revet YYSTYTEYYFPET | N YFYFYVEV n "YYYTYYYTTYYYYYETFFrE vv q a ! Y ev vyer Trervery X - + . . Fervyv YYYTYYrtTTTTYTTYTTYYYTYT YT? oo : . Y YYTtYYrerfrTYTYYY + oe . TTTYYYYYYYEYYYYSYTYTTYYTYTYYYTYETTTYTTSTT l . | . . oo . a a h YYEYYTYTTYY TT tt ve - . - . - N : LAHOLMS: TIDNING > . RR DM ? | Statistiska data Ned Tern. Krönor ge dn om Algeriet ” varje dag i'en månad åt två nord- PARIS (SEP) : jon de vill är det inte säkert att afrikanska barn, , : . de Med anledning av president de de kan klara sina barn. Trångbodd- j + Gaulles deklaratio; trots allt mycket låg i Sverige, sjhet. -brott, 'spritmis 25 kronor. kan omsättas I liva: framtid tillkännager den Olhekella ”. |klarar: doktor Gustav Jonsson på!och”kändokyla' är bidrag jä eller ännan ätlig olja åt 18 män- franska publikationen — ”Tableaux ” dölningar "över" hela Sverige. och .|Barnbyn, 'Skå, Här. har. vi. stölder , saker till barnens sjukdom. niskor under lika lång tid, |dipartementaux" de senaste statis- Mo kominee ö8 seciellt att Bgna sie och billån och trots' att bilstölder- "|. En-gåva på 50 kronor kan be tiska siffrorna om den omstridda åtinternätlonella frågor; I vin - q| Z SE a fråga: om ngdoesbrolsttat dr d tyda en "månads 'sockerransoner åt paerikanska besittningen. Fransa ; ; a I statistiker känner formellt inga ", "Redan ö realskolan i "Kenya & tio år tillbaka i tiden jämfört med 1200. av de flyktingar, som ky rkor- skillnader rörande nation och ra: höll Jokni Williams ett stipendiem; USA. Men, andra tider stundar. Vi na hjälper iTunisien, - varför det i de franska uppgifter. . ” fom" tillät. hohom - att "fortsätta sin |” vet det'redan nu. Myndigheterna Dessa siffror på vad livräddning na talas bara om ”icke-muhamme- | > Skolgång i i Indien, där han: avlade Da EA Z åa ET omvärlden måste därför, också bli kostar 1" Nordafrika redovisar av daner” och Lr uselmaner” vo Kates | ör att mö let och- sak- | individuella. : i - pal Kvrklrr REA acker på få enskilda un= kunnigt folk har rest till USA för ontväg Hä omer böngen pm NS rkörnas -Världsråd, den kamrat dantag när begreppen "fransmän, Jatt studera" hur” de försöker lösa man låta barnet känna att man dia a kyrkor, i vilken vårt land f resp "européer" och araber, : sina problem. Utvecklingen går på | håller av det. De som har han dd om | £5r sin insats genom Svenska Kyr-| För tillfället 4 Uppgår Algeriets be- grund av. tidsandan -mot' en ökad ]barnen på Barnbyn måste föregå | kohjälpen. : Världskyrkorådets bud-|folkning till 9.875.000 personer, av brottslighet och vi. har en; våg av |rmed gott exempel. Om husfar är |'get' för Världsflyktingåret slutar vilka 1.025.000 eller 10.4 procent är SS kriminalitet, rån och mord att se [”reko” blir killen bussig. Man kan på över 32 miljoner kr, "' européer och 396 procent musel=. : fram emot. :. g inte :bestraffa barnen. Vi gör det! Bland d Hd maner. I städerna bor 853.000 eur= - Gustav Jonsson 2 år E gommal inte heller. Vänlighet ” "som svar på and de utom-europeiska hjälp- |péer, d v s 88 procent av den frans- och. med något av b ke över projekten intar 'det av , flyktingar | ka befolkningsdelen. Stäcernas to. ” Sveriges”. God i :domsförbund (SGU) har som för- - . fbundsinstruktör anställt ? : 26-årige - John. Ndisi Williams vån Kenya, Han kommer. att besöka 'SGU-av- — "800: - =S. - ss & Dä H B ee ee. "et a = LA vw EN EN a Skå i september + Ungdomskriminalifeten - — Aven om många "barn, har. samma grund kan man inie nä de Som — pråförande fick han också tillfälle] att deltaga” i ett flertal ungdoms- |" "konferenser, i såväl Indien som en |... del andra länder: Hans stora inter- |... . nationella intresse förde honom: så |" småningom vidare till USA och Ca- ig "Kro sarbetet var i. al tam - 2 "John. Williams p esse för i PP rerades på Joas tid. anv des 1 is. . aktat i forntiden, ”Intet ädelt " Skandinavien - och ' jellt -Sveri- en bundet "med en” verkstad”, raelitiska hantverkare, i en . kan "vara ge resulterade i att han hösten 1956 I .kriver” sålunda Cicéro. Och" både ”"Enklare hantverk utövade israe- |sina vänliga drag, började sin ba-|ett straff hårdare än ett kok stryk. a örtsha m- Koka SEE !- | talbefolkning uppges till 2.925.000, a : skrevs in vid Uppsala universitet. greker ' och romare” ansåg att:det|literna alltifrån bosättningen i Ka-|N"2 som läkare på Långholmen. Han '| Något slag av straff är klart att vi skong en viktig | varav därmed i runt tal 70 procent ' + På rekordtid har han .sedan ävlagt - . HI maj - sy RR / plats. Vid' folkräkningen för 28 år ör . var: under. en fri mans, , värdighet | naan. Smeder, bagare, krukmaka- försökte sätta sig ini, detta med tillämpar, Har" någon ”pangat"' en. or H ys Tnbart i huvudstaden sedan hade staden 84 å sin fil kand-examen i ekonomi, s0- att, befatta” sig ned kroppsarbete, | re, snickare och tältmakare' omta- orsak och verkan, Många av. de un- i dora” får han' betala ”det i någon OR 210.000 I Alger är fi antal relas "ov >< 'ciologi och- etnografi, ) Denna ,pres- tation är så mycket, mera anmärk- -ningsväård,. då John - Williams intet - N Pr an medan deras antal i dag beräknas tivt hi Annorlunda var det i Israel Män- las redan tidigt, Ett bevis på hur : internerna at a EelsfördIy form, t ex genom att ersätta med till över 3.000. 000.', Dess flykting- det fonekring 40 procent”. av” Ja kall enligt Gamla Testa |hö, hantverket höll tare. Gustav fann att det var i bar- | de -surt förvärvade egna slantarna, efolkning. Ce .s niskan sl gt Gamla Testa |högt i ära t hölls är att naåren ' som ' det . skulle ' ”böjas” | Hemligh, kvartér anses vara de hårdast & över- mentet. genom ' sitt arbete lägga | en skriftlärd måste kunna ett hant- - . ES emligheten med "Gustav Jons- så han hö kulle rag nn befolkade på jorden. a Det finns, 15.679 folkskolor I lan vn ” kunde ett ord svenska, då han ös- : ; . om .man skulle rädda" människor. | son är hans goda humör och hans sv et, i vilka under den' senaste ters : sis - i 1956 kom till Sverige. - [jorden under sig, Det är människans | verk, ;Eenom vilket; han, skulle Och så kom Barnbyn till. otroliga - tålamod. : Han , behandla; Från läger och baräcker över he- minen 524,988 barn åtnjöt und mm : Z, fen plikt att.arbeta, Även ' inom. den | kunna försörja sig. ”Laglärdom som Fö det sl Fr a - ” Tlja vårt klot fopas på hjälp, och fö under , >” Smålands” nation ;i. Uppsala har senare judendomen bibehöll ' mån | inte ledsagas av något .hantverk |” Förr var del nu "är [i = och. med ir, JAP, ör | visning. -Av dem var ,20 procent . fått äran att ha John Williams som Å : rör dr ; | det våldsdåd. Det finns en tendens] samma ' milda överseende som be- " "har" Världskyrkorådet nns = - nglighet . och slutar i . överseen om > medlej. "Det 'är..den, nation, vars är för hantverket I det gusle Sed heter de fTalna d. Den be-j2Y brutalitet hos dagens ungdom. svärliga barn, "Så länge det' finns "Om des feg endast” 30000 kr, > « låndskap ligger närmast mitt hem- Babylonien och Egypten stod hant-.|römde rabbinen Hillel var .ved- Orsakerna är . tidsandan. Det är sådana mån som Gustav kan man satsas, be pesgar. 2 gen kan , land” säger han och tillsfår” att han | verket högt. Här hade israeliterna | huggare;. Paulus var tältmakare och mycket svårare att leva nu för I bå- l ändå trots allt, se fram mot den », beror på offerviljan i med- I gärga' sjunger. PSmålandssången” + lärt sig olika slags konsthantverk. "brukade under sitt missionsarbete de vuxna och barn., > men avstår: från att sjunga ”Glun- Men när mästarna dött ut försvann | försörja ' sig . därmed..' Jesus ,varj|- : « tar”; PJag lyssnar. hellre på. dessa | konsthantverket. David, lät, hämta [själv timmerman tills han ade vackra. sånger”. säger ;han med :ett Hantverkare från Tyrus och lika n offentliga verksamhet, .” H . bländvit leende.,. a nm sv lså Salomo, men' då templet: res Bertil Hanzon, : « Ganska snart blev John Williams : : a svenska "förhållanden, det dast. .den: svenska. ; vintern barn till' européer och” 80 procent muhammedaner, Redan på grund= a stadiet upptar” européernas barn H Ne dubbelt så många platser än deras ! bebådade vågen” av brottslighet lemskyrkorna”, heter det i ett med- | antal är i totalbefolkningen. För, " med relativt lugn. Man: -tror : vå delande från Genéve.: [NORTE : |hållandet på de högre skolorna hans lära även om den ibland kdb |. - Hjälpen år kong | (realskolor och läroverk) förskju«' "indelad i sex stugor | verka fullständigt uppåt Jäggama: kan. se blygsam :ut men ändå få|tes helt till européernas förmån, På med sju barn i varje, Varje stuga | Men det han åstadi på de följder för. flyktin.|det högre stadiet läste 41.984 eles har en husfar och: en husmor, och byn med de fyrahundra barnen garna: proteser åt invalider som | ver,'av vilka 33.314 d v's 79 pro« är så lik ett normalt hem som möj- | bevis nog. förlorat arm eller ben, understöd åtjeent, var barn till européer och i; Bar Ce :. 7 ligt medalla åldrar från sju år och |; sjuka" familje äre, : livsviktig | bara , 21 procent muhammedaner, >. som till én början. förbryllade 'ho- Olika' slags alar: norr. och söder ; | uppåt och både" pojkar och flickor. |. [ekonomier hjälp åt sjuka som mås- | : På yrkesskolorna och fackskolor« nom en aning —' han hade aldrig a ål on ere En detalj som är mycket viktig även hj io & tu de "operation, aa na fick 13.152 elever undervisning sett snö. förrän han kom till Upp- Skog-Press har nu "presenterat pila: blir: dess ski nhetsverkan stor. om problem : av, annat slag dyker H HN å a om, som a annars al rig av dem var 4.921, d v 3 38 procent Nn s | sala, - Nu . åker han -.skidor-: med | sin femte miniatyrmonografi över Vackrast' är kanske trädet en' kort | upp, Många av dessa flickor är på SJ m den kall bli s hat ba vita barn och 62 proc araber; bravur väven” 'om han. cejälv helt | svenska träd, och den handlar om tid på; jförvåren," då .hanhängena glid och flera. har också varit pros- "STOCKHOLM, an alltså på en skal S i vr v Mr De prkesverksarnunas, antal upps att åkå rakt fram” och backåkning "Om man I betecknar ålen som inte — då" den på vintern "uppvisar pens postgiro är , adr Stock- är ganska besvärligt? «> .x" «a förnämsta trädkulissen ,på strän- den fina arkitekturen i stam- och . Jomelia Göran-målet. » Hur. man- ordnat fört dessa ton- digande att för handlä, + 270.100 "européer av > vilka 29. 600, i ox åringar är faktiskt ett kapitel för |av- Göran: Johansson-målet i mån dj "Tetter mindre än 11 procent var sys ' sig, Det var så ”Ny-fiket" kom till. | av tillgängliga medel förordna fyra 2 selsatta "i jordbruket och 29; 400 et Det är. ett litet kafé och samlings- | extra ledamöter; var och en. under . enropejska vinn. / Fega rna, punkt för hela byn om kvällarna. | två månader. Där ed har hovrä te Fn Tofalantalet europeiska yrkesut« nr . Här spisar och dansar alla från ten möjlighet ätt i den så. vill: Knivskar polisman «| övere uppgår till i runt tal 350: 000; : ' - | A « 240, mödrar, äder:. oci vi 2 5 3 a - n ” |fommannaavdelning,.. varvid .:hovs Fändd (PT) . frdseln och administrationen, En polisman vnfvskars 'på torsd » Bland den muselmanska befolk. betala för sig.: Pengarna' skall an- ”| gen under «transport av "en mån inningen var totalt :2.094.700 män och vändas till Tinornas egen fjällre-|. TMA rer CK till en' polisstation i Malmö, Man- |1.007.400 kvinnor yrkesverksamma, : sa, Här finns också 'en' charmesko- ven gruv. de PMAOrndeT nen hade underkästats kontroll vid) 1.568.800 män. om 973.000, kvinnar” i ör- sråalen, Alnus, incana, är; inte la där flickorna lärt sig 'att lägga gen över. gränsen ti Israel gl 1:sat- Jen ki ring 6 nom 'fjordbruksnä= > " | Mara om och om igen för mig ng sirandväxt i. lika hög grad. Den| Höstplöjningen. en diskröt make 'up och att klä sig te eld "på /sädesfält 'nära' Shåmir,|på Rundelen och fördes sedan bort [ringen.. Av totalt 3:102,100 yrkes derna av våra vattendrag och sjöar grenbyggnad och då nätta gråsis- peka föl rn - sr de: han sig — i stor - utsträckning också på |kor klänger i träden som små nord- | tu så en farnilj: med många havskusterna -— "är det angeläget liga papegojor på jakt efter. alkot- ; satt umg assa lärde honom att tala 2tt betona att.det nästan uteslutan- tarnas tiötter. q "förstå - svenska, medan håns, de är en, av: våra två inhemska, ” Klibbälen. spelar en: viss roll: i om, ka a - U; sala åtmin. l Alnus-arter, som har den funktio- folktron; Här skall bara erinras om Staden ill en bö så PÅ aå a non nen; Det är klibbalen, Alnus glu- |att värmlänningar; som i forna ti- tone till en få Draktisen a sin "tinosa, vilken i alldeles övervägan- | der skulle hugga en 'al, tydligt hör- ” engelska, när de talade med:«ho- de. grad är södra. och - mellersta de trädet” ropar -— Hugg mig inte, nom. "Men" säger han, ”de svens-. Sveriges al. > ' i då blöder jag ka studenterna. var oerhört hjälp-! - Den huvudsakligen norrl åska Flickorna bakar, kokar kaffe, ser- verar och diskar, Alla får också rättspresidenten ingår som." "ordf rande. ; (et i fräver”inte "lika stark markfuktig- ( diklänningar, åker tillkännågavs” det: på fredagen. När för SEN kontroll: Sn och RANE 3 a är 2 Fö het ock dess rotsystem tolererar'in- i 7 israeliskt” ”brandmånskap; kom ' till I bilen drog han upp en niv "oci s DN ” Villioms inte förstår orsakas aa t- stillastående vatten 1 jorden så- bli ! r besvä rli ig. Jana TIGver är om nock. CA platsen” öppnade syrierna, automat« fastän en polismårn ficki repp om än SN mn hota Inopi = behandlar vårt språk med en ele- [50M dess sydligare släkting gör. en för iord bruka ren | man kan ta 63 — är endast tjugo | eld från sina fasta ställningar på | hans arm lyckades han ränna kr Eni; Indian och pubar 120.000 ; ban” "> gans ' och säkerhet, som. mån Klibbalen "har fått sitt namn av ] procent flickor. Sedan starten 1947 | andra sidan gränsen. 'Ingen träffa-|Vven in 'i handen. på, denne” nl .gen'svensk kan avundas honom,.';' i att knoppar och årsskott särskilt På]. grOCKHOLM (TTspec) "y |har Gustav haft ca 400 barn. Det | des och israclierna besvarade-inte : oro Vad som gör-Sverige så. olikt] unga träd; har ett SMAD? arts" | Arets; höstplöjning blir" ett "ber |är svårt att iå fråm någon statistik, | elden. (TT-AFP) ', ; 1 många ' andra -länder jag besökt, överdrag, medan gråalens N ofta nigt kapitel för jordbrukarna, och |men den som gjordes för några år säger han, är, att klasskillnaderna hänsyftar. på den gr ågröna in 3 orsaken! är förstås sommartorkan sedan visade på så glädjande siffror här är så gott som lånade. ' Jag Å "på aden- I som gjort jorden mer! än. vanligt | som 80 procent lyckade fall. Va - hård och 'ohanterlig. Har man ba- : / som”alla kretsar här; bland. poli- terna bäst just genom bladens ut- ra vassa skär och spetsar på plogen 4 > diker' och riksdagsmän i Stock- seende. : Hos' Klibbalen har de en bör det emellertid klara sig hyggligt | > Holm;'bland - studenter : i Uppsala | mer eller mindre oval form och en zndå, .k RLE- tätislänge" Det är Gus- och "bland eföreni dom": från |7 eller urnypning i spetsen, | som har några råd att, bjuda på: tav Jonsson bara tacksam för. Det ." edla” samhällsklasser : och - jag har |medan gråalens" -smalare,”' nästan Har plogen hela billar bör man har” skrivits ' mammutartiklar inte .vännit många vänner och gästat almliknande blad har en "tydligt |igta smeden böja ner spetsarna På | bara i vårt land. En hel värld har otaliga” svenska hem. Jag tror inte utdragen spets. dessa lite mer än vanligt när han | sina” ögon. riktade på Byn, USA, : AR FR Man skiljer övrigt de bägge ar- IH tt oe : har haft tillfälle att umgås i så go Fr hela vården i x sligk må 2 sonder EN KYROS > RED: SIN + 007 att detta skulle ha varot möjligt på Klibbalen sträcker sig visserligen vässar dem, Plogens : jordsökande I'rurkiet, England, Tyskland, Norge, | KUNGEN HÄR. UTANFÖR: BABY: . , mågotlannat ställe. -— utom” här. i ou on kust en har sin vä. förmåga ökas då. På" plogar med l|panmark för att bara ta några ax- |. LON. HAN HADE-SNABBT-! INTAGIT : Dear ottenhave - - Ile . Norden... - sentliga utbredning öster. om Dal- nå la ee och skär kan man ed plock ur de många klippböckerna. | STORA. DELAR: AV: DEN "DÅ: dd ånleena van, ” orm a order fälven, Vill man se en-riktigt VaC- | 3, ned yttre hörnet av skären une |. gura eh Se fena seal; | KÄNDA "VÄRLDEN. MEN I BABY ? 1a 7 Gödtemplöronaen I ker: al, som nästan är ekliknande je or ttneten Rakt motsatt om Barnbyn och det motstånd sel: | LON FIRADES EN. STOR" FEST, MAN. : (IOGT) och av 50 och. väl för. till växtsättet, kanske upp till 20 ; "man vid väss |P2, Många. håll existerar mot del" | "HÅNADE. KYROS, SOM ALDRIG SKULLE i trogen med svensk: ungdomsrörel- växtsältet, verkan får man om man” vid väss- . principer som råder gagnar inte Barnbyn, För dem" som inte själva varit där kan det:vara svårt att KUNNA, TRÄNGA JGENOM: "STADENS" 5 . MURAR MED" DE "100 KOPPARPORTARNA . ' MEN DENNA . FESTNATT BLEV; BABYLONS -- 0 me- 1... - . a H igevistelse kom< och som absolut maximum 3 ningen av skären smider ut dem i (oe Efter 2 fortsätta sina studier i|!er hög och som har god stamom- |.3 att de blir bredaré än' normalt. England, där han skall studera in- freats — rekordet har Sibbhultsa- |Plogens förmåga att 'gå ner i jor- ocLa Rona sätta sig in i vad det rör sig om. NE p . tornationell lagåtiftning.5, 7. + en i Skåne med 5,5 m I brösthöjd] gen försämras då påtagligt. Är sme- | Det tslas om fri uppfostran med SISTA! 1- HEMLIGHET LEDDE: KYROS BORT N å tr |— då skall man emellertid inte sö-| den' en skicklig yrkesman kan man let stänk av förakt. Man svävar å| . | VATTNET I. FLODEN EUFRA ADEN PERSERNA : - : ka”den på en strand, där rötterna 1343 honom lägga på ett tunnt 'la- den villfarelsen att fri uppfostran | : | BOTTNEN LÄG TORR . STORM TÄRNA, SOM alltid badar i stillastående, vatten, ger hårdmetall på spetsar och skär. | 3, detsamma som ingen uppfostran. | .. | JN I-STADEN : "GENOM ”FLODPORTA "Jutan. på rik mineraljord med rör- Då stoppar billarna betydligt läng, Tänk. själv! Ni. som har, förmånen | - INGEN: TÄNKT På . NN Ti . .|Ugt grundvatten. Först på sådana |, mot förslitning. > "At datt ha friska barn .har helt andra|', | I) BABYLON: FÖLL förort: marker kan man få en uppfattning |. Av en viss: betydelse för plogens| utgångspunkter, De som med gläd- | - | ,' EN: AVGÖRANDE VÄNDPUNKT, Å om hur estetiskt tilltalande en väl- jordsökning är det att-även” skiv- | ie och under. besvärliga förhållan-| + | - TRÄDDE. L. VÄRLDENS" "HISTORIA bevuxen klibbal kan bli... .t 7. |ristarna är'vassa Kan skivristarna [den arbetar med" de: sjuka barnen | - |- PERSERNAS RIKE BLEV EN Gråalen når aldrig ' samma stor- förskjutas -1 plogens,; längdrigtning på Barnbyn- har helt andra. pro- STORMAKT; SOM : STRÄCKTE : lek och ålder som klibbalen, vilken | ör de vid plöjning av hård mark blem. Det är sjuka barn som kom- SITT VÄLDE ÖVER: HELA MINDR inte heller den blir särskilt gammal förskjutas i plogens. längdriktning mer till Byn efter. många instanser. | | - ASIEN TILL” IN DI. EN, — på sin höjd 120 år, Den nordliga | ligt, Ju längre fram de sitter, 'desto |" Barnen delas in i tre huvudgrup-= | + + |. ÖSTER. ; alen trivs bäst på friska imullmar- mer strävar de att lyfta plogen. / per. Det är de neurotiska barnen, | : I ' ker. . » Är plogen. av påhängstyp, inver- | de karaktärsstörda och, de:sinnes- Det finns ytterligare en Pskillnad kar trygks och dragstängernas pla- sjuka; Den sista gruppen är myc- :| mellan: de bägge arterna, och den |cering på plogens förmåga att t trän- | ket liten och de är mer eller mind- gäller rotsystemet. Här syftas 'inte | ga ner i jorden.. Kan dr ” | re avkopplade från v på att klibbalens rötter- är mera nas fästpunkter på traktorn, vari- Det talas . mycket :om rökande ående än gråalens utan på att ras, så ger låg anfästning bästa barn och svärande barn. Barn som " - ee vt 2 U förstnämnda har knölar med en|jor Ju högre try kletar, avföring på. väggarna - oci + > Verdis berömda opera ”Aida” bar svamporganisr, som "i "likhet med |gen. är fästad på traktorn och jujbarn som stjäl, ljuger och slåss. : m är ovanligt för en opera, ier” till nyt5|lägre på plogen, desto bättre går Det finns sådana barn på Skå. Det 1 ett öde so! ärtvä rotbakteri " Verket hade urspr ta för sig och sin värdväxt förmår plogen kvar 1 jorden. . |är därför de kommer hit. Om man till invigningen av Suezkanalen 18591 in yarata' luftens kväve: Klibbalen| ” Hjälper inte de ovan rekörnmen: slår ett sådant barn kommer man t ydi fick inte sin opera fär- fö rträfflig jord-] derade' åtgärderna kan man belasta lingen vart. Stryk är vardagsma Ne Hd och kanalen fick alltså in- an trigenom en för plogen med tyngder av någöt :slag. | för: dem.: De' slår: husfar och huå- ; I vigas utan att den uppfördes. Men |; . Klibbalen har atörre . ”ökonomiskt Som en absolut 'sista åtgärd mor. Slagen" är iland deras än 4”: vida” fick trots allt sin Urpremiärlvade än gråalen. Dess. ved, som |man tillgripa: inställning 'av plog- latt” visa kärlek. De 'söker konta - $& Afrika; När operahuset I Kairo är vit men rodnar på ett karak- kropparna mer: på: spets. -Plogen och de.är oerhört ömhetstörstan- 2. : ånvigdes julen 4871: framfördes för täristiskt sett nör den påverkas av |kräver nämligen ökad kraft för sin | ge, Kärlek är de inte övergö S - h > första gången Aidas arior offen luft, har betydligt större bränsle-|framdragning med. den .inställnin- | från. den plats de kommer. Sky! Xx rr Och succén var given På förs lvarde och har fått'en viss använd- | gen. .På plogar dör; kroppen kan räldrarna är lätt, Föräldrar är |." ” Da ning: för slöjd — särskilt träskor i vridas något i förhållande, till åsen, också patienter. . De har, mig be- s även] " gamla tider. Klibbalens stam bildar bör man inom parentes sagt då ocl kyinmer och "komplex, oc äve 5 . : trollera att fästlk för , masur.. ( er) då koni In — . 3 ”Pockor Jack”, Leonard l Sidney, som vårtbjörken... "7: "57 kroppen sinte lossnat! (och. plogen begräl ningsfåra "slagen "ut mot - "Australien, är också buktalare. Här "Alen är litet f mörk. i, sin | ställt sig ”på näsa”. fenoe gl vändtegen, kan också bidra till att - logen : ner omdagen ihfann han sig I söndagt, grönska" "för att riktigt tilltala na- |: Vid vändtegen går plog plogen snabbt kommer ner. till ön- . långsamt vid ” skolan med en docka i FAM en turesteten, Men om den 4 strand= kvickant om mm jäntörelseris djup ' skat plöjningsdjup. lät sina unga åhörare lyssna i ill € skoningar får konlraslera mot ljusa |”isättningen”. En jär 20 min lång predikan. 7 M väck = LÄS LAHOLMS TIDNING
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.