Free eYfveyv OYT ST N 0: LAHOLMS TIDNING. -” v vyreeyvreytftT Sö Kyrkvak e Oskar Jöt: har här ompysslad av Syster Karin. länge betraktats som en av vå- ra svåraste folksjukdomar, och . därtill har behandlingen av de reumatikersjuka ofta kommit & Mrykklass, Sjukdomen har ofs fast ett långdraget förlopp, och på de vanliga sjukhemmen har man Inte alltid plats för reu- matlikerfall. Det var därför ett stort fromsteg, då Spenshulis sanatorium : mellan: Ialmstad och Torup år 1953 förvandla= des ' till" ett' mödernt' reumall« kersjukhus, Under, de år. som.) Kåll "sedan" "dess har: omkring 3.090 reumatikersjuka fått vård och hjälp på: Spenshult; Ge' 3 nom "aktiva ” behandlingsmeto-' "7 der söker man" go 'de'reuma> tikersjuka hjälp och lindring, och I många fl har man kuns" nat Alerföra förvärvslivel,' På torsdagen ha- de, man, Inhjudit till pressvis- ning på Spenshbult, och därvid - bjöd 'ninn, på. en allsidig orlen= s tering, om ”kJfulheuxset, patienterna. till. . verksamheten , vid... Sponshult har ett sällsynt vac- kart löge f den natursköna Nissa= , dalen, Allra vackrast är där kanske nu under hösten, då de kringlig- » gönde. lövskogorna prunkar' 1 de mest ”lysando färger, Sjukhuset bygwdes år 1913 av staten, men det började redan från början drivas "Av Oscar. II:s Jubileumsfond ;så- i tomt. tuberkulosvanatorium. Denna " verksamhet upphörde dock år 1952, lör att året ett nyinrättat I därpå "ersällas.” av |. 2 'Dr Stig Thuhe" (Fv) och ombidsman” Nils Murgårdh i RMR' ser ”Antresserat på det korgflätningsarbete, Wsonh ena Johansson i Simi ängsdalen, här börjat på får. 4 Abild, som f när på Spenshult för att få ny spänst : - ästa vägen till hälsa «.: för. de reimatikersjuka på Spenshult 2 Fedvå H lantbrevbärare Johan = ca kp 32:50 kr per pattent och "dag, och "detta är betydligt lägre än på vanliga sjukhus: : oa Maderna behandlingsmetoder As Riksföreningen "mot — Reumatism "står nu som huvudman för' verk« samheten, men sedan får ländstin- "Ken bolla vårdavgifter för sina resp "patienter. Spenshult har pa- tionter från praktiskt taget hela landet, men hallänningarna har he- la tiden dominerat ganska kraftigt, Spenshult har fn 124 vårdplat- ser, varav 112 på 'allmän sal och återstoden på halv= eller helen- skilda rum. Eftersom de representanterna : gåv fgående redogörelse för reumatikervården i vårt land i allmänhet och på Spenshult I syn> nerhet, Hun berättade att det lär finnas 30.000 invalider i vårt land till följd av” reumatism, De flesta Invalidiseras före 40 års ålder, och detta medför 'inte bara Perspnligt lidande utan har också stor eko- nomlisk betydelse för samhället, Mö På "grund av reumatismens tång $ ; ka sjukdomarna till största delen drabbar kvinnor, har man tre kvinnliga avdelningar men endast en manlig, Antalet befattningshas vare vid sjukhusot är 82, och den direkta vården ledes av en överlä kare och två underläkare, Överlä- karo vid sjukhuset är dr Stig Thu- ne, har de: Svårt att ta hand om dessa . fall; Tidigare ingrep ofta Pen- . slonsstyrelsen, men detta fick stundom ganska makabra följ- "der. Äldre personer, vilka re- dan fått sin ålderspension, fick > sällan någon hjälp genom Pen- slonsstyrelsen. Bland de Yngre Sjukhuset är I stor ut 14 självlörsbrjande, Sålunda har man täckt trädgårdsmästeri, som bl a Lörser de sjuka med blommor, En Ern "åkare avarar för sjukhusets Persoatransporter samt de festa Fudstransporter, Drifiskostnaderna vid Spenshult uppgår till ca 1,5 milj kr per år, men Per patient räknat blir dot likväl förhållandevis lågt så blir trafiken säkrare; RE UNC NIER tg Får or j tog sig Pen- sionsstyrelsen an de lindrigare - fallen, medan de svårast sjuka, : som redan fått invalid, i - Allmänna sjukhusen alltid haft Vb nébeha dling,"gymriastik och: mi « Sage, st, 19 VN bi etbletea ao st ons ven i Nytt laboratorium , ”< "Som en verklig nyhet kunde dr Thune också berätta att man .ny- ligen fått "ett anslag från Riksfö eningeri mot "Reumatism för i tandet av. ett forskningsläboråtori- lum på: Spenshult. Beloppet. utgjori de visserligen "inte mer 15.000 kr, men det-:ger dock möjlighet för läkarna 3 att ,bedriva - noggrannare undersökningar av de' reumatiska sjukdomarna än "tidigare. ..Genom ökad forskning hoppas man kunna tikersjuka än tidigare," . on 'a patienter > Under en rund: dring på sjuk- ge ännu -bättre hjälp åt "de .reuma- ! — ar ta > Pstan > och på landet LU Lika hänfört som -Farmarflic- kän 'besjöng sin kärlek till lan- det. och tyckte att ”landet är bättre än stan” lika hänfört lov- prisar Gunnel Linde stan oc Skorstensgränd i flickboken TACKA VET JAG. SKOR- STENSGRAND. (Bonniers, inb. 7:50.) Hon är övertygad om: att man kan ha lika roligt i stan som på landet öch låter bokens ivuvudperson, Lena 'Maria, sä- gare rn — Det är inte alls 'synd om mig för att jag bor i stan. Jag tycker det är roligt att bo på Skorstensgränd. Jag har så ro- ligt med alla de andra som bor i huset. Varför ska det barä få . vara vackert och ' trevligt" på landet? Det har jag sagt till farbror 'Johansson högst upp också. Då säger han: ”Allting beror på hur man tar:det, sa ficktjuven, "+ et ee Rapp i stilen och trovärdig» i upptågen kommer Tacka' vet jag Skorstensgränd att hälsas med förtjusning av många 8—12- åringar. Putslustiga intryck som ”chimborazo på stjärtovippo” i stället för stryk och skojiga fi- gurer som: Halle .Dudane, Tral- liputchi men först och sist Le- na Maria och alla hennes 'lek- kamrater borgar för det. Till landet är däremot hän- delserna i . SILVERÖRNENS RIDSKOLA av Primorise Cum- ming förlagda. (Bonniers, inb- 4:50.) Det är den första boken i en nystartad serie kallad Häst- skoböckerna, som skall ge spän- nande läsning om, hästar och ungdom. Boken handlar som tre systrar, som öppnar en ridskola för- att få behålla: sina älskade hästar. sedan” fadern. dött.". Det djärva: företaget har många mo- tigheter att övervinna, men det är gott. gry:l Mary,:Josepuine och ”Doktorn”.. Alla besvärlig- heterna, och: hur: de klaras upp skall. inte. berättas här, men ett kan betygas: .här finns spännan- de läsning, inte 'minst , hästälskande; » ungdomar, en | också, för, alla andra, och i. båda fallen, speciellt, för,, flickor som. önskar ', en; <bok.. med fart och fläkt... Dansk åsikt: KARE Norden blir .enhet'- : endast "på folklig infiltrations väg: KÖPENHAMN (TT-RB) ,... :v > De nordiska länderna måste ut- vecklas till en helhet genom folklig och förvärvsmässig infiltration och inte genom årslånga förhandlin:rar om en eller annan stor plan som 1ö+ ser det hela från ovan, sade det danska konservativa — folkpartiis litiske tal huset visades talrika prov 'på "den aktivitet, som . patienterna själva måste" prestera för att bli friska, Liggande eller stillasittande gör de flesta patienter allt sämre, och där- för det det viktigt. med: lämpliga rörelsér, Avslappning är ett viktigt led vid. sjukdomens botande, och vidare , strävar man efter ökad blodeirkulation' och bättre ämnes- Poul Möller i et tal inför Föreningen Nordens un: a ning i Kö . pår g onsdagskvällen; Vi har inte användning för fler skandinaviska skåltal hur välme- nade de än kan vara, yttrade Mö'- ler. Vad vi behöver är realitet.r som växer fram ur det levande 1;- ' vet om de får erforderlig frihe! att växa och inte som nu kvävs i' be= + imnades åt sitt, äde, Riksföreningen mol Reuma- tism strävar däremot efter att. ” skänka hjälp och lindring åt als” Ja reumatikersjuka, Av pati- enterna på Spenshult är om- kring 20 procent över 63 år. Behand!i äv de ik ! ning, Så . gom får pa- tienterna. genom olika rörelser på Rytt träna upp muskulaturen, - Metoderna. är. många. Kroknade leder rättas ofta ut med hjälp av gipsförband eller sträckbelast- Fingar. Musklerna tränas "genom 1, undersö kommissioner. oo Om den nordiska tullunionen sa- de" Möller att det vilar ett tungt ansvar på det släktled. av nordiska Politiker som anförtrotts denna uppgift. Efter att ha konstaterat att i 4 tänkand , råd och ipning”i sarna, ”eykel och sjuka är på in'et sätt dramatisk. Det Viktigaste för de reumatiker- sjuka är vila, svkoppling och ett Positivt uppbyggnadsarbete av de sjuka lemmarna. Man strävar efter att göra miljön på Spenshult så trivsam som möjligt, Patienterna får också god kost, viktigt att den är nk på ägrvite=- ämnen och vitaminer. Sam ett ex- empel nämnde dr Thune att man Spenshult konsume:ar för 2.000 vitamintahletter varje år. Tidixare har man använt hormanprerarat, Cortison — och ACTH, mat reumarisn. men dessa har inte aft enbart goda ve:k- ningar, Guidsalt ku där beprövat och nu har män även vissa medel, Änny viktigare ä lysikalsika hjä'pmedlen. bad. vär och det är särskit |: så småni får vati na över- så till verklig sjukgymnastik, Vid vi besök presenterades bl a en trupp på tio medelålders damer och herrar, vilka genomförde ett så in- tensivt . Eymnastikprogram, = att Pressmännen nästan kippade efter andan. . Vid sidan om den direkta sjuk- behandlingen har man också mera hobbybetonad arbetsterapi. I en sal satt en hel skara damer och herrar, som under ledning av folk. skollärare Carl Håkansson i Nissa- ström tränade sig i korgflät- ning. vävning, läderslöjd m m. Da Sjorde ' fina 'arbeten, men framför borja!? använda rusa antismalaria- / allt trivdes de, För trivseln är sä- kert en av de Spenshult använder för att ge är dock de? reumatikersjuka hälsa "och nytt livsmod, Rikello » na led ott i somras sade Möller att frågan om en tullunion trots allt förblir en nordisk angelägenhet, ” sr Låt oss inte hysa några illusioner om att det finns statslösningar som på en gång bringar de nordiska fo'- ken samman, påpekade han. Låt oss erkänna att regeringarna inte sitter inne med några universallos.- ningar och att ett ministerråd sem nu är påtänkt bara kan tjäna aut dölja det som i stället borde synas. » Poul: Möller betecknade rådet som en omåttlig dyrbar organisa= lion som snarare försinkar än fram. FAå-system),;' som: hängs" vä MÅN SOM FORMAT VARA SOCIALA IDEER: > C Adam Sm är den andre ilosofs för ett hänsynslöst tiska försvåret a 1 av länder och. män- Skottlands "berömd: osten Dar vid Hume; född 1711, död 1776, den filosofiska z I kan: största namn, var något. äldre” av de två.. Smith: föddes år 1723 'och dog. år . 1790. Eftertanken gör” 'en' förvånad öre: hur-stor frihet, som redan nu rådde i England, där des- sa tänkare och deras samtida, t ex John Locke; fritt och utan förföl- jelse fick framlägga sina idéer. In- te, underligt att de blev talesmän för friheten. och grundare av en li- beral. samhällsåskådning! ' Hume var filosof och historiker, mot slu- tet. av sin levnad engelskt .sände- bud i Paris; Smith var välbe tälld professor, ' senare "tulldirektör. i Edinburgh, . Detta skulle ha; varit otänkbart i dat förslavade Tyskr land, ännu vid mitten av 1800-talet, liksom i Sverige. Karl Marx utvi- sades t ex' flera. gånger från sitt hemland, Tyskland, och han skrev just i London, där han bodde un- der- många år not slutet av sitt liv, sitt mest berömda verk Das Kapi-; tal (Kapitalet). I CAD oe . Smith var sedan nio år prolessor i, Glaskow,. när han endast 36 år gammal publicerade de första. av. sina berömda verk Teorien om de moraliska ' föreställningarna. Hans ekonomiska: idéer, som inte. utan skäl beskyllts för att öka spännin- gen" mellan rikå och "faitiga, möter .0ss i detta förstlingsverk i sympa- tisk form. Med Hume hävdar, han här, att. sympatien, den" sociala medkänslan '(sympathy 'or . fellow feeling) spelar en viktig roll i sam- hället. Rätten; . samhällets | främsta dygd, kan inte' existera utan'denna grund. :”Sympati, ': medkänsla: är”; jag citerar. här några. berömda ord, ”two synonymous words expressing |' out tendenxy to entér in - tuation of otherimen” (två likaiy. diga" ord, söm uttrycker vår'benä- genhet att inträda. eller intfänga i andra människors livssituation)..." > stånd (W är här, tåg i Europa. Smiths åsikt var, att delta inte kunde ske utan 'det stör- ita mått av frihet. Hän rekommen- Icrar det ”laissez faite”-system (låt tikern Hume; -funnit mer än tfeö- Irier. 'och:- principer; känneteckna ö -liv och handli Vi känner här igen liberalismens eko- nomiska program.sDess segertåg'-i "| England vid -mitten av "1800-talet hänger utan tvekan "samman med detta program, och Smiths idéer ;-| blev, därför, som ' man -lätt förstår, av utomordentlig betydelse" för' en hel: 2konomisk : epok." Deras "verk- ningar har kanske endast övertråf.- fats av socialismen, vars samhäll; Å syn kom att" prägla. nästa period i vår världsdels ekonomiska, och po- litiska historial"”. "I et +'Eftervärlden har menat; att Smith ned sitt: program gav det. teore- skepticismens ' kanske” I kep- Idé siiskor, och vi har svårt att förstå, hur det kan förenas. med tron på medkänslans grundläggande, bety- delse i samhällslivet, Då får man; minnas, att Smith var övertygad omr att det fanns ex rent av gudoih- lig:harmoni mellan den egna nyt- tan - och det allmännas bästa. »En .osynlig hand, ansåg han, ledde: in- dividens strävan efter det egna bä- sta, så alt det till sist främjade det allmänrtas. Smith, anser . vi nog, Ejorde sig härtskyldig till för stor tro. på människans altruism, men denna optimism" delade "han. med hela sin'samtid, hela den stora upp- lysningsrörelsen. Som 'vi sett, gav den: store : skeptikern: Hume plats to m för en viss frihet. Inte minst kämpade Hume, för pressens frihet. " Men. Smith hår också. givit ut- tryck” för :den 'uppfatiningen, att kampen . mellan ” klasserna - skulle komma att prägla framtiden. ”Var- helst "rikedomar hopas, där kom- mer” också stora missförhållanden att: råda”, heter det uttryckt med hans egna ord. ”For one very' rich man :there..must :bevat least five hundred poor and the affluence of the few supposes the indigence of the many”. (För varje rik man mås- te det finnas minst fem hundra fat- tiga, och de fås överflöd förutsät- ter, armod '"hos de” många). Detta nomiska arbeten, säds arbötolje och jordränta, ärbete. och årbetslöc ner, kapital m'm möter. oss först I äl Nationernas "välstånd salte vapen i händerna på den nya samhällsklass, företrädde upplysningens slrävan=- den och som kämpade mot” viligierade + samhället, "ädel. och kyrka. Dessa stöddes och stödde den kungliga despoti, som i många | länder > hindrade : allt" framåtskri=, dande," Många "av Smiths samtida hade predikat politisk" frihet; Smith gjorde det också på det ekonomis= ka området, Den Period" av: eköno= misk expansion f- frihetens” Jecke, som följdé efter, Smith, var kanske . en nödvändig del framåtskridandet/" Industrial : skapade inte bara, detta" bör mah” minnas; ett:' obesuttet. proletaiiät, ” utan de rikedomar: den hopäde sat. ' tes också ini kulturarbetet; av Psalinsångerskan. ; .;1 rullstolen.” Ått bedja är ej-endast-att bd här. Smith sett på nära håll. i. den gryende ..industrialismen, "men det tycks inte ha gått upp för honom, hur illa. detta stämmer" med hans | åsikt om. ”fellowfeeling” I skaffa. bostäder” åt hela folket. får en sådan andel I vad som produce- je kunna: föda 'sig;; kläda. idéer åtnjöt” en. inom det: alltmer” England, att, han ådan” popularitet industrialiserade ist; att- de. som , föda, kläda; och i t' hon:är 5, 1876 och död 1910 sämt ättiho, att. själviskt ropa: Giv mi Pla NA TS givl Vv Att bedja att komma" Gud Ne KERSNN : be att han -blir årt eget. liv, Att" bedja, . ä . I, bönen: "Ske "din vilja, iéke,m sar KT, strömma SAM denna psälm :i plats under«bö ie: Imern; | en "självklar! sak av' Stiha "And författarinna: och boende i Det säger:inte Y "var:.de | behövde; Hans förkunnande; av när ringsfrihetens.. betydelse omfattar des -allmänt av .de nyrika ”engels- männen, som ansåk' sig”få fria hän der "att tjäna pehgår hemma" ochi kolonierna. Men man" får å”andra' sidan inte” glömma, "att hans mest berömda verk kom hundra år, in- han industrialismen i England nåd- de'sin höjdpunkt.'Här "kom idén i stört sett f e den; verklighet, som den” visade "sig "tolka. och ; täcka. Dessutom var nationernas. välstånd, Smiths '.' mest" berömda den "moderna | nationaleko och. eftervärla |, H ; 1 gissel. och som tidigt:gjorde;, att hön. - isolerad, frå; "verk; I å dast' fick hon scharlakansfeber, vilken ; +» ledgån; tism, tsöm.. blevy hennés': jblev avsidestagen, oh fick leva 'sitt för henne, att någon bot möt sjuk= j.domen' ej stod att få och hon mås= "te snart nog tillbringa: sitt liv isen | rullstol, Från år, 1910 vistädes hoj på: Sjukhemmet i. Skövde. till; död 30 år senare, » Hon 'skriver. själv on till den kände .hymnologen'; å Lövgren, att hon' hade fällt, många grundläggande -ärbefe, Många av [de begrepp vi vant oss.att finna .i de" mest elementära, nationaleko-, Ordet helvete möter vi ofta i vå- ra äldre bibelöversättningar. Det motsvarar här i de flesta. fall det hebreiska scheol, grekiska Hades och Gehenna. Det sistnämnda ordet härleder från det hebreiska ge Hinnom — .Hinnons dal eller 1 Hj jar den nordiska utvecklingen. En vecka om året dryftas en försvarlg mängd handlingar. Dessemellan fö- k kottslörhandi som utgör en parodi på sakligt ut= skottsarbete, Deras viktigaste upp= gilt är att avgöra bur mar skall få ärendena att fortsätta att rotera i maskineriet och inte hur man skall få dem lästa. sade han. DE FLESTA OCH BÄSTA ORTSN sons dal, Det var en dalgång söder om Jerusalem där man på Ahas och Manasses tid offrat barn åt Molok, = oc » Detta Gehenna förklarades för orent av konung Josia. Enligt en gammal judisk tradition brann där en ständig eld, där självdöda djurs Par och andra orena ting för- brändes. Detta anses vara orsaken till att Gehenna sedermera kom att al.vändas som synonym för de för. dömda ” människornas " pinorum d v s helvetet. Om en dylik stän« dig "eld i Hinnoms dal sägs del dock intet i Bibeln, Att ordet kom ; att användas på de osaliga männi- skornas straffort i den eviga värl. den måste därför anses samman. hänga med uttalanden hos exem. pelvis ' Jesaia, där det mäls om straff för ogudakiiga människor i Hinnoms dal eller vid Jerusalem, Enligt Nya. Testamentet är Ge, henna de fördömdas vistelseort och pinan i Gehenna är evig, Dit kar. tas människor med kropp och själ Den förste som kastas i I 1 under — som-hon, då tänkte > det, -" meningslösa "i Guds handlingssätt | dessa" gåvors, utveckling. Så" Sm ångest vridit sina händer att först "nedlägga gåvor och, s dän" genom ett obotligt lidande. b röva ; henne, alla + möjligheter” till .ningom lade sig den innersta.stor..' men och utsikten mot, en ny. värld. öppnades, lidandets 'värld,' Endast. : den 'som upplevt detta vet att me lan den lidande människan och den barmhärtige Fadern "i himi existerar en underbar. gemenska Och den lidande vet, att även ba om lidandet ligger kärlek och :f dem "som älskar Gud samverkar | allt till det bästa. aka > Hon i publicerade 'sången” försts sedermera var den även införd -E Församlingsbiadet..'' "Vår ” kyrkas”.- föregångare. MD Pe ' Hon älskade radion mer än allt den hennes isolering, För henne ' var det en verklig högtidsstund,'" sändning, från Uppsala domkyrka; . där ärkebiskop Erling Eidem pre=: likade, Det var 4:e Bönhdagen 1938. den psalm, som kom : att betyda: Imycket för dem. Malt TT att mitt i stormen vara trygg oci och visa alla varför i lugn förtröstan på att Gud-så vill," Gud redo är' att 'nådens' Port ' "sc upplåta > för varje redlig själ/ som klappar ' i ödmjuk bön att livets dunkla Fåta & i evighetens ljus förklarad få,” - 2 ock (Prå40: 3,4); Geh ä Antikrist. " jenna är 'HETERNA FINNER NI I LAHOLMS TIDNING - "Torild Lindblom ris dagen. den 29.september: 1959 a Grundaren av nationaléekonomien = : Av Melvin Bergman. borgarklassen, 7 som .. de pri=., av det historiska « vatt... låte.” nådens .. rika. "källsprång. förtvivlans tårar och många gånger: > + oh immelen : gången 1922 i Svenska Posten och - > annat. Den kom att betyda så myc=" ket för henne och framförallt bröt. '' när hon lyssnade till en radiout-" : Att bedja, det är kraften att försaka, +—, fast tillbaka, ” 7
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.