>X " trädande draget hos Harry Mar- organisation, z « kreta exempel bland många, xx te — LAHOLMS TIDNING .& > 4 : Ons | NNND: | sn foton | bese Lo 2 nm .. .”- AA > Väl använd fritid. = Just au förbereds vintersäson- : från. att försöka förkovra sig I - a 5 "Fan ” studi i sitt yrke eller något ämne - gens f;iå studiearbate i tusentals Uler hon har nytta av eller hy- sirklar landet kring, Lockande, oc seciellt intresse för, Bildnin- ämnen av vitt skilda slag erbjuds ' gens och utbildningens smörgås-' "HUR LÄNGE tillbaka i tidej änniskor . av, samma art som den studieintresserade allmänhe-" bord står färdi t när kväl nskap ärdi i larna blir längre och vistels - ten. Kunskaper och färdigheter i sma pl mindre Jockander Dip" aktiskt taget "allting kan in- Ä Å A sitt sätt - hä tas via ejrkelstudier. Folkbil. ' ökade fritiden bidrar ättningar me a sécialister delar ifri- — till'att skapa nya förutsättning I « fare och Speciale ätt vetande > för fritidsstudier. Det är en ko- kostigt i lien och kurser lossal skillnad på detta omsfde,. BOO BERÖR - öl V Vad som för några: i fackämnen, konst, litteratur, mu- förr och nu. eik, teater. språk, politik, psyko- Icgi, familjeproblem m m. Den" som fått intresset väckt för sam-. ”hällsfrågorna kan ösa massor med H kunskaper ' om dessa ur studiez' mMelat isationer- - nn breven och få dem” allsidigt be- bildningsorganisation SN - ” lysta under, diskussionerna i cir-.- . Även åldersstrecken. har elimis2. keln eller klubben. Jordbruka-' nerats i. det fria .studiearbetet, ren kan inhämta direkt matnytti- - Pensionären är lika välkommen ga erfarenheter om . växtskydd ' som tonåringen även. om. tyngd- ” i ligger bland årgångarfna äxtsjukdomar, den kontors- punkten E Å Sostallde som arbetsledning och : närmast efter slutad obligatorisk charkuteristen om : skolgång, . - . Ng > och ”styckni utge det fria bildningsarbetet en » för att nu ta några kon-' utgör det fria b e nad ">" betydande" tillgång. Tyvärr når Andra mänriskor, vill fördjupa '.det inte ut”till storstädernas rag- sina kunskaper. I religion, histo= i gargäng . och ligabildningar, Men - ria, nationalekonomi, Husmodern : : massor ”av. ungdom har löst sitt sönlig uppoffring för” den som ville komma i åtnjutande därav, bjuds i dag ut i hård konkurrens '. mellan» -olika institut ” och folk- ynpunkt hatar da, "dande "behöver lära .mera om djupfrys- -+-fritidsproblem genom deltagande ” Vägarnas" och, resornas författare N LEG - a < cent Holm. rar. unga "och 'gamla gestalter, som spirifuellt och levande-ko mentera ex, Nässlorna blom s 4 ning och klädsömnad, Studiecir= i detfria studiearbetet, ” : ns keln = ellet ';korrespondenskursen / De positiva synpunkterna på . erbjuder" vägledr.!ng i alla upp- :; denna samhällsföreteelse : kan : tänkliga ämnen,” : .mångfaldigas. Kanske finns det De beslutande I' stat, landsting -' även. negativa drag i bilden, mén - och kommun ser med välbehag på . i så fall är dessa föga framträ-: den vetgirighet svenska folket be= " dande, Ur såväl 'samhällelig som". sitter och anslår årligen betydan=': personlig synvinkel kan man i de belopp för att nedbringa de .varje fall inte annat än önska all personliga kostnaderna till ett mi- . framgång åt det frivilliga studie, . nimum. Knappast någon tvingas i "arbetet under den höst och vin- dag av "ekonomiska skäl avstå ter som ligger framför oss. Tjärby presenterad på föreläsning Yoa För: det i och för sig uppfriskande 0. ingtade regi: + nets skull föredrog säkert många " att” stanna + hemma frå ;måndagskvällgns föreläsning" i Tjärby "folkskola: —" tyvä ' Docetit INGVAR HOLM, Lund, hö!l nämligen 'sina åhörares » intresse på: toppunkten,: Men så hade han också ett så pass > aktuellt ”och attraktivt ämne som Harry Martinson” att bes, handla, Och medan höstregnet strimmade, på. fönsterrutorna trädde bilden av sarnas och resornas författare” in i syn > 4 ' öeT .i N — Harry Mårtinson? ä iden å mest subjektive nutida diktaren 1 svensk. litteratur, fi tslog'.do- ”I;hans böcker Vänd och "erfarenheten - Jag frös vid min barndoms härd” 'har hän, form. t'ett:motsatsens ideal, förtydligat "inté minst ” genom Gräsen i Thule, "diktsamlingen som; följde" på Ånlbra. Säkerli- i Martinsson sagt-vid ntervju strax efter det att r rnas första satellit skickats vägs och fr :'— Vad som nu sker visar, en- ligt min mening framför allt, att människan har stor: anledning att vara glad, ja, tacksam för att hon. lever på den gröna jorden. : on oe Fölo.r "den över. "verkligheten" fd Martinson” "som möter: oss i t ma' och Vä- gen till Klockrike, oe Reseböckerna Resor: utan mål och Kap farväl med sina skarpt utmejslade ! anekdoter" och rap- sodiska anteckningar kan ibland, särskilt I den senare, angé en positlonsstämning, som talar om desillusion men, menade docent BARNETS ÅRHUNDRADE Holm, 'Harry Martinson har all- är inne, med de Pedagogiska lek- tid en humor, som ger distans |sakerna och det totala kriget, I till eländet och hindrar honom |barnets århundrade lär vi-att bar- nen behöver trygghet och ger dein identitetsbrickor för nästa krig.” Vi föreläser om” betydelsen av har Moniska hem och låter människor leva som flyktingar i miljoner. Vi kokar barnens skedar bakte- OP riefria och föder upp dem med Föreläsaren drog fram in- |) vårt eget hat, I barnets ärhund- tressanta och belysande" episo- [trade får barnen utan inskränk- der från Harry Martinsons ongar dela skräcken, lidandet o. uppväxtår i Blekinge-byn, hans ondskan Ingrig Anas värld, liv på sjön och hans begynnan- recension i DN. > do litterära alstripg. Den rkuta örsaken till att Martinson bör- Jade skriva är kanske vkänd för många. Han hade samlat "vykort från alta städer och län- från kverulans, Det mest tram- tinson är:det positiva och livs- nära, som finns i hela hans för- fattarskäp, ansåg docent Holm. : Den stjärnströdda himlen är li- vets. sanna vän, frid åt sinnet, altid minner den om. att 'vår oro, vårt tvivel och vår smä rta äro decennier sedan betydde en per=t J-> i lig beläsenhet. H alltid ger. den |d vi nu levande har!trampat j - den, kan ingen säga Säkert är att de stidsåldrar i. människans "I historia, som>föregick' den verk-' liga" historiens gryning, är o- fantligt långa i jämförelse med följände tider. ” > många hänseen- i mänskliga individen. upplevde, innan vi bör- det” +"gäller 7. 'människosläkt barndom finns det inga ”äldre”, som kan "vittna om vad som skedde, eller om rådande före- ställningar...; Många och lärda forskningar har ägnats åt ur- människornas föreställnings- värld, 'men-i allmänhet har nog resultateri icke blivit så överty- gande. Det förgångna är en bok ”mit sieben Siegeln”, heter det i Goethes .'. Faust; det är inte lätt att bryta :de inseglen. s,; det vet vi genom | Apropå 'en. nyutkommen, bok. De var ägnade att väcka undran och fruktan. Eftersom himla- kropparna rörde 'sig, ansåg. man dem vara levande varelser. (En och annan av oss trodde nog i den tidiga barndomen, att-trä- den var levande, eftersom 'deras grenar ibland rörde sig). ' Det var de stora ljusen på himme- len, som intresserade" urmänni- skorna: solen, månen, de stora planeterna och därefter den ljusstarkaste. fixstjärnan Sirius, Solen var "ju inte så märklig, alltid oföränderlig. Men månen däremot! Den skiftar och väx- lar på ett sätt, som även för nu- tidsmänniskan är en' källa till ständigt intresse, När den avtog mot nedan, trodde man ,natur- ligtvis, att' ett. monster gnagde på den och till slut lyckades slu- ka den 'hel och hållen; Den dog men steg upp igen efter 4 å 5 dagar den andra-sidan solen, A, månen . var gud, och såsom så- dan fordrade den en kult och en jordisk avbild. Nn .På " gamla ” grottmålgingar i Sydeuropa — kanske 30,000 andlat ör ” två” år sedan ' utkori i Tyskland en; bok: Das Testa- ment. der, Sterne av Erich Zeh- ren. (På svenska nyligen:. ”Stjär nNOrnas.testamente”). Denna bok utgör ' just -ett försök, att med utgång ' från "gudaföreställningar och hävdvunna åskådningar hos de. gamla "kulturfolken, då'de framträder i; historiens” ljus, ut- röna vad som, i urtiden legat. till grund för ..dessa föreställningar. Då jageläst. litet i ”das Tes- tament”, kom "jag" att tänka på en" berömd: bok, som utkom li- kaledes' i Tyskland, på 20-talet: Der Untergang des Abendlandes av. Oswald Spengler. Detta se- nare" arbete riktar sig framåt i tiden, Zehrens bok däremot 'gäl- ler det längst förflutna, och båda böckernas författare är -högeli- gen lärda män med nästan otro- "VAD VAR DET då som gjor- de det'.mäktigaste intrycket på tidigaste människorna? De jordiska tingen ansågs säkerligen ointressanta,” i den mån de icke försvinnande små- I FRIDTJOF NANSE ting, der han besökt. Till slut hade han två koffertar fulla. Men så stals båda två och för att täcka , förlusten av det han förut hatt «att hänga upp minnesbilderna av sina upplevelser på satte han sig ned för att anteckna vad han mindes. : > Det är kanske inte så märk. ligt att begrepp som hångiven- het, enkelhet, vekhet och inner. lignet hyllas av Harry Martin- son, yttrade docent Holm, när han kom in på Martinsons ideal och livsfilosofi, Vem vil] inte sluta upp kring sådana ideal? Det märkliga ligger i att han så troget slutit upp kring dem och så konsekvent kämpat mot ett alltför hårt samhällssystem, mot hjältedyrkan, materialism och modern teknik i dess urart- ning, Hans filosofi är det mju- kas och lUvsvänligas. Från en sträv utgångspunkt, en ”bristens USA:s President, skrivit kontrakt med ett ameri skribent i förlagets abonnerande 1961 har avgått från sitt presid LÅ vt Dwight D. "Eisenhower; skall kunde ätas eller tjäna det tim. liga livet. Helt annat fi de Set uppgift ha > alt medverk; tidningar efter det han i januart tämbete, : é kanskt förlag entä somi NN "sig med himlavalvets enomen. gamla. — finner man ofta tjurar s avbildade." Och » i» faraonernas : Egypten "var ' tjuren. (Apis) ett heligt "djur enligt mångtusen- ;årig hävd Vi erinrar' oss” ock; 'att Israels barn i öknen under :' Moses frånvaro "gjorde" av ' guld en (tjur-) kalv, som de dyrka- de som en gud. Tjuren var mån- . gudens avbild "och : ställföreträ- idare. Den uppfattningen 'hade tydligen uppkommit" hos olika” folk oberoende av varandra," [| Varför framställdes månguden just som en tjur? «=> :> Betrakta en :- tjur framifrån! Hornen och pannpartiet' bildar månskäran i den form och: det läge, som söderns folk ser den. På de sydliga breddgradernä , Ser man nämligen ”månskäran i , Nästan horisontell ställning, be- roende- på ekliptikans läge där. .Så förklarar bokens författare urmänniskornas uppfattning av måne-tjur. Och . man behöver bara betrakta dessa förhistoriska tjuravbildningar. med en nästan "mat iskt ritad ära på i "deras huvud, för att man skall ge honom rätt! Men det var ock- så andra djur, som ställdes i rei lation till månen och ansågs he- liga: ormen, lejonet, haren” m ' Det förefaller," som "öm, mån på sina håll ansåg månen vara, icke gud, utan gudinna. Ehurå inte precis i samband med det- |ta kan det vara intressant att tiakttaga, att ordet måne har o- lika genus i olika språk: ”han”, der Mond, i franskan och italienskan ”hon”, la lune, la luna. Engelskan, som för länge sedan avskaffat saknamnens ge- nus, vill dock gärna kalla må- nen ”hon”. I Shelleys ' uriderbaz" Ta poem The Cloud — Molnet -— heter det: otese ”The orbéd Maiden 4 VR white fire Iaden - + Whom mortals cal] the Moon”, Alltså, för skalden är månen i tyskan] - en rundkindad jungfru rätt och .: REDAN FÖR 30,000 år sedan fanns, som' sagt, bilder 'av tju-'|: rar och andra djur avbildade på grottväggar. i. Spanien ' 'och Frankrike: Så gammal, minst, är nog måndyrkan. Starka och be- stående intryck fick -människor- na av 'månens skiftande uppen- barelse, Och dessa intryck har följt vårt släkte genom "olika kulturer — och” religionsformer långt fram i tiden; ja ända till våra dagar, Mer än en lantman litar än i dag. på att kommande månskifte" . skall komma 'vädret att slå om.'”Nonsens”, säger ve- tenskapen, som vet bättre: må- | nen har ingen inverkan på väd-' ret. 'Ja, vetenskapsmännen får rlåta, ätt" man' i detta fall som i'så många andra kan hysa tvi vel på deras säkerhet, Luiséner- na: i" Sydkalifornien tror, att månen bestämmer ” kvinnornas |. menstuationsperioder. Man . kan ju "skratta åt denna primitiva uppfattning, men en av vårt Tlands allra största vetenskaps- "män, Nobelpristagaren Svante Arrhenius, ; hade samma , upp- fattning.” po ”Då jag 'var barn talade jag som ett barn och hade barnsli- .ga anslag”, säger aposteln Pau? lus. Men många av dessa” ”an«- slag” går igen, under hela livet, varför skalden har rätt, då han säger att barnet är mannens fa- nog med hela mänskligueten:';+' ”Barndomsin- trycken” "för 57,000,' ja" kanske 100,000. år sedan 'här' varit" be- stämmände i icke ringa mån för + . detta "he utvecklingen genom tiderna. Det” rn intrycket får man vid läsningen » bondflickan ;:" blir £ sviken E. D. SOVJETS regeringschef Nikita Chrus: med utarbetandet av en självbiografi, ” nn FOR: RV SKOGEN d ”CLAUDELLE”, roman av Er- "> ;skine. Caldvell. - Wahlströms förlag. Pris 16:50, inb. 20:50. En roman från det heta ameri- kanska ; södern, där författaren till. ”Tobaksvägen” med förkär- lek hämtar. sin romanmiljö.. Han brukar inte sticka under stol med något, men historien om. Claudel- le är i saftigaste laget, Den unga icsin. en-' kärlek, men hennesimor lä ne hur: hon .skall -Jeva' sitt. liv. Från-'det, stilla" lantlivet blir -hon' en kurtisan”av störa mått och i "hennes liv: dras också mo- Den förtvivlade fadern söker - hjälp .hos den .unge By- prästen men även han dras in i : fire Claudelles trollmakt och det hela slutar i en hopplös tragedi: Det är heta känslor. under ytan på - det till synes stilla liv, som Jeves i denna lilla ävkrok av världen,: och med stark inlevelse återges: det av Calsvell - ön » "DAGAR I MELLANITALIEN resa till Italic också "mö; dagen den 23 september 1030 > underbara, Jänd . skall. man företa resan .i Schindle sällskap med . Peter + Den "kände "danske 're- av Erich Zehrens bok vg RR stalIroni;utah -Obarmhärtig;:' satir" utan" "humor förfryser "och förfelar fullständigt an sitt mål Ironin och sätiren kan båda ha. den nyslipade knivens skärpa. men .samtidigt genom; en föreståelsens' kvalité ' vinna . sitt syfte”utan dtt såra. Samma egen- skap kommer till uttryck hos den som kan. predika utan att mora- lisera, påvisa hemliga faror även där allt är till synes väl, Detta | sätt att. varna och slå vakt om. oersättliga tillgångar är icke var mans egendom... vi ssd in :- SOLVEIG 'LANDQUIST 'är' en av de få som besitter denna för- måga. Hon kan "”risa utan att reta . och även där satiren firar triumfer bevarar. hon ' sitt hjärtas varma deltagande. Avväpnad och övertygande ' har hon tagit till orda i'en liten men synnerligen innehållsrik bok” betitlad Frihet och Passioner”, (Natur och Kul- tur, 8,50, inb.! 11:50). Det. är en avvikande bok, vars elva uppsat-: .Ser närmast .kan sägas 'handla om ”väsentliga delar åv "män skans emotionella liv”, I en dest. ruktiv och pessimistisk tid har hon mod att vara positiv. i sin inställning . till livet -och männi- skorna. Hon talar om glädje, som är oförställd, fullständigt orsaks- lös, och-om "glädje, "som föds av undret eller. skönheten, Hon ' sä ger kloka” ord, om. sorgen och medlindandet. . Hon tror vatt. det finns inte,.bara en. negativ. pas- sion — besattheten — utan öck- så en "positiv. livsbefrämjande passion,” som fått sitt värde be: stämt. av målet och innebörden. I en hyllning til barndomen vän- "der "hon égentligén :uddeén . mot "den vuxna människans beklagliga oförmåga till inlevelse' och fan. tasi. Där liksom kteng mensioner” ”påvi niskan, i ut ägnelsen.”"”” LS I” satellitålderns' tekniska föl ändning-:. och standardhi jningens alltmer Mekaniska, själlösa folk- hem här mänga diktat öm en av- lägsen framtid men i själva ver-|'. ket skrivit om och för sin sam- tid. Av svenska verk träder osökt ”Aniara” och ”Strälen” "fram. -I PLM "skrev. Pär” Rädström : för : essäsamling . medmänsklighet: är» robot istället. för. männi ””Folke och "Filip”.theter "Solveig Landquists" bidrag. ' Trots" att” de | båda” lever 'som "alla andra bland matknappar, "konstgjorda -somrar deras”. självständighet . inte: helt ”utplånad.' Folke minns ' de runda franskbröden' och ”av någon an- ledning ”tyckte.” han ibättre ' om de än de numera '”rationella- re"""tillplattade ”och” ättkantiga. Han skulpterar: i hemlighet fast det! är "osolidariskt mot ”arbets- företagets Pedagogiska underhäll- ning. Filip kan njuta den .konst+ gjorda ' sommarens - jordgubbar och' Hallon men Han längtar efter "den riktiga sommarens små ur- söta smultron. ”När' han Helt ap: ropå 'blir vittne till ett förälskat Par, som hittar 'ett'smultron blir han” inte förargad ” över "att det inte vär han 'som fann det, men I undrar om: han inte hade -& drömt scenen, människorna föreföll. så otidsenliga, de ömma, milda s gesterna, : det. | osynliga smultronet, .som de delade. I en annan våg av "värme än .den konstgjorda :sommarsolens - Som- nade,;han ;åter för en stund”. . .: '' Finns: det rum: i vår tid' och värld för självständighet, värme, medmänsklighet; en Positiv livs-' syn? Oformulerat löper. spörsmå- Jet som en röd träd genom” Sol- veig” Landquists: bok. "Hon har mod att vara annorlunda men dö- mer ingen, Ibland lämnar hon på- ståendena. men när långt” större effekt" genom att fråga:s 2 Värför kämpas det med sä: > dant patos för det reodläde' se. : xualbegärets"- tillfredsställande? Det är ju sant att man väl kan , finna sinnlig njutning: i, sexual- akten om motparten” är. någor- lunda aptitlig även utan "kärlek, ' men: varför tiger man mea att l sådan. tillfredsställelse är :surro- , gat, är något som. ker leda'till döds Varför för- tiger - man "att--kärleken är så I mycket” större, så mycket mer sinnlig, "Även om kärleken som ; hälsan tiger" still bör mar bi . ”påmind 'om, vad hälsan äp».; + -Däri-ligger" säkerligen. + 5" största förtjäns ae da bokens Da TB en tidlav Hill slut: väc- någon fid sedan en novell, ”Att TO utan-åror”, där tendensen att mätta kroppen men glömma sjä- Å ati krass materialism OCh mekäånige.' rat liv påminna osg om vad är hälsa, / "| inte :bara ska fick: en kuslig. belysning, och fruktar, Stora' giftbubblan är | senären har:redaw tidigare 1 ett . par” Italienböcker : dokumenterat . n” kärlek. till landet ' utan. också ' sin förmåga skildra "det" så” att "man. känner Sig som meäresenär, Långt: bort om" gängse" turistvägar "och värdheter finner, man i-hans kap städer, -landska fskor SOA fAhpNE i ger; Inte "minst det lugna livet . på landet med:tid för både vila och fest har fängslat denne utom- ordentligt” underhållande guide Då en "samling . frikostigt . a e' klyftör « ur Einar. Ed- strörås erfarenhet från den(sveni'” ska. fjällvärlden; -kanderade med ' > iatt - olika upplevelser från Hardanger=x” vidda och den'-finska tu . Som" officer: har författaren brottats; med-'de",transport- och... krigföringsproblem, "Som, , aktuali., serats i den. här sortens terri Séh som privatman har Han på steken och” med "den militära erfarenheten som. ett slägg tryg sa marschkångor njutit vildmar- ken iför' dess. egen skull. -..» Ar +; Det "ären" bok. med, glimten + ögat! På soldatminnena tar. Ed-. ström inte så fasligt. allvarligt, och - sin "egen: roll :i de"skildrade . övningarna halkar. ;han:över . der grymtningar, vo on Men mellan raderna framträ. der inom kort bilden av en utom. ordentligt duglig militär; och .av det- direkt sagda. berriper” man lika fort vad: som d uniformen — en friluftsmänn ska snar: till: vänskap och -gams ndåran: man, fallen för friska strapatser; ,-: | vidöppen. för den -skönhe fjällen bjuder, Das Lindorm "Liljefors har sillustre” H rad. förnämliga . rat med bl. a. en djurteckningar, Anna Ölander; förlaget. > Häft. Anna" Ölanders: namn: klang i: alla kristna. kretsar, Hen- det goda," ligger 10:—, inb. att ge R. Paula som. i :femtonårsål- tt sin "mor och som" . Sej sin far — får i rikt "mått erfara. hur sorgen .och Llädjen | vandrar hennes liv, Här skall inte förrå- " das något av bokens innehåll, en- ast sägas att man lever så helt Och intensivt med i' den” att både tid 'och rum 'glömmas. Och bi'den av dem ängsliga Paula går aldrig Ur” ens. minne. Inspirerande, tande, manande til va rent "och santyockfädelt. 3. kärleksvärninga Blömmelse, ”: anse ”Paula” pve den bästa gåva man kan ge åt unga människor > Och de, som hunnit ; gråna . och fått många hårda törnar.i: livets hårda lek, kommer att: värmas, av dess in. dern- "förlora, knappast «I nerliga gudsförtröst uk ; an : a. trosvisshet; SEE ar ge my i har "god ' tillsammans, i"; wryvvvPerve SFFR PPYR pve rev v Ysånkle är. «vin. 1 ölis "änder" PÅULA.. Erg: OM: As menn i i i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.