a . Jordbrukarnas Föreningsblad,: som < os "ömkrihg XOCKHOLM (Tspeo) En vändpunkt för svensk industri ". var: året : 1957, Då började” nämli- gen: antalet. arbetare ;Ä industrin "vändpunkt: ty dét.finns ingen an- ledhing ätt tro ' "annat "än att t ”denben: "skall, vara densamma nä "nFäre siffror kommer "fram, ' gissar vidare fortsätter: i Detta är ett nytt tecken på om. rdelningen mellan samhällsgrup” perna”: böra: tiden :- » medför, Jord ” bruksbefolkningen i vårt Iand nåd ; de" sjtt > absolita -maximum redan 1880 för. att. Sedan mins- "ka både: totalt. och real > åderlåtningen ” kunnat hålla -produktiviteten” är: Rtt” "talande | Ta dubbelt så stor. Äv. 1 industrin ”våärs arbetare ; nu också. börjat be- :skriva..en' sjunkände” kurva, har "+ emellertid rationaliseringen möjlig- = Minne Ccktringeh i i, befolkningsströkluren i . -kad då han på vigselringar &jört större produktivitet med mind-= tre; arbetsinsats, , Industriprodukti äl hän var. sålunda 1957..23 proc: stö: " ré än 1950; fast arbetarantalet un- I oder: samtna tid: ökats "med "blott .3 " ökningen eller också, att den ratio- nalisering; "> söm förekommit : även -inom" förvaltningen, ' motvägts” av nya” bebov. : Totalt sett har-döck produktiviteten på »både”indästrins och" jordbrukets” "områden, ökats även om man ser till det totala an- : talet syssålsatta och: detta till och med i så hög grad att, det blivit "utrymme för både en "hastigt sväl- -lande servisenäring :ch . en kraf- tig reell standardhöjning. Måhända är 'det ännu för. tidigt si, tala om: den deg då industriar-; sbetargruppen” fått lämna plat- Ysen som den största samhällsgrup- pån åt förvaltningspersonalen, tjän- stemannagruppen eller vad den slut- ligen: kommer att kallas.. Att blic- katna.-med' stort. intresse riktas' på cet här antydda fenomenet i om- [2 visas åv, den diskussion som ko mit igång om' vilka som skall r; nas till tjänstemännens växande ”sämhällsgrupp och 'hur den” skall slutligt tas om: hand organisations- "mässigt sett, om ' den skall vara or- iserad för sig eller det skall ska- enda stor” löntagarorgafiisa- tion; Man .kan förmodä att det inte Liksom de flesta företeelser "och fenomen" i. naluren först i senare tid — under de två— -tre . senaste århundradena :-'z blivit föremål för undersö! : > Hingar av i våra dagars' mening : . vetenskaplig art, är också " hållandet med daggen, dagg-"" bildningens ursprung och orsa- ker, daggmängdens ". uppmät- ning, dess betydelse världen...T uräldsta tider visste -.man givetvis en hel” del om : :"daggens,; förekomst : och . dess . ' uppfriskande. verkan” på "späda plantor, men de utredningar "och : förklaringar 'Som " möter "oss i delta? sammanhang var issningar,. vilka saknade ' ven ; enskapligt', underlag "och "därför « 4 mm att JHigga wid: sidan" Öm” 1 [Paggen hjälpte växterna : vd under. långa torrperioder: "| vet imima på glasen. Detta är na- -t stark kyla finner man glasen be- : kommer lika litet "ur daggbildninger på nära håll: Om man med glasögonen på utifrån in. träder"; ett rum som -är varmare än luften: ute, bildas som var man turligtvis intet annat än dagg, Vid läggas med frost och is,” stråx ef. ter sedan man kommit utifrån 'och in i ett varmare rum. I låga tem- Peraturer, 20-40 grader under noll, blir » isbildningen millimetertjock. Ingen. att den till kom: fuktighet som -ger upphov mer. från glasen själva! Den A torde väl kunna inbilla sig, [we nederbörden . på i glasögonen, RA ir av rebellorgani som "daggen om sommaren kommer ur växterna. >. + +. Växter-- kan - givetvis - utdunsta fuktighet, men det är ett helt an- nat a med ett.rep äntra ett flygplan, öras till Vientiane för förhör. De: Sar: Neua varför de arresterad «EDP Te en raid mot Säm: sätiönén i Laos ses si Som Neua i norra fyra männen hittades är höpbund” 3 Laos för att. ""Onsdagarna blir hett: TV-i höst. Men då laddar ljudradion upp I stället. Den enda kväll i veckan, oj då TV-rutan står fom, tänker radion försöka "göra till en frivsarh hem- makväll. framför / SR Da TaIETAN, där. "blir I > och + ätslänjs, . h emmak Nve Aven det Jaget har 1 över : könserten å Pp. COR hemmakvällarna pågår i P 1-bjus dér på Program av allvafligare och > tyngre slag, Onsdagarnäs ' hemma. kvällar Slutar; så. efter" sista 'kvälls.; småpyssligt men "där man förden- skull; inte. alldeles . slömmer de” ”seriösa” lyssnarna. '; an --Radions hemmakväll ” börjar "ef- ii ter Dagens "éko, Under halvannän timme serveras ett' program med a många skiftande inslag, - alla dock ”klockade”; så att lyssnarnk i förs "| väg skall kunna välja och bestäl ma när de vill vara med. Neua "denna måna €83. Kommunisttrupper Väntas do: z Sedan längst förgången tid har Iden” föreställningen '; ; varit : allmänt företrädd, - att "daggen skulle. här- röra från föremålen ' själva, att.den under vissa, okända omständigheter sipprade "eller pressades ut ur dem; Denna åsikt har t o'm diskuterats i mycket sen tid och tyckes på sina håll, stå sig än I dag. Orsaken här-' till torde förnämligast ha sin grund däri, att ingen någonsin sett daggen falla. "Tanken att de på ter före” & - [daggen att göra, Och det inträffar . Det har; intet; "ned minst av allt vid - daggbildning, 'då avdunstningen”” från : jordytan . och dess föremål har ”nedgått till noll, v's icke alls förekommer. Hutu Många: avsvärjer sig glaset skulle förövrigt, det kan man ju etta sammanhang fråga + sig, skan kunna vederkvickas av teraturen i alla kulturländer för kommer - daggens lov; och pris håll. daggdr skulle härröra från” växterna ' själva är: kanske förklarlig, De innehåller ju alltid en viss mängd fuktighet un= gå omnämrianden av" dagge dess livgivande inverkan; ' Enklaste sättet. att skaffa sig der iodén, men hur. föremål 'av metall; stenar, .' torrt; trä ete skulle kunna” préstera ett inifrån dem "kommande 'daggfeno- nen är nog svåraré ått förstå. Ser man på mängden av dagg på. ett grässtrå finner man, att det är be- lagt - med ' hundratals,” tusentals mindre och större 'droppar, Dessa bilda Tillsammans” en volym av vat- teri som uppgår till eller överträf= far « grässtråets hela- volym. Även här synes. sålunda vid en. flyktig blick den gamla förklaringen svik- ta i sina grundvalar, Men likaväl: åsikten består och omfattas i vår tid även av upplyst folk. I ett föredrag i radio, som hu- vudsakligen avhandlade en: del de- taljer i ,fågelvärlden, framhölls med skärpa, att daggen icke faller, icke härrör från luftens fuktighet; utan pressas ' ät ur växterna, Föredra= ganden' ansåg sig ta detta och anförde som bevi. bladens 'spetsar". Dr Daggdroppar- arealen känd yta, krama ur svam. börd” "av en tiondels millimeter, ket olika på olika slags. föremål. klippor och sand förhåller sig olika, nå kan” väl ”sitta i blad: men de ”sitter” ju även litet var- stans på växterna, längs grässtrå- | na, på ytan av deras blad, i dagg- | kåpans : skålar, . på ' stjälkar och stammar, desslikes på marken, på åkerjord "och 'bergknallar, : tagg- s blott fa och larkarna utan Svensk ork ring "som; han ”fappade:i Svarta havet: 1954 "NORRKÖPING ot) i För drygt fem år sedar tappade] hr Hasse Svensson, Norrköping, sin "vigselring i Svarta - havet: och han trodde” den var "borta för” all. tid, Hån blev därför mycket överrag- Il tråd: 1 och -parksoffor, : på Hätdäck.. or Värmeutstrålning förbereder AI början av 1800-talet. kom man emellertid fenomenets. natur på spåren. Det'var .den. engelske na- furforskarens 'W:Ch "Wells 'experi- ment och undersökningar: som led- de 'ett steg framåt. Denne fann. att daggen” har sitt ursprung i luftens fuktighet, i den osynliga. vattenån-' ga; som alltid till större eller mind- re procent förekommer i de lägre lufflagren. Vidare påvisade, Wells, ätt "den primära orsaken till 'dägg- bildningen, daggens" utfallande "på föremålen på jordytan, är' värme- ulsträlningen från dessa. Den 'un- till ett hotellrum i, Norrköping för att hos tolken åt en rysk! ;stydiede- legation hämta sin ring. - > På: sommaren ' 1954 deltog Er Svensson 'i”en svensk, grupps stu- diefesa till Sovjetunionen.” Gruppen boddå någrä dagar "på ett ”semester- hem vid. Svarta havet, berättar Ös- ” tergötlunds Folkblad... Efter 'ett bad 1 havet. upptäckte hr: Svensson att vigselringen var borta." Man sökte , överallt -på stranden men förgäves. + ydre år senare fick gruppens tolk, fra Soya Kartjagina, :som också är tolk åt den. ryska studiedelegation söm nu besöker Norrköping, med- > deland, di- : rektör om! att" mån hittat en ting på Det + att ”/ringen inte var rysk, och semester- .. Kemsdirektöreri erinrade'-sig' ätt en svensk: gäst: tappat en” ring," Soya "Kartjagina fannatt ringen tillhörde hr, Svensson 'i 'Norrköping,. Hon skrev till honom, men brevet kom ; tydligen på. avvägar. Nortköpings- > bön blev därför synnerligen över- raskad pär fru Kartjagina på mån: ' dagen ringde upp honom och bad att: få "återlämna vigselringen. "+: ; Det'; hör . till, historien -att'hr Svensson innevarande vecka fyller jämna år, Hans fru har inför bög- ; tidsdagen beställt en ny ring åt sin make, 'så. nu får han plötsligt, två agen instrålade värmen strå- lar äter ut om natten i högre eller, lägre grad alltefter. himlens moln-=! bet: hållande. FA i "Doften som, a skyddar grön- vatten |, som. sipprade ut ur der och sålun- da torrlade dess innandömen? Tlit- bunden - och obunden form allti- »Hfrån äldsta tider. Vår Bibel och vår ttning om daggmängden tor- de .varé att med en svamp .upp- samla ”daggdropparna på ven til pen' väl och sedan väga eller mäta vattnet. Man skall finna att daggen under. en natt, vid ett enda dagg- tillfälle, ofta motsvarar;en neder- stundom upp ' till tre tiondelar; Däggniängden ä är naturligtvis s myc- Åkerjord, "ängsmark, sädesfält, skog, något som torde vara väl bekant för det som något intresserar sig för naturen, Inom växtvärlden rå- der även stora skiljaktigheter ifrå-' ga om den utfallna ' daggmängden: medan daggen dryper av pläntorna på ett betesfält; finner: man att blasten på närliggande ' potatisåkrar är i det närmaste :torr, Glas blir ymnigt belagt: med. dagg, medan föremål av metall företé en: mindre utfällning” Det är givetvis de olika | 3 föremålens vitt” "skilda värmeut- t som är den vä- sentligaste orsaken till detta för- = Under en så torr och” varm pe- riod som vi haft i år har daggbild- ningen. utan tvivel spelat en: myc- ket större roll för vissa delar av 'växtvärlden än man kanske 1 all-' mänhet tänker sig. Härav. torde just nu. finnas en ofantlig'stor och detaljerad erfarenhet hos de flesta i pet skulle beh vas, en” dispen- ärverk inom den i kar alkoholistvården,- baserad. på polikliniker så väl rustade 'att per- | sonalen därifrån kände göra "besök i de sjukas hem. Det var till stor del tack vare dispensärerna som vi fick bukt, med tuberkulosen, denna en: gång så svåra folksjukdom, Och i Ch | alkoholismén är i våra dagar också : något ' av "en folksjukdom. Det be= räknas ”att' det: finns omkring 200.000 " "alkoholister: i: Sverige och att det årligen -kostar 2 miljarder kr bara i förlorade, arbetstimmar. i.Den som framkastar förslaget om en sådan dispensärsverksamhet , är överläkare Rune Dimberg, chef för vår enda verkligt stora' och välut- rustade .poliklinik : för alkoholsju- ka, Mariapolikliniken i Stockholm. Den :torde för övrigt inte ha sin! motsvarighet någonstans i världen. Och ändå är .den-för liten ifråga om såväl personal” som lokalresur-: ser, Överhuvud taget är 'den me- dicinska alkoholistvården i Sveri-' ge ”Underdimensionerad, "säger dr Dimberg, som anser. att 'myndighe- |; terna gjort alldeles för litet och: för övrigt inte alltid tilfrågat exper- tisen innan de handlat. + På Mariapolikliniken arbetar förutom dr Dimberg sex andra lä: kare och man har därjämte: ständigt kontakt, med flera" experter inom alkoholforskningen. T fjor hade man 0 ny-" och återbesök. Vi avvisar ingen, men vi har fullt & dr Dimberg, Kliniken har en avdel- "jning för akuta fall, en nattpolikli-' nik där man tar hand om nykter- hetsnämndens jourfall och en stor efter medicinsk behandling: bete med ' att hålla undan, säger |” + ap så slutliga " sjukdornsbilden i många gånger . skenbart . 'blir :d ien : Sune i Waldimtr kommer: att> sörja för ett stående inslag; Han har: åtskilligt att: min: has och berätta om från sina mån- Jän Gabriel 4 gå radioår. Det, skall, han föra" för » li = Hjäratrusten « komer. ter kvin höst med åltt populära Vet nl. vad. NA här, gången ställer” de. lärde PP vårannan: söndag och di I: radiö och "TV; "Nils: "Erik pre rendte' blir. frågeledare Nksom tidta gare och trusten I övrigt får I stört; sett samma" ”Såmmänskttning som . lår "det I höst bli både” re” Kästspel av utdihe stående än "tidigare; Söndagen ' den n oktober bi ar hjärngymnastiken, ; 7. eltermiddagsföljetong ” blir nåhirligtvis. musikillustre- räde.” Vårat kommer - red varannan” onsdag, : Gösta ” Knutsson Plockar' kuriosa: ur uppslagsböcker och "ibland . få; Pröysen-stubbar = bad vi lyssna, till ek av]: Så foinan "I -sommarens Ijsinstomröstning & Om de bästa kär. leksromanel a Sigrid Undsets Krig=. Lav ansdottér; ben kommer ett Wållgrén' ä börs Det 'gör att man. måste ha no granna diagnoser och att 'bel lingen blir olika i i olika fall.” Nytt medel” mot 'deti um fremens Man här” åtskilliga bra eme del Och" utprovar” "alltjämt nya ”Åv speciellt intresse & är .de' försök" som utförts "med ett nytt: hormonpre. parat Viadril, - Det har - visat.»sig vara ett viktigt hjälpmedel vid bes handling: av såväl akuta örostilj "| har högst” "egenhändigt" skrivit en en” och sångä- >" Några : skolflickor rg deckare, : Denna” unika: Berättelse kommer att'gå som följetong” med ungdomlig "ännu ej je uppläz sare och mängd di radio" bl.a kommit I med fomiljeanderhållnin SSK en'i höst; Sig Olin .Pprå=- Snurrans'"-? och i Lustiga fterträdäre och. en åv hans 7: är: fått Jeverera. rögram telni "På söndag ; på äöndag| = ” Rolf Bergström: BtåP som. vänligt har” sedan länga en åttor” blir de äv dör. rar” och nära kusliga ludkulisser. ivisor”;: vilket är 'hågot så ovänligt som. .tonsatta ” dagstid: giska Tustillstånd, Det har en slå- patienter. Sedan man började. ån- ända Viadril har "praktiskt 'taget |. | överföras: till "sinnessjukhus "utan di; har "kunnat slutför inget fall av delirium tremens måst vid förien ock hållér: Shop itrå« darna; "fast Inslag” ble bekså Hjöp. dis' Pettersson, som "presenterat :&n'. som” "lyssbigna ! indagelter.« Des som... vill. fortsätta. att. lyssna lätt, kan "lite senare «3 kvällen gå till P.2 för att höra kriminal- på: klinikens: akutavdelning. Kt- niken disponerar för övrigt ett bar på platser, där man plac behöver sjukhusvård. Och resultatet & av ibel ans kroniskt ;'alkoholskadade,.. Det" tid innan'-man får dem? på köl. Spriten på arbetsplatser är källa till mycket ”ont. Många 'tidi- gare alkoholsjuka som "slutat 'drie- ka blir, trugade. på: ärbetet," där man kanske driver med dem för de blivit nykter: allmän avdelning, dit alko kommer med jämna mellanrum för behahäling, : 'De flesta kommer av egen dr t "Antalet besökande: ökas ständigt. Ungefär hälften "kommer av egen|. drift :medan de övriga "remitterats trädgårdsodlare och . bl till kli av vän. ner. ; Vid klar, genomskinlig och torr luft är om natten värmeutstrålnin- gen ' stark. I förbigående ett enda exempel, En höst befann jag: mig i gon, varför man nog kan säga att de allra flesta kommer av fri vil- ja för att slippa ifrån sin sjukdom. Ett önskemål är. att. bygga 'ut or- .så att man kan göra] Göteborg. Dess stod mycket länge i stor” prakt och 'IDen kan emellertid inte tvinga nå- |? där en ung pojke som fått behand- av de erfarenheter han gjorde: förs- In ta dagen ” Kan återkoin:- efte: sin terister,. I- andra fall kommer! inte' resultaten 'så fort, Det' gäller oftast tar ratt li Jag hädé ny< ligen" ett fall, berättar dr” Dimberg,' ling” här, bestämt vägrade alt -åter-' :lgå till sitt förra arbete på' grund I: "Ambrose 1 Paris”, "vid -patalo- li a inslag middag. kommer ockdl led on "bb! immer, men | kan: i ende ' effekt ' på: :delirium- tremens- | i ned varla- :under«: veckan och efter. Intervjö skol) ”Bén> sationen't i Aråga "också Visa” prov . på sin ta Aer ånför”. söndagslyssnär» Vad, ska ng Föra "och Inte göra, i man lämnat: Bportstugan' åt sitt eller: skjut- 1en spörtstuga! Det är en 'dödssynd. Lås under inga: om- ständigheter några möbler. Blir det inbrott så betyder det endast att Ni får möblera förstörda "på: köpet", som lockar sina Kåmräter. Det. k Ett på bastånta eerluckor;: nifade' på” "Isldan," LE i. | övergång till statlig. Båthållning. md geringen lagt"; fram”. förlag lötsplatserna fri sUpdäna tag ägare till: bålarna och Får båts lega av staten och även: driftkosle. . naderna betalas, av. dexiihä; För alt underlätt "kopftalariskåffringen här: firätta kets: lur” män fö fuivarände båtarna Bör). än! relsen; | |: ägare tl lötsbåtar. soi anskatfåg fier trupper, Lyck ännu existerar det på många håll, fägring, och en del över.: detta egendomliga ' fenomen. undrade sig i. stadens tidningar | Det är helt enkelt de blomster som” är en gas eller gasbildning lägger sig under” lugna nätter som": en' osynlig dimma över trädgården och. skyddar mot en lättare frost På) ” EE be ät gör smått In Ett effekti samarbete” mellan! ön Det råder oerhörd; förhållan- | företagsledningar. och ”fackförent Iden bland barnen i alkoholisthem- men och det är därför önskvärt att genom en barnpsykiater får kon- takt med hemmen. Idealet vore att med läkare och sköterskor + iom fick tid till hembesök grund därav, att” ”di kh luftens fuktigt den 'strålande' ytans beskaffenhet: Klara "nätter är värmeutstrålnin-; gen' starkast. En klar solig efter- middag” börjar ' utstrålningen redan före "solens nedgång på skuggiga ställen. Efter''solnedgången utstrå- lar jordytan och alla dess föremål värme mot'den omgivande luften, daggbildningen förberedes, > ' Om” man . en klar sommarkväll efter. "solens "nedgång -på - marken breder ut något trådartat ämne, hö, bomull, dun eller liknande, så skall man finna; att dessa föremåls tem- peratur så småningom är flera gra- der lägre än den närmast omgivan- de - Juftens.' Spänner man :! sedan upp en duk, en handduk, en liten filt över dem eller om himlen has- tigt! mulnar, stiger deras tempera- tur, "Observerar man det växande gräset på en äng på liknande, sätt, finner man samma slägs tempera-. tärgång, När avkylningen, genom värmens. utstrålande -fortgått: så långt, «att luften nått den tempe-' ratur. under : vilken den inte kan den är mättad, utfaller vattenån- gah direkt på jordytan och på dess föremål i form av dagg., r och en av oss som: utomhus nder ' glasögon i har iakttagit hålla | mera vattenånga i gasform, ” gar pernas genom kultärplantagerna. - Net > Sten Asklöf . - På Als |" Sydsluttningar » planterar man -sedan länge. rosor i strängar ”"Alkoholismen är inte som många tror någon ensartad sjukdom, fort-. sätter dr Dimberg. Det är i stället fråga om en rätt'stor grupp artskil-' 4 da -sjukdomstillstånd, även om den| för de, > dagen: i ett extra Dagens eko, s » uppstådda läget då regeringen vi son bli delegat i FN. På > son och i PET ma professor. 4 bilden ser vi herrar 'Erlander, Hjal 8 nya Mmpex . nepelningsepparat.. artiernd kommenterade på fre Va gick både i radio "och Tv, det ä grdt ”högerledaren Jarl Hjalmar= ar. Sten. Wahlund . betitta sig få polikliniker runt om: i "landet |: "I något ' annat, Tänk : önskvärt här. - ”Renat” inte 'specie) > alkohlistdryck : "alkohol. De i samband ' möéd en undersök] eller snö. Tappa allt vatten ur, va tenledningen' och” även: ur; vatten-: låsen," öm, stugan $ inte är mycket 3 isolerad... Finns "det: källarvåning, så : glöm inte att: låsa dörren. till| källaren 'också. Ett rejält lås på yt-' terdörren; helst ett 7-tillhållarlås,' bör man givetvis ha:, Patentlås är ligt, om det finns' fönster på: ning "av funderingarna :om att 'en övergång vara, den speciella "alkoholistdryc- ker, till: kryddat brännvin" skulle få god effekt betecknar : dr.”Dim= berg som fromma, önskedrömmar, föratt inte säga naiva spekulatio- ner. All erfarenhet visar nämligen att bruket av spritdrycker” iftar ras allt eftersom : begäret ; sätter.in. En 'grupp; dricker : enbart "denatu- rerad sprit :— "rött" eller” blått” — och vi har, exempel på na alkoholister," som: dricker -:hår- många . alkoholsorter.. som? i andra länder där det också alkoholister. I Holland. £, ex alla sammanhäng men här uppskat> tas den'endast av”ett litet fåtal: Att ”renat” blivit” ett. slag: allsprit” beror närmast på att den kan” än- vändas i så många "form grogg. kask etc. Tan "GÖTEBORG: Nät: "Dagens bös- håll” 'stängde på sök lägen ”"-hade sammanlagt ” 10€.500 > personer sett utställningen som pågått nio dagar. Siffran är nästan "exakt som förra året, => från renat: brännvin, som skulle | lätt och att -alkoholvanorna föränd-] in denzammå I dörren = det är alltför enkelt' och; J inbjudande att;slå ut rutan, sticka] in. handen och öppha låset inifrån.' Den som'visar:litet omtanke "och vidatar "lämpliga åtgärder slipper ofta timdan ”ovälkormna' påhölsnins gat; därför att' tjuvar tar sig in' där | är | utt ler: att kunna”. påverka "dessa "stäm. r, Hu- sar bör Jolsa , Ngtvis. går Xl '| = ast'l hd gen täck vare rationåliseringar , mot] bör man: nog: "slå. äv, Sh likaså. . FEL E zz EE ÄR i spritbruk på arbetsplatsen men | stänga -späll -.med' tanke på skyfall: stånd: trå då t båtarnå Inte: bör"ske efter anbrn beräkningsgrund än det Hedskohwe " nå era Lå till vilket. ”båtärna'i är ide detta värde mm y ” bäthåNafägsoråning : införts' bör underhållet äv båtarna bålånefonden. Pg far 800:000 "kr, 'och "för båtar inie belånade" 4 Fonden HI 298.009 ki, É] sammanlagt alltså 4893.000 kr. In> lösen av båtar” "som" är belånade I”. fonden skulle i Fegel aan ln inné-. senbe= på. byggnaden Oc och lås roten, 7 | Esprodldent Hoover, som "fyllde ria; som mot; dagens' diplömatiska- visit-bakgrund. är ; nog 'så pikant. Hoover, som då. var handelstnints- 85 häromdagen, berättar, en:histo- Hjag pårtementet, Def har inte ringt på te, underligt att ad fridéns namn” ringer: här sent på kvälten fört Den” som rikgde var Hughes, som ber ter, vär ensam :méd 4 '00- lidge i presidentens” arbetsrum” i Vita huset eh” kväll då en' telefon dana på "skrivbordet, och Cal Col 1yfte på "den era' mikrofoner efter den ”ardra "och :var 'gahskå förärs säd då-han slötligen fånn den rät: fingdé. Det stod'sju: eller åtta så-j€ Ten sidoréplik fi rklaradé kad. a sa ar he? rättade-att drottning Marje av Ru mänien meddelat att hörn planerade esök i USA. Han” förmodade att - höj as fi ser till ätt Kon betal: ve D stnäder”. LAARAA NM RAA MAMMA SANASAMALAAMAASASASASAAAA AMAAMADASAMAMARAD YTFSTSS Vv ft , ”-” Å ; AAA ARA DA SAADAAAAMAAMAA RN IPNEIFINFIIIIIIE FIFAPIA ARARAAAALSADSSAADA ryvevvvvyvvvvvvt "4 oe
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.