytterli- gare åt vänster? 'Ja, så kan situa-” tionen” änkas utnyttjas” Propar gandistiskt. ; Ur "taktisk synpunkt "erbjuder : emellertid ett sådant utgångsläge munistmandaten, . men ' tänkbart ' i en kommande valrörelse goda är att dess i h lägger ner hanser även för de demokratis- sina röster” i'én sådan” si ka” tierna. En om- Om kommunisterna däremot rös- > sättningsskatt, blir i sig själv en, tar med: regeringen "kan Jotten - avgöra: frågan i oden ena andra riktningen. PR Vid gemensam. omröstning för-. båda kamrarna. blir saken. lika: komplicerad.- Då förfogar Tege=:" för" hushållskassan. ' ringspartiet över 189 röster mot - 185. för : högern, folkpartiet” och" centeipartiet tillsammans. Blir det sedan en ny talman från nå-' got av de. d. partierna, . i psykologisk belastning för . det parti :som, trumfat; genom den. AVid., nästa , åra andrakammarval har” konsumenterna" även hunnit få full klarhet i väd den betyder "Följaktligen ”kan det inträffa intressanta hän- delser "vårt parlamentariska liv” framöver, även om regeringen Er- . länder klarar det blindskär som Ä utgör under reduceras. deras röstsiffra till 184. regeringsskutans höstliga seglats. far vid de höjda importavgifterna - som då lämnades. De nya sgocker- s Vad innebär nya. -prisavtalet för. jordbrukets: prisfrågor Den 1 september träder det nya: "innebär det för jordbrukarna och . Jordbruk För d ger följ jordbruksavtalet i kraft. Vad priserna på deras" produkter? . Gränsskyddet fö genom att att ligga lika myc= Inportavgifterna höjs "på framför allt brödsäd, socker, fläsk och ägg. Vidare företas en generell höjning ” äv priset på konsumtionsmjölk med ett öre litern vartill kommer 1o-|: kala "prisjusteringar, som genom- mnittligt ökar K-mjölkspriset med 0865 öre. 7 st Högre pris på brödsäden . Världsmarknadsläget för brödsäd för vete: och: råg möjliggjort för ISvensk Spannmålshandel att fast- Be inlösenpriserna för den nya skörden till 44 resp 40 kr pr dt, vil- ket är 3:10 kr högre än det pris som ursprungligen fastställdes på brödsäd av. förra årets skörd. De nya priserna ligger 1 kr över de nya mittpriserna men 90 öre un- der 'det pris, som de flesta totalt I erhöll för 1958 års skörd tack va- re det tillfälliga pristillägg på 4 kr, betspriser som man i våras kom överens om kommer — ; under för- ket högre som vid bibehållandet av förutvarande avgift, Komplicerat läge för ägg För ägg är läget mer kompli- cerat och det kan inte med bestämd= het sägas, hur den 10-öriga höj- ningen av importavgifterna kommer att verka, Orsaken härtill är att det inhemska äggpriset f€ n ligger under den nedre prisgränsen och att denna gräns sänks den 1 sep= tember. 4 "Glädjande utveckling för mjölkproducenter Prisförhöjnt på I tionsmjölk motsvarar ungefär 0.6' öre per kg produktmjölk. Härvid är emellertid att märka, att de 1o- kala prisjusteringarna inte utjäm= nas, varför förstärkningen av av= räkningspriset (eller rättare sagt ant Lotalningsförmåga "genom K-mjölksändringarna för de. flesta stannar vid 0.4 öre men för många blir större än angivna 0.6 att värl get inte försämras — att ligga över de faktiska priser, som utgick på petor av 1958 års skörd, Imporlavgiften för fläsk högre - I fråga om fläsk utgör importay= Kiflshöjningen 27 öre per kg., Vid de aktuella prisförhållandena , på världsmarknaden, som t.v syns gö- ra det möjligt alt hålla 'de inhem- ska priserha mellan de nya pris- öre. För mjölkproducenterna in= träffar emellertid samlidigt : det glädjande att främst till följd av .) marknadslägets förbältring utjäma ningshidraget och därmed mejeris' ernas .betalningsförmåga ökas med 2 öre redan fr' oo m august! och med ytterligare (ännu ej fastställt)” dage; "De "möli: det' hä om är. .Cirro=Cumulus ligen” Altor Ciutnulus,; d ter 'och Hör: Hill de "högre: molnen |; inom” "ett." ” oväderscentrum, >Dessa, ; mölnen: pridas likt en | tro, att sjömannens .vackerväders- 11 det i. -haven, 1 men dess inverkan på | hö :|stratusmoln, . synes 'hon 'som” enom "| het.se' direkt på solen, och hon'k: av" ”nallan gå och "sex tusen me- . Ett engelskt” sjö. der,' en löman väntar vackert väder". Här är det fråga. om de. egentliga fjä- dermolnen, som vi nyss lärde känna som ' förebud till oväder! Och man skulle då i förstone .vara böjd att äv sä period vore synnerligen kort, en- dast - omfattande -ett eller annat dygn; + från | fjädemolnens första framträdande i nordväst tills oväd-- ret bryter löst. Ja, så är givetvis förhållandet. i många fall. men vid bortdragande oväder passerar. ..de olika » molnslagen. i omvänd ord: ningsföljd, > Cirrusmolnen ' kommer | sist IT | tågåt och "bådar då ovädrets de. och ofta 1 väderförbättring, Vi se här ett ex på huru viktigt det är att beständigt ha ett öga på molnhimlen och så- Junda a reda på vilka slags Cirrus det är man observerar! M ”Mulen I morgon gör en klar. "ägt, är sannolikt vårt. mest kända vä- derleksstäv. Och :det. har ofta” fog för sig, slår in. Disigheten om mor- gonen -sommardis har sin lgvund i nattens värmeutstrålning, och 'den-' na i sin' tur är i hög grad betin- gad av, de högre luftlagrens rela: tiva” torra tillstånd, som inte inne. bär någon risk för oväder och regn. Några timmar efter solens uppgång försvinner dimman, och” de lågt belägna :molntrasorna och” en klar- |: blå sky välver sig över OSS. : ”Kvastar” är vindarnas förebud KA ”Cirrusmoln "med "penslar 7” eller kvastar i ena änden tyder på orolig” het och :'starka -luftrörelser : de högre - -luftlagren, " och blåsigt: der'kan med stor sannolikhet. vå taö. Ett. engelskt. väderstäv, ; Säger, också: nm Inbetäckning, ”geriori | k ”"sträckmoli "eller AHO ett mattglas,. man, kan utan svårig- tär, ingen skugga, av föremålen om ? | kring oss, då här-vi ett.gansk z kert tecken på annalkande oväder, blåst eller -regn;; skånske bådadera. l Molnislaget hör - samman ! "med å är också fallet av. vita skarpt beg INsa= farenheten 'givit "upphov -till talet om örrhönans kräge. Ser man dyli- ka' moln i våra trakter dra upp i nordväst, är sannolikheten för en väderleksändring ””till" det' sämre” ganska stor. Vanligen föregås de nu nämnda 'molnslagen ' av . egentliga Cirrusmoln, fjädermoln. När ” "solen bäddar åts sig "Solen bäddar åt sig”, hör. sägas, om solen går ned i mol Fenomenet! anses' som ett oväders- tecken. I vissa fall, särskilt då bäd- den består av Cumulusmoln, stack- moln :"i' atmosfärens lägre lager, kan nog också' en väderförsämring väntas” "Under typiskt vackra som- mardagar har, ju Cumulusmolnen ett karakteristiskt "dagligt liv”: de bildas 'om förmiddagarna som vac- kert :vädersmoln, formar .längre fram på: dagen mäktiga 'molnmas- sor med de' mest fantastiska for- mer..Mot kvällen minskar de:i vo- lym, tunnas ut och försvinner -mot forGögången. T'sitt sista stadium de' mandelfo de ”toln, isolerad från varandra och oftast. drivande vinkelrätt mot sin längdriktning. De är ett slags' högt belägna Cumulus- (linsformade höga stackmoln);' och | gar. Man kan vänta sig en, snabbt. inträdande,... temperatussänkning, vindkantring : och ökad .vindstyrka.. Bärometerståndets förändringar ? i Ne ' "är väsentliga - - Vid de egna väderleksföru serna, molnhimlen, kan man givetvis ha en viss ledning av barometern, - Man: bör då i första hand.komma ihåg, att det beror på barometerståndets] förändringar och 'det sätt på vilket dessa sker, inte så mycket på om harometern ' står - högt ' eller. lågt. Står t ex. barometern. stadigt på samma tryck,” eller. om: den. lång- samt ändrar sig, uppåt "eller "nedåt, är .. utsikten-> till "hyggligt ” väder ganska" stor, Förändrar sig: däremot ägel- barometerståndet - "mycket 'hastigt Kl dig? Då som bol moln, + Altocumulus'; lenticulapis | sa hör, till kallfrontens molnbildninz |? grundade 'på : studium. av | i endera . riktningen, , vilken: som | sigen föreställning de väderleksför- it av -Sveriges meteorologiska” och. Bydröologiska instituts ; Väderlekstjänst, och vilka är grundade på en. ingående kän-!& nedom : om: väderlekssituationen i vårt land ock i våra . grannländer, samt ytterligare "baserad på. den tjänstgörande"! 'meteorologens per. sonliga vetenskapliga” kapacilet och oftast myck över vårt. "land, r. dels det; förut-- sagda vädret ä å inritat,' "defs-det som verkligen inträffade. Man "skall lät- teligen "finna, att” ”träffprocenten” är. mycket, hög. Det är endast och oftast lokala. avvikelser, som inte gärna kan tas med i det stora sam- manhanget, som "gör, ätt man stun-. dom tror sig finna felaktiga Pprogno- ser: Om” vi beaktar: detta,. och' om vi på vår egen or genom långva- rigt iåkttagande' av väder och vind, jämför med Prognoserna ' och fin- nér'oss tillrätta 'bländ orsakerna till de vanligaste" lokala” avvikelserna, blir vi "säkerligen fullständigt eniga därom, ' uw få det väder som förut- (Finis) billigt hemma: = tänk efter! TOCKHOLM(TTspåe) - : Det har du väl råd att kosta på så billigt hem- er: tysk: och eter Wernher von .Braun.' Under det " andra - världskriget "arbetade han vid den tyska raketforsknings- stationen 'i P: ände. Nu fort- sätter han & samma jobb” i USA. och där har han blivit så populär, att [man:t o m i Hollywood håller på att göra en film om hans liv. -På bilden samtalar, han med red Jör- gen. Nörredam i Populär Mekanik. +» Tysken menar, att om vi kunde se framåt 20 år i tiden, så skulle .| dagens raketer te sig lika primitiva kommer att påverka: och, avgöra vad som skall hända. inom rakota forskningen å USA i framtiden, Ja, - gott därur. Robotarna hittills har ju” knappast tjänat , Något” gott” änd. mål, utan framför allt Koncentie på att sprida ödelse i denna ära ma "värld, "di ställt som en T- Ford i jämförelse med sig i krigets ”'"Främlingar i Paradiset”, heter en dokumentärfilm, som Stiftelsen för främjande av 'kristen film hål- ler på att spela: i in.på barer; i kyr- or - och: friluftsområden: i Stocks holm; Filmen: som :är 40: min lång, bygger "på rfattaren” Gunnar | , | Wahlströms, ;bok med "samma namn. Boken, är a ånlägg i den aktuélla Film om ingdomsproblem N | och ter. gjorde. nan" ei tabera + nakelliknande . byggnad, ' söm 'ryni de 200—300 personer. i vårt länd ätäd nom 'kärser,' 4 ger ut," dessa ; påpe- en. Hon fort- met och; maten,” som! väl oftast "är a Jar högre staridard hemma än mot- svarande 'du får” köpa. "Hemnia har| du»'ju "tillgång. i tidulngar, jag d s du som en mar- ens gyrsa. 'De "mäste ha och mås- te vara ned, kosta" vad. det' kosta ö "I hemma; I köper” på avbetalning eller öppnar konto. Det är hopplöst att få in ett öre på bank.” Nej då, Även den sninsta inkomst tillåter dig att spara. Beloppet be-| Köver: inte 'vara, stort: Huvudsaken är att du' sparar regelbundet. Spa- rår du till någon bestämd sak eller resa går det ändå lättare. Försök att.dra in på ift I Sy dina amatörer med någon scenvana, d ten. Bakom I filmen finns, två. frå gor: ”Hur ska Leffe 'och hans gång | räddas för frattitid och 'samhälle?” |'7 och ”Hur, ska. kyrkorna bäst kun- nä” hjälpa i. dagens ; missanpassade ungdom tillrätta?” ' Manuskriptet har. omarbetats från bok - till: film av. författaren samt pastor. I Mar- nsson, ledare för den” sk "korv | barsrmissionen”; ;. som + Stockhölrns rikyrkoråd bedriver på olika plat- ser:i staden. "Skådespelarna är alla | . Arkitekt- rekord 3 + Nära” tvåhundra: arkitekter: lämnt : in förslag ' till: arkitekttäv=, ES te ningsargument” kurrens + och. lingen om kyrka i Säffle; Olika” al- ternativ: inom samma förslag före- kom; '. vilket "gjorde "ätt : omkring 1.200 ritningar' och skisser kom in: .s pristagare ;'. blev', Gunnar > Som ” en . jämförelse I :kan nämnas, att vid en tävling" 1954 om ny småkyrkotyp deltog omkring 70 . ”Ettåringar”? i mis tonsarbetet "För tre år sedan" gav "Svenska. Missionsförbundets Ungdom ut pa- rollen ”Ett år till missionen”. Den innebär, att "ungdomar frivilligt ger ett år till ungdoms, och" evangeli- bete på någon plats i vårt kläder i stället för att köpa färdigt. Gör själv - ren och smörj cykeln eller mopeden. "ss ' Behöver. du: en gång i fraratiden låna pengar. till "egen butik, eget hem, bosättning och så' vidare har du :- alla .. möjligheter. om. du? vi- .sat sinne för ekonomi i Arbetet. vå. den setisationella Mont Blane ” z I södra Firopa), är nu i HÄR I RR FRANSKA OCH TÄLT ENSKA ARBETSLAGEN ATT HÖJAS SMNOER kEDNINE Av SYENENA sneenörst ver ka unneln 3, (som " full amen R Munler sedning uv a Er : Ton, enorma, r revoluttonérande förkortår "mycket moderat verde es men -| vara för gamla att Sjäpstgöra som 5 bart i Strängräs stift. har man be- i om. berättas .i gamla protokoll i land. Man tar fritt från sitt arbete eller skjuter på sina studier ett år. Som lön får man kost; logi och 100 brittiska marknaden, :. för ; Svenska handelskarinaren - | irektö; Binär Kihlsted i Tylösand. En gemensam" marknad ger oss. större möjligheter som : måste. ta vara på, bla med hjälp av skärpta reklaminsatser.' Och: vi måste smida medan järnet i är "varmt — och det är nu. 7 Goda: råd. åt ' svenska "expor på Västtyskland gav sedan konsul G Bjurström i Bönn söm bl.a fram höll att de tyska" branschmässorha får en allt; större betydelse och att. vi därför i ökad utsträckning måste låta representera oss på dessa. : St "Den holländske industrispecialis= ten. P H Sypesteyn gav, en allmän kr -i-/månaden i Man bildni om den kö best. 1 sknaden där vi just nu spe= =" har en:månads: kurs, och i höstens kurs deltar 15, ungdomar, Tidigare har 60 ”ettåringar” — som man , brukar. kalla dessa ungdoms- arbetare — gett ett år, till" missio- nen på detta sätt. . Omkring 200. d00 angdomar i 1: åldrarna; eflér konfirmationen deltar regelbundet i Svenska Byr- kans' ungdomsarbete . i. vårt land. Riksförbundet ” Kyrklig ' Ungdom kommmer i höst att börja bygga ett ungdomsledarinstitut på -Lekman- naskolans område, i Sigtuna, ' där heltidsanställda ungdomsledare ska utexamineras, Samtidigt skall de få utbildning i något, annat ”civilt” yrke så att de, när de tycker sig ingdomssekreterare, : "dra sig tillbaka” till detta 'aridra yrke. En- slutat inrätta elva tjänster som ungdomssekreferare. a Tällmöten i Sverige redan 1890 I Österbybruk. i Uppland hölls tältmöten redan på 1890-talet. Där- missionsförsamlingens' arkiv. Stu- gorna var för trånga, och den enda offentliga li len, småskolan” i - samhället, var stängd för dylika möteh. Då fånn . Av en gammal kasoahab framgår, att Järkt inköjves för ka NTL-BB) ? ” X att man kunde bygga ett - lar upp för en organiserad kampanj. i Holland. sexstatsmarknaden - har. nu: släppt öch lämnat plats för en större.op= timism, sade, Atlas-Copco-chefen: i Paris Lars Dunker, som i den: all» . kes. ekonomi fann ljuspunkten, för -; > oss, såvida inte sexstatsmarknaden gör att vi driver ut i periferin; vil s ket måste förhindras. ve Samma sak' gäller också ; lien, sansåg - direklör B Kihlgren NN från Milano, och man: måste kom= ma ihåg att Italien. inte är en en=. hetlig marknad utan består av;flera s marknader, kvarlevorna från ide + små kungadömena. « Nn " Andra konferensdagen avslutades : med en serie rundabordssamtal där. representahterna” | för de utländska hade ett hårt ärbete att parera frå geställarna, > Konferense Kommissionen - rättigheter i Strassburg ; far bed tat att, vid sin speciella do; Denne - upp' fallet Schouw Na döm rå avtjänar f n.:i Danmar livstids fängelse för. att gehom hyp= ve tjänstemäl gen nu med att SMR beslutat att hädanefter tillämpa säsongvarialio= gränserna, bör alltså fr o m den 1 september kunna förväntas att nos” staden” ner i'fråga om uljämningsbidraget. Mot ' pt t belopp av samma storleksordning "| « från É Delvis hänger. emellertid prisförbättrin= CR "samt. pålar. 8 ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.