' som .sommardagens- sjöbrisg. "om flygfän: och småkryp; " Allt som oftast kommer man på - Ruvningen” tycktes gå ' bra och YetertFfYFfero , e "NÅGRA. TOBAKSPLANTOR i närbild. Årets sl örd "kommer att ge. medelmåttig avkastning, säger en, representant för. södra Hal-. lands, tobaksodlare, - Tobaksodlingen i. Sverige har möj Skörden i vän sa red "Den | sveniskodlade tobaken går i första "hand till snustillverk- ningen; "Svenskarna snusar fort- «farande tappert. Till och med ungdomen är snusminded. För sedan var det rent av " "bländ gymnasister och - andra i wissa delar: av landet att ta till" snusdosan. Snusningen ansågs” mera” ”aristokratisk” än sigarr ettri ökningen. Några avsätt- -- ningssvårigheter finns alltså inte NU DÅ DE flesta « sommar. gäs- terna' dragit sin kos är det för-- stås lite tomt härute vid stran- den, Men, to och; frid har, . lagt sig över .vårt” bädsamhälle. - -På "vägar och"stiga det gött om svängrum;. «och: i vaffärer-—- hu” endast en öppen — och på vår postkon or behöver man ej län: gre trängas med svettiga;- halv- | "> nakna" människor; Visst är detta skönt, Och skönt är det kanske | att ostörd kunna ra en” pro- år långa bad- da virrvarr av: bilar och badan- de. Ded)' som är lyhörd 'för'na turensg: "röster, ; hör kanske båttré sorlet från dyningarna ä on; höstvinden ej: är. lika smékande.» ÄVEN FAGELVÄRLDEN. tunnats; ut. Det; är ty toner. kan: plötsligt: ljuda” någ lugn och ' solig morgon. Han sits ter då' vanligen. i en gran-' eller furutopp "medan sången: väller fram: ur hans dallrande "strupe; . Till och med koltrasten "kan få för sig att'slå' sina drillar. men det händer”merendels under der mörka höstnatten och vem -git- ter då stiga upp för att lyssna på hans sånguppvisning, . För: våra insektsätande små- fåglar torde denna sommar va- rit idealisk, Det 'har funnits gott De har dansat i solen och haft sina dagar 'på blad och blommor: An- nat är det under kyliga somrar och då. regnet öser ner den ena dagen "efter dén andra alldeles som vore :en ny syndaflod i an- nalkande.; Var kan då fågelför- äldrarna leta upp mat till sina ungar?.. Och: det är inga små- mängder, som' behövs. : Har vi sett hur ett talgoxpar är i farten från 'm ;rgon till kväll med. att se till'att de små liven i bohol- ken eller under, takpannan får sig ett mätte förstå vi vad väd- ret kan betyda. "= ' Och så är det ju ett otal andra faror, som utgör ett ständigt hot mot våra små sångfåglar. Kat- ter tassar omkring och letar upp de markbyggande fåglarnas bon. ett rövat lövsångarbo med upp- rivna, kringströdda fjädrar. Här har katten fått sig en godbit vid sin nattliga jakt. > "DET, ÄR ÄVEN ganska gott om ekorrar: och. skator härute vid stranden, och de kan kons- ten att. skatta fågelbon. På för- sommaren / hade ett ringduvpar byggt sitt mycket enkla' bo'i en |- gammal fura alldeles, härintill, snart 'skulle' ungår "kläckas av de två” äggen. Men så en, tidig morgon fick jag ”se "ett par ek- orrar: rumstera. uppe i furan :vid "duvnästet; De jagades bort till inger nytta förstås ty boet' var det, nyss var ett en-1li Ännu s sjunger ägda bort står 'en del granar, som jag själv. planterat en gång i tiden. De har hunnit bli ganska stora nu med. yviga,. överhängande grenar. Hi borde: det: vara ide- Deras” fina” kvitter. hör- digt inne "bland granar- Ina. Veckorna gick och så en dag fick: jag "verkligen, se :en kungs- fågel :med .en. grön lary i' räb- bet' röra: sig i' grenverket. Boet låg: tydligen: i närheten. ' Plöts- : rsvann. han bland ' några . LT:s trogne' gamle. medar<' betar EMIL? ANDERSSON i boet mycket” ingande : undertill nästan djen ej bli långvarig. "En dag då jag" gick där förbi var den stora grangre- nen klädd med små fjädrar, nä- stan påminnande + om. vårens sinyckade" påskris, Nu-var det dock ej fråga om ett glädjebud- skap utan ett sorgens — en tra- gedi bland de otaliga inom fåg- larnas värld. -Här hade den lil- la fågeln haft ett oändligt be- styr” med. att. bygga och forma sitt. lilla näste, .ett. underverk i byggnadskonst. :Och så en. dag när de små fågelliven inne.i bo- et nästan är färdiga att pröva sina vingar. kommer en skata eller någon annan rövare och plundrar och grusar: allt! . Det gick ungefär likadant med ett blårnesbo, som lagts i en fågel- holk, Här. inom fyra väggar låg det ganska tryggt tycktes det. Snart syntes de vackra fåglarna, de näst minsta av våra mesar, vara i farten med matbestyren för ungarna," Men "så en. dag hördes en göktytas korta, skar- pa läte ljuda inne bland träden och :nu anade man att fara var på färde för ett och annat. få- gelbo .i holkarna. Göktytan är ju ingen rovfågel då den. mer- endels lever av små myror, men den har den stygga vanan ati lägga beslag på en och annan|l. upptagen fågelholk och kasta ut dess innehåll av ägg eller un- gar. Nu kom ' turen till blåmes- holken med ungarna; de kasta- des handlöst ut av göktytan, som blev herre på täppan. Det lilla blåmesparet: fick väl se sig om efter: en 'annan. bostad ifall: de lyckades finna en sådan. . Deras närvaro utgjorde emel- lertid ett vackert,. färgrikt. in- slag där de hängde och klängde i trädens grenverk eller kivades med talgoxar om någon . ostbit vid fågelbordet., ” ” DESSÄ HISTORIER om sköv- lade fågelbon upprepas ju stän- digt under sommarens lopp, och redan tömt." Ett stycke längre nog förefaller det egendomligt r HE att våra småfåglar kan. reda sig och -överleva.: Att det går gan- ska bra förstår vi då vi om höst och vår: ser de stora fågelsträc- ken, draga förbi. Otaliga hevin- gade .varelser'" fylla då lufthavet r I med - "sitt; pladder, skrik, eller är det. bara lite kall- prat dem mellan! EN "hämplingen tycka. reda; sig. bra häromkri Fd och, har visat. sig i sommar. för- vånande stort. antal. Bofinksån- "del: tyckt, att det. blev 1i sömma villorna, men, så har ju Också. solen behagat skina näs- dagligen »och . det gör visst den Nilla bofinken glad. alldeles som våra badgäster även.om en - väl "Mycket: "av. det goda. Männis är ju aldrig nöjd. Ne , Hämplingen: gömmer sitt bo ytterst -väl. i, en liten tät berg- tall eller, jännu bättre i en en- .buske ifall 'det går att leta upp . någon sådan. Under lugna .da- "gar, helst fram mot kvällning- en "ljuder .hämplinghanens :sång, som : är' den: vackraste av alla våra finkars med ett-inslag av vemodiga, mjuka tongångar. Nu ser vi ofta. väldiga -hämpling- flockar;ute på;stubbåkrarna, där de plocka till. sig ogräsfrön och göra således, nytta för lantbru- ket. Men de kan också vara rik- tiga skadefåglar för : trädgårds- äringen, avs ODLAR MAN rädisor t. ex. härjar de ofta vilt bland de små plantorna.Det går så till att de drager: upp :groddplantan då 'den endast 'är- ett: par dagar gam- mal. Fröet har inte hunnit att rota sig utan: följer med upp och förtäres 'av "fågeln medan stjäl- ken får ligga kvar och vittna om förstörelsen. "Bofinken är även medskyldig” till denna åverkan och ahvänder sig av samma me- tod. Dock är det vanligen den sista årskullerns ungar, som för- står sig på detta medan de öv- riga är mer beskedliga. ». Snart är :emellertid våra flytt- fåglar. borta för i sommar.- En stor del har gett sig åstad för ganska ” länge ' sedan. Redan i början på augusti sågs skaror av flyttande ”snäppar ta sig en vilopaus' riere- vid stranden. Är det varmt och vackert kan en del fåglar dröja med höstflytt- ningen alldeles som försenade badgäster. =>" Härute. vid havet är ju fytt- fågelsträcken, vår och höst sär- deles märkbara då de merendels följa kustlinjen. Ofta går tåget så högt att vi svårligen kan föl- ja de bevingade resenärerna där uppe i rymden, a | Många" " småfåglar kommer i guppande flykt och snuddar. nä- stan vid trädtoppar och sommar- villor. :Då de. flyger på måttlig höjd under klara dagar erbjuder de ett fascinerande skådespel i flygkonst : och sammanhållning. Och då mörkret sveper sitt flor kring våra bygder kan vi ofta få höra" vingbruset eller av- skedstonerna ' från de luftiga |. sommargästerna ”. när de 'ilar fram under höstnattens stjärnor: men. augusfistormen v ”Den "svenska tobaksodlingen är. inte stor. Arealen håller sig omkring skrän ochi ” I specialodlings för det svensktillverkade snuset — ett faktum, som bör tilltala våra tobaksodlare, Den : svenskodlade tobaken är emellertid bitvis av sådan kvalitet att den med fördel kan användas som ”fyllnad” även i röktobak, Det är heller ingen hemlighet, att- 'Tobaks- monopolet har planer på att så småningom gå in för viss del svenskodlad tobak även i något eller några cigarrettmär- ken. Därom mera längre fram i denna artikel. De allra flesta tobaksodlarna i vårt land hör hemma i Kris- tianstads län. I fjol till exempel hade Tobaksmonopolet samman- lagt 764 odlare i Sverige; Av dem fanns 745 i vårt skånska grannlän, där de flesta odling- arna ligger i Villands härad. I Malmöhus län har vi fem odla- re, i i Blekinge sju och i Halland också sju. > Den" Halländska "odlingen är koncentrerad till Jföks härad, där tre odlingar lig; gger inom Laholms ' stad, : en” i Menlösa och: en i "Vindrarp: sn att "ge den oinitierade lä saren én uppfattning om denria lönsamhet ' skall vi här återge några färska silf- ror;; Vid läsningen av dem, bör fman”döck inte glömmä” bort, att tobaksodlingen r mycket käns- i både” vad, rör vårdnad och väderlek: — "och 'att den fordrar kontinterlig skötsel under' stör- r2 delen" av växtperioden,' ' Förra året uppgick "den svenskodlade' skörden till 367 ton --råtobak. Genomsnittspriset blev "4,52 kronor 'per' kilo: Ut- tivckt + per kvadratmeter (små- edlingar kräver småmått i sta- tistiken) : blev > skörden: :-226,5 gram; vilket motsvarar ' er ge- nomsnittlig ' inkomst" på 102,47 öre,- Hur mycket den känsliga odlingens lönsamhet kan ruckas framgång tydligt av. en -jämfö- relsesiffra, från odlingssäsongen 1957. Då var medelinkomsten per kvadratmeter 118,42 öre, Orå man utgår från dessa siffror skulle inkomsten per. hektar bli drygt 10.000 kronor. — sämre hektar- inkomster kan man sannerligen få. ve : En specialodling av tobaks- odlingens litenhet är mycket beroende : av konjunkturerna. Odlingen kom i ropet under | 1940-talets första år, då kriget spärrade. gränserna och våra . rökare i:brist på ädlare vara fick stilla nikotinbegäret med körsbärsblad och vinbärsblad och andra undermåliga kvali- "teter. Svenskodlad tobak var för många en delikat tobak på den tiden, och svarta-börs- uppköpare bjöd "odlarna ända upp till 20 kronor kilot, trots SÅ HÄR FRODIG och in huset utanför Laholm, > ot ar [cl jjlighet södra Halland medelgod | gjorde skada utvecklas] 'onopolet gärna hjälpa till med forsknine £ på detta o om- g för vi äxtförädlingsr verk- att ”riksnoteringen” låg så lågt som vid tre. I dagens läge har tobaksod- larna knappast: anledning att Se. pessimistiskt På situationen. Arealens storlek och antalet od- lare visar inga större föränd- rihgar år från År, och det finns tecken som styder på att den "svenska tobaksodlingen så små- ningom kan öka i betydelse, Som wi inledningsvis nämnde uppbär Sveriges Utsädesför rening ett årligt forskningsanslag från bolaget, för åren 1958—1960 har detta anslag bestämts till 25.000 kronor per år,.och forskarnas framgångar har inte uteblivit. Främst är det professor Olof Tedins mångåriga förädlings- arbete som givit resultat. Bl. a. har han fått fram en svensk tobakssort, som i för- söken kallas Burley 18: Den har så goda egenskaper, att ”dén blandats med högklassigare "sorter i en provcigärret, som > enligt finsmakare.; skall " vara sen riktig ”godbit”. Det bör i detta sammanhang med skärpa främhållas att cigarretten med «den svenska tobaken: hittills bara . sår på prov öch alltså inte förel i handeln. In- YYTTYYYSTYTFEPy Lördagen den 12 september 1959 2 De Jer ökta ryg 'ggar na sällsyntare på ji älten Agronom Y Andersson vid och r Mee en stor maskinpark drar och som skall: pågå' ännu-ett par år, sen mindré vid stå under u pptagningen, Jordbrukstekniska institutet i höst. från Ultuna ned till Skåne för att plocka potatis, Det är ett led i den omfattande försöksverk- samhet med potatisupptagningsma- skiner, som institutet satt Igång Man vill :komma fram till maskin- typer, som '- arbetar ' bättre. än dé nuvarande” och" som skadar potati- " Jordbrukstekniska institutets egon po tatisupptagare, Det är en stor bjässe försedd med elevator, upp » kring vilket flera personer kan ar av I handeln förekommande ma- skintyper, från mindre och enkla=-' re". kasthju'smaskiner till stora komplicerade apparater; Vi har försökt ändra på den här och var och förbättra olika detaljer. Till Skåne tar vi med 10 sådana olika maskiner "och -dessufom en: stor bjässe ; som. vi konstruerat själva, Dessutom ' låna: b - blandni. 1 av. svensk d i . provcigarretten är så stor > som 15. procent; ..; | Följes dennå. ifr mgång” för forskningen av Hera; och kän man : genom rationalisering och rutin komma fram. till en kon- kurrénskraftig : framställnings- kostnad för. den; svenskodlade tobaken kan våra odlare se ljust på framtiden., "Lantbrevbär: 2 bruksägaren . Einar Jönsson 'i Nyby tillhör. veteranerna bland tobaksodlande .:.sydhallänningar. Han började med denna special- inriktning redan 1942, då man låg: på från alla håll för » att skaffa fram” "skaplig "svensk tobak till alla "röksugna konsu- menter. Hans odling har utvid- gats en hel del. sedan dess och är numera en.av de två största i Sydhalland, 1,5 tunnland od- ling och två torklador. Det blir en typisk medel skörd, säger ihr Jönsson, när vi frågar om årets” resultat, Och han fortsätter: — Vi har inte lyckats så där hundraprocentigt med tobaken sedan 1955. Då hade vi ett verkligt gott år. Sommaren i år har varit varm och god, vädret har alltså passat, denna speciella gröda. - Hade vi bara kommit igång med plantningen fjorton dagar » tidigare i våras kunde vi haft en toppskörd i år. Då hade vi nämligen kunnat skörda innan ; den hårda stormen "drog in över Sydhalland i: slutet 'av förra månaden. Den stormen p var mycket arbete 'och sär. skilt. de största av dem'som också samlar ” upp potatisen, Ett har: dock alla', upptagare geniensamt: de or- . sakar»mekaniska skador, på potatix alltmer, VA Det är d 'stitutet, Vi har studerat ett flestal långa” krökta I ryggarna "på potatisfälten, var. förr. en' vanlig syn om "hösten, :Dé försvinner visserlj- gen: inte helt, med maskinerna ' ty de "mindre :av- dem -kastar bära upp | tiskt gått igenom maskincrnas oli potatisen 1 rader. 'Men maskinorna |ka arbetsorgan, såsom "bilar, kust» ' Vid ins! ilutet” hor man” syslema- hjul, sållmattor'm ' m med hänsyn till både ' utformning ” och . arbels= hastighet. Och''så. har man 'gjört praktiska" prov; Det, har visat Big alt, man, på en del maskiner kan sen, : Och "det betyder" lagringsför- | få "ned skadorna på - potatisen tills SA luster: och förämrad kvalitet, något | hälfien som- är synnerligen» olämpligt. nu- | spröt eller sållmattoinas tonar med mera- då kraven på kvalitet stigit speclaltillverkad slang's äv gumral, om,. man . förser . grepar, Genom: att. "på" olika för” särskilt angelöget hastigheten 'på' traktorn och på de i "att rminska dessa skador” och /'vid | olika arhetsorganen 1 upptagarna ” våra försök har vi hittills lagt hu-|kan 'man.'också minska skadornu,, vudvikten 'vid don frågan, säger | Försöken + omfattar emellertid åt- agronom Y - Andersson, .som . leder | skillligt annat, såsom blottläggnin« denna försöksverksamhet: vid in-|gen "av, potatisen, spillet, uppsams« Lines. och PD transpor tnetoder, - åstadkom . skador. för minst 1.000 : kronor gå. min odling. Det kom ingen dagg heller den veckan, . och av den --anled- ningen " blev" torkan allt för svår. En del värdefulla blad längst ned på plantorna gul- nade och. fick ' kasseras vid skörden. Däremot har vi slup- pit undan frosten, och frosten är, ändå tobaksplantans farli- gaste. fiende. .- : CÄss. " svarsavdelning" , 'spektö en "för norska hemviir- 'net, överste Ole Bangstad, Tävlingsledare var major. Ung Fromm, Malmö, och tävluigen : hade lagts 'upp av Sydkrafts förs . med" ingenjör Bror ' Funck ” som. den drivande kraften .. och” fonjunkare Adler som medhjälpare. - Överste Kellin, som I n år gästat Sydkrafts drifi övningar, framhöll för Laholms Tidning, att han fann det syn-" nerligen glädjande att Sydkraft och särskilt direktör Sune Wet- terlundh” visar så utomordebhiligt stort. intresse -för driftvärnet. Dessa tävlingar, som omfattar män med samma yrke, bidrar ' också att svetsa samman de oli- ka folken och göra förståelsen större. Om 'det inte varit för dessa tävlingar; hade de sanno=: i likt aldrig träffat varandra, För-"- utom spänningen på tävlings". banorna skänker tävlingarna ? också en god samvaro. Om Än: det blir aldrig så mycket atom krig kommer, dock till sist den”. enskilda insatsen och prestatio- nen att fälla avgörandet i. det ' långa loppet. Att det behövs med ” . både driftvärn och hemvärn ser man av den oro och de aggres”, sioner, som förekommer på mån ga ställen i världen, framhöll rikshemvärnschefen till, sist - Cel. ee ” Ånga Resultat: s sel sdkraft Jag I Älmhult 3.066 Säråndsbedörmning 326, handgranatskastning 300, skol- skjutning. 978. stridsskjutning 675; punktorientering 293. orien- teringslöpning 494). 2) Sydkrafts lag II Kalmar 2.842. 3) Askim, Norge lag I 2682. 4) Askim, Norge lag II 2495, 3) NESA lag. 1 2.443, 6) 'NESA lag II 2.327.: UJ sen = Prenumerera på UT | r
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.