ververeeetryv YverfrvtverryY YeyveeetrY vv wYverveYyrerYvYvYYYYTEPYTYFYYV ” | —— LAHOLMS TIDNING : 5 tomt Lör Tisd; 'den 15 1959 : "Vad ligger ” DEN FRAGAN finns all an- ledning att ställa nu sedan den värsta uppståndelsen lagt sig över ” regeringens beslut att vägra herr Hjalmarson plats i FN-delegationen: ÄR REGERINGENS förkla- : ring- verkliga skälet till den uppseendeväckande aktionen? Knappast! - Hjalmarsons kam- panj mot, den ryske $tatsche- fens besök. var inte av den betydelse varken för vårt för- hållande ' till: Sovjet eller till andra folk, att den motiverar ett så drastiskt beslut. Folk- partiledaren - herr Ohlin var för övrigt på samma linje, även . - om han använde försiktigare och mindre utmanande vänd- ningar än herr Hjalmarson.” ” SKULLE HÖGERLEDARENS medverkan i FN-del r Bakom? a HR HJALMARSONS bann- lysning har tvingat folkpartiet och centerpartiet att i denna fråga "mer eller mindre soli- darisera sig med högern. Detta - Öppnar vissa" möjligheter förl! ”socialdemokraterna att i pro- frå älla ri i partiet som den enda verkliga väktaren för svensk neutralitet. . Högerns utflykter från neutra- litetslinjen kan i agitationen komma att fläcka ned också ! de andra borgerliga partierna. Socialdemokraterna har ju re- «dan: tidigare i :olika frågor med förkärlek . målat hela + oppositionens etikett. på 'mer eller mindre oantagbara höger- förslag. 2 07 SV REGERINGEN har med sin FN-aktion åt högern blåst upp Å EN Av ENGLANDS stora po- eter och politiker under 1600-ta- let [—; Edmund Waller — som satt i:Parlamentet inte mindre än 63 år, skrev 16535 i Panegyric my Lord. Protector: Rome, . though” her eagle through - the world had flown, Could never make this island all her owner 2 or så "var"det” Det romerska väl- det hade utbrett sig söderut och österut över hela den då kända världeft.” Även mot norr och mot väster '; räckte sig den romerska erövringen och under tiden' Tra- janus satt på Roms tron fullbor- dades, den fredliga erövringen av England, som begynt nägra de- cennier - tidigare. Men därvid stannade det, och trots de många fi ika trajanska ”eröv- äventyra omvärldens tro på Sverige som en neutral stat? Säkert-inte! FN-sessionerna är inga -törgmöten, där man in- höstar publikens applåder med slagord och propagandafraser. Det förstår säkert herr Hjal- marson, För övrigt hade rege- ringen "ingenting att invända mot högerns partisekreterare herr Svärd som FN-delegat. Skulle han vara mindre farlig för den svenska neutraliteten? Liksom - alla i. partipolitiken Initlerade vet givetvis herrar Undén och Erlander, att hu- vudparten av de ord, som rin- ner ur herr Hjalmarsons mun fötts som tankar I herr Svärds hjärna. Det finns. väl ingen anledning att hysa större. ord för hallåmannen än för propa- d. ionen ' en prop daballong som det- ta parti givetvis kommer att » försöka . flyga högt på. Det - vet säkert herr Erlander; men "han räknar antagligen . med, att de: nya röster, :som herr |” Hjalmarsons martyrkrona kan ge högern inte tas från social- ' demokraterna 'utan från. de borgerliga mellanpartierna. Det -passar: också in i mönstret. - Svaga mellanpartier är den "bästa garantin för: 'en . stark socialdemokrati. Är det så man «har räknat ut det? nte > Hishult Ungdomsfest [| Iishult. « EN ungdomsfest var på sönda- gen anordnad 1 Lutherska ' Mis- Hishult, LU r vice: ordförande, slö Sn :oöve regeringsaktion, , främkallad: av. pernonlig I anfiputkt” eller alltför 'stora "bokstäver" 1 "olika sammanhang? z Troligtvis inte! Även om man Inte vill” ge”var- ken hörr! män och: diplomater," man att tro; att de” satte” så mycket” på : spel” av' en så Uiten = .| 27. Efter. körsäng: avslutades. den aukaren; i all "syn som båd” skulle” finn T anledning. ,' MYCKET. HÄR ma näm ligen satt på. spel, även , om) man bortser « från » kring -noutralitetslinjen.:- Hur |: total den I verkligheten värit kan man för övrigt ha olika meningar 'om, - Det (mest all; varllga I sammanhanget anser vå vara 'de "minskade" för” av inte säga obefintligy möjlig- heterna” alt nu: åstadkomma enlighet om de frågorna.' Eller kan det möj- | ligen vara så att regeringen Inte vill ha enlighet om stats- finanserna. falla på omsättningsskatten för att få gå till nästa val. i oppositlonsställning. I så -fall kan man kanhända utkvistal- lera en visa linje I regeringes ytligt "sett huvudläsa hand lande," "Erlander eller herr stå betyg som stats- vägrar nigheten oköhormiska Kanske Hl den te "Davläs' 25: e: psalm "handlare Henry, Björmai hult, hälsade ”välkomme: ens' sångkör- sjöng < "nägra « »Båriger ur, Bibeltrogna Vänners: sångbok till musikackompanjermang.: Pre: dikant Herbert” Pettersson," rum, ' Bjärnum, talade ', MM ning till ”Predikaren ' 12 ”Gläd Dig Du yngling 1 Din: un, dont” varpå. följde. sång." Under ett uppehåll” serverades kaffe; och därefter: sjöng” sängkören , ytter- ligare några, sånger. Predikant Ivar. Bergman, . Kristianstad,” rta- fade - slutligen "över 'dagens; hög- mässotext Johannes. ev, 11 högtldliga , »sämmankomsten med bön. Festen, var. välbesökt trädesvis av ungdom; Karup: Törelitsulngarna I Karup. ForKarups > Föreläsningsförening har nu-faktställt föreläsningspro- grammat för, "höstterminen; . Sä- sangen Anleds tisdagen - den 29 september, då Harald Hallén ta- lar underrubriken. ”Skuggorna över Sydafrika".'' Daw. Larsson berättar ' fredagen : den > 23" okto- ber om. "Från torp och pörten i de Svenska finnbygderna”. Anfö- randet beledsagas av "ljusbilder. "Dikter på skånskt bygdemål”, är titeln för Nils Ludvig Olssons fö- redrag torsdagen den 5 novem- ber. Höstterminens sista föreläs- ning blir torsdagen den 26 no- vember. Det är. Eric Boström, som kommer med: sitt program ”Med Birger Sjöberg och Evert Taube.l visans rike”: :-. Det romerska ” militära "syster" met I England bestod av tre hu- vudtyper. Den förnämsta av dem var en starkt befäst stad, där en större garnision var stationerad. York, Chester och Caerleon-on- Usk var tre sådana s.k. ”fortres- ses”. De utgjorde permanent vis- telseort för de tre legioner, som bildade kärnan, av den romerska armén i Britain och var medel- punkterna för hela systemet. En iegion var en division av välträ- nat infanteri eler kavalleri, be- stod av ungetar 5Uvy man och var rekryterad av romerska med- porgare. Den, indelades "i tio co- nurwer och dessa i sin tur bestod av tv centurier, De män, som utgjorde en legion, var inte blott trauade för muitära dad..En le- gion inenslöt alla slag av skickli- ringarna måste planernå på att erövra. hela öriket i väster över- givas.. Den pordvästra gränsen hade nåtts: Mer än sin företrädare på kej- sartronen” fick Hadrianus. till uppgift "att konsolidera imperiets ställning, > 'stärka ' dess "gränser och ' upprätta tillfredsställande förvältningssystem." > Kors 'och tvärs reste "Hadrianus genom sitt vidsträckta "rike, inspekterade och "gav ”nstruktioner om väg- ch ten elbyggen.. "Det största minnesm irket från denna tid. — början, och! mitten av 100- talet e, Kr. — . finns i England. Det är den mur, "som markerade den nordvästra "gränsen. av det ro- merska "världsväldet och fått sitt namn. efter keje: aren Hadrian's av kejsar" Hadrianus, som person” ligen”. bgsökte.. Britannien är 122 e. Kra Dess, huvudsyfte” var att sedan”, romarna ! "uppgivit: tanken på att 'erövra hela ön, utgöra, ett Fet', tatt. utestänga Rh boskapstjukvar "I det .romerska” "imperiets: nordväst- och: sist. men, inte" minst viktigt; den" var; en ståtlig markering av annen ra gräns," VARB/SIG! DET” var. Hadria- nus' själv eller det var hans löjt- nanter, som. slutgiltigt bestämde den exakta sträckningen av be- fästningarns var. läget för "dem valt med: stor omsorg: Det var den smalaste .delen . av "England och en "stenrik trakt. På mänga håll” bildade. branta bergskedjor utmärkta ryggar. på vilka muren blev e « dubbelt tillförlitligt skydd. råa Wall-on-Tyne i & ter till Bowness-on-Solway i väs- ter sträcker" sig muren 80 ro- 'merska” mil, (En romersk mil är nägra meter. längre än en eng- elsk.) , Sammanlagt blir det den nätta "sträckan av ungefär tolv ör | enklare ga, yrkesutbildade" soldater, som f sn [ NM Dö AV et Olof Lindström en Laholm :: - [ var i stånd att ata sig de. svåras- te konstruktionsarbeten; t.ex 'ett sådant , arbete som satt uppföra stenmuren, .=-==" - Den : andra" huvudtypen : i det militära systemet, var forten, av vilka ett. hundratal idag da: [ vistades 'en "cohort på. 500 eHer 1000 man, ett” 8. hjälpregemen- legioner ra. vid, York. och: Chester: : En, mur av sten eller. j äkyddade camps";' egentligen liga. jordbankär, för rdigade av en: amestyrka; på. marsch, som slog läger tter seller upp- förda av” exere' ande trupper. Dessa läger användes Också jun? ” der : ;utförandet. "extra "uppgif- ter, ' + ex. mMurbygge. Någon stor. röll; i det permanenta: militära systemet spelade inte: dessa . lä- gerplatser. . +» HADRIAN'S WALL, har blivit en term, som'i sig ånnesluter. av-, sevärt mer än den egentliga sten- muren. Från norr till söder kan den 'Sägas bestå av fem parallel- la sträckningar; söm korsar Eng- land från kust. till kust 'och en gång tjänade. samma” syfte: att utgöra ett. så bastant Sya som möjligt. . ee Det första eventuella inkräkta- re från norr måste forcera var ett stort V-format dike, Det var åtta meter brett och betydligt svenska .mil, ;. mer än två meter djupt och löpte 2 EN PSP EVAS yen SRA vges r REDSKON F REN SE MED: KRIG på SKY N. STARTAR MUNDAN AA N Kriget i Indonesien 3 | SÖRSNV VESA KS 2 a har skärp (ST SS inesiskt hot mot ll: S indiska Småstater KISA Å Det i ära tiv to nklädd N . Vilma le ant do kines myndigheterna 2 | de Sa Undre BR bekände ' É : NEHRU ss, KINA | il VARNAR | TIBET - : | KINA l i 2 t : : : Fisenhower och Krus ; TT - I : | Dn kan gl sjtler möts snart och och den o : i: nerligen lämpligt Sch” att ögonblicket är syn: östra Ua kn ser a Alrvriet DR | m. fl.) diskut PS OePA Bhutan (ranskotyska v FSÖNRN kommer att daftas, det : Vidare änser oi g I Nämarbelet” kärskädar . iskekrio med En de i sland fortfarande ha |; " slan : = ann Romarnas befästningsverk i England: utmärkt teknikerarbeto - mitt” på dess : :östra respektive västra långsida. Forten tycks ha varit av två storlekar, den ena av dem på ungefär 3 tunnland (Carräwburgh) och den andra på jämsides med muren, utom där MWhin Sill's branta klippväggar mer än väl tjänade dikets syfte. Medan själva muren under Är- hundradens lopp ragserats - av människor, som använt dess sten | 5. för olika byggnationer, är diket oftast bevarat i det skick det ber fann sig på romarnas tid, Därnäst . följer själva stenmu- Ten, Medan väggarna byggts av fyrkantiga ganska jämna stenar består kärnan i muren av en syn- nerligen grov och oregelbunden fyllning. Muren byggdes 2,4 me- ter bred och hade ursprungligen en ”höjd av fyra-fem meter. Mer skall strax sägas om de fort, mil- slott och torn, som med jämna mellanrum”, uppfördes : i 'omedel- bar anslutning till muren. Närmast söder om stenmuren löpte m tärvägen, på. vilken trupperna marscherade från ett fort till ett annat.;Vanligen gick vägen genom en öster-port och en väster-port- rätt "igenom for- ten. 'Militärvägen ” hade vanligt vis en bredd av fem meter, ” Därnäst följde den” s.k. ”Val- tum”, vars uppgift” man inte rik- tigt lyckats utröna eftersom dess ursprungliga form. förändrades och nu framträder synnerligen o- tydligt. Det tycks som om det ursprungligen var ett stort flat- bottnat' dike, omkring sex:meter brett och tre meter djupt. Det remte som' slutligen hörde ' til Hadrian's Wall. var ”the Stané: gate", direktvägen från Carlisle to "Corbridge, ett. pär mil söder om själva stenmuren. Ruiner ef- ter romerska fort har påträffats efter hela | Nägen,. The :Stanegate är 'säkert” äldre ; älva : sten- muren; och 'kan hå, byggts av: Agricola,: (17-84 e.Kr.) Tres lika slag" av.be ästnings- verk uppfördes" med jämna.mel: lanruin i:stenmuren. : Från ” det största » till det” "minsta var "det fort, mil-slott ” och "torn. fena De? "rektangulära: forten. läg 1- bland i" öster-väster” "just "intill muren. "på dess ködra : sida; som vid ”Housesteads.” som, . vid: "Chesters- att ! de 235 meter. kvarter två s.k. fyra "soldater, som slumrade i tornet. St DA BÄST BEVARADE parti- erna av muren finns i öster: Spe- elellt., väl bibehållen är. den, vid omfattande” utgrävningar, ; vi" förut sagt "låg" fortet. House- steads för ovanlighetens” skull i öste] västér på murens södra si- da.” Längder. var ungefär 180 me- (Chester och Housesteads). De minsta forten hyste i regel en garnision på 500 man, de stör- re-en på 1.000 man. De” omslöts av en 1,5 meter bred stenmur, innanför , vilken rymdes bostäder, militärt högkvarter, pelarhallar, tempelplats och mycket annat. Utanför varje fort tanns ett bad- hus. Sjutton fort fanns efter Ha- arian s Wall eler ett var, attonde kilometer, |” Med en romersk mils mellan- rum' låg ”the Milecastles”.; sådana mil-fästnigar. låg på mu- rens södra sida. Den yta de täck-] te var inte stor, eftersom de biott vär en kvadrat aldrig överstigan- De tjänade som tör - det - vaktmanskap som fanns efter stenmuren. Var- je mil-fästning var ansvarig för "turrets”, ett i östlig och ett i västlig riktning.; Det lag sålunda två vakttorn mellan var- je milecastle. Varje vakttorn var en sex meter bred byggnad och sträckte sig några fot över sten- muren;: Inutt ledde en stege upp på muren och tornet avslutades med ett plant golv, från vilket man kunde signalera. ”A 'turret” hade vanligen en besättning av två . som gjorde tjänst "uppe på muren-och' två rit och: alltjämt är: föremål för den" byggnad, där huvudkvarte- | ret var inrymt, samt ett hus; som tjänade ' som ' lasarett. Strax: ne- danför hade "kommendanten sitt Oftast : hände stora,” rymliga hus och. till vän- ”Alla "Som ifrån fortet. 3. vanligt : ett; stycke”. ; Sex byggnader till höger om &et- h sex till vänster ta centrum oc utgjorde bostäder för soldaterna. Ovanför högkvartersbyggnaden, som förmodligen också innehöll kejsaren, ” fanns | ett ,spannmäls- Magasin.” Fyra "portar — en i vart väderstreck '—" tjänade som-. murarna var. West Gate respek- För många är. varken den kor- ta tidrymd av hågra få Arunder , vilken fomarnå” uppförde muren eller -den. relativt länga tidrymd | de höll sina befästningar i nord- väst det mest anmärkningsvärda.” Mcr överraskande finner en del det vara att stammarna +t-norr vid ett par tillfällen lyckades ta sig över muren. Visserligen sked- de det vid ' speciellt gynnsamma tillfällen, när vaktmanskapet var' avsevärt reducerat ' i antal och visserligen" "varade ' skottars och piktera segerlycka- endast några få ögonblick. Likväl var det ett ningsverk och vid båda tillfällena -— 190-talet och: ungefär 100 är, tier av mur. och befästningar re- inkräktarna åstadkommit. «> Under ” andra ' och tredje år- gjorde väl tjänsten, som: bålverk ästnings- Ett nytt verk på Tand tillräck igt. och 'komplicerat” system” av 'kypst- - åste”. i skapäs tand. Efter. många sekler i tyst- ster' låg ett "smait "badhus; avsett nad: skulle. den på nytt dra .upp- | . "fortet" laderats..i .norr-söder.: och". endast fär. honom Och. hans. hus- märksamheten till sig. Fi erdje. Aa re j san stenmuren förenades? med fortet. fölk: Soldaternas badhus läg som "för | "historiker och it : Jag Ber henne ibländ "”om köpa, mjölk. : Hon står . nere I porten " och + tittar . ut : över ' den "tomma gården 'och väntar väl på = att något av de andra barnen någon att. leka .med.,, Vi. brukar. och. hon niger tillbaka och ibland - lå , hon ser mig komma och någon : gång händer det att hon frågar hur mycket klockan är. Hon har «> alltid en patentlåsnyckel i ett . jag varit nära att fråga varför "hon har det. Men så har jag! tänkt, att det ju är något som” : inte angår mig. : . .. En morgon får vi sällskap till mjölkbutiken och då är det hon som börjar prata. säger hon lillgammalt och svän- 1 ger med den röda kassen, som hon har mjölkflaskan i; cc > > — Jasså? Säger 'dudet, svarar Jag lite förvånat för jag har gåt" och så tycker jag att det är som om det var en vuxen. som, sa” de där orden: " "VS : -— Ja det är den visst ae Och . sen skall jag börja skolan, : — Jaha. Jasså du skall börja ' , skolan i höst. -Blir det roligt då? Nu. ser jag att det slagit ut vi björkdungen bakom : nybygget och att slitna' molntrasor virvlar fram högt uppe på himmeln. — Det blir det väl Det är . » klart att det blir, svarar hon ef + ter en stund, > Sedan 'går vi tysta tills vi . kommer . bort tin- mjölkaffären ++ SOM ännu inte har öppnat. — Min p. > har bil, säger hon ' — Plötsligt och 'oförmodat då vi i > står! där och bör hur man . skramlar' med flaskor och järn= " korgar innanför dörren, Han har. . en alldeles ny bil och om morg-:: narna kör han först mamma til ” fabriken innan han kör till sitt : eget arbete. På söndag ska si åka och hälsa få mormor och då är vi borta hela dan. : = Det blir väl skob säger jag , morgnarna när jag skall gå och -. | "skall" komma "ner, så att hon får: ” hälsa på värandra, Jag säger hej. ..: band om halsen och ibland har:' 7 — Nu är snart sommaren slut, .. och tänkt på. något helt annat ' He av rost och guldockra i och i detsamma kommer jag att Den lilla flickan bar en nyckel i ett snöre om halsen, tänka på kantarellerna som kan- ske kommit tillbaka nu efter regnet och att vi skall ta mat- +. säck. med oss och cykla ut på söndag, Flickan . vars namn jag inte känner står och drar streck i gruset utanför mjölkaffä med ' :tror att hon menar att man får = ' ; ingen att leka med,' . före in. Men då hon blivit expe. "tung och besvärlig ” även för 7” - le nyckeln i som £ n har 1 ar ett band om - halsen, :> . — Om: shorgnarna får man alltid vänta, säger flickan och jag vänta "på att mjölkaffären skal Öppna; och nickar till svar, men. efter: en, stund förstår jag att hon menat något helt annat, +! om För, . då/ har de andra inte kommit upp än och då har man » Då". kvinnan. i efter en stund kommer och öpp=" nar för oss kilar den lilla flickan - dierad står hon. och väntar och . vill ha sällskap tillbaka," / "När, jag fått min påse med småfranska och mjölkflaskan går ” vi sakta tillbaka. till' vårt hug' vi: | Vi säger inget.till varandra men > hälsar då och då på någon män«=" : "niska som vi tycker att vi kän=: ” ” ner igen eller som tycker att t hon? Va . känner igen oss. + 7 Innan hade vi ' ingen bil, "säger flickan, som tydligen är ' "7 " mer än vanligt , talträngd denna "morgon. Men då .var mamma . hemma hela dägarna, . | — Ja, man kan ju inte få allt... här i livet, svarar jag och glöm= ” . mer för en stund bort att det är' ett barn som jag pratar med, Genast jag har sagt. det ångrar... jag mig och lite rädd vrider jag. "på huvudet, mex flickan ser ut ' precis' som vanligt och det är ” jag glad över, vå Inget mer blir sagt under den" en bit som är kvar. . Denna gång. är det jag som får öppna Porten” åt, ” henne och jag får också hjälpa DS henne. med ”hissdörren, som än vuxna, Det är då jag, utan att tåspetsarna och solen, som just - sticker fram bakom höghuset, | slår gnistrande > reflexer i den | BROMAN jag gen vet "varför, frågar : henne om 'det där” med. ud a UT : — Marför char du? alltid ep | nyckel ien band om halsen? .;> För att jag inte skall tappa den så klart, svarar hon och skrattar till som-om h on fö min fråga lite underlig, . om hon trycker På knappe upp till söm modern ställt fram åt bena | i a till ar betet. i ett par altare och en staty äv in-. och utgång. «Mitt på" gavel- : tive East Gate placerade variges =" nom . militärvägen passerade, > ,' av närmare 300” år under vilken. intagande av ett stabilt befäst- pareras: efter den grova åverkan H 'mjölkbutiken et SN Så går hissdörren igen ;och ie S senare' — måste betydande par- oa hundradet var det romerska Bris - tannien -hotat: blott av stammar- . .. oc na i,norr. Hadrian's Wall full-.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.