vrevetetYytYY Trevevvryyvyv vv vetet I SAMLINGEN runt potatiskorgarna pi = jorsbruksinatruktör Bror Hå och potatisinstruktör Georg hel del att säga om mekaniskt skadade potat ölar, Jå bröderna Brobergs "gård i Trulstorp igenkännes bl. a. Eriksson ft: h.) De hade en Potatisodlarnas 'skördemaskiner rännsa akade' vid sällskapets potatisdag ar i södi FÖR FEM ÄR sedan hade jag nöjet organisera skördear- betet på en större odling kvalitetspotatis några mil söder om > . Kalmar. Gårdsögarens instruktion var matpotatis skall hanteras lika varsamt som äg > Vad jag vet fanns det vid den tiden inte några upptagningsma- skiner av elevatortyp i södra Kalmar län — sådana maskiner var sällsynta i vårt land ännu en bit in på 50-talet. På gården hade vi en enda mera" kompli- cerad hjälpmaskin för polatis- upptagning, en maskin med " kasthjul. Den var från början avsedd för hästdrift men. hade av.” bysmeden ändrats om och piffats upp för ätt kunna gå med iv traktoriseringsprogrammet. Maskinen hade genomgått unge- fär samma "operation . som” tu- - sentals hästslåttermaskiner fick "genomgå, när hästarna i allt större omfattning" ersattes av traktorer för ett tiotal år sedan- . Den moderniserade kästhjuls- maskinen, sprätt kallar vi den för kelhets skull, uträttade Lantbruksförbundets Hallands: res bjöd föreläsning med' mycket: nytt ”Utvecklingslinjer i Åantbruket och samhöllsckonomiska fö der. h av” hade är Sven . Holmström i jordbrukets , ulredningsinstitut kallat det föredrag som". han” höll för :del-' ” tngorna I Sveriges Lantbruksförbunds pressresa i Halland. Det var'ett ' fängslande , drug, koncist och med utblickar som kanske kan överraska, Ett "koncentrat Återges Sedan” 1930 — på c:a 20 br” - har fordbruksbefolkningen 7 liksom antalet arbetstimmar per år I ford- bruket minskat med nära 50 proc. Ur befolkningsnumerär "synpunkt hur jordbruket olltså minskat I betydelse, men den nuvarande Jordbrukasbefolkningen fullgör" 1 atort solt, ADyDa uppgift som en dubbelt "så mor dordhruksbefoll- ning för 207år sedap, Sett ur den synpunkten bar Jordbrukela , roll. ej minskat — den hur; Mnararg ökat, enlir apoeclullseringen I same hället sör oss alla mer berövnde av varandra. Ju Mingre epecklise>- ringen drives, desto mindre blir mijtikheterna för den ena eller andra gruppen alt undvara övriga kuggar i samhällsmaskineriet. > Minskade maskink e& ng En annan skla av spociuliscringen är, olt jortbruket bar blivit en stor kund hös olika industrier, Ett exempel: under åren 1950—1934, då maskinupprustningen I Jordbruket var som livligast, köpte jordbru= karna nya maskiner för en miljon kr per dag, Sedan dess har emet- lortld dö årliga maskinköpen delvis på grund av försämrad köpkraft hos jordbrukarna — minskat med 70 miljoner kr. En aftdan utveck- Ung är utan tvekan kännbar för de berörda företagen. Under den utveckling, som här berörta, har produktionen 1 jord- bruket ökat något. Detta innebär vid en halvering av arbetsstyrkan att produktionen per manstimme Praktiskt taget fördubblats, d. v. 3 arbetefa produktivitet har fördubblats Detta får ej leda till slutsatser " angåerle utvecklingen av neltoproduktviteten & jordbru- het, ty arbetskostnader har ersatts av bl a kapitalk dh Från den takt 1 nedläggningen av jord- bruksföretag, som gällt under se- nare år, skulle antalet jordbruk med mer än två hektar åker min- skas med 52.000 under tiden 1944 —1905. Utflyttningen” för med ,sig bl. a. betydande finansleringspros blem, De familjer, som flyttar över över en, stor del av; "det", ka- pital 'de' tidigare haft, "investerat I 'fordbruk/skogsbruk, ,De kva vande "skall såntidigt" både störd och niodernisgra ; sina för etag. Kapltalanskaffningen! har blivit en viktig: och' tyvärr Even delvis svår- löst faktor inom jordbruket, Befolkningsomflyttningen är ej enbart ett Jordbruksproblem — ej ens enbart ett landsbygdsproblem. De ekonomiska > konsekvenserna: Fälles] hel heta Mvähälteekonomin ln ön Sa Bostudskostunder vid . omflyttnlag : SN FR Det har på sennore tid erkänts, att omfattningen och takten' i struk- turrationaliseringen inom jordbru= ket'ej här mycket med prisbild- göra. Priserna ifråga har aldrig ningen på jordbruksprodukter : att avpassats efter småbrukens behov. De ger som bekant ej inkomstlik- ställighet cj ens vid de företag som enligt grunderna för jordbrukspo- litiken skulle tillgodose detta vill- kor. Debatten i dessa frågor kan tydligen inriktas och grundas på andra väsentliga frågor, bland vilka kan nämnas: beredskapsfrågorna i rets möjligheter vid olika befolk- ningsstruktur, möjlighet och till andra näringar, flyttar även sit vidsträckt bemärkelse, civilförsva- |: och "den, av:det nya "prissystemet,' som kom- mer i främsta Tummet.! -Skördeläget kan" inte men "att' skadotna och "förlusterna blir betydande står, tyvärr Klart. om, E2 områden. Den enda ”sammanfattan- de översikt, som står till buds, är : centralbyråns” skörderapport per 15 juli. Den signalerar. en. betydande kördehed: i men tvivel. har läget försämrats avsevärt ge- norm "den' forfsåtta intensiva torkan, som inom ,stora delar -av landet pD, förh om jort : god återväxt på. vallarna. a | Torkan vållar förluster” Det är inte endast årets skörd som de decimeras, Torkan har förstört en' stor del 'av årets vallinsådd, och utan regn inom en nära fram- tid kan inte höstsådd äga rum. Förlusterna genom torkan kan givetvis inte överblickas, så länge vi inte tns vet hur länge denna kommer att , Yara. Förhopphingarna om en normal skörd efter. flera dåliga skördeår är med. säkerhet grusade. För- lusterna "drabbar givetvis i främsta rummet jordbruket, som - enligt prisavtalet står en självrisk om 4 procent. Det innebär att omkring 15 procent av befolkningen bär en förlust "av; c:a 175 milj. kr: Om d n av kalkylsakt ber (Forts. ä nästa sida) ett gott arbete, var driftsäker, ' oöm och ”plockade” väl Vi: hade all anledning vara "nöjda: med bysmedens insats, men för : "säkerhets skull släppte vi al-' drig ut maskinen i King; Ed- . ward-odlingen: Vi var nämli- : gen alltför rädda om denna por: . tatis, : som genom: centralföre ningen skulle säljas som ut: när, den. tiden kom! ” Sprätten' fick" snäll it vänta på sin. tur.— den "kom, när vi något senare satte, igång -med skörden |. av: fabrikspotatis; Parnassia, som gick. direkt från fältet till ;stär-|. kelsefabriken. Det gjorde” inte så mycket att kasthjulets ståll spröt” hade "misshandlat dessa a |potatisknölar de skulle "efter I kort . vila i lageru ymmena sköljas, skäras, och förädläs' för | att. sedan lagrasv som hållbart potatismjöl... ..s.. . NEJ, PÅ King Edwar Loalin” geh'satte vi in ett under århuhd- |: raden prövat: redskap, ett. år- der, och - ett. arbetslag plocket= |" skor, som jobbade på ackord. Den kombinationen gav' mycket ; gott resultat, men kostade myc-: ket också. man ploc! den i frå; Detta var alltså för fom år se- dan. Den fullständiga: och sam- tidigt fullkomliga, '" mekanise- ringen av potatisskörden är, väl alltjämt 'en teknikerdröm, sor : matpotatis på. "går: : <= xt Ändå används just ; den' kombinationen alltjämt när.thade mi ligger utopin mycket nära, men" nog har det 'hänt en hel del på : området under senaste tiden., . DE MASKINER, som tekni-' kort: — Kom ihåg att "Premiärdagen kåde's söm tidi gare omtalats i LT drygt Gl-ta- let lantbrukare från södra Hal- land - samlats på bröderna Bro- bergs gård i Trulstorp för att få goda råd och: -upplysningar: av sällskapets maskinkonsulenr och potatisinstruktör.; Demonstrationen '- omfattade tre maskiner, en svensktillfer- kad, hydrauliskt buren ”sprätt”, samt två 'upptagare av elevator- typ, den ena en. Underhaug;, den andra av Ekengårds fabrikat. Vid demonstrationen -. diskuterade man fliiigt maskinernas för: och nackdelar, deras prestationsför- måga - och., försökens Pavslöjan: den”. - AV TVÅ SKÄL & är + potatisupp- tagaren "av: sprättens typ den mest förekommande på svenska gårdar. Sprätten "konstruerades tidigare än 'elevatormaskinerna och hann slå igenom ,redan un- der jordbrukets ”hästålder”. De "hästdragna sprättarna ändrades om för traktordrift och höll sig > sedan kvar. Dessa maskiner har ofta ersatts av en moderniserad : upplaga med samma arbetsprin- cip. + Det andra > -skälet” varför ardbrukarna"så, ofta valt” dess; konkurrensk ir > annärs s' mest när det "gäller - priset,. som: 'spi s-:ällvar kan konkurrera med se- nare". "konstruktioner. av: eleva- «tortyp. Sprätten handskas 'näm- ligen .rätt” ovarsamt med /' den ”stöt-' och" -slagkänsliga matpo- tatisen, den ger”. svårare meka- niska skador "och 'därmed en kvantitativt sämre skörd: än e- "Jevatormaskinerna, , :-Kvantita- tivt, sämre av den änledningen Vatt 'kvalitetskravet . ställs ! mye- jiket! högt. .Skadad potatis mås- frånsorteras en fullvärdig ljniyg: sprodukt.; : .Konsulent. Nils "Knutsson re- i dogjorde bland annat för. försök; : "Norge dels på båda "stationerna en :"sprätt fi sedd 'med sträng- läggande körg är det ”ekipage” som --åstadkommer. störst skada på 'potatisknölarna. Härvid. or- sakar korgen ungefär lika stor . skada > som. kasthjulet' ensamt. Det bör därför vid' arbete med .matpotatis, vara en välbetänkt :åtgärd att koppla bort korgen från de maskiner, som till även- tyrs ännu har den med i'utrust- kerna fått fram, och försök des- - ;ningen, Skulle plockbredden bli sa maskiner medverkat i, har "besvärande, kan man lindrå pro- vadan för undan presenterats blemet genom att- använda nå- lantbrukarna. "Bland annat har "gon sorts duk i stället: för'kor- hushållningssällskapet i Hal! Igen. Hur” som helst får man lands län den senaste veckan "kompensation för det besvärliga- anordnat ett pår potatisdagar, re 'plockningsarbetet genom att. där man särskilt intresserat sig skadorna blir färre och smärre. för de vanligaste typerna av| NÄR DET GÄLLER mekani- upptagningsmaskiner. ska skador kan. maskintyperna kostnaderna för olika samhällsin- rättningar vi den starkt uttunnad landsbygdsbefolkning, möjligheter- na att erhålla arbetskraft till kogsbruket (körare!), de sammans speciella undersäkningar vet vi dock, att utbytet arv arbetskraft mot andra produktiansmedel varit en gul allar, Det är delta som fråmsat möjliggjort en lyftning av levnadsstandarden även inom jord- bruksbefolkningen. Problem gremma utfbttaingen Alltjämt sker ; förärdringarna på lartbygdten och speciellt fråga om jonibruketa atruktur I mycket snabb takt. åled fortsättning av lagda bostadskostnaderna vid en snabb ytterligare befolkningsom- Ayttning, soclalkostnader, r ik d och den k j k utjämnande effekten vid olika gra- der av specialisering inom vårt näringsliv. Mycket av vad som här nämnts är allMör litet klarlagt för att nåxon, slutgiltig ställning till de befolkningsstrukturella pro- blemen skall kunna tagas. Hall jordbruk vid sidan av! (ALfoer HLÖVER| Det förefaller dock önskvärt att så långt möjhyt mildra den ödes- stigta effekten för landsbygdsområ- dena. Nar människor ej anser sig kunna på en skål bärgning på små jordbruk och sammanlatming så lämpar 3iz. torde det. vara ett dsby att — stimul kombinatween mellun förvärvsare bete I annan nårbng och Innehav av ett mindre jardbeuk (stötjord- bruk). Över huvud laget är det av vit att dessa stora sambälls. | ekonomiska peoklem angripes me- samt Py ter på | ommit:. fram "till: att]. v malland & Passar relativt stenfria åkrar, .. Vid 'stenpåkörning 'slår plo- ' gen upp genom 5. k. knälede- lyftning och sänkning med + hydrauliska lyften, > ontan besvär nås :från :trak: . torng örarplate. ov ek SEFYR JUNIOR > marknadens billgaste 1; ontlösning och återgår genom " . Bekvämt placerade vevar som i& mellan plogkropparåa = lättare halmnedplöjuing 9 Separata skum ch skivrister. ; 0 Ställbar topp traktorer. , m pussar alla .. 5 olika, sinsemel an u utbytbara i plogkroppar kan' användas... e Övernwsstål ide flosta”sli "delar garanterar hög ka' och lång" livstän enligt >. fö rsökstesultat! som m r ”skadegörare".; Denna "indelning, som. gäller. skördearbete" "under gynnsamma "x förhållanden: på stenfri sandjord (motsvarande), kan emellertid inte: anses hund- - | raprocentigt rättvisande, då de= taljer som maskinernas instäl ning, körhastighet m. m! spelar in; Vi vill dock presenterå de jämförelsesilfror, använda," Om ' antalet "skador vid användning av årder (det skonsammaste ' redskapet) 'sät- tes : till I, blir antalet skador för en elevalormaskin 2—3, för sprätt 5 och för en sprätt med strängläggande korg ,7. Vid sämre arbetsförhållanden (ste- nigare jord) ökar antalet, ska- eller”, 'mindré förliga - man ' brukar | li dor förhållandevis mera vid an=-" några hållbara iffror' att tillgå; "Även "om '; sprätten ger flera och svårare skador: och. större » plockningsbösvär: "än < elevator- maskinerna är det inte sågt, att” hä kletig. när den är skorpig,. om "pota- : stenbemängd, eller | fylld av blast och'ogräs.. På söd- jotdarna öfta är Jätta och rena har. emellertid ' sprätten fått: en överlägsen: konkurrent i maski- nerna med elevator, sor Biskop ..:.,; >: (Forts. fr. sid Do " 15.00 Sammankomst - | försam- « lingssalen med' Östra Karups och Skummeslövs" kyrkliga arbetdkretsar. eo : 16.30 Besök på Åsliden. . - 19.30 Gustaf Adolfs-gudstjänst i ' [Pn ie delst en pomtiv och på also fku grumlid debatt. hanssun, Krinja Torup, skog. se träden, över 199 år gamla Hallånd är ju ett Sverige RNE tiendet Naturen skiftar ideligen, idelig: har get sagts, mera det finns ni og inget söm jävar det på .- än ; en Ovanstiende bild är taren på lantbrukare Gunnar Jo- vå gig tulla granen närmast till höger Er, liksom de bakomvaran= : en r I brastböjd en diameter På drygt och väl en meter. Den full+ EIRe Mannen I trädet verhar i sammanhanget ganska liten, som synes : Hundraårig halländsk skog - Ararat eseatasdeaa NYFITU rov Sk lövs kyrka med pre- ,dikan av HH biskopen, 7 nov. 8.30-—10.10 Besök i skolorna, > 10.30 Barngudstjänst i Ö. Karups, "kyrka, 13.45 Skummeslövs kyrka och "kyrkogård besiktigas. = ' 15.00 Östra Karups kyrka och kyrkogård besiktigas. 16.15 Sammankomst med för- .. samlingarnas kyrkoråd i präst- gården. ' ”- 8 nov. 10.00 Invigning av .bårhus å 8 ”"”Kårups kyrkogård. i södra Halland - Stark, kyla hår i natt. dräg it. : fram' över, södrå Halland 'och i | dåg på morgonen låg 'betblasten'. -ljämnt med: marken, Alla öm-': tåliga blommor som dahlia och krasse har strukit med: på 'de flesta ställen.” - Från Våxtorp rapporteras” minus tre" "grader och ungefär, likadant. torde det ha ' varit . på de, flesta andra platser, vt oc I Putsered i' Knäred noterade: man " rekordkyla för årstiden på minus 7 grader, Bilistör öre (Forts, fr. sid. D: | ändrad körriktning, dömdes för ” vårdslöshet till 207-20 ee 10.30 lyst ä i Öö Karup med predikan av pastor Ioci. Visitationstal och -stäm- ma av HH biskopen. Föreläsnings' set (Forts. fr. sid. 1y . hållet rektor Oskar Ekelund, Lund, Torsdagen den 26 novem- ber föredrag om Främre Orien- ten med huvudvikten lagd på dag stod två "personer MM åkeriägare 'dömdes för "att han ' låtit en chaufför, som ej varit berättigad att framföra fordon. i SN yrkesmässig trafik, ' utföra” en | transport. Eöterna blev 13 Xx" 10. Chauffören . dömdes för det , sake nade trafikkortet och för över- last fill 235 X '6. Vid tinget in- vände äkeriägaren att. .transpor- ten varit att anse 'som Privatkör-. ning, I men : rätten fastslog alltså att . var yrk 4 trots att åkeriägaren beständ oljan, Israel och Suez, Samtliga föreläsningar börjar kl. 20. ; hävdade att han inte fått något. betalt "för den. = ra Hallands” gårdar, där. potatis- p | från "Västergötland ”Atalade..: "En "ös
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.