"YYFTYFTfTYvYFE FETT TYT YYYYYYTTYTfSYYTYPTTTTy IYYYYYTYYFIYYTYTYY TTT YTEYTT YYTTTY YTYrTTY LAHOLMS TIDNING = - " - > TVeevrYtYTTTYTYYT YTTER I SANNSAGA | ”(Forts),. "Vem" tycker i inte, när blodet hettar och pulsen slår, att man har rätt att leva sitt eget liv. - I jalla”: fall tyckte: Sophie och Svante s så; även om förnuftet sa= "de något, annat; oa Gorm VAR är Sophie, frå | gade verstinnari upphetsad, sedan hon inte sett henne på he- sla förmiddagen, -” ” Flickan hade varit: så 'under- lig på' sista” tiden, dyster och in- bunden och en bestärnd oro ha- de slagit klorna i överstinnan, .' — Sophie' snart "tillbaka: - vi kanske” skulle skicka henne $ upp till Stockholm till din sys- ter, Nu sedan guvernanten”rest och hennes uppfostran är full- -bordad, är det tid på att få hen- R ne väl placerad. i det äkta stån« det bont ” svarade överstinnan,. ”jag är li- >te orblig'för den där fiskarpoj: sådan” fäiblesse för, men jag har förbjudit honom att kommia-hit och till" fiskarfolket går ju. inte Sophie, nu: sedan hon: blivit Uvuxens i sn i Mo Men vad s ser jag, där kommer ju Svante, hur vågår han, kom- Överstinnan: : ble ansikte 4 > ”DÖÉt är :verkligen för starkt "efter det jag givit ett så strängt förbud; men : sådana, människor äro ju, alltid påflugna, ” tänkte ,— fastän han. såg: då inteln I stället - tyckte hon, att" han gick; 'som om det bar i honom ei mot, "trögt och tungt och blic- ken höll han sänkt.. . Svante hade fått en svår upp- gift, Han var tvungen att fram- föra ; till Sophies föräldrar det sorgliga som hänt. ' Och hur skulle han kunna be- rätta allt; hur han funnit nen- ne i kvarndammen och lyckats rädda henne i sista stunden och ännu värre: Varför hon velat taga sitt liv. ' I Svante var nu franime vid den stora trappan till. Sophies hem. >» Som barn hade 'han gått upp- ”Men, kära Louise, var då in- : "kommer: nog. Jag har förresten tänkt på, ätt] ”Ja, det. vore nog. bäst: sår rn ken, Svante, som hon alltid haft : dåligt samvete. i vetande 3 Maria” Déös a tid. nalkats den med en viss vördnad. Här var alli så ”präk- tigt och stort tilltaget och Svan- te hade känt sig liten och: obe- tydlig; men ändå ':samtidigt glad Han skulle ju hämta sin Jek- kamrat, Nu var det något helt annat. Trappan såg stor. och hotande krympte | si sved i- hjärtat," när han fänh på vilken sörg- han, skulle göra de två gamla därinne; Nn "Dessutom var han ri " ” Översten ' hade stor respekt med: sig och själv hade: Svante När Sophie > . inne -i hans, föräldrars -hemy dit: han ' burit henne, hade Hön bett Svante underrätta för äldrarna.! ca oc 2 ”Mamrmma kommer nog. till miz jag vill .så. gärna tala: vid. hen 0”, sade Sophie, > "Kanske" skulle "Mamma ändå I förstå, 3 bon var. ju själv kvinna och -Söphie visste, att Mamma" inte alls var så sträng i i sitt om- döme, när det gällde farmocern, den ' strålande skönheten, som hon hört viskas om. Att det vid Gustaf II:s hov kunnat gå hur lättsinnigt till som helst, bara män uppehöll det yttre skenet, förstod inte Sophie, hon trodde, att allt dömdes lika. Verklig kärlek som Sophie hyste för Svante var löjlig och dum och onödig, så dömde värl- den. «+. O, vad -hon hade mycket att lära. .ännu och det blev också en ör den många:'gånger — all! : . berättelse och bett överstinnan : följa med ner till Sophie, titta- ',de hån upp. le oh | och drog ner sitt och vårt goda tinamn från och :med nu sörja vi hård och - svår läxa, som hon fick stava på- törs När Svante stammat fram si sin - Han såg en hård blick, hän såg svikna förhoppningar, ja, till och med hat i blicken, som rik- tades mot honom : och översten, sonmi kommit till och "hört allt, såg sträng och” hotande ut, hård som flinta, "> > mn - ”Hälsa henne”, sade han, ”att från och med nu ha vi inte nå- gon dotter, . men hon svek oss henne som ' död”, I Överstinnan "drog - upp” en spetsnäsduk" och tryckte den lätt möt ögonen, Kanske var det än- då"svårare för henne att förneka och ”. förskjuta .: sitt: barn, -men bitterheten och alla 'svikna' för- hoppningar. tog. överhand. Svante : stod. alldeles orö nd "att fatta denna i ah ka ur st he ” Så vände han 'om på klacken Joch sprang tillbaka hem till So- phie: 7 SN SE Hur skulle .han kunna fram- Mb Yt I den stunden lovade han sig, | nåd och onåd åt bygden och / att nog skulle han göra allt han kunde för att kon skulle bi lycklig. Viljan var nog god, rn men ack, vad det- var litet, han: rådde SST nea, om man därmed menar, vad världen ställer. för villkor; — penningar och samhällsställ- ning, ” - Men vad Sophie kallade lycka, det gav han henne i rikt mått | nämligen trofasthet och kärlek. Li Vad är då denna själ? = -- - Ja, det är inte lätt att säga, ta land äro vackra, utan det är jéen anda som varit rådande här under många generationer: kan- ske århundraden. Ganska isolerad, ”som platsen varit mitt inne i en skogsbygd, har där många särpräglade ord t och tankar fått ostörda leva kvar | vid sidan av den "nyare tidens inslag, som man samtidigt + varit mottaglig för. 0 bygdens själ SH i å - Äv me RE HEDSTRÖM . Sverige, land vär hembygd «sköna ekt av vindar, kysst av våg Klädd i blomsterängar gröna Slå vakt om åkerns råg : Stolt som sexlens minnen bära - Storhetsglans .i borgars grus Skall Ditt . unga Dig en framtid ANGT UPPE i i Småland, inne i de stora skogarna, ligger en släkte svära plats; som under medeltiden | - - t lika ljus. än Vundarydh eller Vunda- T ILL DENNA plats kom « en] ot Ser Du strandens låga tallar a dag en bit in på 1800-talet en ” Vaka tyst vid mörka djuj a as a gången den med namn vandrande” familj. Det var So- ; s Då ett hav av vrede svallar | acer I historien är i ettiphie och Svante med d U ina | nl pergamentsbrev av'år 1300, men son Johan. ENSE SET ie d cn fö som td vårda UN I a . + Se ett folk som troget vårdar DT Söners hopp och fäders arv 7. Medan socknens gamla gårdar ” Möta nya tidevarv, långt före dettä har platsen va- rit bebodd och bebyggd, därom förtäljer en runsten från 12:0- talet, ett minnesmärke över en präst - som : verkat här. Även många hronsåldersrös o- järn- åldersgravfält som finnas + om- giyningarna; bära: vittne därom. : Numera skrives orten' Unna- ryd och är en liten kyrkby vid sjön Unnens norra strand, vars söckengräns sträcker sig till sjön Bolmens västra sida och nu ef- Han" var ett tyst och” dröm- mande barn, som 'tittade sig för- undrad om i världen.» > oc:: Hos När de kommit upp på backen |” ” vid Sunnerskog låg sjön och: kyrkan framför dem. Den synen var så vacker, att de stannade till en stund och insöp skönhe- ' c ten och friden; som vilade över fö oo a. nejden. '. - : ”Mamma, jag är trött, vista nar här”, sade Johan, ”iag 2 vill inte gå längre”. «> Sveriges barn Dig aldrig svike Ungdomskraft och mannadåd : " Bygge, lyckoland Ditt rike Mäktigt i, den Högstes nåd Då skall vindens sus i hagen | . "Havets brus kring strandens häll, i oot ov Sjunga efter” arbetsdagen: . osa Aftonpsalm kring trygga Häll... Sång till Sverige VV ter den”nya kommunindeining- ”Pojken har kanske” rätt”, s en är medelpunkten i storkom- munen Unnaryd, som i sig inne. fattar både det vackra :Jällun- tofta' och den gamla sägenom- spunna ön, Bolmsö. , : Det heter, att det. går troll i' ord, 'men det "kan' tydligen gå troll i tankarna också; ty sedan man sett denna platsen, blir man som, trollbånden av den, Åtmin- stone gick det mig så. Den har för mig blivit livets medelpunkt: Naturen "är . de Svante, ”varför inte göra som han säger. Här skall byggas en' ny kyrka, har jag hört och vid det bygget .kan jag nog få 'snic keriarbete. för lång tid framåt. Det är bara synd, att alla de gamla ' vackra kyrkorna rives" här i Småland för att' ersättas med. nya, som kanske bli större; men' inte ha den säregna prägel, som ' kännetecknas de gamla : Jag är också trött på att vand- mycket vacker ra: omkring från plats till plats . Söka sig ett hem, medan Svan- te söker sig arbete. >. Här och var i de stora sko- "garna lågo små' torp utplacera- de långt ifrån varandra, mång- , ehstädes utan farbar väg dit "De flesta voro ju bebodda och många hade små uppodlade te- Bar runt. omkring och en sten- gär desgård, som avgränsade des- "sa: från: skogen" som 'stod på vakt. De. voro knekttorp eller soldattorp, som de olika rotar- phie ett antagbart torp uppåt skogen i närheten av sjön Slät- ten, en riktig vildmarkssjö med granskogsklädda stränder, som speglade sig I det mörka vatt= net, Här växte också, förutom als la små-enar, en stor vacker en, rak som en soldat och glek man en bit in i skogen fanns där on dr tempélsal åv höga vackra träd, och från vilket håll man än nal- kas 'byn, har man ”tjusande ut- för att söka arbete, som; vi nu na höllo, eller också pipare- el-1yr gjort i snart tre år, ända sedan rum och ' ett litet "ler trumslagareboställen, " ktot köl, som siktspunkter, över en leende | en tid efter: Johans födels -- ägdes av kronan, men så fanns det nästa, nejd. : : Tycker du som jag, så försöka det' också backstugor och andra h : Men det är inte bara det, ty rhånga” platser i. vårt vidsti räck= vi få ett litet torp här, där” vi torp” och ibland blevo några :av kunna: stanna och ha vårt hem och få en fast punkt, dessa lediga: antingen på grund nat föra" detta till sin redan alltför , olyckliga Nlla barndomsvän och käresta:, FORE ta land äro vackkra, utan det är för framtiden! 3 vet cb ng något annat, odefinierbart, som ; Så blev det. beslutat och nu gör att man alldeles ger sig på finna vi Sophie" i färd med att! Jav: dödsfall eller genom avflytt- ning. . Efter något letande fann So- vandringsår. Ma spot al TN a "och andra "över, . SParry grevinnan: 5 Pärt. C- C I MR ror Då 1 april 1958 dog — äntligen, frestas man säg > > Javier Pareira från Kolumbia. Pareira var vid sitt NV frånfälle en världsberömd man; . styrkt att hån var 168 år gammal! . : Den omständigheten att notisen stod "införd den 1 april - "är ju ägnat att inge den mest trohjärtade en sund skepsis, Men vare sig uppgiften om Parcira:var ett rent aprilskämt eller inte — faktum kvarstår.att det finns och har funnits; "människor som trotsat alla åldrändets normala lagar. 160- åringar är i våra dagar inte. särskilt unikt och i Bulgarien som har stadgat rykte som Europas ”gamlingsland” nr 1, finns det rent av gott om folk. i den åldern och långt därut :'Den som vill skriva eri Äiten 2 + historik över anmärkningsvär- "berg. Parr anses ha uppnått 152 års ålder, grevinnan. av med: de: tre ”klassiska” fallen > "Desmond 140 och Drakenberg da åldringar börjar lämpligen .- rekordåldrin ngar. a — "det anses nämli en : be-: av. ; 146. ce Inrdd, mot ,” Desmond och. Draken Visserligen! har man int é fullt autentiska bevis” för att” så är fallet, men & andra sidan bjuder de tre fallen så många - intressanta '” enskildheter vatt” én den mest inbitne tvivlare: . måste påverkas i vositiv' rikt ' ning. i ten Thomas Parr : Thomas Parr. eller »oid Parr” ” dog i i London den 14 nö- vember 1635. Han hade då så ; gott som hela sitt liv bott i Al- : berbury, nära Shrewsbury, På : ; våren samma år hade Thomas , Howard, earl! av Arundow, av- / " närheten av: Shrewsbury-'och "därvid hört talas om att Parr ' ben som då var blind och gan-: ska 'svag, och fick ”uppgiften : bekräftad” — på vad. sätt är : ' obekant: Howard beslöt föra: > Parr bars dit i bärstol, Den gamle presenterades fi : hovet, där 'Karl 1. ställde .den tämligen". överrumplahde fr gan, till honom: — Du har Je- ängre än andra männi- vad 'här du 'då uträttat! mer än andra? Kungen fick det lika överrumplande svaret: — Jag gjorde kyrkobot.(för otrohet i äktenskapet) när jag var hundra år. -- - Parr blev ingående beskådad : vid hovet men ombytet av diet. "och levnadssätt gjorde att han " vissnade hort som ett med röt- terna uppryckt träd... William :. bare : upptäckare, obducerade :. den gamle två dagar efter hans? död och fann alla organ'fullt' friska. Ingenting hade hindrat .: honom från att leva ' ytterli-' ” plötsliga-förändring i hans Jev-. . Ten skrift söm en viss John : Taylor. utgav någon tid efter den gamles död uppgavs denne stödde sig bl. a. på arrendekon- traktet som vid olika tillfällen med 20 å 30 års mellanrum ut- bruk av det stycke jord där, Parr levde och arbetade. Kön" dennes' son John och slutligen . Parr levde alltså under tre ge" nerationer jordägare, för. att inte säga fyra, eftersom Hughs hävdar hon, . vuxna son: Edward även. be- 7” sökt gubben. . : : Är 1595. dog Parrs. första" lagt ett besök på sina gods i: fyllt 152 år. Han besökte gub- . gissa. på . ålderdomssvaghet, » eftersora ' dame . gubben till hovet i London och : Fer med heåne,.7..+ i Harvey, ”blodomloppets ”rfykt-''. gare många'år om inte denna '' nadsförhållanden inträffat. > vara » född ? 1483, Skribenten. färdades av vederbörande jord-' ägare och som medgav fortsatt SS trakten var utfärdade av gods- - Den här nytra gumman som är. 152 år gammal påstår sig vara ägare Lewis Porter, sedan av. . . Hon heter Slavka Mitova och är ” ' "bulgariska. Her ov liten gård nära Varna och pysslar själv med dennes sistnämndes son Hugh. | , sina höns och grönsaker, Slävka Mitova är onekligen viga för " sin ålder som fråsen lyder, kan spela dragspel ned fötterna och ” påstår att hemligheten med långt liv består i att alltid ha en ; potatis i | mattskjortsfickan. Pot AMDAKASADAMDSAA ANDAS DDADSARMAS Parr- förblev: " ungkarl” tills - han fyllt 80 år, då han gifte .sig med Jane Taylor och hade . med henne en son och en dot- ter. Det var under detta äkten- skap som det tidigare omtalade"; snedsprånget” inträffade och ' .som resulterade i ännu en son... hustru men tio år senare tog ' han sig en ny, Jane Lloyd.” ” Stugan bestod bara av ett men det, gjorde ingenting, för Sophie var ee som himmelriket, Här skule hon få ordna ett hom Det hade hon saknat mest under deras Forts, ”Kathorina Fitzgerald Vad beträffar den kvinnliga ' Metusalem, Katherina Fitzgerald, hustru till” Thomas, den tolfte earlen av Desmond, uppgesatthon dog år 1604 på Inchiquins slott nära Yughal i Cork. Dödsorsaken är okänd, men man har rätt att ntogs vara . 140 år gammal. En skrift av Fynes Morison från 1617, uppger att hon än- » nu under 'sina sista år brukade "gå till fots «en gång i veckan den fyra kilometer långa vägen ; in till staden." Bland de sam- ida historieskrivare. som god= =. « tagit' och fört 'vidare Morisons "undersökningar om grevinnan, . märks sådana , män som Bacon och Raleigh. Raleigh hade f. ö. - tidigare haft en del Jordaffä-: Zz ar o A 5 h &, turken som var en ; levande gåta för velönskapsmännen! skriver om, autograf åt: jen v samlare” som också” lagt s sin n första. unadanm bakom Big, . i er efter : skiftande" äden - nådde ' : Drakenberg Arendal i Norge. : Drakenberg var vid. denna tid 85. år men fortsatte. som " komma hem -till.:Sverige,' där " förut. sin sjömansbana..' Han " han hade en betydande summa tillhörde under tre är, den nor- pengar som väntade på honom, :- ska marinen och segfåde sedan: Nu vet mar "emellertid att Dra- "hus i oktober: 1772. De vikt + gaste händelserna i hans liv är": också : bekanta. + Och därmed ." tycker man att fallet Draken-".. berg skulle vara klart och ut- ' -rett; Men det finns' en dunkel. "period i hans liv, "som gjort att "När Katherina Fitzgerald föddes ' har man inga säkra : uppgifter. .om,.. men: enligt- man spekulerat i den möjligher : autentiska dokument dog hen- . ten att det i själva verket rör- . nes make, earlen av Desmond de sig om två personer. Med 1534, åttio år gammal och hade tandra ord, att någon okänd . en ädotter med denna sin andra = :person uppträtt. i Drakenbergs maka, ”den gamla grevinnan”. namn under.den senare delen : På grund av hans ålder får 'av.hans liv: "+... man väl anta att giftermålet ; "Med förbigående av "mindre: ägt rum minst ett par decen- . vagentliga detaljer må nämnas . niet före hans död, kanske än- " att Drakenberg redan vid elva.” nu tidigare. ' Änkan överlevde års ålder gick till sjöss och for sin' make med 70 år."Lägger.. vida omkring i världen- År - man till denna ålder hennes ål- = 1694,-då han var på” väg till tio år efter det, han lämnat I 1717... Vistades i Holland ' ; Aleppo, och att han var fattig, 1718 till 1720 och besökte ven Sverige. "Senare bodde vilket ju Ert ingalunda var. han som ärad gäst på sin gyn- Det hade varit mindre under- nare,” ' iverstelöjtnant ' Berre- - ligt om Drakenberg utgett sig" gaards . goda i. Danmark och - för att vara Ert. .Denne hade fick "en gång företräde hos ingenting att vinna på att ut- självaste kung Christian VL ”"ge' sig för Drakenberg, men Han 'var .då över 100 år gam”. däremot mycket att förlora för "mål och redan smått ryktbar "den härdelse man i -Sverige " för sin höga ålder. - ” skulle ha misstänkt något. - 24 1756 gifte han sig vid 110 -..- Drakenberg av: 1772 var ue tioårig der vid giftermålet '— låt 0s3-. Cadiz med vin och salt, Kapa-: års ålder med en sex 1 erg Av. "nämna 25 år för tankeexperi- ig3eg skeppet av algeriska 'pira- > kvinna, som. han 'överlevde "1, 16267 trots luckan i : mentets skull -— och dotterns - ter och Drakenberg såldes med många år. gr Ha ee Drakenberg "dog 346: år och 11 månader gammal "och be- grovs i Aarhus domkyrka, där - han låg på iit de parade i en öppen kista” till 1840.” . Zaro Agha och andra ' - Får man sätta tilltro till förhandenvarande «uppgifter tillhör de verkliga rekordinne- "'havarna I fråga om ålder vår "egen til. Zaro' Agha som : blev 160 år gammal, var får vivel om att ett 20-tal är sedan en levande ja rider inga Drakenberg gåta för vetenskapen. Förutora ta 147 år. så den inledningsvis nämnde Pa- ”reira måste vi till sist också hylla den persiske bonden Sayed a Ali som påstår sig vara — 195 år gammal! . Sir dok ålder vid faderns död — minst + gen övriga besättningen som i 20, troligen 30 — kommer man. ,sJav; Under 16 är tjänade han - ändå upp i cirka 120 år; redan —; denna egenskap olika herrar. - det en väldig ålder i en tid då . 2, 1710 var han slav hos en rik medelåldern var: hälften mot jude i Aleppo och gjorde där . vad den är i dag. Men ingen- -hekaritskap: med en svensk” en" . ting motsäger uppgiften, att tidigare slav, Stefan J Katherina verkligen blev 140 :pr Denne hade fått en' viss - rr. ” | "grad av, fribet och tilläts — - . + + mot hedersord att återvända, - ce : - tek still Aleppo ma rs ökenbere . långt detta kan bevisas med Fallet Drakenberg torde vara - resor till Sverige. Dra tentiska dokument. Men det. det mest omtalade. Hans för och fem av hans medfångar au Bh 30 del håll gjorts gäl- -. delse och dödsdata är kända: lyckades övertala Ert och den. har från en .. lande att Drakenberz skulle ha. ” ber 1626 i "engelske skepparen” att bjälpa : a å de ” Dlomhelm, Nor död iAar. dem fir: Fi lykten lyckades. och -.dött i slaveri och att den H än + Teorin: -om den falske AA SAAMMAA KARA KAANARAAA åter med handelsfartyg fram . ”kenberg kom till, Sverige hela ' utan tvivel Drakenberg, av ” gare rlämnde s svensken Md Ert : skulle ha stulit hans identitet. , Ert hade goda skäl att vilja - et 4 ANAL SA RAAMDAMDADS ADA. YYYYT! A RAASADBANSAAAALÄAARSADA AMA. YYCYEN F TT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.